Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Transkript

1 Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

2 Innehåll Till dig som vill veta mer om förmaksflimmer Hur fungerar hjärtat? 4 Vad är förmaksflimmer? 6 Hur upplevs förmaksflimmer? 7 Är förmaksflimmer farligt? 8 Typer av förmaksflimmer 9 Diagnos 10 Behandlingar 11 Läkemedel 11 Blodproppsförebyggande läkemedel 11 Frekvensreglerande läkemedel 12 Antiarytmiska läkemedel 13 Biverkningar 13 Räkna ut dina riskpoäng 14 Elkonvertering 15 Självtest 16 Kateterablation 16 Hjärtkirurgi 17 Ordlista 18 Vårdgaranti 20 Idag räknas förmaksflimmer som en folksjukdom. Den kan vara besvärlig för många medan andra inte ens märker av flimret. Du kanske känner av att hjärtat slår konstigt ibland. Det betyder inte att man har förmaksflimmer utan kan vara extraslag som normalt inte är farligt. I broschyren hittar du information om vad förmaksflimmer är, hur man diagnostiserar och vilka behandlingar som vården kan erbjuda. 3

3 Hur fungerar hjärtat? I Sverige beräknas över personer ha förmaksflimmer. Risken att få förmaksflimmer ökar med åldern och cirka 5 till 10% av befolkningen över 70 år har denna rubbning av hjärtrytmen. Förmaksflimmer är inte farligt i sig, men kan öka risken för hjärtsvikt och stroke och kan över tiden bidra till en förhöjd risk att dö i förtid. Hjärtat som sitter mitt i bröstkorgen i fyra hålrum. De översta två hålrummen och arbetar dygnet runt består av kallas förmak och de två nedersta kallas muskelvävnad. Det är en uthållig pump kamrar. Höger förmak och kammare som försörjer våra organ med blod och utgör tillsammans den del av hjärtat ger kroppen syre och näring. Hjärtat som pumpar blod till lungorna. Där tar pumpar cirka 5 liter blod per minut blodet upp syre och transporteras sedan i vila och som mest 30 liter per minut vid vidare till vänster sida av hjärtat som kraftig ansträngning. Hjärtat är uppdelat pumpar ut blodet till resten av kroppen. Elektricitet styr hjärtat Retledningssystemet är det elektriska system som styr hjärtat. Det består av specialiserade muskelceller och har två elcentraler, ledknutor som kallas sinusknutan respektive AV-knutan. Retledningssystemet är det elektriska och fungerar som omkopplingsstation. system som styr hjärtat. Det består av De elektriska impulserna startar specialiserade muskelceller och har två i sinusknutan, bromsas upp i AV-knutan elcentraler, ledknutor som kallas och fortsätter sedan till kamrarna där sinusknutan respektive AV-knutan. muskelceller dras samman och pumpar Sinusknutan ligger i högra förmakets iväg blodet. Sinusknutan styr pulsen övre del. Den är hjärtats impulsgivare i vila till mellan slag/minut och och kan liknas vid ett tändstift. Den vid ansträngning upp till slag/ andra knutan, AV-knutan, ligger på minut. En normal hjärtrytm kallas gränsen mellan förmak och kammare därför sinusrytm. Stora kroppspulsådern Lungartärer Sinusknutan här startar de elektriska impulserna Övre hålvenen Lungvener som leder till att hjärtats olika delar stimuleras och dras samman. Fickklaff Vänster förmak Höger förmak Nedre hålvenen Segelklaff Muskelvägg De elektriska impulserna bromsas upp i AV-knutan innan de fortsätter till kamrarna. De elektriska impulserna fortsätter ner till de båda kamrarna där muskelceller dras samman och pumpar Höger kammare Vänster kammare iväg blodet. 4 5

