Överenskommelse om samverkan mellan Barn- och Ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen
|
|
- Karl-Erik Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Primärvård, psykiatri och habilitering Version nr Diarie nr År/löp nr ÖREBRO LÄNS LANDSTING 3 Sidan 1 av 9 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Habiliteringen Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Marie Matérne, verksamhetschef Marie Matérne, verksamhetschef Håkan Hjelm, verksamhetschef BUH Håkan Hjelm, verksamhetschef BUH Överenskommelse om samverkan mellan Barn- och Ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen Dokumentet beskriver former för samverkan mellan Barn- och Ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen. Gemensam målgrupp - De ungdomar som är på väg över från Barn- och ungdomshabiliteringen till - Vuxenhabiliteringen. Gemensam resurs - Upplevelsen, som organisatoriskt finns i Vuxenhabiliteringen, ger insatser till barn, ungdomar och vuxna. Samverkan syftar till - Att ungdomarnas övergång till Vuxenhabiliteringen görs på ett sätt som fungerar bra för ungdomarna, deras anhöriga och för verksamheterna. - Att genom gemensamt forum ge möjlighet till diskussion, utveckling och uppföljning av gemensamma frågeställningar. Övergripande samverkan - Verksamheternas ledningsgrupper träffas två gånger/år. Träffarna innehåller övergripande samverkansfrågor enligt syftet, samt information om förändringar i respektive verksamhet. I samband med de årliga träffarna uppdateras den skriftliga överenskommelsen. - Vid behov hålls samverkansträffar yrkesvis eller geografiskt. - Upplevelsen har en samverkansgrupp med representation från Barn- och Ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen. Gruppen träffas 2-3 gånger/år.
2 Sidan 2 av 9 Riktlinjer vid ungdomarnas övergång till Vuxenhabiliteringen - Riktlinjer finns för överlämnande vid ungdomarnas övergång från Barn- och ungdomshabiliteringen till Vuxenhabiliteringen (bilaga 1). - Riktlinjer finns för den sammanfattning som överlämnas från BUH till (bilaga 2). - Riktlinjer finns för den medicinska uppföljningen vid ungdomarnas övergång från BUH till (bilaga 3). - Vuxenhabiliteringens målgrupp (bilaga 4). - Remissblankett (bilaga 5). Örebro , rev rev Håkan Hjelm verksamhetschef Barn- och ungdomshabiliteringen Marie Matérne verksamhetschef Vuxenhabiliteringen
3 Sidan 3 av 9 BILAGA 1 Riktlinjer för överlämnande vid ungdomarnas övergång från Barnoch ungdomshabiliteringen (BUH) till Vuxenhabiliteringen () INFORMATION OM VUXENHAB. Ungdomar bjuds in tillsammans med föräldrar för information av Vuxenhabiliteringen (vad kan erbjuda) vid någon form av öppet hus en gång per år. BUH bjuder in. Vuxenhabiliteringen svarar för innehållet. Verksamheternas kuratorer är planeringsansvariga. Informationstillfällena hålls i respektive länsdel. Vuxenhabiliteringen behöver i god tid få veta från BUH vilka team/enheter som bör vara representerade. TIDPUNKT FÖR REMISS Remissen ska skickas när det är lämpligt att påbörja överlämningen. Under det sista skolåret för gymnasieelever. Övriga vid 18 år, myndighetsålder. När det gäller ungdomar med Asperger syndrom/högfungerande autism samarbetar BUH och då personerna är mellan 16 och 20 år. I dessa fall skickas ett samtycke till samarbetet till då ungdomen fyllt 16. INOM BUH 1. Regelbundna genomgångar i arbetslaget av vilka som är aktuella för utskrivning och remiss till Vuxenhabiliteringen. Eventuellt initiera kontakt professioner emellan (t ex skolbesök). 2. I arbetslaget bestäms vem / vilka som gör sammanfattningen / remissen. Riktlinjer för sammanfattning, se bilaga 1a. 3. Inför överremittering görs också översyn av behov av läkarintyg och vid behov utfärdande/förlängning av dessa. Utprovningar av hjälpmedel som påbörjats inom BUH ska slutföras innan överföring till. Det finns skillnader mellan BUH och gentemot kommunens arbetsterapeuter i fördelning av hjälpmedelsansvar 1. 1 På vuxensidan har kommunens arbetsterapeuter enligt uppgjord fördelning med Vuxenhabiliteringen ansvar för bostadsanpassning och omvårdnadshjälpmedel. Det innebär att ska förmedla en del uppgifter till kommunens arbetsterapeuter.
