Patientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation
|
|
- Karin Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientinformation till Dig som skall genomgå Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Arytmienheten Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Utarbetat den 10 april 2003 Professor Carina Blomström-Lundqvist Arytmienheten
2 HJÄRTATS NORMALA RETLEDNINGSSYSTEM...3 RYTMRUBBNINGAR...4 TAKYKARDI... 4 BRADYKARDI... 5 ELEKTROFYSIOLOGISK UNDERSÖKNING/BEHANDLING MED KATETERABLATION...6 FÖRBEREDELSER INFÖR UNDERSÖKNINGEN... 6 HUR GÅR UNDERSÖKNINGEN TILL?... 6 EFTER EN UNDERSÖKNING ELLER BEHANDLING... 8 KATETERABLATION...9 EXTRA RETLEDNINGSBANA AV-NODAL ÅTERKOPPLINGSTAKYKARDI FÖRMAKSTAKYKARDI FÖRMAKSFLADDER FÖRMAKSFLIMMER KAMMARTAKYKARDI BEHANDLINGSRESULTAT OCH RISKER...16 KOMPLIKATIONER
3 HJÄRTATS NORMALA RETLEDNINGSSYSTEM Det normala retledningssystemet består av Sinus-knutan (takthållare) AV-noden (överledningscentral) His ka bunten (överledningscentral) samt tre stycken kammarskänklar Hjärtats elektriska aktivitet styrs normalt av sinusknutan, som är hjärtats impulsgivare (takthållare). Sinusknutan avger elektriska impulser som får Ditt hjärta att slå med en hastighet av slag per minut under normala förhållanden. Från sinusknutan sprids de elektriska impulserna genom förmaken varvid förmaken drar sig samman. Impulserna överleds från förmaken till kamrarna via AV-noden (överledningscentral mellan förmak och kammare) där de fördröjs, och vidare via His ka bunten ner i höger och vänster skänkel till kamrarna som därvid aktiveras och drar ihop sig. Stora kroppspulsådern = aorta Sinusknutan AV-noden His ka bunten Höger förmak Vänster förmak Kammarskänklar Höger kammare Vänster kammare 3
4 RYTMRUBBNINGAR Takykardi Med takykardi menas att hjärtat slår snabbare än normalt. En takykardi kan uppkomma på skilda sätt och ha varierande ursprung i hjärtat (se även sidan 10). I vissa fall orsakas hjärtklappningen av att en abnorm elektrisk impuls startar från ett annat område än sinusknutan eller att en rundgång av impulser överleds via vägar som normalt inte finns (se figuren nedan). En för snabb hjärtrytm kan ge följande symtom: Trötthet Hjärtklappning, hjärtrusning Andfåddhet Smärta eller tryck i bröstet Yrsel, svimning Elektriskt fokus i höger förmak som ger förmaks takykardi. 8 Extra ledningsbana med rundgång av impulser, som vid WPW syndrom Elektriskt fokus i höger kammare som ger kammar takykardi. 4
5 Bradykardi Med bradykardi menas att hjärtat slår långsammare än normalt. Bradykardi kan bero på för långsam impulsbildning i sinusknutan eller på blockering i AVnoden, His'ka bunten eller skänklarna (ex. AV-block eller skänkelblock). Samtliga orsaker kan kräva pacemakerbehandling. Blockering i His ka bunten resp en av skänklarna 5
6 ELEKTROFYSIOLOGISK UNDERSÖKNING/BEHANDLING MED KATETERABLATION En elektrofysiologisk undersökning kan syfta till att leta reda på källan till Dina rytmrubbningar inför behandling med så kallad kateterablation. kartlägga risken för allvarlig rytmstörning i hjärtats kammare eller utpröva lämplig läkemedelsbehandling vid hjärtklappning från hjärtats kammare. Förberedelser inför undersökningen Inför undersökningen skall Du vara fastande, dvs inte äta eller dricka något de närmaste 4 timmarna före undersökningen. Blodförtunnande läkemedel eller läkemedel mot hjärtrytmrubbning, kan behöva sättas ut några dagar innan undersökningen. Om detta får Du särskild information i kallelsen från oss. Om Du ändrat Dina hjärtmediciner, bör Du meddela detta till vårdkoordinatorn på Arytmienheten. Vanligen kallas Du ett dygn innan undersökningen för inskrivning på Arytmienhetens vårdavdelning 50 F. Vid mer komplicerade undersökningar eller om Du har en inopererad hjärtklaff, sker inläggning vanligen 2 dagar innan. Vid inskrivningen får Du tala med en läkare på avdelningen. Det finns möjlighet att övernatta på patienthotell vid enklare ingrepp. Innan undersökningen får Du duscha och huden i ljumsken rakas. En nål sätts i ett blodkärl i höger arm för att man skall kunna ge läkemedel eller vätska vid behov. Vid mer tidskrävande behandlingar sätts även en urinkateter. Hur går undersökningen till? Undersökningen utförs på Arytmienheten. Det finns en informationspärm på avdelningen med bilder från Arytmienheten. När Du kommit ned till behandlingsrummet kopplas ett EKG för registrering av hjärtrytmen. Du kommer att vara vaken under hela undersökningen, och kan vid behov få lugnande medicin, om det inte bedöms påverka