Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Transkript

1 Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, Vänersborg Tel: Fax Texttel:

2 Inledning I denna skrift presenteras uppgifter om hur många personer med funktionshinder som bor i Västra Götaland. Föreliggande skrift är en kortversion av en mer utförlig sammanställning som heter Människor med funktionshinder i Västra Götaland - inventering av målgrupper och som kan beställas från Handikappkommitténs kansli. Syftet med att beskriva antalet personer med funktionshinder är att få underlag för planering och beslut inom handikappområdet i Västra Götaland. Det kan gälla att få fram bättre beslutsunderlag för att förbättra tillgängligheten för olika handikappgrupper, likväl som det kan gälla dimensionering av olika verksamheter eller att utjämna eventuella olikheter inom hälso- och sjukvårdsområdet i länet. Kunskaper om antalet personer med olika funktionshinder är också värdefull vid kontakter och samverkan mellan huvudmän/ förvaltningar/organisationer i länet. Det är svårt att få fram exakta uppgifter om hur många personer som finns med olika funktionshinder beroende på att olika definitioner och kriterier används. Två huvudfåror finns: dels hur många personer med ett visst funktionshinder som erhåller vissa insatser från Västra Götalandsregionen eller annan huvudman/organisation, dels hur många personer som beräknas finnas generellt med ett visst funktionshinder. Nästan all registrering sker utifrån endast ett funktionshinder, någon slags huvuddiagnos, men det är inte ovanligt att många personer har flera funktionshinder. Mörkertalet är också stort för vissa grupper. Observera därför att siffer- och statistikuppgifter i denna skrift i många delar är osäkra, många personer med funktionshinder ingår i flera sammanställningar, varför försiktighet bör gälla vid användning. Olika källor har använts för att få fram den aktuella statistiken. Data har samlats in från Västra Götalandsregionens egna verksamheter, viss epidemiologisk forskning, Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen, Hjälpmedelsinstitutet, handikapporganisationerna, kommunerna, Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden och Statens Institut för Handikappfrågor i skolan (SIH). Redovisning Uppskattningsvis finns drygt personer med funktionshinder i Västra Götaland. Regeringen anger i sin proposition "Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken" 1999/2000:79 att ungefär var femte person i yrkesverksam ålder har något slag av funktionshinder. Det skulle innebära ca personer i Västra Götaland. Man räknar allmänt med att ca 10 procent av befolkningen är invandrare. Det skulle innebära att ca personer i länet har funktionshinder med invandrarbakgrund. Det är mycket viktigt att poängtera att dessa människor sammantaget utgör en mycket blandad grupp. Det rör sig om mycket olika funktionsnedsättningar, olika grader av dessa och många gånger olika kombinationer av dessa. Ett exempel kan vara att en och samma person har rörelsehinder, epilepsi, hörselnedsättning och diabetes. Kombinationerna av olika funktionsnedsättningar kan vara mycket omfattande. 2

