Kranskärlskliniken SUS

Transkript

1 Kranskärlskliniken SUS Information till dig som skall genomgå kranskärlsingrepp

2

3 KRANSKÄRLSRÖNTGEN OCH BALLONGVIDGNING patientinformation Hjärtat är en muskel som genom regelbundna sammandragningar pumpar syresatt blod till kroppens olika organ. För att kunna arbeta kräver även hjärtmuskeln sin del av syrerikt blod. Runt omkring hjärtat finns det kranskärl (koronarartärer) som sköter denna uppgift. Det finns i huvudsak två kranskärl; vänster respektive höger kranskärl. Vänster kranskärl delar sig i två stora grenar medan höger endast har en. De stora kranskärlen grenar ut sig i mindre kärl för att varje del av hjärtmuskeln skall försörjas med syrerikt blod. Vid otillräckligt blodflöde genom kranskärlen kan det uppstå syrebrist i hjärtmuskeln och detta resulterar ofta i kärlkramp (angina pectoris). Orsaken till det minskade flödet genom kranskärlen beror vanligtvis på ateroskleros, även kallat åderförkalkning.

4 ÅDERFÖRKALKNING Åderförkalkning är en process där fett och kalk samlas i blodkärlens väggar. Hur tidigt sjukdomssymtom uppstår beror på hur snabbt åderförkalkningsprocessen utvecklas. Höga blodfetter, bukfetma, diabetes, rökning och högt blodtryck är faktorer som påskyndar processen. Förträngningar i hjärtats kranskärl kan behandlas på olika sätt: med läkemedel med ballongvidgning (percutan coronar intervention, PCI) med by-pass operation (Coronary Artery Bypass Grafting, CABG) FÖRBEREDELSER INFÖR KRANSKÄRLSINGREPPET Om du ska genomgå en kranskärlsröntgen innebär det en del förberedelser: Blodprovstagning och ultraljudsundersökning av hjärtat. I anslutning till ingreppet duschar du och tvättar dig noggrant med tvål och vatten. Om du vet sedan tidigare att du har svårt att kissa i liggande ställning så berättar du detta för personalen så kan du eventuellt få en urinkateter. Om du har problem med ryggsmärtor kan du få smärtstillande läkemedel i förebyggande syfte innan ingreppet påbörjas. Du ska inte dricka kaffe, te, energidryck, coca-cola eller äta choklad eller banan 12 timmar innan undersökningen. Annars äter du som vanligt. Det är mycket viktigt att du dricker ordentligt både före och efter ingreppet. Du kommer att få kontrastmedel för att kranskärlen ska kunna kartläggas och detta utsöndras huvudsakligen via

5 Du ska duscha med tvål och vatten undersökningsdagens morgon. Om Du ligger inlagd på avdelningen: Innan du duschar ska håret i båda ljumskarna och höger handled rakas bort, personalen hjälper dig med detta. Du får särskilda kläder att ta på dig Om Du kommer hemifrån: Om du använder medicinen Waran skall du ta den som vanligt. Om du har diabetes och behandlas med medicinen Glucophage/Metformin skall du inte ta denna 3 dagar innan undersökningen. Börja ta tabletterna igen 2 dagar efter undersökningen/behandlingen Du får hjälp med rakning av ljumske och ev. handled när du kommer till röntgenavdelningen. Nedanstående medicinering gäller endast dig där det kan bli aktuellt med ballongvidgning eller när en ballongvidgning är planerad. Om du använder Trombyl eller Lipitor ska du ta dessa som vanligt. Om du inte redan står på dessa mediciner medföljer de i kuvertet. Om du använder Simvastatin, Zocord, Crestor eller Pravastatin ska du inte ta dessa dagen innan kranskärlsröntgen samt undersökningsdagen. All annan medicinering tar du som vanligt.

