Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder

Transkript

1 Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Målet för Götene kommun är full delaktighet och jämlikhet för att människor med funktionshinder i likhet med andra medborgare skall kunna utbilda sig, ha arbete/sysselsättning, delta i kulturlivet, åka med kollektivtrafiken, ha möjlighet till rekreation, fritidsaktiviteter och att utöva idrott, ha ekonomisk och social trygghet, ha socialt umgänge och personlig integritet samt kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Att arbeta för jämlikhet och delaktighet för människor med funktionshinder genom Att all samhällsplanering och byggnationer tar hänsyn till funktionshindrades behov och önskemål. Att all verksamhet och information till kommuninvånare görs tillgänglig för människor med funktionsnedsättningar av olika slag genom utskrift på t ex lättläst, på kassett, punktskrift m m.. Att respekten för alla människors lika värde genomsyrar all verksamhet. Att den funktionshindrades egna kunskaper och erfarenheter tillvaratas. Att bemötandet förbättras.

2 Kommunövergripande frågor som komplement till policyn Varje förvaltning inventerar sin verksamhets tillgänglighet vad gäller byggnader, såväl inomhus som utomhus. En plan upprättas över hur tillgängligheten skall öka. Planen skall vara tids/- och kostnadsberäknad. En informationspolicy tas fram som ökar tillgängligheten till information för alla kommuninvånare oavsett funktionshinder eller ej. (Anpassad info till synskadade på kassett, lättläst t ex). Kommunen ger utrymme för ett utökat antal arbetsplatser för arbetshandikappade. Utbildning sker om diskrimineringslagen ur ett arbetsgivar-perspektiv. Inbjudan kan även riktas till näringslivet inom kommunen. Kommunen genomför utbildning av sin personal inom området funktionshinder. Utveckla verksamheten så att varje person med funktionshinder får så få kontaktpersoner som möjligt. Individuella planer kan vara ett sätt att förbättra situationen. Att låta Västra Götalandsregionens standard för fysisk tillgänglighet i offentliga lokaler vara Götene kommuns vägledning för att uppfylla den nationella handlingsplanen för handikappolitiken som antagits av riksdagen år Enkelt åtgärdade hinder för tillgänglighet och användbarhet bör vara åtgärdade före utgången av år 2010 i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser. Att kommunen investerar i OpenMedia-utrustning för demokratins skull. Att kommunen beaktar policyn när riktlinjerna för kollektivtrafiken fastställs.

3 Bakgrund till svensk handikappolitik samt de styrdokument som finns För över 50 år sedan antogs FN:s deklaration om de mänskliga rättig-heterna. Sverige skrev som nation under på att man ville efterleva det som stod i deklarationen. Där står bland annat om rätten att inte bli diskriminerad. FN:s artiklar om de mänskliga rättigheterna utgör vid sidan om regeringsformen grunden för att värna alla människors rätt och möjligheter. I Sverige antogs FN:s artiklar om de mänskliga rättigheterna som en nationell lag år 1994 för att markera frågornas betydelse. Trots de grundläggande rättigheterna krävdes det ytterligare överens-kommelser för personer med funktionshinder. Sverige initierade därför 1989 ett arbete inom FN för att få till stånd internationella regler om funktionshindrade personers rätt till delaktighet och jämlikhet. Detta resulterade i 22 standardregler för att säkerställa att personer med funktionshinder har samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare i samhället. Reglerna som antogs år 1993 av FN:s generalförsamling, uttrycker tydliga principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar inom olika samhällsområden. De ger också konkreta förslag till hur ett land kan undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning och skapa ett tillgängligt samhälle. Länderna ska ta ansvar för att reglerna tillämpas och för att principerna om full delaktighet och jämlikhet efterlevs. Standardreglerna är grunden för den svenska handikappolitiken och tillsammans med den nationella handlingsplanen slås rättighetsperspektivet fast. Sverige har också skrivit under FN:s barnkonvention som tillerkänner barn grundläggande medborgerliga rättigheter. Artikel 23 berör specifikt barn med funktionshinder.

4 Andra dokument som har betydelse för utformningen av samhället och dess funktioner. År 2000 i maj antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken Från patient till medborgare. Rubriken markerar en ändring av fokus från patient-/ vårdperspektivet som tidigare varit förhärskande till en demokratisyn medborgarperspektivet. Handlingsplanen innehåller kraftfulla insatser för att personer med funktionshinder skall få rätt till full delaktighet, ett värdigt bemötande och möjligheter att själva bestämma över sina liv. Tre arbetsområden prioriteras under de närmaste åren - se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer - att skapa ett tillgängligare samhälle - att förbättra bemötandet. De nationella målen för handikappolitiken är: En samhällsgemenskap med mångfald som grund. Att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Det handkappolitiska arbetet skall särskilt inriktas på: Att definiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder. Att förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionshinder

5 Att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Kortfattad orientering om olika funktionshinder Ungefär var femte person i yrkesverksam ålder har något slag av funktionshinder i Sverige. Dessa personer utgör en mycket blandad grupp. Det rör sig om olika funktionsnedsättningar, olika grader av dessa och många olika kombinationer. En och samma person kan t ex ha rörelsehinder, epilepsi och hörselnedsättning. En funktionsnedsättning blir ett handikapp först när individen möter brister i en miljö eller verksamhet. När bristerna åtgärdas kan handikappet minska eller försvinna helt. Den omgivande miljön avgör alltså om ett funktionshinder utvecklas till ett handikapp. Vi förutsätter att vi skall kunna ta oss till arbetet, höra vad som sägs på föräldramötet och kunna läsa samhällsinformation som kommer i brevlådan. Vardagen är full av sådana situationer som om vi inte är uppmärksamma och undanröjer hindren låter ett funktionshinder bli ett handikapp. Människor med funktionshinder är inte en homogen grupp utan vanliga människor med olika behov och intressen och med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra i samhället. Det behövs en attitydförändring eftersom det ofta är attityder som utgör hinder för delaktighet och tillgänglighet. Man kan dela in de olika diagnos/handikappgrupperna i sju olika huvudgrupperingar. Personer med: Neurologiska sjukdomar och/eller rörelsehinder t ex CP, MS, Stroke, Epilepsi och Ryggmärgsskador. Hörselskada/dövhet t ex hörselskada, barndomsdöva, vuxendöva, dövblinda och människor med tinnitus.

6 Synskada Synsvaghet och grav synskada. Kognitiva funktionshinder t ex utvecklingsstörning, autism, Aspergers syndrom, DAMP, hjärnskada, dyslexi och tal- och språksvårigheter. Medicinska funktionshinder såsom mag- och tarmsjukdom, stomiopererade, njursjukdom reumatism, diabetes och tal- och språksvårigheter. Psykiska funktionshinder såsom varaktiga psykostillstånd, schizofreni utan behov av dygnet runt vård. Miljörelaterade funktionshinder t ex allergier, tandvårdsskador och elöverkänslighet Arbetssätt för framtagande av policyn Tre arbetsgrupper med 5 7 deltagare har haft en aktiv roll i arbete med att ta fram synpunkter på hur Götene kommun skall kunna bli bättre att leva och bo i för människor med funktionshinder. Grupperna har haft olika sammansättning: Grupp 1 Ungdomar med olika funktionshinder Grupp 2 Föräldrar till barn med funktionshinder Grupp 3 Vuxna som själva har funktionshinder eller representerar en handikapporganisation Grupperna har träffats ett flertal gånger sedan Genom artiklar i våra tidningar har kommuninvånare uppmanats att lämna förslag till förbättringar för funktionshindrade. Både människor med egna erfarenheter, anhöriga och organisationer har hört av sig. Ett knappt 100-tal personers synpunkter har inkommit.

7 Deras förslag kommer att vidarebefordras till respektive nämnds-ordförande som frågan berör. Primärvård och näringsliv får sina förslag. Kommunala handikapprådet har fortlöpande varit samarbetsorgan i delfrågor och kommer att vara en viktig part i diskussion om helheten.

8 Genomförandemodell Policy för delaktighet och jämlikhet för funktionshindrade antages av kommunfullmäktige efter sedvanliga förberedelser inom de politiska partierna, handikapprådet, handikapporganisationer och aktuella arbetsgrupper. För att underlätta genomförandet krävs att några kommunövergripande beslut tas. Med den av kommunfullmäktige antagna policyn, kompletterad med kommunövergripande beslut som stöd för policyn gör varje styrelse/-nämnd sin plan för delaktighet och jämlikhet för funktionshindrade som en del i sin verksamhetsplan. I årsredovisningen (verksamhetsberättelsen) visas vad som åstad-kommits under året. På detta sätt görs en årlig översyn av insatserna och planen hålls ständigt aktuell. Kommunala handikapprådet (KHR) består av representanter för olika funktionshinder och politiker från de olika nämnderna. Ledamöter och ersättare från den kommunala delen väljs av kommunfullmäktige som alla andra förtroendeuppdrag. Det övergripande ansvaret för handikapprådet måste ligga på kommunstyrelsenivå om handikappolitiken skall genomsyra alla samhällssektorer. De rådsrepresentanter som företräder kommunala styrelser och nämnder måste få ett klart definierat uppdrag om t ex återföring till sin nämnd. I god tid före att verksamhetsplanerna behandlas i nämnderna skall synpunkter fångas upp vad ledamöterna i handikapprådet anser som viktiga frågor att arbeta med under det kommande året. Likaså sker en genomgång av årsredovisningen. På detta sätt ökar delaktigheten för människor med olika funktions-hinder och en viktig kunskap tas tillvara.

9 Tidplan Policyn 3 september Möte med arbetsgrupper 5 september Förslag lämnas till Åke Olsson för utskick till KHR:s ledamöter 12 september KHR:s möte. Ledamöterna får en vecka på sig för reaktion på förslaget. 23 september Förslaget på remiss till de politiska partierna. 15 oktober Remisstiden går ut. 21 oktober Överlämnas till kanslichefen 29 oktober Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott 19 november Beslut i kommunstyrelsen 9 december Beslut i kommunfullmäktige