undersökningsresultatet. För att minska risken för infektioner tvättas ljumskar och vänster armveck med sprit där katetrarna (tunna sladdar) skall föras in. Du bäddas även in i sterila lakan. Efter lokalbedövning av huden i ljumsken förs 2-3 katetrar in via ett blodkärl som leder till nedre hålvenen och vidare till hjärtats högra kammare och förmak (se bild). Vid vissa undersökningar sätts en droppnål i ett blodkärl i vänster arm (ev. halsen), varefter huden lokalbedövas och en kateter inlägges till höger förmak och vidare in i sinus coronarius (ett av hjärtats egna blodkärl). En elektrodkateter är en tunn sladd från vilken man kan stimulera eller avläsa elektrisk aktivitet från hjärtats insida. Det krävs 3-4 elektrodkatetrar för en fullständig kartläggning av Din rytmrubbning. Antalet katetrar beror på var i hjärtat Dina rytmrubbningar uppkommer (se bild nedan). Katetrarnas placering i hjärtat. 6
7 1. En kateter för förmakens aktivitet 2. En kateter för AV-nodens aktivitet 3. En kateter för kamrarnas aktivitet Övre hålven Nedre hålven Katetrarna placeras i hjärtat med hjälp av röntgengenomlysning. Denna kan orsaka missbildningar hos foster, och därför skall inte gravida kvinnor undersökas. Meddela oss omgående om Du kan vara gravid. I regel känner man inte av katetrarna i hjärtat. Med hjälp av en pacemakerliknande stimulator framkallas Din rytmrubbning, vilket är viktigt för att kunna fastställa dess ursprung. Hjärtklappningen kan efter registrering vanligen också brytas med hjälp av stimulatorn. Vi granskar resultatet av undersökningen och gör en bedömning. Det hela kan ta 1-6 timmar beroende på undersökningsresultat och på om samtidig behandling med s.k. kateterablation utförs. De flesta takykardier kan botas med s.k. kateterablation. Det är en rutinbehandling vid de vanligast förekommande rytmrubbningarna som t ex vid en extra retledningsbana. Denna behandling kan Du läsa mera om nedan. Vid en rytmrubbning som utgår från hjärtats kammare kan man prova ut ett läkemedels skyddande effekt genom att försöka framkalla Din rytmstörning efter några dagars medicinering. I vissa fall kan kammartakykardier behandlas med kateterablation. 7
8 Efter undersökning eller behandling Efter undersökningen får Du ligga till sängs på avdelningen i 2 timmar för att förebygga blödning från insticksställena. Om en pulsåder i ljumsken använts lämnas vanligen en kort plastslang kvar i några timmar. När denna dragits bort på avdelningen får Du ett tryckförband över insticksstället under minuter. Därefter ska Du ligga till sängs 6 timmar. Under denna tid är det viktigt att Du håller benet rakt och undviker att lyfta huvudet eller krysta. De närmaste 3 dagarna efter undersökningen skall Du också helt undvika fysisk ansträngning som t.ex. tunga lyft. För att förebygga blodproppsbildning i hjärtat efter behandling i vänster hjärthalva, får Du en tablett Trombyl (acetylsalicylsyra) per dag under 1 månad. Om Du skall fortsätta med Waran eller läkemedel som liknar Trombyl är detta inte nödvändigt. Du informeras om undersökningsresultatet och den fortsatta planeringen. Beroende på rytmrubbning och typ av ingrepp kan Du återvända hem samma dag eller 1-2 dagar efter behandlingen. Själva kateteriseringen föranleder vanligen ingen sjukskrivning, undantaget är om Ditt arbete innehåller tunga lyft eller kraftigare fysisk ansträngning. 8
9 KATETERABLATION Ablation betyder borttagande. Kateterablation innebär att man med en speciell elektrodkateter avger värme (radiofrekvensenergi) eller kyla (cryo) mot det område i hjärtat som orsakar rytmrubbningen. Spetsen av katetern (4-8 mm) placeras exakt i det området i hjärtat varifrån Din takykardi härrör. Vid vissa typer av takykardier skapas en linje för att blockera impulsernas spridning, varvid förutsättningarna för en cirkelgång av dessa motverkas. Värmen eller kylan avges under sekunder mellan spetsen på katetern och en platta fäst på ryggen. Beroende på typ av rytmrubbning krävs ofta flera behandlingar under en och samma undersökning för att uppnå ett fullgott resultat. Vid vissa former av takykardier krävs att flera områden i hjärtat behandlas. Om området är svåråtkomligt kan undersökningen ibland ta lång tid och Du kan behöva återkomma för en ny behandling. Under behandlingen kan man känna en värmekänsla eller tryck i bröstet. Vid behandling mot vissa områden kan man känna smärta, för vilket smärtlindrande medicin ges. Värmen/kylan som avges ger upphov till bindvävsbildning, ett ärr ca 3-8 mm stort, som inte kan fortleda impulser. Behandlingen utförs i anslutning till den ovan beskrivna diagnostiska elektrofysiologiska undersökningen. Om extra retledningsbanor eller kammartakykardier är belägna på hjärtats vänstra sida är man ibland tvungen att gå in via pulsådern i höger ljumske och vidare upp i stora kroppspulsådern (aorta) till vänster kammare. Vid förmakstakykardier, med ursprung från vänster förmak och förmaksflimmer, utförs behandlingen i vänster förmak, vilket kräver s.k. transseptalpunktion (se nedan). 9
