Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Forum FUB: Hälsa och LSS

Transkript

1 Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Forum FUB: Hälsa och LSS Malin Nystrand, distriktsläkare Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral Omsorgspsykiatrin, Mölndal

2 Vad jag skall prata om Hälsa är viktigt Varför kan det vara svårt att gå till läkare Vad bör läkaren göra Hur går läkarundersökningen till Regionala Medicinska Riktlinjer (RMR)

3 Vad är hälsa?

4 Vad är hälsa? Att må bra i kroppen (att inte ha ont)

5 Vad är hälsa? Att må bra i kroppen (att inte ha ont) Att vara glad och nöjd

6 Vad är hälsa? Att må bra i kroppen (att inte ha ont) Att vara glad och nöjd Kanske också viktigt för hälsan: Att ha ett bra boende och ett jobb

7 Vad är hälsa? Att må bra i kroppen (att inte ha ont) Att vara glad och nöjd Kanske också viktigt för hälsan: Att ha ett bra boende och ett jobb Att ha släktingar och vänner som man träffar

8 Vad är hälsa? Att må bra i kroppen (att inte ha ont) Att vara glad och nöjd Kanske också viktigt för hälsan: Att ha ett bra boende och ett jobb Att ha släktingar och vänner som man träffar Att få den hjälp man behöver

9 Viktiga saker som måste Mat fungera för att må bra Sömn Toalettbesök Aktiviteter (promenera, cykla, bada, göra något roligt)

10 Livsstil/hälsa Övervikt/undervikt Ensidig och onyttig kost och dryck, bristtillstånd Hälsosamt liv: kost, motion, avstå från tobak/alkohol Lämpliga aktiviteter Delta i screening-program (cellprov, mammografi) Regelbundna hälsokontroller

11 Läkartidningen 39/2014

12 Hur borde det vara?

13 Hur borde det vara? Hälsokontroller varje år

14 Hur borde det vara? Hälsokontroller varje år Vårdcentralerna bättre på bemötande

15 Hur borde det vara? Hälsokontroller varje år Vårdcentralerna bättre på bemötande Samma läkare varje gång

16 Hur borde det vara? Hälsokontroller varje år Vårdcentralerna bättre på bemötande Samma läkare varje gång Gott om tid

17 Hur borde det vara? Hälsokontroller varje år Vårdcentralerna bättre på bemötande Samma läkare varje gång Gott om tid Samarbete mellan kommun, habilitering, psykiatri och andra specialister

18 Hur borde det vara? Hälsokontroller varje år Vårdcentralerna bättre på bemötande Samma läkare varje gång Gott om tid Samarbete mellan kommun, habilitering, psykiatri och andra specialister Samarbete anhöriga och brukarorganisationer till exempel FUB

19 Prioriteringsgrupper för hälso- och sjukvård Riksdagsbeslut 1997

20 RMR=Regionala Medicinska Riktlinjer

21 KOK-boken Riktlinjer för Vårdcentraler i Västra Götaland

22 Varför är det så svårt? Svårt att berätta om förändringar i kroppen Svårt för andra att förstå Rädsla för undersökning och nya miljöer Saknas information från barna-åren Ibland olika läkare varje gång Korta besökstider Svårt för läkaren (samarbete, intyg)

23 Hur arbetar jag? Cirka 80 patienter från LSS-grupp 1 Halv dag per vecka Gruppbostäder Annan boendeform Markering i journal LSS Dr Malin

24 Hur arbetar jag? Gott om tid en timma per besök Besök på vårdcentralen eller hembesök Telefonkontakt / e-post Rond LSS-sköterska

25 Patientfall Annika, 52 år Flyttat till gruppbostad 2010 Intellektuell funktionsnedsättning Rörelsehinder Synskada Diabetes

26 Patientfall Annika, 50 år Intellektuell funktionsnedsättning, cerebral pares, synskada Vad behöver Annika hjälp med: sömn, skor, vikt, syn, diabetes, epilepsi, tandvård, God Man, mens Åtgärder: God Mans-intyg, remiss Ortopedtekniska, sömnmedicin, Apodos, kontakt diabetes-sköterska, kontakt gynekolog, remiss Ögon-mott