6 HUR GÅR EN KRANSKÄRLSRÖNTGEN TILL? Kranskärlsröntgen tar ca minuter men kan i vissa fall ta längre tid utan att det för den skull innebär några komplikationer. Före undersökningen blir du erbjuden lugnande medicin. Du är vaken under undersökningen. Undersökningen inleds med lokalbedövning i handled eller ljumske. En så kallad introducer, en smal plastslang, förs in i pulsådern och fungerar som en väg in i kärlet och vidare upp genom stora kroppspulsådern (aorta). Genom plastslangen för sedan läkaren in de instrument som behövs för att genomföra undersökningen. När undersökningen är klar tas plastslangen bort. Röntgenbilderna granskas och bedöms av röntgenläkare, kardiolog och i vissa fall thoraxkirurg för att lämplig åtgärd ska kunna vidtas. Möjliga åtgärder vid förträngningar kan vara: Ballongvidgning vid samma tillfälle. Om förträngningarna i dina kranskärl är många eller svåråtkomliga behöver ibland röntgenläkare, kardiolog och hjärtkirurg tillsammans diskutera dina röntgenbilder för att kunna bedöma vilken åtgärd som är den bästa d.v.s ballongvidgning eller by-pass operation. Om kranskärlen inte har några förträngningar krävs ingen åtgärd.

7 VAD ÄR EN BALLONGVIDGNING? PCI står för percutan koronar intervention och kallas i vardagligt tal för ballongvidgning. HUR GÅR EN BALLONGVIDGNING TILL? Om man beslutar att genomföra en ballongvidgning i direkt anslutning till kranskärslröntgen innebär det inte så stora förändringar för dig. Medan kranskärlsröntgen är en diagnostisk undersökning är ballongvidgning en behandling av kranskärlets förträngningar. En ballongvidgning kan ta allt från en ½ timme till flera timmar.

8 Vid en ballongvidgning vidgas förträngningen i kranskärlet med en ballong. Ballongen blåses upp och förträngningen pressas ut mot kranskärlets vägg. Under tiden som ballongen är uppblåst förhindras blodflödet i kranskärlet och du kan känna av kärlkrampssmärtor, vilket är normalt. För att kranskärlet ska kvarstanna öppet och ha ett fortsatt bra blodflöde, placeras i de flesta fall ett metallnät (stent) över det tidigare förträngda området. Även under stentinläggningen kan du känna kärlkrampssmärtor, precis som under ballongvidgningen. KRANSKÄRLSOPERATION (BY-PASS OPERATION) Om det bedöms att ballongvidgning inte är lämplig kan en kranskärlsoperation bli aktuell. Kranskärlsoperation görs för att leda blod förbi förträngningar i hjärtats kranskärl.

9 FÖRSLUTNINGSMETODER AV DET PUNKTERADE KÄRLET Nedan redogörs för tre alternativ som vanligtvis används vid förslutning av kärl i hand och ljumske. UTVÄNDIGT TRYCK MED TR-BAND TR-band används för att försluta det punkterade kärlet på handleden. En plastbubbla fäst på ett armband placeras runt handleden. Armbandet kommer att vara kvar under fyra timmar. Om en blödning skulle uppstå kan armbandet behöva sitta på längre. UTVÄNDIGT TRYCK MED FEMOSTOP Ett FemoStop används för att komprimera över det punkterade kärlet i ljumsken för att undvika blödning. En plastbubbla på en bygel fästs med ett band runt höften. Det är mycket viktigt att ligga stilla under tiden som FemoStop komprimerar över kärlet annars finns det risk för att det uppstår blödningar. Benet vars ljumskartär man punkterat skall vara rakt och huvudet ska inte lyftas från kudden, trycket på ljumskkärlet ökar då bukmusklerna används. Om man väljer att komprimera över det punkterade kärlet med FemoStop är trycket i början högt men minskas successivt. Du skall ligga i sängen 5 timmar totalt vid en kranskärlsröntgen och upp till 10 timmar vid en ballongvidgning. Tiden kan förlängas om en blödning skulle uppstå. FÖRSLUTNING AV KÄRLET MED ANGIO-SEAL Angio-Seal kan ibland användas för att försluta det punkterade kärlet i ljumsken. Kort beskrivet fungerar Angio-Seal på så vis att en kollagenplugg täpper till det punkterade kärlet. Samtliga