10 Extra retledningsbana En extra retledningsbana är belägen mellan förmak och kammare, vilken kan orsaka en rundgång av impulser (t ex WPW-syndrom) som ger takykardier. Den är vanligen skild från det normala retledningssystemet. Banan kan vara belägen på vänster sida, i skiljeväggen eller på höger sida. Vid vänstersidiga banor sker behandlingen antingen från vänster kammare, som nås via pulsådern i höger ljumske, eller från vänster förmak som nås genom punktion av förmaksskiljeväggen (så kallad transseptal punktion). Behandling av banor i skiljeväggen kan i sällsynta fall medföra risk för oavsiktlig skada på det normal retledningssystemet, med efterföljande behov av pacemaker. Behandlande kateter inlagd via stora kroppspulsådern (aorta) mot en extra retledningsbana belägen på vänster sida. 10
11 AV-nodal återkopplingstakykardi En abnorm rundgång av elektriska impulser kring det normala retledningssystemet. Detta är en av de vanligaste rytmrubbningarna som behandlas. Behandling inom detta område kan i sällsynta fall medföra risk (1-2 %) för oavsiktlig skada på det normal retledningssystemet, med efterföljande behov av pacemaker. Behandlande kateter från nedre hålvenen anlagd mot bakre delen av AV-noden 11
12 Förmakstakykardi En abnorm impulsbildning eller en cirkelgång av impulser från ett litet område i förmaken. Ibland krävs en mycket noggrann kartläggning med speciella katetrar, varför behandlingen tar längre tid. Området/fokus kan vara beläget antingen i höger eller i vänster förmak (se fig). I det senare fallet krävs s.k. transseptal punktion genom förmaksskiljeväggen. Behandlande kateter från nedre hålvenen och via höger förmak genom förmaksskiljeväggen och anlagd mot ett fokus i vänster förmak. Ingreppet kräver således en så kallad "transseptal punktion". 12
13 Förmaksfladder En snabb, regelbunden rundgång av elektriska impulser i höger förmak. Vid den vanligaste formen av förmaksfladder görs en elektrisk isolering, dvs en linje från trikuspidalklaffen till nedre hålvenen, för att förhindra en cirkelgång av impulser. Behandlingen är relativt enkel, men kan ibland vara förenat med smärta varför smärtlindring ofta får ges. Det finns olika former av förmaksfladder, varför vissa behandlingar kan vara mer komplicerade. Övre hålvenen Nedre hålvenen Cirkelgången av impulser vid förmaksfladder samt den isoleringslinje (rött) som åstadkoms med katetern, från klaffen till nedre hålvenen. 13
14 Förmaksflimmer En snabb, oregelbunden rundgång av elektriska impulser i höger och vänster förmak. Om förmaksflimret framkallas av extraslag från lungvenerna i vänster förmak, finns möjlighet att med kateterablation elektriskt isolera dessa. Oftast krävs att behandlingen upprepas vid ett senare tillfälle. Förmaksflimmer kan i vissa fall även framkallas av förmaksfladder. Det är därför viktigt att EKG registreras under attacker av hjärtklappning, för att särskilja dessa former. Nedre hålvenen Behandlande kateter inlagd via nedre hålvenen till höger förmak, och vidare genom förmaksskiljeväggen till vänster förmak. Katetern är anlagd mot vänster övre lungven. 14
15 Kammartakykardi En abnorm impulsbildning som härrör från en av kamrarna, och som avger elektriska impulser med högre hastighet än i det normala retledningssystemet. Vanligaste orsaken är en genomgången hjärtinfarkt. Möjlighet att behandla kammartakykardier med kateterablation är avhängigt av bakomliggande orsak samt formen av kammartakykardi. Vissa former av kammartakykardier är enkla att behandla medan andra kan kräva ett mer komplicerat ingrepp. Om kammartakykardin härrör från vänster kammare inläggs katetrar i stora kroppspulsådern och vidare förbi den s k aortaklaffen ned till vänster kammare. Om kammartakykardin härrör från höger kammare inläggs katetrar i nedre hålvenen och vidare förbi höger förmak ned till höger kammare. Behandlande kateter inlagd i stora kroppspulsådern och vidare förbi den s k aortaklaffen ned till vänster kammare. 15