3 Huruvida funktionsnedsättningen får till konsekvens att ett handikapp uppstår i förhållande till miljön varierar självklart, inte minst beroende på hur den fysiska miljön ser ut och vilka attityder och värderingar som finns i omgivningen m m. Dessa drygt personer har självklart också olika behov och olika livssituationer. Det innebär att dessa personer enbart har vissa gemensamma behov när det gäller den specifika funktionsnedsättningen(arna), men precis som alla andra har varierande behov och önskemål för övrigt. Vi har valt att dela in de olika diagnos/handikappgrupperna i sju olika huvudgrupperingar. Personer med: - neurologiska sjukdomar och/eller rörelsehinder - hörselskada/dövhet - synskada/blindhet - kognitiva funktionshinder - medicinska funktionshinder - psykiska funktionshinder - miljörelaterade funktionshinder Denna indelningsgrund är ganska vanlig i Sverige idag. Den "primära funktionsnedsättningen" i respektive diagnos har varit utslagsgivande, exempelvis personer med cerebral pares inom rörelsehinder, personer med utvecklingsstörning under kognitiva funktionshinder e t c. Det finns också en tradition av benämningar som följts, exempelvis personer med magoch tarmsjukdom inom medicinska funktionshinder som relaterar till att insatserna framför allt ges av den traditionella hälso- och sjukvården. Olika trender och mönster finns när det gäller hur antalet personer förändras inom de olika handikappgrupperna. Den medicinsk-tekniska utvecklingen har medfört att vissa funktionsnedsättningar minskar eller att graden av dessa minimeras. Å andra sidan räddas fler människor till livet idag, men med ibland livslånga och omfattande funktionsnedsättningar som följd. Samhällets krav förändras också hela tiden varför de handikappande konsekvenserna ibland blir större, ibland minskas. I det följande gäller alla sifferuppgifter Västra Götaland. Personer med neurologiska sjukdomar och/eller rörelsehinder Detta är ett samlingsbegrepp som innehåller många olika undergrupper och diagnoser. Termen neurologiska sjukdomar innefattar bl a diagnoserna Ataxi, Cerebral pares (CP), Multipel skleros (MS), Neuromuskulära sjukdomar (NMD), Ryggmärgsskador och Stroke. Ofta har dessa personer mycket sammansatta problem som berör både motoriska och kognitiva funktioner, varför många också kan räknas in i gruppen personer med kognitiva funktionshinder. Termen rörelsehinder härrör i denna sammanställning framför allt till de traditionella grupper och diagnoser som bl a får sitt stöd via barn- och ungdomshabilitering/ vuxenhabilitering. 3

4 Tabell 1 personer med olika diagnoser inom gruppen personer med rörelsehinder och/eller neurologiska sjukdomar. Cp MS Ryggmärgsskador 700 Neuromuskulära sjukdomar 700 Stroke Epilepsi Gruppen personer med stroke är stor. Många är äldre. Man uppskattar att ca är i behov av mycket omfattande stödinsatser och tillsyn dygnet om. Personer med hörselskada/dövhet Inom denna huvudgrupp brukar inräknas personer som är barndomsdöva, barndomshörselskadade, vuxendöva, gravt hörselskadade, vuxenhörselskadade, åldershörselskadade, dövblind och personer med tinnitus. För några av dessa grupper anges antal personer i tabellen nedan. Tabell 2 personer med olika diagnoser inom gruppen personer med hörselskada/dövhet. Hörselskada Tinnitus Svår tinnitus Barndomsdöva Dövblinda 150 Vuxendöva 800 Uppgifterna bygger på de kontakter hörselvården inom Västra Götalandsregionen har med personer med hörselskada/dövhet. Generellt uppges att ca 70 procent av alla pensionärer har någon form av hörselnedsättning det skulle innebära personer i länet! Personer med synskada/blindhet I denna grupp ingår personer med olika former av synnedsättningar, samt personer som är blinda. Ca personer med synskada/blindhet beräknas finns i Västra Götaland. Detta antal stämmer väl överens med de som syncentralerna har kontakt med och även utifrån Världshälsoorganisationens allmänna beräkningar. 4

