Urval och insamling av kvantitativa data. SOGA50 16nov2016

Transkript

1 Urval och insamling av kvantitativa data SOGA50 16nov2016

2 Enkät som datainsamlingsmetod Vad skiljer enkäten från intervjun? Erfarenheter från att besvara enkäter? Vad är typiskt för en enkät?

3 Olika distributionssätt Postenkät, skickas med post. Gruppenkät, distribueras samtidigt till en hel grupp. Webbenkät, distribueras med hjälp av internet.

4 Postenkät Fördelar: - Lätt att nå väldigt många. - Relativt billigt per svar. - Respondenterna får frågorna presenterade på samma sätt (även om det inte innebär att de tolkar frågorna på samma vis). Nackdelar: - Ganska stort svarsbortfall. - Ingen att fråga ifall något är oklart. Respondenten måste aktivt söka upp forskningsledaren för att få sina frågor besvarade. - Vi vet inte vem som svarar på frågorna.

5 Fördelar: Gruppenkät - Respondenterna kan få svar på eventuella frågor direkt. - Troligtvis högre svarsfrekvens då respondenter kan motiveras att besvara enkäten. Nackdelar: - Större arbetsinsats per enkätsvar, vi når inte lika många.

6 Webbenkät Fördelar: - Billigt - Kan nå många väldigt snabbt - Kan anpassas efter hur svaren är - interaktivitet Nackdelar: - Bristande koll på vem som svarar - Upplevd distans till den som ställer frågan - Svårt att nå vissa grupper

7 Innan vi börjar: Problemställning Vilket är vårt undersökningsproblem? Vilken är vår population?

8 Population och urval Definiera vilken populationen är vad är minsta gemensamma nämnare? Vi måste oftast sedan göra ett urval baserat på populationen. Alltså välja ut ett visst antal individer från populationen, och låta dessa representera hela populationen. Vi vill skapa en miniatyrkopia av populationen. Urvalet ska se ut som populationen men vara mycket mindre.

9 Urvalsram För att kunna skapa ett representativt urval används ofta ett register av något slag, detta register brukar kallas urvalsram. Urvalsramen innehåller alla de personer som stämmer med definitionen av vår population. På grund av dödsfall, skilsmässor och dylikt är inte urvalsramen identisk med populationen. Desto större eftersläpning i registret desto större skillnad mellan urval och population. Att göra urval är en kompromiss vi tvingas acceptera en viss förlust av precision.

10 Olika typer av urval Icke slumpmässiga urval Kvoturval Bekvämlighetsurval Strategiska urval Slumpmässiga urval Obundna slumpmässiga urval (OSU) Bundna slumpmässiga urval Stratifierade urval Klusterurval (Areaurval)

11 Urvalsstorlek? - Tumregel: Ju större urval desto större sannolikhet att det speglar populationen väl (under förutsättning att vi åstadkommit ett slumpmässigt urval). - Gäller till en gräns: storleken på urvalet handlar om precision i våra skattningar. När vi nått en viss mängd så är den fortsatta ökningen i precision relativt liten. Däremot fortsätter arbetsinsatsen och kostnaderna att öka. - Större urval möjliggör att bryta ned materialet i undergrupper, dvs. jämföra grupper med varandra i ett visst avseende.

12 Standardisering och strukturering Hög grad av standardisering = frågorna ser likadana ut för alla respondenter, de svarar på samma frågor (därmed inte sagt att frågorna tolkas på samma sätt). Med strukturering kan egentligen två saker menas: 1) Hög grad av strukturering = fasta svarsalternativ. 2) Frågorna följer en bestämd struktur, handlar om ett och samma ämnen och inte en massa annat.

13 Reliabilitet och validitet Hur mycket kan vi lita till vårt resultat? Reliabilitet tillförlitlighet Kongruens (likhet mellan frågor) Precision Objektivitet Konstans Validitet giltighet Att vi verkligen mäter det vi avser att mäta

14 Enkätens disposition Missivbrevet Enkätrubrik Inledning Etiska aspekter Instruktion (om det behövs) Frågorna Bakgrundsdata Kärnfrågorna Avslutande öppen fråga