16 BEHANDLINGSRESULTAT OCH RISKER Behandling med kateterablation erbjuds patienter i följande situationer: om läkemedelsbehandling inte har avsedd effekt om läkemedels behandling ger besvärande biverkningar om livslång medicinering krävs för kontroll av rytmrubbbningar om Du vill slippa daglig medicinering (beror på typ av rytmrubbning) om rytmrubbningen kan vara livshotande Vid de vanligaste rytmrubbningarna, exempelvis AV-nodal återkopplingstakykardi och extra retledningsbanor, är behandlingen botande i ca 95 %. För vissa och mer komplicerade rytmrubbningar och vid en del hjärtfel är lyckande frekvensen varierande och lägre. Vid förmaksflimmer kan ett framgångsrikt resultat uppnås i ca 70 %, men kräver då oftast två behandlingsförsök. En del takykardier lämpar sig inte för kateterablation. Din läkare kan ge mer detaljerad information om just Din rytmrubbning. Kateterablation är en rutinbehandling vid takykardier. Den är dock som all hjärtkateterisering förenad med vissa risker, men allvarliga och livshotande komplikationer är ovanliga. Vissa behandlingar medför högre risk än andra beroende på typ av ingrepp och bakomliggande hjärtsjukdom. De vanligaste komplikationerna beskrivs nedan. Komplikationer Blödning kan uppstå kring insticksstället. Detta kan ge upphov till blodutgjutning (blodansamling i kringliggande vävnad). Blodutgjutningen går vanligen tillbaka inom ett par veckor. Inre blödningar, som exempelvis en blödning ut i hjärtsäcken, är generellt mycket ovanliga (under 1 %) men risken ökar vid s k punktion av förmaksskiljeväggen. Blodproppsbildning kan uppstå i blodkärlen varför blodförtunnande behandling ges under och efter undersökningen. Det är mycket ovanligt att blodproppar bildas som försvårar blodflödet i kärl eller att proppar lossnar från kärl- eller hjärtväggen till andra organ. Vid lungvensablation finns ökad risk varför blodförtunnande medicin ges såväl före som efter behandling. Förträngning av hjärtats lungvener kan uppstå vid lungvensablation. Risken uppskattas till mellan 1-5 %, beroende på blodkärlets storlek och använd metod. Lungvenernas storlek bestäms därför med datortomografi före ingreppet. Ca 6-8 månader efter behandlingen kontrolleras lungkärlens storlek med datortomografi eller magnetkamera. Infektioner är ovanliga och uppstår vanligen i hudområdet vid insticksstället. Röntgengenomlysning som används för placering av katetrarna i hjärtat, kan orsaka missbildningar hos foster varför gravida kvinnor inte skall behandlas. Hjärtblock. Beroende på typ rytmrubbning och dess ursprung i hjärtat finns risk att oavsiktligt skada det normala retledningssystemet så att behandling med pacemaker krävs. Denna risk är liten (ca 1-2%) men finns vid exempelvis AV-nodal återkopplingstakykardi och vid vissa extra retledningsbanor belägna i hjärtats skiljevägg. 16
17 Mer detaljerad information om risker och fördelar med kateterbehandling får Du av Din läkare. 17
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs merFörmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416
Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den
Läs merPatientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT)
Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Supraventrikulär takykardi betecknar en snabb hjärtrytm som uppträder anfallsvis och involverar hjärtats
Läs merRadiofrekvensablation (förmaksflimmer)
Radiofrekvensablation (förmaksflimmer) Med denna patientinformation vill vi önska dig välkommen till Hjertecenteret på Privathospitalet Mølholm. Det är vår avsikt att informera dig om vad som gäller i
Läs merRadiofrekvensablation (hjärtarytmi)
Radiofrekvensablation (hjärtarytmi) Med denna patientinformation vill vi önska dig välkommen till HjerteCenteret på Privathospitalet Mølholm. Det är vår avsikt att informera dig om vad som gäller i samband
Läs merPatientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder
Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade
Läs merTILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER
TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande
Läs merPatientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder
Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade
Läs merHjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi
Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska
Läs merPatientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder
Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade
Läs merHjärtrytmrubbningar. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden
Hjärtrytmrubbningar En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell och opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den oberoende forskningen kring hjärt-, kärl- och
Läs merPatientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT)
Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Supraventrikulär takykardi betecknar en snabb hjärtrytm som uppträder anfallsvis och involverar hjärtats
Läs merHjärtrytmrubbningar. En skrift om flimmer, fladder och andra rubbningar
Hjärtrytmrubbningar En skrift om flimmer, fladder och andra rubbningar Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta
Läs merTill dig som ska genomgå kranskärlsröntgen
Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt
Läs merPatientinformation. Radiofrekvensablation (RFA) vid atrieflimmer
Patientinformation se Radiofrekvensablation (RFA) vid atrieflimmer Hjärtflimmer, förmaksflimmer och atrieflimmer är alla namn på samma hjärtrytmrubbning. Vid Aleris- Hamlet-sjukhusen kallar vi det för
Läs merPatientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning. Ventrikulär extrasystoli (VES) och ventrikulär takykardi (VT)
Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA-behandling Ventrikulär extrasystoli (VES) och ventrikulär takykardi (VT) Ventrikulära extrasystolier (VES) och ventrakulär takykardi (VT) innebär
Läs merVad är förmaksflimmer?
Vad är förmaksflimmer? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hur fungerar hjärtat? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen och är uppbyggt av muskelvävnad.
Läs merKardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI
Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser
Läs merPatientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer
Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer Snabb hjärtrytm, hjärtflimmer, kammarflimmer och förmaksflimmer är alla beteckningar för samma hjärtrytmrubbning. Vi
Läs mer1.1 Vad är den mest sannolika förklaringen till patientens hjärtrusningar? (1p)
Del 7_6 sidor_11 poäng 45-årig kvinna som är professor i fysik och ägnar sig åt djuphavsdykning på fritiden. Under sin tonårstid hade hon återkommande plötsligt debuterande hjärtklappningar. De sista åren
Läs merFrågor och svar om Pradaxa & RE LY
Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,
Läs merCentral venkateter CVK
Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och
Läs merHjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig?
Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Stora kroppspulsådern Lungartärer Hela bröstkorgen fladdrar. Övre hålvenen Lungvener Känner du igen dig? Fickklaff Vänster förmak Höger förmak Nedre hålvenen
Läs merPatientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer
Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer Snabb hjärtrytm, hjärtflimmer, kammarflimmer och förmaksflimmer är alla beteckningar för samma hjärtrytmrubbning. Vi
Läs merPATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP
PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag
Läs merLeva med med implanterbar defibrillator. hjärtsviktspacemaker
Leva med med implanterbar defibrillator hjärtsviktspacemaker LEVA MED hjärtsviktspacemaker 1 Leva med hjärtsviktspacemaker Den här broschyren riktar sig till dig som har hjärtsvikt och som av din läkare
Läs merENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT
ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och
Läs merBarium-id Giltigt t.o.m Version 4
Innehållsansvarig: Daniel Hellner, Överläkare, Läkare Kardiologi (danhe) Granskad av: Erik Frick, Överläkare, Läkare Kardiologi (erifr) Godkänd av: Stellan Ahlström, Verksamhetschef, Ledningsgrupp M3 (steah)
Läs merefter knä- eller höftledsoperation
PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar
Läs merdefibrillator Leva med pacemaker LEVA MED PACEMAKER 1
Leva med med implanterbar pacemaker defibrillator Leva med pacemaker LEVA MED PACEMAKER 1 Leva med pacemaker För att blodcirkulationen i kroppen ska fungera måste hjärtat slå med rätt rytm. Därför opereras
Läs merPatientinformation Pacemaker
Medicinsk Patientinformation patientinformation Hjärtrytmrubbningsprocessen Utgåva 2. Fastställandedatum 2019-03-26. Dokument-id 39729 Sammanfattning Pacemaker är en behandling som erbjuds patienter med
Läs merICD Inopererad defibrillator
Medicinsk Patientinformation patientinformation ICD Inopererad defibrillator Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-04-26. Dokument-id 27236 Sammanfattning ICD är en liten inopererad
Läs merPICC-line, perifert inlagd central venkateter