4 Vad är förmaksflimmer? Hur upplevs förmaksflimmer? Förmaksflimmer är en störning av hjärtats rytm som kan uppstå på flera sätt. Förmaksflimmer startar ofta från förmaken eller från lungvenerna. Hjärtat kommer ur sin regelbundna rytm. Förmaksflimmer kan vara en följd av andra hjärtsjukdomar som medför en belastning på förmaken. Stigande tryck kan då göra så att förmaken vidgas vilket kan leda till förmaksflimmer. Andra faktorer som kan bidra till förmaksflimmer är högt alkoholintag, höga halter av stresshormoner, rubbningar i salt- och vätskebalansen, rubbningar i sköldkörteln, stimulerande droger, infektioner 1 och operativa ingrepp. Förmaksflimmer kan drabba vem som helst, men är vanligare hos personer med tidigare hjärtsjukdomar, som till exempel hjärtinfarkt, vissa typer av klaffel och hjärtsvikt. Diabetes, högt blodtryck och vissa ämnesomsättningsrubbningar leder också till ökad risk. Oregelbundna elektriska impulser bildas på olika ställen i förmaken och tar över den normala elektriska impulsbildningen. Resultatet av störningen kan bli en ökad och oregelbunden hastighet på impulserna till kamrarna och därmed en snabbare puls. Förmaksflimmer kan upplevas på många sätt. Pulsen blir ofta oregelbunden och man kan få en fladdrande känsla i bröstet eftersom hjärtat slår för snabbt. Vanliga symtom är trötthet, hjärtklappning, andnöd, nedsatt kondition och försämrat välbefinnande. En del personer känner av flera symtom medan andra bara ett. Det finns också personer som har ett så kallat tyst flimmer, vilket innebär att de inte märker när hjärtat övergår i förmaksflimmer. Förmaksflimmer kan leda till en begränsad livskvalitet och försämrad ork. Många känner oro och osäkerhet och vågar därför inte leva som de vill. Andra lider mer av orkeslöshet, vilket kan gå ut över familjeliv, arbete och fritidsaktiviteter. En begränsad livskvalitet drabbar både den som har förmaksflimmer och eventuella närstående. Känner man igen några av dessa symtom bör man undersökas av läkare eftersom något kan vara fel oavsett om det handlar om förmaksflimmer eller ej. Ref: 1. Infektionerna behöver inte vara allvarliga. 6 7

5 Är förmaksflimmer farligt? Typer av förmaksflimmer Enstaka episoder av förmaksflimmer är inte farliga i sig, men kan upplevas som obehagliga. Återkommande förmaksflimmer kan ge konsekvenser på sikt. Om hjärtat under längre tid slår för fort kan dess förmåga att pumpa blod försämras. Det kan leda till att kamrarna förstoras och att man får hjärtsvikt. Vid förmaksflimmer kan det också bildas blodproppar i hjärtats förmak, vilket ökar risken för blodpropp och stroke. Risken för stroke är cirka 5 gånger högre per år än hos personer utan förmaksflimmer. Strokerisken är dock olika hög för olika personer med förmaksflimmer, där den enskilda individens strokerisk kan skattas utifrån en särskild riskskattningstabell kallad CHA 2 DS 2 -VASc. Över längre tid finns också en ökad risk för förtidig död, bland annat beroende på om man har andra hjärtsjukdomar. Det är därför viktigt att man behandlar förmaksflimret, för då kan man minska riskerna påtagligt. Paroxysmalt flimmer: Flimmer som går över spontant Förmaksflimmer som går över spontant, episoderna kan vara från några minuter till något/några dygn men försvinner alltid inom 1 vecka. Persisterande flimmer: Flimmer som oftast kräver åtgärd Förmaksflimmer som oftast kräver åtgärd för att återgå till normal rytm, t ex genom elkonvertering eller medicinering, men kan återgå till normal rytm spontant, men det tar mer än 1 vecka. Ihållande/kroniskt flimmer: Flimmer som inte går över trots åtgärd Förmaksflimmer som inte återgår till normal rytm trots elkonvertering/läkemedel eller där man beslutat att inte göra flerförsök att få hjärtat i normal rytm. 8 9