15 Vid konstruktion av enkät Var noga med exakt vad som skall undersökas, vad är syftet och vilken är populationen Läs på om fenomenet som skall studeras, vad vet vi i nuläget? Vilka kärnfrågor är relevanta att ställa? Ta fram frågor, dels utifrån vad litteraturen säger och dels utifrån egna tankar. Pröva frågorna i en liten pilotstudie, med svarande från den aktuella populationen Utvärdera pilotstudien Revidera eventuellt dina frågor Tag fram den färdiga kärnfrågorna till enkäten. (Om stor osäkerhet finns kan eventuellt en ny pilotstudie behövas)

16 Missivbrev följebrev Det första respondenterna ser. Ska vara inbjudande (ge motivation) och kort men innehålla mycket information: - Syfte - Vem som är ansvarig - Relevansen - Vilka som ingår i undersökningen - Kontaktuppgifter - Information om samtycke, anonymitet och/eller konfidentialitet och nyttjande.

17 Belöningar? - Kostsamt! - Svarsfrekvensen ökar inte särskilt mycket. - Det som lovats måste hållas!

18 Sakfrågor: Olika typer av frågor - Vi vill veta respondenternas bedömningar av sakförhållanden. T.ex. Hur länge två personer bott tillsammans, vilket kön respondenten har, ålder etc. Eftersom respondenterna gör en bedömning av sakförhållandet vi frågar om så kan deras svar skilja sig åt. Attityd- eller åsiktsfrågor: - Frågor som handlar om respondenternas åsikter eller inställning till olika saker.

19 Öppna frågor? 1) Svårt att hantera (kvantitativt men enklare kvalitativt), olika handstilar, skriver olika mycket. 2) Några upplever det som svårt att skriva, eller är ointresserade av frågorna och vill inte slösa med sin tid på något som är tråkigt. En öppen fråga bör alltid finnas med där möjlighet ges att uttrycka sina tankar om enkäten, helst som avslutning.

20 Retrospektiva frågor Det är svårt att komma ihåg saker och ting som går långt tillbaka i tiden. Frågor om särskilt viktiga händelser i livet kan vara lättare att komma ihåg. Vi har en benägenhet att flytta fram (i tiden) saker som hänt långt tillbaka, medan vi gärna flyttar bak saker som har hänt nyligen teleskopeffekt.

21 Neutrala svarsalternativ - Vet ej (saknar kunskap om frågan), Varken eller (intar en neutral mellanposition), Har ingen åsikt (har överhuvudtaget ingen åsikt i frågan, inte ens en neutral sådan). - Skiljer sig aningen från varandra. Alla tre kan förekomma samtidigt i enkätundersökningar med större urval. Ibland nödvändigt, ibland inte

22 Svarsalternativens ordningsföljd Använd samma ordningsföljd på svarskategorierna, särskilt vid många liknande frågor: Har barnet haft röda hund? Har barnet haft mässlingen? Har barnet haft påssjuka? Har barnet haft vattenkoppor? Ja, Nej, Vet ej Ja, Nej, Vet ej Ja, Nej, Vet ej Nej, Ja, Vet ej

23 Balansera svarsalternativen - Se till att ha samma antal positiva och negativa svarsalternativ! Hur uppfattar Du allmänt personalens bemötande? Mycket bra Bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt

24 Att tänka på vid frågeformulering Ha enkelt och begripligt språk Undvik implicita frågor Undvik värdeladdade ord Tvetydiga ord bör undvikas Ord som uttrycker frekvens på ett oklart sätt bör undvikas Undvik långa frågor och många bisatser Undvik dubbla negationer Ha ej med ledande frågor Tänk på etiska aspekter Ibland kan det vara bra att formulera sig opersonligt Ha helst samma typ av frågor genom hela enkäten Ha inte med för många frågor

25 En fråga per fråga Anser Du att personalen på banken är vänlig och kunnig? Ja, mycket Ja, ganska Varken eller Nej, inte speciellt Nej, inte alls

26 Negationer och dubbelnegationer Anser du det vara acceptabelt, att biblioteket inte har öppet på lördagar? Ja, Nej, Vet ej Anser du att biblioteket bör ha öppet på Lördagar?

27 Längd och ordval Anser du att Sverige är i behov av fler subventionerande jobb? Ja Nej Ingen åsikt Frågor ska vara skrivna med ett så enkelt språk som möjligt utan att bli alltför banala. Tumregel: Prova frågan själv och på medarbetare. Har ni problem att besvara den kommer respondenterna ha stora problem.

28 Bortfall - Internt bortfall - Externt bortfall