PICC-line, perifert inlagd central venkateter Om du ska få läkemedel som dropp i blodet kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner,
Läs merAtt leva med pacemaker
Att leva med pacemaker Information till dig och dina anhöriga om pacemakerbehandling Innehållsförteckning HJÄRTAT OCH PACEMAKERN...3 En liten apparat till stor hjälp för ditt hjärta...3 DET FRISKA HJÄRTAT...4
Läs merPatientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa
Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer
Läs merTill dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm
Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen
Läs merAblationsbehandling av takyarytmier verksamheten vid de elektrofysiologiska laboratorierna. Per Insulander 2013-12-18
Ablationsbehandling av takyarytmier verksamheten vid de elektrofysiologiska laboratorierna Per Insulander 2013-12-18 Elektrofysiologisk undersökning med registrering av intrakardiella elektrogram Stimulering
Läs merTill dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation
1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer
Läs merTILL DIG SOM SKA FÅ EN INOPERERAD DEFIBRILLATOR (ICD)
TILL DIG SOM SKA FÅ EN INOPERERAD DEFIBRILLATOR (ICD) PÅ Allmän information om ICD-behandling Vad är en ICD? En inopererad defibrillator (ICD) erbjuds de patienter som bedöms ha en ökad risk för allvarlig
Läs merAtt leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND
Att leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Bengt, 59 år Det är 5 år sedan min företagsläkare upptäckte mitt fl immer vid en vanlig rutinundersökning.
Läs merCRT-Cardiac Resynchronization Therapy (Hjärtsviktspacemaker)
Medicinsk Patientinformation patientinformation CRT-Cardiac Resynchronization Therapy (Hjärtsviktspacemaker) Utgåva 1. Fastställandedatum 2017-10-02. Dokument-id 33854 Sammanfattning CRT är en behandling
Läs merFörmaksflimmer. Runa Sigurjonsdottir
Förmaksflimmer Runa Sigurjonsdottir 2019-02-08 Hjärtat - ett service organ Muskelpump Klaffar styr blodflödet Elektriskt system Hormon produktion Hjärtats elektriska system Sinus knutan generator VF AV
Läs merPatienter med supraventrikulära takykardier bör behandlas med ablation!
Patienter med supraventrikulära takykardier bör behandlas med ablation! Per Insulander Hjärtkliniken Karolinska universitetssjukhuset Intressekonflikt: Konsultuppdrag för CryoCath Inc Forskningsanslag
Läs merOm förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Innehåll Till dig som vill veta mer om förmaksflimmer Hur fungerar hjärtat? 4 Vad är förmaksflimmer? 6 Hur upplevs förmaksflimmer?
Läs merOm förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Innehåll Hur fungerar hjärtat? 4 Hjärtat med förmaksflimmer 6 Symtom vid förmaksflimmer 7 Hur ställs diagnosen förmaksflimmer? 8
Läs merKranskärlskliniken SUS
Kranskärlskliniken SUS Information till dig som skall genomgå kranskärlsingrepp KRANSKÄRLSRÖNTGEN OCH BALLONGVIDGNING patientinformation Hjärtat är en muskel som genom regelbundna sammandragningar pumpar
Läs merFör att läkaren lättare ska kunna ställa diagnos är det bra att kunna svara på frågor som:
ATT FÅ EN PACEMAKER Vad är en pacemaker? En pacemaker är en liten apparat som hjälper hjärtat att hålla en jämn rytm. Den vanligaste anledningen till att man får en pacemaker är att man har för långa pauser
Läs merPatientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa
Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer
Läs merNATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KATETERABLATION. Rapport 2006
NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KATETERABLATION Rapport 2006 Framtagen av Håkan Walfridsson med omfattande bistånd av Milos Kesek & Lars Bergman Sommaren 2007 FÖRORD I denna rapport ingår produktionsdata
Läs merHjärtrytmrubbningar EN SKRIFT OM HJÄRTKLAPPNING OCH ANDRA ELEKTRISKA RUBBNINGAR I HJÄRTAT SYMPTOM BEHANDLING FORSKNING TEMA HJÄRTA
Hjärtrytmrubbningar EN SKRIFT OM HJÄRTKLAPPNING OCH ANDRA ELEKTRISKA RUBBNINGAR I HJÄRTAT TEMA HJÄRTA SYMPTOM BEHANDLING FORSKNING 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Dagens forskning ger morgondagens vård! Den här skriften
Läs merÖversiktsföreläsning Arytmier
Översiktsföreläsning Arytmier januari 2015 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom
Läs merkärlopereras i ljumske/ ben
Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska
Läs merPatientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har ordinerats Pradaxa
Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har ordinerats Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp.