4 Sidan 4 av 9 4. Sammanfattningen/remissen, och vid behov de yrkesspecifika sammanfattningarna, skrivs i samråd med ungdomarna och föräldrarna. Remissen dateras då den sänds till. Av remissen bör framgå planerad fortsatt medicinsk uppföljning inom primärvården och specialistsjukvården. Där det är aktuellt med medicinsk uppföljning av vuxenhabiliteringens läkare, sänds även läkarremiss. Riktlinjer för medicinsk uppföljning, se bilaga 1b. ÖVERGÅNG 1. Remissen skickas till remissgruppen på Vuxenhabiliteringen i Örebro för bedömning och beslut. Vid beslut om aktualisering vid fördelas remissen till aktuellt team. En samordnare utses i teamet. Remissvar sänds till BUH. Aktualisering innebär att personen listas, skrivs in vid men överlämning sker från BUH i enlighet med riktlinjerna i detta dokument. 2. Samordnaren på Vuxenhabiliteringen tar snarast kontakt med BUH för planering av övergången. 3. Övergången kan ske på olika sätt, i form av enskilda kontakter och/eller gemensamma möten med deltagare från båda teamen, beroende på vad som är lämpligast i varje enskilt fall. När överlämningskonferenser ska genomföras är det BUH som kallar deltagarna, men mötena sker på. Vid Asperger syndrom/högfungerande autism så har BUH och vanligen samarbetat från personen fyllt 16 år om ungdomen och förälder samtycker till detta. 4. I remissen från BUH anges om personen inte har några aktuella behov, och om personen själv kan ta initiativ till kontakt med då behov uppstår.
5 Sidan 5 av 9 BILAGA 2 Riktlinjer för sammanfattning från BUH Anpassning efter ärendets art SAMMAN- FATTNING/ REMISS: Skrivs i sidojournalen: KONFERENS Använd kontakttypen: Anteckning En del av de gemensamma sökorden är en grund. Se nedan: Kompletteras vid behov med yrkesspecifika sammanfattningar, status till kollega - skriftligt eller muntligt. TYP AV KONF KONTAKTOR- SAK AKTUELLA KONTAKTER Sammanfattning för överlämning till vuxenhab. Haft kontakt med BUH sedan. Remitterad från. Kontakter som barnet/familjen har inom och utom hab. Kontaktperson BUH. Inblandade yrkesgrupper. Intensitet i kontakterna. Ange även tidigare kontakter med Team Autism och Upplevelsen, som även verkar inom Vuxenhab. FYSISK OCH Ungdomens fysiska och psykiska tillstånd. PSYKISK HÄLSA Diagnos (inkl. fastställd när, var och av vem). MATVANOR Här tas upp om kost, måltider, hjälpmedel i matsituationen. Ev. oralmotoriska svårigheter. PERSONL VÅRD Här tas upp hygien, toalett, klädsel, egenvård. KOMMUNIKA- TION RÖRLIGHET Hur man meddelar sig med andra, tar emot meddelanden. Skriv- och läsförmåga. Kommunikationshjälpmedel. Handledning / utbildning av föräldrar och personal. Förflyttning i rummet, inne och ute. Handfunktion och arbetsställning. Förflyttningshjälpmedel,
6 Sidan 6 av 9 ADL- hjälpmedel. PSYKISK UTV SYN HÖRSEL BOENDE EKONOMI FAMILJ / NÄT- VERK Intellektuell, emotionell och social utveckling. Rums- och tidsuppfattning. Synförmåga, synhjälpmedel, kontakter med synvård, ögonklinik m.m. Hörsel, hörselhjälpmedel, kontakter med hörselvård, audiolog m.m. Boendeform ( föräldrahem, familjehem, bostad med särskild service ). Handikappanpassning. Här tas vid behov upp om familjens/ungdomens ekonomiska situation. Bidrag ( t.ex. sjukbidrag, handikappersättning, bilstöd ). Ungdomens ev. behov av stöd för att hantera egen ekonomi. Här skrivs om föräldrar, syskon och andra för ungdomen viktiga personer. UTBILDNING / Vilka skolor och skolformer har ungdomen gått i. SYSSELSÄTTN FRITID SAMHÄLLS- SERVICE Fritidsaktiviteter. Intressen. Förmåner / rättigheter personen har, t.ex. personlig assistent enl. LSS/ LASS, korttidsvistelse, färdtjänst, god man. GRUPPVERK- Som personen deltar i / har deltagit i. SAMHET REMISSER/ INTYG PLANERING Remisser och intyg skrivna / planerade att skriva till t.ex. specialkliniker för fortsatt uppföljning. Vad som är planerat. Kan personen själv ta kontakt då behov uppstår.
