Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Transkript

1 Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011

2 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Metod Avhandling Definition av population och individerna i undersökningen Konstruktion av enkät Granskning av resultat Sammanställning och beräkningar Diskussion 4

3 1 Inledning Projektarbetet är en 100-poängs obligatoriskt ämne i gymnasiet, som går ut på att utveckla elevens självständighet och driftighet. Det arbetsområdet som väljs ska ha med dess linje att göra, men annars är det valfritt. 1.1 Bakgrund Jordens klimat har varit ett mycket omtalat ämne de senaste åren. Det har mycket att göra med att dess miljö kommit till skada under en lång tid, på grund av diverse nedskräpning, utsläpp och vårdslöshet. Det har lett till miljöförstöring i stor skala. I Sverige har det uppenbarats mycket och man försöker nu värna om naturen. Återvinning är ett av många sätt att göra det, vilket är tillvaratagande av material från avfall. Generellt är det en mycket föredragen metod när det gäller att behandla avfall och i Sverige återvinns idag nära på allt avfall. Det är endast en mycket liten del som slängs.(fotnot) Dock kan benägenheten att återvinna variera mellan olika personer. Därför görs det här arbetet för att försöka hitta ett samband mellan vad som återvinns och vilka som gör det. Den noggrannhet som läggs på en enkätutformning kan ge stor betydelse till hur trovärdigt och sannolikt resultatet blir, således kommer ett stort fokus läggas på enkätutformningen och det statistiska. Statistik betyder nämligen dels en samling sifferuppgifter, dels läran om hur man samlar in, analyserar och drar slutasatser om sådana. 1.2 Syfte Syftet med arbetet är att dels att undersöka, och dels att försöka hitta ett samband, för huruvida benägenheten att återvinna beror på ålder, kön, bostad eller sysselsättning. Förutom det här, också göra ansats till att utforma en enkätundersökning som giver ett så trovärdigt svar som möjligt. 1.3 Metod Metoden som användes var litteraturstudier, internet, enkätundersökning och noggrann statistisk bearbetning. För att undersökningen skulle ge ett så trovärdigt resultat som möjligt fanns många faktorer att tillgodose. För att lyckas med den statistiska analysen, användes hjälp och rådgivning av Håkan Persson från Institutionen för matematik och matematisk statistik på Umeå universitet. 2 Avhandling Till och börja med klassificerades den statistiska undersökning som skulle utföras. Genom att se till undersökningens mål kan man skilja mellan beskrivande och analytiska undersökningar. Då syftet med den här undersökningen var att försöka kartlägga och hitta ett samband, som kunde bero på flera orsaker, ledde det per 2

4 automatik till klassifikationen som en multivariat analytisk undersökning. Syftet var dels att undersöka, och dels att försöka hitta ett samband, för huruvida benägenheten att återvinna beror på ålder, kön, bostad eller sysselsättning. Den innehöll dock även ett beskrivande moment eftersom man innan man kan förklara sambandet måste beskriva det. (Se...) 2.1 Definition av population och individerna i undersökningen Statistiska undersökningar syftar till att ge information om en befolkning som brukar kallas för population. Man definierar en population genom att tala om vilka individer den ska bestå av. Det är viktigt att definitionen sker på så sätt att syftet med undersökningen kan uppnås. Med andra ord är det viktigt att man undersöker rätt population. Man skiljer mellan totalundersökning, där hela populationen undersöks, och urvalsundersökning. Sedan görs det i urvalsundersökning skillnad mellan sannolikhetsurval och urval som på annat sätt erhållits. Sannolikhetsurval innebär att man ger varje individ lika stor sannolikhet att delta i undersökningen. Man kan alltså mer slumpmässigt låta individerna svara eftersom de anses ha lika stor chans att delta. Den rätta populationen till den här undersökningen var egentligen alla Sveriges invånare som ansvarar för sin egen återvinning. Det skulle dock ha varit omöjligt att låta alla dem svara på enkäten, så därför gjordes en urvalsram. En liten population av den oändligt stora populationen tillfrågades för att sedan kunna dra generella slutsatser till den oändliga populationen, alltså ett sannolikhetsurval. Det ledde till att en begränsning till 100 stycken individer tillfrågades, vilka inte skulle vara för lika varandra till ålder, kön, beteende och intresse. 2.2 Konstruktion av enkät En huvudregel i konstruktion av enkät är att göra en begränsning och endast samla in uppgifter som är relevanta för undersökningens syfte. Det ska aldrig ingå något överflödigt i den och för många frågor sänker svarsbenägenheten. Svarsbortfall är något som ska undvikas så gott som det går. Då en statistisk undersökning innebär att försöka uppskatta ett numerisk värde för en eller flera storheter vill man försöka undvika slumpmässiga problem och validitetsproblem. Det är viktigt att man mäter det som man avser mäta och att det sker med absolut noggrannhet. Krav ställes alltså på tillförlitlighet och reliabilitet i mätvärdena för att kunna få ett trovärdigt resultat. I enkäten om benägenheten att återvinna formulerades frågor som skulle vara lätta att besvara och det frågades endast om en sak i sänder. Detta för att reliabiliteten och tillförlitligheten skulle bli så stor som möjligt. Svarsalternativen sattes som fördefinierade för att eliminera missförstånd i svaren. Se enkät i bilaga. Egenskaperna som studeras hos individerna i undersökningen kallas variabler. I det här fallet är variablerna kön, ålder, bostad, sysselsättning och om de återvinner respektive vad de återvinner. Metoden för att nå individerna blev personliga besök, eftersom då kunde eventuella missförstånd uteslutas och oklarheter rätas ut. 3

5 2.3 Granskning av resultat Innan det statistiska kan påbörjas är det viktigt att man granskar det insamlade materialet. Då kan nämligen eventuella ofullständigheter och felaktigheter korrigeras, som exempelvis obesvarade frågor. En väl utförd granskning kan höja kvalitén avsevärt. Konstruktionen av enkäten försöktes göras med stor noggrannhet och inte med några frågor som kunde missuppfattas och lämnas obesvarade. Det gjorde att felaktigheter var svåra att hitta. Två stycken fel korrigerades, vilka var för många överkryssad svarsalternativ i en och samma fråga. 2.4 Sammanställning och beräkningar Efter resultaten granskats sorterades värdena och ställdes upp i en tabell. Där var det tydligt att den största skillnaden var mellan antalet som komposterade och inte gjorde det. Därför valdes dessa värden ut för att räkna vidare med. De andra värdena var nämligen för lika varandra, för att kunna ge några rimliga slutsatser. Då svaren för komposteringen märkte ut sig med sina värden, räknades det sedan på om det var sannolikt att värdena var någorlunda trovärdiga. Är värdena, alltså sambanden som hittades troliga? Det räknades alltså på vad oddsen för att det stämde var. Enligt tabell Diskussion 4