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14002 su/med 2014-06-23 2
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14002 su/med 2014-06-23 2 Innehållsansvarig: Bert Andersson, Sektionschef, Verksamhet Kardiologi (beran21) Godkänd av: Per Albertsson, Verksamhetschef,
Läs merElektrokardiografi (EKG)
Elektrokardiografi (EKG) Relaterade sidor i Teknik i praktisk sjukvård, tredje upplagan: s 118-123 Den viktigaste metod vi idag har för att ställa diagnosen hjärtsjukdom är elektrokardiogrammet (EKG).
Läs merTill dig som har ordinerats Pradaxa. Denna patient broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska.
Denna patient broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska. Till dig som har ordinerats Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Din behandlande läkare har ordinerat
Läs merkärlröntgenundersökning
Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs merLandskrona Lasarett. SASE.DRO b December 2017
Landskrona Lasarett SASE.DRO.17.11.0395b December 2017 VÅRT FLIMMER- FLÖDE I LANDSKRONA Akuten Avdelningar/ mottagningsbesök Remiss från Vårdcentraler Remiss från andra sjukhus BESÖK: Efter 2 veckor..besök
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merPatientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning
Sida 1 (5) Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Att operera bort livmodern Borttagande av livmodern är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige genomgår
Läs merWARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN
Akupunkturakademin Vårtermin 2017 Grupp 26 WARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN Examensarbete Hos Akupunkturakademin Lindborg & Torssell Författare: Minna Murto minna.m.murto@gmail.com
Läs merOpereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion
Till dig som skall Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen
Läs merÖversiktsföreläsning Arytmier
Översiktsföreläsning Arytmier september 2014 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom
Läs merSimdax 2,5 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning Levosimendan. Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Simdax 2,5 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning Levosimendan Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Spara denna information,
Läs merVad är en arytmi? Arytmiklassifikation. De vanligaste arytmierna. Tips och råd
Introduktion i Arytmi-EKG Sasha Koul Klinisk assistent Hjärn- hjärt- kärl och lungdivisionen Skånes universitetssjukhus Lund Vad ska vi prata om? Vad är en arytmi? Arytmiklassifikation. De vanligaste arytmierna.
Läs merVälkommen till barnoperation
Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,
Läs merDet här häftet innehåller information till dig som blivit ordinerad Eliquis
Det här häftet innehåller information till dig som blivit ordinerad Eliquis Eliquis patientbroschyr finns på 8 olika språk, fråga din sköterska eller läkare. Om du vill ha en fördjupad kunskap gällande
Läs merPatientinformation. http://www.arytmia.se/ Drabbas Du av yrsel, svindel eller svimning? Affiliated with. The Heart Rhythm Charity. www.stars.org.
Patientinformation Drabbas Du av yrsel, svindel eller svimning? Affiliated with The Heart Rhythm Charity www.heartrhythmcharity.org.uk www.stars.org.uk http://www.arytmia.se/ 2010 Att finna orsaken till
Läs merCelsite Implanterbara injektionsportar
Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens
Läs merNågra tips. Supraventrikulär takykardi SUPRAVENTRIKULÄRA TAKYKARDIER EKG. Passare. Räkna frekvens Antal slag / papper x 12 om 50 mm/ s (ark 25 mm)
SUPRAVENTRIKULÄRA TAKYKARDIER HELENA MALMBORG 2015 Några tips EKG Passare Intervall Varje mm = 20 ms om 50 mm/s = 40 ms on 25 mm/s Räkna frekvens Antal slag / papper x 12 om 50 mm/ s (ark 25 mm) Supraventrikulär
Läs merVad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?
Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga
Läs merTill dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi
Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte
Läs merScheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop
Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR
Läs meropereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
Läs merHjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012
Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merDrabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)?
erbjuder stöd och information om synkope och refl exanoxiska anfall i samarbete med individer, familjer och vårdpersonal Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? Checklista Affiliated
Läs merHjärttransplantation EN SKRIFT OM HJÄRTTRANSPLANTATION TEMA HJÄRTA
Hjärttransplantation EN SKRIFT OM HJÄRTTRANSPLANTATION TEMA HJÄRTA 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Så fungerar Hjärttransplantation I Sverige har cirka 1 100 personer genomgått en hjärt transplantation. Den här skriften
Läs merTill dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer
Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder
Läs merPatientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling
Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att
Läs merEKG introduktion -Vänster skänkelblock
EKG introduktion -Vänster skänkelblock Innehållsförteckning 1. Introduktion till EKG 3 2. Extremitetsavledningar 3 3. Bröstavledningar 4 4. Delar i ett EKG 5 4.1 Rytm 5 4.2 P-våg 6 4.3 PQ intervall 6 4.4
Läs merTill dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation
1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer
Läs merAlla bidrag är välkomna
November 2010 Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 9 eller direkt via vår hemsida. Tack
Läs merArytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga
UPPSALAKURSERNA Arytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga Praktiskt inriktad kurs i EKG-tolkning och behandling av arytmier. Falldiskussioner och problemlösningar av arytmifall Uppsala universitet
Läs merDet här händer på operationsavdelningen
Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.
Läs merJLL Estelle Naumburg Barnhjärtteamet Östersund 100303 reviderad: 100303
BARN/UNGDOMSMEDICIN Heartware Hemma med hjärtpump JLL Estelle Naumburg Barnhjärtteamet Östersund 100303 reviderad: 100303 Patienthandbok om hjärtpumpen Heartware, med instruktioner om skötsel och alarm.
Läs merLjuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL
Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500
Läs merATT LEVA MED PACEMAKER. Hjälper dig att leva och må bättre
ATT LEVA MED PACEMAKER Hjälper dig att leva och må bättre HJÄLPER DIG ATT LEVA OCH MÅ BÄTTRE Om du eller någon av dina närmaste har fått diagnosen långsam hjärtfrekvens (bradykardi) kan detta häfte hjälpa
Läs merSupraventrikulära takykardier utredning och behandling. Runa Sigurjonsdottir
Supraventrikulära takykardier utredning och behandling Runa Sigurjonsdottir 2018-11-13 upplägg SVES SVT allmänt AVNRT WPW EAT Förmaksfladder Oftast benigna SVES Förekommer i både friska och sjuka hjärtan
Läs merVärt att veta om Waranbehandling
Värt att veta om Waranbehandling Denna patientinformation är skriven av: Birgitta Söderström, AK-mottagningen Karlskoga lasarett och Camilla Nilsson, AK-mottagningen Universitetssjukhuset MAS Malmö i samarbete
Läs merApotekets råd om. Mensbesvär
Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns
Läs merTill dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM
Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6
Läs mer6.3 Andningen fixar syre till cellerna
6.3 Andningen fixar syre till cellerna Förutom att äta och dricka behöver vi andas också. Ca 4 miljoner liter luft/år andas vi in Hur når syret från luften ut till alla celler i kroppen? 1. Luften passerar
Läs merInformation om Bråck på stora kroppspulsådern
Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av
Läs merViktiga saker att komma ihåg för dig som har ordinerats och tar GILENYA
Viktiga saker att komma ihåg för dig som har ordinerats och tar GILENYA Se bipacksedeln eller www.fass.se för fullständig GILENYA-information. (03/2016) Din läkare kommer att be dig att stanna kvar på
Läs merInformation till dig som skall erhålla en Intern Defibrillator (ICD)
Kardiologiklinik Patientinformation Information till dig som skall erhålla en Intern Defibrillator (ICD) Hjärtcentrum NÄL, Trollhättan Indikationer för ICD behandling Du har utifrån olika undersökningar
Läs merTILL DIG SOM VÅRDAS AKUT
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering
Läs merBarnarytmier. Eva Fernlund Barnkardiologen Lund 2010-04-22
Barnarytmier Eva Fernlund Barnkardiologen Lund 2010-04-22 Fall 1 - Gosse 17 dagar PN, fullgången, ammas helt Trött sedan 3,5 timmar, vill inte amma Grå-blek och kall perifert, dålig perifer återfyllnad
Läs merNEFROSTOMI Information och tips!
INFORMATION OM NEFROSTOMI Information och tips! Nefrostomi, vad är det? Nefrostomi är en urinkateter som är placerad i njurbäckenet genom huden på ryggen. Slangen är kopplad till en urinpåse. Orsaker till
Läs mer