7 Sidan 7 av 9 BILAGA 3 Riktlinjer för den medicinska uppföljningen vid ungdomarnas övergång från Barn- och Ungdomshabiliteringen till Vuxenhabiliteringen Allmänt om övergången: Se huvuddokumentet Läkare vid har behörighet att elektroniskt ta del av journalen vid BUH:s medicinska mottagning. Primärvården: Primärvården är till för alla. Ungdomarna och deras anhöriga bör få information om detta i samband med överföringen. En remiss/sammanfattning från BUH till respektive vårdcentral är viktig för att underlätta kommande kontakter. Den är ett nödvändigt underlag för fortsatt uppföljning av medicinering, bedömning av arbetsförmåga osv. Av remissen bör framgå om personen behöver kallas, eller vid behov själv kan ta initiativ till kontakt. Primärvårdens läkare kan vända sig till vuxenhabiliteringens läkare för konsultation. Andra remisser: 1. Ungdomar med utvecklingsstörning utan omfattande medicinsk problematik - Vanlig remiss/sammanfattning till Vuxenhabiliteringen (ingen separat läkarremiss). 2. Ungdomar med epilepsi, hydrocefalus (shuntop), neuromuskulära sjukdomar och andra tillstånd som föranleder behov av kontakt med neurologspecialist - Remiss även till Neurokliniken för fortsatt uppföljning. 3. Ungdomar med myelomeningocele - Medicinsk uppföljning hos Vuxenhabiliteringens läkare. - Separat läkarremiss från BUH till Vuxenhabiliteringen. - Remiss även till urologen. 4. Ungdomar med komplicerad/omfattande medicinsk problematik, udda syndrom med behov av långsiktig medicinsk uppföljning - Medicinsk uppföljning hos Vuxenhabiliteringens läkare. - Separat läkarremiss från BUH till Vuxenhabiliteringen. - Förutom skriftligt svar även vid behov direkt kontakt mellan överlämnande läkare på BUH och mottagande läkare på Vuxenhabiliteringen för planering av samordnat mottagningsbesök eller ev annat kompletterande informationsutbyte. - Remiss/sammanfattning från BUH (ev från Barnmedicinska kliniken) till övrig specialistvård i förekommande fall, t ex lungkliniken, övre gastromottagning för stomiuppföljning, vuxendietist osv. 5. Ungdomar med autismspektrumtillstånd - Vid behov av psykiatrisk kompetens remiss till vuxenpsykiatrin. - I enstaka fall efter särskild överenskommelse uppföljning hos läkare/psykiater på Vuxenhabiliteringen. - Huvudsaklig uppföljning sker inom primärvården (se inledande kapitel).