10 komponenter som ingår i en Angio-Seal absorberas av kroppen och försvinner inom 90 dagar. Om du fått Angio-Seal har du sängläge totalt 1½ timme vid kranskärlsröntgen och 2½ timme vid ballongvidgning. Även här kan tiden för sängläget förlängas vid en ev. blödning och i vissa fall kan en Femostop behöva placeras. Även vid detta tillfälle är det viktigt att du ligger stilla och har benet med punktionsstället rakt och huvudet på kudden. Tänk på att trycka med dina fingrar över punktionsstället i ljumsken om du t ex hostar eller nyser. Det är viktigt att veta att inte alla kan få Angio- Seal placerat i kärlet. Det beror bl. a på kärlets anatomi och övrig beskaffenhet. EFTER UNDERSÖKNINGEN Gör Du en ballongvidgning i samband med undersökningen får du antingen gå hem samma dag eller stanna över natten på kranskärlskliniken. För att gå hem krävs det att ingreppet ska ha skett komplikationsfritt. Vid ingrepp via handleden ska du inte köra bil på några dagar. Undvik att bära, belasta armen eller bada den första veckan. Vid ingrepp via ljumsken ska du inte köra bil på några dagar. Undvik tunga lyft, längre promenader, bad och cykling under första veckan efter ingreppet/behandlingen. Vid toalettbesök, hosta eller nysning håll för ljumsken med fingrarna. SJUKSKRIVNING Efter en kranskärlsröntgen/ballongvidgning är man som regel fullt återställd redan efter några timmar. Det är endast insticksstället som behöver sin tid att läka så detta motiverar sällan till någon sjukskrivning.

11 SKÖTSELRÅD AV INSTICKSSTÄLLET Efter ingreppet är handled/ljumske omlagt och mindre tejpbitar kan sitta närmast huden. Tejpbitarna är till för att läka det lilla snitt som är gjort i huden. Dessa kan sitta 5 dagar, därefter kan du ta bort dem själv. Skulle de falla bort tidigare, ex i samband med duschning gör detta ingenting. Utanpå tejpbitarna sitter oftast ett förband i form av en kompress och en plastfilm. Detta yttre förband och kompressen går bra att avlägsna 24 timmar efter undersökningen/behandlingen. Det går bra att duscha både med och utan det yttre förbandet. Ej heller här gör det något om det yttre förbandet skulle trilla bort innan 24 timmar har gått. NORMALA OBSERVATIONER Lite sårsekret från såret i ljumske eller handled. Viss ömhet från insticksstället kan kvarstå upp till en vecka Blåmärken kan ibland uppstå och dessa kan finnas kvar i två veckor Om Du fått en Angio-Seal kan Du känna en hård bula av ärtstorlek som försvinner successivt. OBSERVATIONER Vid värmeökning, svullnad, förhårdnad eller mindre sivande blödning kontakta kranskärlskliniken i Malmö, eller Lund, Vid synlig större blödning eller om det bullar upp sig över insticksstället ska Du lägga dig ner och trycka hårt med handen över svullnaden och ring 112 efter ambulans. Vid ihållande bröstsmärta > 15 min ska Du som alltid också ringa 112 efter ambulans.

12 REFERENSER Angio-Seal-anordningen Patientinformationsguide. St. Jude Medical. Angio-Seal Anordning för vaskulär slutning. Omvårdnad samt instruktioner till patient. St. Jude Medical. Bjålie, J m fl (1998) Människokroppen. Fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber. Förstå din stentimplantation. Informationsbroschyr från Medtronic, Information inför kranskärlsröntgen och ballonvidgning (PCI). Informations broschyr från Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Wallentin, L (Red) (2005) Akut kranskärlssjukdom. Stockholm: Liber. BILDER ur: Stent Procedures: Advancing the Treatment of Cardiovascular Disease, publiceras med tillstånd av Medtronic Vascular, USA. Ursprungs text: Ann Svensson, leg sjuksköterska Redigerat : Elisabeth Göransson, leg sjuksköterska Bildredigering: Anna Rogius, leg sjuksköterska Janeth Feldtblad, klinikadministratör