Kartläggning. Författare. Elias Aretorn, Astrid Kuylenstjerna, Elias Fyhr, Julia Dahlberg, Sofia Strandell, Elin Ring, Johanna Ring, Albin Hellström

Transkript

1 Kartläggning Kartläggning av tidigare elever som studerade en av följande gymnasiala utbildningar vid Bromangymnasiet: Industritekniska programmet, Teknikprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet Författare Elias Aretorn, Astrid Kuylenstjerna, Elias Fyhr, Julia Dahlberg, Sofia Strandell, Elin Ring, Johanna Ring, Albin Hellström Mellanåret Jan-Erik Johansson, handledare

2 Sammanfattning Det ni håller i er hand är en rapport upprättad av mellanårselever , tillika examinerade studenter från Bromangymnasiet sommaren På förfrågan av TeknikCollege Hälsingland och dess styrgrupp har nedan sammanställts en kartläggning av de senaste tre årens examinerade studenter från Teknik- Natur och Industritekniska programmet från Bromangymnasiet, Hudiksvall och vad dessa individer gör idag. Med detta menas deras primära syssla i vardagen, där sysselsättningar som har legat i vårt intresse har varit huruvida var individ studerar, arbetar eller är arbetslös. Vi anser att gå in mer specifikt än detta på frågan har saknat relevans för uppdraget - däremot har vi önskat de utfrågade att själva avgöra huruvida deras sysselsättning har en direkt relevans till deras tidigare gymnasiala studier eller ej. Ett ursprungligt mål vi stiftade för uppdraget var att uppnå en svarsfrekvens på 75%, vilket vi ansåg var en rimlig siffra då den skulle tala relativt väl för den totala andelen och utgöra en bra språngbräda för trovärdiga slutsatser. Detta mål uppnåddes ej, då den totala svarsfrekvensen uppgick till 67,1%. Det primära tillvägagångssättet för kontakt med sina tillgivna elever var Facebook då en stor majoritet använder detta sociala media, via detta sändes frågemallen ut. För övrig kontakt ansvarade var deltagare för sin egen informationsinsamling. Av de totalt 171 personer som deltagit (besvarat) vid undersökningen är 55,8% arbetande, 42,4% studerande medan de resterande 1,7% är arbetslösa. Detta resultat kan komma till användning som jämförelsematerial i framtiden om undersökningar likt denna kommer att fortlöpa regelbundet, för att till exempel se till tendenser och trender i hur examinerade elever fortgår från sina gymnasiestudier.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Metod Resultat Naturvetenskapsprogrammet Industritekniska programmet Teknikprogrammet Diskussion.11

4 1.0 Inledning 1.1 Bakgrund Inom ramen för orienteringskursen Människan i industrin har mellanårselever i uppdrag från TeknikCollege Hälsinglands styrgrupp att kartlägga vad examinerade studenter från Teknikprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Industritekniska programmet från Bromangymnasiet de senaste tre åren gör idag. Tidigare kartläggning har resulterat i en låg svarsfrekvens och indirekt en mer osäker statistik, därav har mellanårselever detta år ändrat metod och bestämt ett gemensamt mål -en total svarsfrekvens på 75%. 1.2 Syfte Syftet med projektarbetet är att kartlägga vad examinerade studenter från Teknikprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Industritekniska programmet från Bromangymnasiet har för sysselsättning efter examen. Därefter -utifrån kartläggningen- bilda en uppfattning angående fördelningen av sysselsättningar bland gymnasieprogrammen och kort analysera kartläggningen. 1.3 Avgränsningar Rapporten inkluderar inte vilken ort de tillfrågade bor på, om deras sysselsättning är på heltid eller deltid och vad deras sysselsättning innefattar, exempelvis vad de studerar. Vi anser att det dessa aspekter inte bidrar till några relevanta nyckeltal och rapporten blir onödigt analytisk, därför har dessa aspekter exkluderats.

5 1.3 Metod Med hjälp av klasslistor, tillhandahållen av Bromangymnasiet, skickades frågeställningar ut till tidigare klasser från naturvetenskaps-, teknik- och HIT-programmet (årskurserna 12, 13 och 14) på Bromangymnasiet. Eleverna fördelades inom mellanårsgruppen, där varje person ansvarade för att få in så många svar som möjligt. De flesta valde att skicka ut frågeställningarna via Facebook, men även andra sociala medier användes. Frågorna som ställdes var enligt följande: 1. Vilket gymnasieprogram läste du? (Teknik- Natur eller HIT-programmet) 2. Vad är din nuvarande sysselsättning? (Studerar, Arbetar eller Inget av alternativen 3. Är din nuvarande sysselsättning relaterat till din gymnasiala utbildning? (Ja eller Nej) Även svarsfrekvens och könsfördelning samlades in och alla svar sammanställdes för vardera klass. Av de sammanställda resultaten skapades diagram som sedan analyserades.