8 Sidan 8 av 9 BILAGA 4 VUXENHABILITERINGENS UPPDRAG MÅLGRUPPER 1. PERSONERNA ska vara vuxna, d.v.s. över 18 år ska ha någon av de diagnoser som uppdraget omfattar (se nedan) och funktionsnedsättningen ska vara bestående ska ha behov av insatser från flera kompetensområden ska ha behov av planerad och återkommande re-/habilitering ska ha en funktionsnedsättning som medför en komplicerad livssituation Diagnoser / funktionsnedsättning: Personer med utvecklingsstörning Avses personer som utretts enligt antagna riktlinjer och där diagnos fastställts enligt kriterierna i DSM:IV eller ICD 10. (Personer med svagbegåvning och personer med kognitiva problem till följd av psykisk sjukdom tillhör ej målgruppen.) Personer med autismspektrumtillstånd Avses personer som utretts enligt antagna riktlinjer och där diagnosen fastställts enligt kriterierna i DSM:IV eller ICD 10. (Personer med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, t ex Tourettes syndrom eller ADHD, tillhör ej målgruppen om inte autism samtidigt föreligger.) Personer med förvärvad hjärnskada Avses personer som pga. trauma eller sjukdom har en funktionsnedsättning av en sådan karaktär och omfattning att den starkt påverkar flera livsområden samtidigt. (Personer med huvuddiagnosen demens och personer med funktionsnedsättning orsakad av snabbt progredierande sjukdom t ex elakartad hjärntumör tillhör ej målgruppen) Personer med dövblindhet Avses personer som har en allvarlig grad av kombinerad syn- och hörselskada att den förorsakar behov av särskilda metoder för att kommunicera och klara sig i det dagliga livet. Personer med rörelsehinder Avses personer med funktionsnedsättning av en sådan karaktär och omfattning att den starkt påverkar flera livsområden samtidigt.
9 Sidan 9 av 9 Funktionsnedsättningen kan ha sin grund i cerebral pares eller ryggmärgsbråck. Personer med neurologisk sjukdom Avses personer med funktionsnedsättning av en sådan karaktär och omfattning att den starkt påverkar flera livsområden samtidigt. Funktionsnedsättningen ska ha sin grund i diagnosen MS eller neuromuskulär sjukdom. Tillägg: Personer med utvecklingsstörning som går i gymnasiesärskola får sitt stöd från BUH även efter 18 år. Remiss till sker under sista skolåret. Personer med Aspergers syndrom/högfungerande autism aktualiseras formellt vid vid 18 år men BUH och arbetar tillsammans under ungdomstiden år. Remisser tas emot på personer upp till 65 år. För den som vid 65 års ålder har en pågående kontakt med Vuxenhabiliteringen gäller att denna avslutas i den takt andra insatser tar över. Vid remiss från BUH finns möjlighet till beslut om vilande listning när inget aktuellt behov finns. (För närvarande finns det ingen teknisk lösning). 2. PERSONERNAS NÄRA NÄTVERK ska ha en privat relation till personen och som denne/denna upplever som betydelsefull eller ska inom ramen för sitt arbete/uppdrag ha till uppgift att stödja personen i vardagen, t ex i boende eller sysselsättning. Insats som ges till nära nätverket ska alltid ha en tydlig koppling till personens funktionsnedsättning.
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg.
Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Leg. psykolog Vuxenhabiliteringen SUF-nätverket i Växjö Landstinget Kronoberg Vuxenhabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen
Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum
050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen
Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Habilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten
H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning
Här kan du läsa om LSS
Här kan du läsa om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Det handlar om människor som behöver allt det som alla andra behöver, fast på sitt eget särskilda sätt Vad är LSS? LSS är en
Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting
20-05-0 (6) Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting Uppdrags- och ansvarsfördelning mellan vårdcentralerna och Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinder Vägledningsdokument Luleå 20-04-28 Anneli
Sammanfattning av statistikuppgifter
Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering
Stöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun
Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-05-27 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Stöd till personer med funktionsnedsättning
Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till
Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.
Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden
Stöd i Sundbyberg. För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Stöd i Sundbyberg För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vem kan få stöd? Det finns en lag som kallas LSS. Det står för Lagen om stöd och
Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers
Ett gott och självständigt liv. Stöd och service enligt LSS-lagen. Linköpings kommun linkoping.se
Ett gott och självständigt liv Stöd och service enligt LSS-lagen Linköpings kommun linkoping.se Stöd och service enligt LSS-lagen Du som har stora och varaktiga funktionsnedsättningar har enligt lag rätt
Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:
Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder
Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.