27 Vad vill doktorn veta?

28 Vad vill doktorn veta? Smärta Aptit/kost/vikt Toalettbesök Humör, beteende, sömn Epilepsi, hudproblem, mens, tänder Mediciner

29 Vad vill doktorn veta? Smärta Aptit/kost/vikt Toalettbesök Humör, beteende, sömn Epilepsi, hudproblem, mens, tänder Mediciner Boendet Daglig verksamhet Intressen/aktiviteter Relationer/nätverk

30 Vad vill doktorn veta? Smärta Aptit/kost/vikt Toalettbesök Humör, beteende, sömn Epilepsi, hudproblem, mens, tänder Mediciner Boendet Daglig verksamhet Intressen/aktiviteter Relationer/nätverk PRO-AKTIVT FÖRHÅLLNINGSSÄTT

31 Förändrat beteende

32 Förändrat beteende Arg, rädd, ledsen, orolig Humörsvängningar Slåss, sparkar, spottar Slår sig själv Svårt att sova Vill inte/klarar inte att göra saker som vanligt

33 Förändrat beteende Arg, rädd, ledsen, orolig Humörsvängningar Slåss, sparkar, spottar Slår sig själv Svårt att sova Vill inte/klarar inte att göra saker som vanligt Hur kan man tänka då?

34 Förändrat beteende Hur kan man tänka då? Kroppen Förstoppning Reflux Smärta Epilepsi Vaxpropp Biverkan mediciner

35 Förändrat beteende Hur kan man tänka då? Socialt Boende Fritid Arbete Relationer Rutiner Personal Mobbing Utsatthet

36 Förändrat beteende Hur kan man tänka då? Psykiatriskt Depression Sömn Tvång Ångest Nivå Demens Filmer/TV

37 Förändrat beteende Hur kan man tänka då? Kroppen Förstoppning Reflux Smärta Epilepsi Vaxpropp Biverkan mediciner Socialt Boende Fritid Arbete Relationer Rutiner Personal Mobbing Utsatthet Psykiatriskt Depression Sömn Tvång Ångest Nivå Demens Filmer/TV

38 Bengt, 71 år Fragil X, lindrig utvecklingsstörning, autism, prostatacancer Bor i gruppbostad sedan flera år Verbal och social Remiss från VC till Omsorgspsykiatrin pga förändrat beteende (avskärmad, försvinner i egna tankar, förstår sämre)

39 Bengt, 71 år Demens? Depression? Psykos? Överkrav? Spridning av cancern? Något kroppsligt?

40 Bengt, 71 år Vaxpropp!!!! Som vanligt efter öronspolning

41 Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk

42 Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor, kontrollera blodtryck

43 Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor, kontrollera blodtryck Känna på magen

44 Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor, kontrollera blodtryck Känna på magen Titta i öronen

45 Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor, kontrollera blodtryck Känna på magen Titta i öronen Undersöka bröst

46 Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor, kontrollera blodtryck Känna på magen Titta i öronen Undersöka bröst Titta på huden

47 Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor, kontrollera blodtryck Känna på magen Titta i öronen Undersöka bröst Titta på huden Hur ser fötterna ut?

48 Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor, kontrollera blodtryck Känna på magen Titta i öronen Undersöka bröst Titta på huden Hur ser fötterna ut? Hur är det att gå och röra sig?

49 Vad kan man upptäcka vid en hälsokontroll? Hjärtproblem och högt blodtryck Diabetes Förstoppning, reflux Vaxpropp, hörselnedsättning Ögonproblem Hudproblem eksem, sår, klåda Problem med ämnesomsättningen och många andra problem...

50 Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer

51 Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer Titta, lyssna

52 Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer Titta, lyssna Undvik att tvinga

53 Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer Titta, lyssna Undvik att tvinga Fråga anhöriga och personal

54 Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer Titta, lyssna Undvik att tvinga Fråga anhöriga och personal Vänta och tänk lite till

55 Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer Titta, lyssna Undvik att tvinga Fråga anhöriga och personal Vänta och tänk lite till Håll kontakten och försök senare

56 Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer Titta, lyssna Undvik att tvinga Fråga anhöriga och personal Vänta och tänk lite till Håll kontakten och försök senare Ibland behövs undersökning i narkos

57 Regionala Medicinska Riktlinjer - RMR Ansvarsfördelning för medicinskt omhändertagande av vuxna med medfödd funktionsnedsättning VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