6 Diagnos Behandlingar Diagnosen ställs med hjälp av ett EKG (elektrokardiogram) som visar om hjärtat har normal rytm eller om det går i förmaksflimmer. Man kan även använda någon form av långtidsregistrering av hjärtat, till exempel bandspelar-ekg eller tum- EKG. Vid normal rytm ser man så kallade P-vågor som representerar förmakens normala elektriska aktivitet. Vid förmaksflimmer har man en elektriskt oregelbunden aktivitet i förmaken och då syns inga P-vågor. Har man upptäckt förmaksflimmer bör man genomgå en ultraljudsundersökning av hjärtat och eventuellt ett arbets-ekg. Blodprover bör tas för kontroll av bland annat salthalter, njurfunktion och ämnesomsättning. Läkemedel Läkemedel används både i det akuta skedet och för långtidsbehandling. Akut ges i första hand läkemedel som lindrar symtom genom att sänka pulsen, som oftast är förhöjd när ett förmaksflimmer börjar. Vid långtidsbehandling finns tre huvudsakliga läkemedelsgrupper. Vilka läkemedel som ordineras beror på många faktorer, bland annat ålder, kön och blodets förmåga att levra sig). Det görs på vårdcentraler, AK-mottagningar eller av personen själv genom en självtestapparat. Apparaten är gratis i vissa landsting men i andra kostar den pengar. En specialistsjuksköterska utbildar i handhavandet och personen lär sig att ta prov samt oftast även att ordinera dosen. Självtest passar speciellt personer i arbetsför ålder och de som reser mycket. andra sjukdomar. 1. Blodproppsförebyggande läkemedel som minskar risken för stroke Blodproppsförebyggande läkemedel, så kallad antikoagulantia, tas för att minska risken för blodproppar och stroke. Det finns ett vanligt och sedan länge använt läkemedel (Waran/Warfarin) samt sedan några år en grupp nya läkemedel (sk NOAK). Läkemedlen skiljer sig åt i hur den blodproppsförebyggande effekten åstadkoms och i hur kontrollen av behandlingen sker. Personer som behandlas med det sedan länge använda läkemedlet måste ta blodprov regelbundet för att läsa av sitt INR-värde (som mäter Fördelen med de nya läkemedlen är att de inte behöver kontrolleras lika ofta, vilket underlättar för patienten. Däremot finns inte ett optimalt motmedel till alla av de nya läkemedlen. Det innebär att en kraftig blödning, vid t ex en olycka, kan bli svår att stoppa. Läkemedlen har dock en kort halveringstid, dvs går snabbt ur kroppen, vilket gör att effekten inte sitter i lika länge som vid Waran-behandling, om man får en blödning. Man räknar också med att inom kort få fram motmedel till alla. Motmedel finns till det äldre läkemedlet och det verkar inom 30 sekunder från att det injiceras och till ett utav de nya läkemedlen

7 Behandlingar forts Acetylsalicylsyra (Trombyl ) skrivs fortfarande ut till patienter med förmaksflimmer, men rekommenderas inte längre som behandling i Socialstyrelsens riktlinjer. Vad som påverkar om blodproppsförebyggande läkemedel ska sättas in är hur många riskpoäng personen har. För att beräkna risken används idag en särskild riskskattningstabell, CHA 2 DS 2 -VASc-score. I CHA 2 DS 2 -VASc-tabellen på nästa uppslag kan du räkna ut dina poäng. 2. Läkemedel med syfte att sänka hjärtfrekvensen (pulsen) sk frekvensreglerande läkemedel Frekvensreglerande läkemedel kan bidra till att bromsa hjärtfrekvensen hos personer med förmaksflimmer. Dessa läkemedel ges oftast vid ihållande flimmer eller om flimmerattackerna ger symtom pga att hjärtat slår fort. Det finns tre typer av läkemedel: betablockerare, som också har viss effekt avseende att återskapa och bibehålla hjärtats normala rytm. Alla betablockerare är inte lämpliga för alla, vissa kan reagera negativt på vissa sorter. Det kan gälla t ex astmatiker. kalciumflödeshämmare (digitalispreparat kan ges i undantagsfall). 3. Rytmstabiliserande läkemedel (antiarytmiska läkemedel) minskar retbarheten i hjärtats elektriska system Det gör att risken för nya flimmerattacker minskar. Rytmstabiliserande läkemedel bromsar inte alltid hjärtrytmen under en attack, utan används i första hand för att förhindra nya attacker. Vid läkemedelsbehandling är det viktigt att det görs en individuell bedömning. Det förekommer inte sällan att man kan få prova några olika läkemedel och även kombinera läkemedel. Inom denna grupp finns nya läkemedel. Biverkningar Läkemedel som används vid behandling av personer med förmaksflimmer kan bland annat leda till ökad trötthet, långsam puls, kalla händer och fötter, svullna fötter och förstoppning. Allvarliga biverkningar är mycket ovanliga och de flesta går över när man slutar med läkemedlet. Vissa läkemedel som behandlar förmaksflimmer behöver sättas in under uppsikt på sjukhus. Personen läggs in under något eller några dygn för att ställa in rätt dos. En del läkemedelsbehandlingar måste följas upp kontinuerligt, vilket beroende på läkemedel kan ske hos kardiolog eller på vårdcentral. Om personen på grund av biverkningar inte kan fortsätta sin medicinering kan kateterablation vara ett alternativ