Barn- och Ungdomshabiliteringens uppdrag gällande barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd.
1 (6) Barn- och Ungdomshabiliteringens uppdrag gällande barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd. Mål: Habiliteringsinsatser ska ges, efter behov, till alla som ingår i BUH:s uppdrag/målgrupp. Syfte:
STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN
Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning
Psykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Angående remisser för utredning på Vuxenhabiliteringen avseende intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning för personer över 18 år
Formulär Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-217768 Fastställandedatum: 2017-05-19 Giltigt t.o.m.: 2019-05-19 Upprättare: Marléne M Huoman Fastställare: Kristina Lingman Remissmall utredning
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder
En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.
Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.
Angående remisser för utredning på Vuxenhabiliteringen avseende intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning för personer över 18 år
Formulär Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-217768 Fastställandedatum: 2016-09-08 Giltigt t.o.m.: 2017-09-08 Upprättare: Patrik J Arvidsson Fastställare: Caroline Engberg Remissmall utredning
Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)
Information om LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Vad är LSS? LSS är en rättighetslag som genom tio olika insatser ska garantera personer, som har omfattande och varaktig funktionsnedsättning,
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.
För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man
LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är
Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS
Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har kommit till
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,
Reviderad och beslutad av/datum: Uppdragsgrupp SVOP/Styrgrupp närvård Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL
Handläggare: Uppdragsgrupp SVOP Reviderad och beslutad av/datum: Uppdragsgrupp SVOP/Styrgrupp närvård 2018-12-14 Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2015-05-11 In- och utskrivning i hemsjukvård
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.
Habiliteringen i Dalarna
Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN
Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt
In- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg
Handläggare: Delregional arbetsgrupp SVPL Dokumenttyp: Rutin Sakkod: 1 Antal bilagor: 0 Reviderad av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2017-12-14 Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2015-05-11
Stöd för personer med funktionsnedsättning
Stöd för personer med funktionsnedsättning Stöd för personer med funktionsnedsättning Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt
Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen
Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig
Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal
BILAGA 1 Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal Psykiatri för vuxna Syfte Huvudavtalet mellan Region Skåne och Hässleholms kommun avseende psykiatri reglerar hur samverkan ska ske mellan parterna.
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen OF-Omsorg till personer med funktionsnedsättning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter
Behöver ditt barn stöd från samhället?
Behöver ditt barn stöd från samhället? Den här broschyren riktar sig till dig som har ett barn med funktionsnedsättning. I den finns information om vilket stöd du och barnet kan få från samhället. Här
LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehåll Sida Vad är LSS?... 3 Insatser enligt LSS... 4 De tio insatserna... 6 Övrigt... 8 Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,
Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning
Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!
Riktlinjer för handläggning av neuropsykiatriska tillstånd och närbesläktade funktionsnedsättningar såsom
2008-12-09 Riktlinjer för handläggning av neuropsykiatriska tillstånd och närbesläktade funktionsnedsättningar såsom AD/HD autimsspektrumtillstånd dyslexi psykisk utvecklingsstörning tal- och språkstörning
Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M I HÖGANÄS
I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka
LSS. Lättläst version
LSS Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor som har en stor funktionsnedsättning hela livet eller
Information om LSS-insatser
Sölvesborgs kommun Omsorgsverksamheten Information om LSS-insatser INFORMATION OM LSS-INSATSER I SÖLVESBORGS KOMMUN Det är LSS-handläggaren som bedömer personkrets-tillhörighet samt vilka insatser som
Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle
OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17
Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Stöd i Sundbyberg För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vem kan få stöd? Det finns en lag som kallas LSS. Det står för Lagen om stöd och service till
Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra
Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,
Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering
Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering 2015-02-05 Bakgrund Komplement till Avtal mellan Landsting och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att
LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS
LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS
Habiliteringen i Dalarna
,.. Habiliteringen i Dalarna "Övergripande mål för habiliterande insatser är att brukare med funktionsnedsättning och deras närstående ska kunna delta i samhället utifrån egna val. Varken funktionsnedsättning,
LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade
Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen
Bistånd och insatser enligt SoL och LSS
Bistånd och insatser enligt SoL och LSS Vad innehåller broschyren? I denna broschyr finner du information om det stöd och de insatser Strängnäs kommun har att erbjuda enligt socialtjänstlagen (SoL) för
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL
Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten
Överenskommelse avseende ansvar för den somatiska hemsjukvården mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län
Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE Omfattar område/verksamhet/enhet Hemsjukvård Sidan 1 av 5 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Särskild arbetsgrupp
Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
LSS handläggare Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med tio insatser som ska garantera att
LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd
LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens
Sociala nämndernas förvaltning redovisar utredningen av uppdraget i tjänsteskrivelsen.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-03-01 Sida 1 (1) Diarienr NF 2018/00035-8.1.1 Sociala nämndernas förvaltning Helene Karlsson Epost: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning
LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:
LSS Information för personer med funktionsnedsättning
LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
RUTINER AVSEENDE MOTTAGANDE I GRUNDSÄRSKOLAN OCH GYMNASIESÄRSKOLAN
Barn- och utbildningsförvaltningen RUTINER AVSEENDE MOTTAGANDE I GRUNDSÄRSKOLAN OCH GYMNASIESÄRSKOLAN - PROCESSBESKRIVNING Följande text är Ekerö kommuns tillämpning av Skolverkets allmänna råd om mottagande
Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag
Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom
Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18
INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS
INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om tio olika insatser
Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer
Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga
Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och
LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.
LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet
Hjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad 2015-09-26 0
Hjälpredan 2015 Autism Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning. Ett
Välkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad
Välkommen till STÖD & SERVICE - insatser enligt LSS i Landskrona stad STÖD & SERVICE - ger dig med funktionsnedsättning en möjlighet att leva som andra Här hittar du information om vilket stöd och vilken
Informationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS
Informationsfolder För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS LSS LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en
Habiliteringen i Dalarna
Habiliteringen i Dalarna Länsgemensamma Gruppverksamheter och Informationstillfällen för personer med funktionsnedsättning samt för närstående, personal och nätverk 2019 Se även Habiliteringens hemsida
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994
LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning
LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet
Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner
Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner Slutenvården planerar i samråd med patienten den slutenvård som ska ges, samt informerar fortlöpande kommun och öppenvård om hur planen och den enskildes status
Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH
Barn- och ungdomshabiliteringen rev 140127 Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) inom Örebro läns landsting är en specialistresurs, en plusresurs, till
* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för
* Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada
Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS
Historiska tillbakablickar 1944 kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS LSS 5 Verksamhetens mål och allmänna inriktning Främja
Psykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Samhällets stöd. Habiliteringscentrum Landstinget Västmanland
Samhällets stöd Habiliteringscentrum Landstinget Västmanland Föreläsare Lotta Ramsten Fredriksson, kurator Anna Wickström, kurator Eva Ytterborg, kurator Katarina Hultberg, kurator Samhällets stöd Stat
Utskottet för funktionshinder och samverkan. Funktionshinder Nationella minoriteter
Utskottet för funktionshinder och samverkan Funktionshinder Nationella minoriteter Funktionsnedsättning Tillgänglighet Delaktighet Funktionshinder Brukare https://www.youtube.com/watch?time_continue=1&v=f3_v9udl1km
Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning
Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning INNEHÅLL Aktivitetsersättning 2 Aktivitetsstöd 2 Arbete 2 Avlösarservice 2 Bilanpassning 2 Bilstöd 2 Boendestöd 2 Bostad med särskild service
Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun
Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling
Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning
Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och
Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Lättläst om LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Lättläst om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem kan ansöka? I lagboken står det vilka personer som kan få stöd och hjälp enligt LSS. 1. Personer med utvecklingsstörning, autism
A ANSÖKAN OM PLACERING i Skanskvarnsskolans verksamhet för elever med rörelsehinder
A ANSÖKAN OM PLACERING i Skanskvarnsskolans verksamhet för elever med rörelsehinder Jag/vi önskar plats för min/vår son/dotter i Förskoleklass. (gäller grundsärskola och grundskola) År 1-6 Grundskola..