58 RMR = Hur skall sjukvården ta hand om patienter med funktionsnedsättning

59

60 Patientgrupper - RMR Medfödd eller tidigt förvärvad intellektuell och/eller fysisk funktionsnedsättning: Utvecklingsstörning Downs syndrom Ryggmärgsbråck Autism Cerebral pares Sällsynta diagnoser Resttillstånd efter svåra sjukdomar eller olycksfall i barndomen

61 Lokala förutsättningar VG REGION 49 Kommuner 1,6 miljoner invånare 200 Vårdcentraler 750 distriktsläkare 12 Sjukvårdsnämnder 4 Länssjukhusgrupper 4 Vuxenhabiliteringar

62 3 Vårdnivåer VUXENHAB NEUROLOG OMSORGS PSYKIATRIN 1. Primärvård 2. Länssjukvård och Vuxenhabilitering 3. Regionsjukvård PSYKIATRI PRIMÄRVÅRD

63 Huvudpunkter Samtliga vårdgivare både i primärvård, länssjukvård och regionsjukvård ska ta emot, utreda och behandla patienter med medfödd funktionsnedsättning

64 Huvudpunkter Samtliga vårdgivare både i primärvård, länssjukvård och regionsjukvård ska ta emot, utreda och behandla patienter med medfödd funktionsnedsättning Samtliga vårdgivare ska anpassa sitt bemötande och sitt handläggande till patientens funktionsförmåga

65 Huvudpunkter Primärvården ska ha ett helhetsansvar, och stå för basal hälso- och sjukvård

66 Huvudpunkter Primärvården ska ha ett helhetsansvar, och stå för basal hälso- och sjukvård Vuxenhabiliteringen ska ha specialistkompetens kring neurologisk, intellektuell och neuropsykiatrisk medfödd funktionsnedsättning, kunna hjälpa patienten i kontakten med övrig sjukvård och agera samordnare vid behov av flera olika vårdinsatser relaterade till funktionsnedsättningen

67 Huvudpunkter Årliga hälsokontroller Mun, tänder, syn, hörsel, rörelseförmåga, näringstillstånd, mage-tarm, psykisk hälsa, sömn, ADL (hur man klarar sig i vardagen), hjärta och kärl, diabetes, kända komplikationer vid personens funktionsnedsättning Blodprover, blodtryck, vikt Uppmuntras till hälsosam livsstil Uppmuntras delta i screening (mammografi)

68 Ansvarfördelning utifrån hälsoproblem Primärvårdsläkaren har det sammanhållande ansvaret, men specifika hälsoproblem, som inte kan handläggas i Primärvården, remitteras till nästa vårdnivå I de fall det är oklart vilken vårdgivare som bäst kan hjälpa patienten, ska vårdgivarna ta emot patienten och samverka med varandra

69 Ansvarsfördelning utifrån hälsoproblem Diagnosutredning Demens Depression, ångest, tvång, suicidalitet Epilepsi Andningsproblematik Urinvägsproblem Spasticitet Hydrocefalus med shunt Smärta Nutrition, undernäring Gynekologi, sexualitet Utmanande beteende Intyg

70 Exempel: Ansvarsfördelning vid utmanande beteende Primärvårdens ansvar (vårdnivå 1) Utredning av kroppsliga orsaker, sociala orsaker och psykiatriska orsaker

71 Exempel: Ansvarsfördelning vid utmanande beteende Länssjukvårdens ansvar (vårdnivå 2) Kroppslig sjukdom som normalt inte handläggs i primärvården Medicinering och psykologisk behandling vid psykisk sjukdom. Samverkan med vuxenhabilitering och primärvård

72 Exempel: Ansvarsfördelning vid utmanande beteende Vuxenhabiliteringens ansvar (vårdnivå 2) Tvärprofessionell utredning av begåvningsprofil, kommunikation, funktion i vardagen. Samverkan med psykiatri och primärvård

73 Exempel: Ansvarsfördelning vid utmanande beteende Regionsjukvårdens ansvar (vårdnivå 3) (Omsorgspsykiatrin) Konsultativ verksamhet med utredning, helhetsbedömning och behandling vid svårbehandlat utmanande beteende och utvecklingsstörning Möjlighet till slutenvård

74 TACK!