8 Behandlingar forts CHA 2 DS 2 -VASc-tabell Du kan genom tabellen här nedan räkna ut risken för att få stroke om du inte blir behandlad med blodproppsförebyggande medel. Bokstav Riskfaktor Riskpoäng C Hjärtsvikt (EF <40%) 1 H Högt blodtryck 1 A. Ålder 75 år 2 D Diabetes 1 S Tidigare stroke/tia 2 V Perifer kärlsjukdom 1 A Ålder år 1 S Kvinnligt kön* 1 * Kvinnor under 65 års ålder utan andra riskfaktorer har tveksam nytta av blodproppsförebyggande behandling. Källa: Räkna ut dina riskpoäng! Ex: Högt blodtryck (1 poäng) + Kvinna (1 poäng) = 2 poäng Mina riskpoäng: I tabellen nedan ser du rekommenderad behandling. CHA 2 DS 2 -VASc-poäng Rekommenderad behandling 0 Ingen behandling 1> Warfarin eller annat antikoagulantia Elkonvertering När förmaksflimmer uppstår är det vanligt att göra en elkonvertering som ett första försök att bryta flimret. Elkonverteringen återställer den normala hjärtrytmen med hjälp av en elektrisk strömstöt. Det kan låta dramatiskt men är en säker metod med mycket låg risk för komplikationer. Elkonvertering sker genom att man får strömstötar via två elektrodplattor som antingen läggs eller klistras fast på bröstkorgen. Detta nollställer hjärtats elektriska aktivitet och ger en möjlighet för sinusknutan att återfå kommandot. Behandlingen sker under sövning och tar cirka fem till tio minuter. Efter ingreppet övervakas man en tid. Har förmaksflimret pågått i över 48 timmar måste personen behandlas med blodproppsförebyggande läkemedel i minst 3 4 veckor innan en elkonvertering kan genomföras. En elkonvertering bryter ofta ett pågående förmaksflimmer, men risken är stor att besvären återkommer. Utan annan behandling räknar man med att cirka 75% av de patienter som genomfört en elkonvertering har återfått sitt förmaksflimmer efter 12 månader. Som alternativ till elkonvertering kan man ge ett läkemedel i droppform eller som tablett som får flimret att övergå till normal rytm inom ca tre timmar. Denna metod fungerar för cirka 50% av patienterna om det ges i ett tidigt skede. Riskfaktorer som innebär viss risk men är svåra att gradera Nedsatt njurfunktion. Innebär ökad risk för både propp och blödning. Mest uttalat vid egfr <15 ml/min. Samtidig aktiv cancersjukdom Graviditet Lungsjukdom Sömnapné 14 15