6 2.0 Resultat Nedan presenteras den slutgiltiga statistiken av vad examinerade studenter från Teknik-, Natur- och HIT-programmet på Bromangymnasiet de senaste tre åren har för sysselsättning i dagsläget. Personen i fråga har själv fått avgöra om dennes sysselsättning är relaterad till sitt före detta gymnasieprogram. Detta eftersom vi har valt att prioriterat en hög svarsfrekvens istället för att överlägga tolkningsfrågor -om sysselsättningen relaterar till respektives gymnasieprogram eller inte- i hopp om att det eventuellt skulle generera säkrare statisk. Den tillfrågade personen skulle därför behöva beskriva sina arbetsuppgifter, det hade antagligen resulterat i en lägre svarsfrekvens då det hade tagit mycket längre tid att svara. Statistiken som presenteras är: sysselsättning hos alla intervjuade, totala sysselsättning hos respektive gymnasieprogram, total svarsfrekvens (procent och antal), total svarsfrekvens för respektive program (procent och antal), studier som relaterar till respektive program, arbete som relaterar till respektive program och sysselsättning hos män respektive kvinnor för varje gymnasieprogram och årgång. Den totala svarsfrekvensen för hela undersökningen: 171/255 personer, vilket motsvarar 67,1%. Nedan presenteras sysselsättning bland alla tillfrågade.

7 2.1 Naturvetenskapsprogrammet Den totala svarsfrekvensen för naturvetenskapsprogrammet var 57/91 personer vilket motsvarar 62,6%. Diagrammet som skulle visat sysselsättningen bland män, NA12, har exkluderats eftersom vi saknar samtliga svar från män från den årskullen.

8 2.2 Industritekniska programmet Den totala svarsfrekvensen för industritekniska programmet var 18/32 vilket motsvarar 56,3%. Eftersom sysselsättning hos män respektive kvinnor för varje årgång är densamma i och med att 100% arbetar är dessa diagram uteslutna.

9 2.3 Teknikprogrammet Den totala svarsfrekvensen för teknikprogrammet var 96/132 personer vilket motsvarar 72,7%.

10

11 3.0 Diskussion Målet var att få en svarsfrekvens på 75%, vilket vi tyckte var rimligt och något att sträva efter. Tyvärr lyckades vi inte nå det då vi fick svar från 67,1% av de tillfrågade. Det program som vi fick minst svar av var industritekniska programmet där svarsfrekvensen var 56,3%, men trots det anser vi att tillförlitliga slutsatser kan dras. Totalt av alla som har gått naturvetenskapliga programmet studerar majoriteten, men även en stor del arbetar. Ingen tydlig skillnad mellan män och kvinnors sysselsättning i klasserna finns, det man däremot kan se är att den nyaste utgångna klassen (NA14) arbetar de flesta, medan de två tidigare klasserna har flest som studerar i dagsläget. Av alla de som arbetar från programmet idag, anser de flesta att det inte är relaterat till sin gymnasieutbildning, medan de flesta bland de som studerar tycker att det är relaterat till naturvetenskapliga programmet. Alla som gått industritekniska programmet och varit med i undersökningen arbetar idag och de flesta anser att det är relaterat till sin gymnasieutbildning vilket är ett resultat som bör vara nästintill förväntat då detta är ett yrkesförberedande program. Totalt av alla som svarat och gick teknikprogrammet är det de flesta som arbetar idag, men många studerar även. Den enda större skillnaden mellan kvinnor och män syns i TE 13 då de flesta männen studerar och de flesta av kvinnorna arbetar. Även en liten del av kvinnorna som gick i denna klass är arbetslös. Det man också kan se är att fler studerar i de äldre klasserna, TE 12 och 13, medan flest arbetar i TE14, detta gäller för båda könen. Detta skulle kunna betyda att de flesta arbetar ca 1-2 år efter att ha gått teknikprogrammet och därefter börjar studera och att man därmed kan se att antal arbetande minskar mellan klasserna. Samma tendens är även synlig i det naturvetenskapliga programmet. De flesta tycker att deras arbete respektive studier relaterar till sin gymnasieutbildning. Sammanlagt för alla tre programmen kan man se en väldigt låg arbetslöshet efter gymnasiet, vilket är mycket positivt. Felkällor som kan finnas är att de tillfrågade själva får avgöra om deras sysselsättning är relaterat eller inte till sin gymnasieutbildning, då missuppfattningar kan ske och vi kan även inte kontrollera om det stämmer. Det finns också alltid en viss osäkerhet i resultatet eftersom svarsfrekvensen inte är 100%, men som sagt anser vi att man ändå kan få relativt säkra resultat.