5 Tabell 3 personer med olika diagnoser inom gruppen personer med synskada/blindhet. Synskada Blinda Syncentralerna har rapporterat att bland de personer man har kontakt med är 42 procent män och 58 procent kvinnor. Uppskattningsvis finns ca personer med synskada/blindhet som är utlandsfödda i Västra Götaland. Personer med kognitiva funktionshinder Detta är ett samlingsbegrepp som innehåller många olika undergrupper och diagnoser. Ofta har dessa personer mycket sammansatta problem som berör både kognitiva och motoriska funktioner, varför många också kan räknas in i gruppen personer med neurologiska sjukdomar och/eller rörelsehinder. För exempelvis personer med utvecklingsstörning är det inte ovanligt med tillkommande funktionsnedsättningar. Det vanligaste är olika former av rörelsehinder, synnedsättning och epilepsi. Tabell 4 personer med olika diagnoser inom gruppen personer med kognitiva funktionshinder. Utvecklingsstörda Autism 22 av Asperger 40 av DAMP 5% av 5-6-åringar Hjärnskada Dyslexi Mycket olika uppgifter personer med utvecklingsstörning har varit ganska stabilt under de senaste åren. Däremot har antalet personer med framför allt Aspergers syndrom och DAMP/ADHD ökat markant. När det gäller DAMP skulle det innebära att minst ett av tjugo barn som börjar i skolan har DAMP. Ungefär tre gånger så många pojkar som flickor har DAMP. Definitionen och orsakerna till DAMP debatteras mycket. Aspergers syndrom kallas ibland också för högfungerande autism, dvs det är personer med god eller mycket god intellektuell förmåga, men kan ha svårigheter i samspelet med andra. Personer med hjärnskada är en stor grupp som innehåller många olika undergrupper, varför inget samlat antal uppges i tabellen. Dyslexi är ett annat område där uppgifterna varierar mycket beroende på olika definitioner och teorier. Ca 80 procent av de med dyslexi uppges vara pojkar/män. Personer med medicinska funktionshinder I gruppen personer med medicinska funktionshinder finns många olika undergrupper och diagnoser. De handikappande konsekvenserna av funktionsnedsättningen är emellertid stora och liknande dem som många mer traditionella handikappgrupper har. Även här finns sammansatta problem som berör andra funktionsområden som exempelvis syn och rörelsehinder. Sjukdomen diabetes kan få följder/konsekvenser på flera olika områden. En 5

6 amputation av ett ben ger nedsättningar på den motoriska funktionen med ortopediska insatser som följd och synnedsättning kan också förekomma. Tabell 5 personer med olika diagnoser inom gruppen personer med medicinska funktionshinder. Mag & tarm Stomiopererade Reumatism Kronisk reumatism Diabetes Tal/språksvårigheter Mag- och tarmsjukdom är ett samlingsnamn för olika undergrupper. En av dessa grupper är de stomiopererade. Reumatism är en av de stora folksjukdomarna. Omkring av dessa har en svår och kronisk reumatism. Av personer med diabetes får drygt hjälp från Västra Götalandsregionens slutenvård. När det gäller tal- och språksvårigheter så tillkommer att drygt personer har svåra talskador och drygt har stamning. Personer med psykiska funktionshinder Ett samlingsbegrepp som börjat användas alltmer under senare år är personer med psykiska funktionshinder. Personer med psykiska problem kan delas upp i tre huvudgrupper. En allt mindre grupp som behöver kvalificerad vård på sjukhus. En andra och större grupp som visserligen har så starka symtom att de fortfarande betecknas som sjuka, men som med rätt stöd klarar att bo ute i samhället. Den tredje gruppen är den största. Det är en grupp personer som har kvarstående psykiska funktionshinder efter en psykisk sjukdom eller skada. De behöver sociala insatser av varierande art och grad och mer sällan läkarinsatser. Det är framför allt de två sistnämnda grupperna som brukar betecknas som personer med psykiska funktionshinder. I LSS-lagstiftningen har även personer med psykiska funktionshinder rätt till vissa insatser om de uppfyller kraven för personkretstillhörighet. Tabell 6 personer med olika diagnoser inom gruppen personer med psykiska funktionshinder. Varaktiga psykostillstånd Schizofreni utan behov av dygnet runt vård Uppgifterna är uppskattade utifrån nationell nivå. Personer med miljörelaterade funktionshinder Detta samlingsbegrepp är tämligen nytt i svensk vokabulär men lyfter fram de miljörelaterade aspekterna extra tydligt. 6

7 Tabell 7 personer med olika diagnoser inom gruppen personer med miljörelaterade funktionshinder. Allergier Tandvårdsskador Elöverkänslighet Allergier är en stor folksjukdom med många gånger handikappande konsekvenser. Drygt personer har astma som får stöd från slutenvården inom länet. Olika uppgifter finns när det gäller tandvårdsskador. Uppgiften i tabellen är omräknad utifrån siffror från Stockholms län. Detta gäller också antalet personer med elöverkänslighet. Det finns troligtvis också ett stort mörkertal när det gäller tandvårdsskador och elöverkänslighet. 7