9 Behandlingar forts Självtest i hemmet Vid behandling med warfarin regleras dosen genom att blodprov tas regelbundet. Hur ofta är individuellt. Det är viktigt att blodets koagulationstid hålls inom terapeutiskt intervall. Ett PK(INR)- värde ska ligga mellan 2 och 3. Provtagningen sker oftast på sjukhuset eller vårdcentralen men kan även göras i hemmet med självtestapparat. I vissa landsting/regioner delas den ut utan kostnad medan man i andra får betala för apparaten. De som får självtestapparaten på recept går en utbildning på AK-mottagningen för att lära sig hur den fungerar och ibland även hur man själv doserar sitt läkemedel. Teststickor och lansetterna är kostnadsfria hjälpmedel, som hämtas på apoteket med recept (hjälpmedelskort) från din behandlande läkare. Kateterablation Vid kateterablation för man in en kateter i hjärtat och isolerar de elektriska impulserna som orsakar förmaksflimret från resten av förmaket. Ungefär 70% av alla kan bli av med sina besvär efter en ablation, men det är vanligt att man behöver göra mer än ett ingrepp. Hur den sk lyckande-frekvensen ser ut är mycket varierande beroende på bl a ålder, andra riskfaktorer och flimrets karaktär. Kateterablation sker genom att tunna sladdar (katetrar) placeras i hjärtat via ett kärl i ljumsken. Katetrarna förs in till vänster förmak och genom att kateterspetsen värms alternativt kyls och förs runt lungvenernas mynning stoppas de elektriska signalerna. Ingreppet sker under lokalbedövning med smärtstillande och lugnande medel och tar från tre till sex timmar. På vissa sjukhus kan ingreppet ske i narkos. Efter ingreppet ligger man till sängs under cirka fyra timmar och utskrivningen sker vanligen dagen efter. Det är vanligt att en del symtom kvarstår de första tre månaderna efter en ablation och därför fortsätter man ofta med sin ordinarie medicin mot flimmer i ytterligare tre till sex månader. Mycket talar för att chanserna att lyckas med en ablation är större ju tidigare i flimmerkarriären denna sker. Efter en kateterablation kan man ofta ta bort läkemedel som kontrollerar hjärtrytmen. Har man en eller flera riskfaktorer för stroke (som högt blodtryck, diabetes, tidigare stroke) bör man fortsätta behandlingen med blodproppsförebyggande medicin. Enligt de Europeiska riktlinjerna kan ablation vara förstahandsbehandling för personer som i övrigt är hjärtfriska, men vanligtvis bör man ha provat rytmstabiliserande läkemedel först. Efterfrågan på kateterablation överstiger kraftigt tillgången och behandlingsmöjligheter finns heller inte över hela landet. Det är därför viktigt att diskutera med sin behandlande läkare och utnyttja den möjlighet som vårdgarantin ger att få behandling på annat sjukhus. Hjärtkirurgi Mazekirurgi är ett hjärtkirurgiskt ingrepp där patientens bröstkorg öppnas upp. Den här typen av operation används huvudsakligen vid mycket svåra fall av förmaksflimmer där inget annat hjälpt eller där andra ingrepp inte är lämpliga, eller om personen skall genomgå en hjärtoperation av andra skäl. Metoden används ofta på yngre personer där förmaksflimret orsakar ett svårt handikapp. Ingreppet är tekniskt komplicerat men leder i mycket hög utsträckning till bestående, normal hjärtrytm, men inte hos alla. Operationen kan således utföras både som enskilt ingrepp eller i kombination med annan hjärtkirurgi 16 17

10 Ordlista 3D-kartläggningssystem: En specialdator som via katetrar bildar en tredimensionell karta av hjärtat för att visualisera anatomin och den elektriska aktiviteten som levererar energi (värme eller kyla). Förmak: Hjärtats övre rum. Förmaksflimmer: Oregelbunden, ofta snabb elektrisk aktivitet i hjärtats förmak. Persisterande förmaksflimmer: Längre attacker som kan gå över spontant men som oftast inte gör det utan det krävs vanligtvis en elkonvertering eller läkemedel för att återfå normal rytm. AK-mottagning: En mottagning för patienter som är i behov av blodproppsförebyggande behandling. Arytmi: Sjukdomar som orsakar störningar i hjärtats rytm. AV-knutan: Vidarebefordrar signalerna från sinusknutan till kamrarna och sitter mellan förmak och kammare. Elektrokardiogram EKG: Registrering som mäter den elektriska aktiviteten i hjärtat. INR-värde: Mäter blodets förmåga att levra sig. Kateter: Tunn sladd/slang som via en ven i ljumsken placeras i hjärtat. Kateterablation: Eliminerar vävnadsområden i hjärtat som orsakar förmaksflimmer. Görs med hjälp av en särskild kateter. Lungvener: Stora blodkärl som leder syrerikt blod från lungorna till hjärtats vänstra förmak. Paroxysmalt förmaksflimmer: Relativt korta attacker, oftast kortare än ett dygn, kan pågå upp till en vecka, men går alltid över spontant. Permanent/ihållande förmaksflimmer: Ihållande förmaksflimmer där den normala rytmen inte kan återställas på ett varaktigt sätt med elkonvertering eller mediciner. Sinusrytm: Normal hjärtrytm. Sinusknutan: En av två ansamlingar av pacemakerceller i hjärtats högra förmak. En del av hjärtats retledningssystem. Stroke: Hjärninfarkt (orsakad av en blodpropp) eller hjärnblödning, som lämnar kvarstående symtom

11 Vårdgaranti Den 1 juli 2010 förändrades Vårdgarantin från att vara en överenskommelse mellan staten och landstingen till att bli en lag. Detta innebär en kraftig förstärkning av patientens rättigheter. Väntetider Du ska erbjudas tid hos läkare i primärvården inom 7 dagar. Du ska erbjudas tid hos specialist inom 90 dagar. Du ska erbjudas behandling inom 90 dagar. OBS att vårdgarantin kan skilja sig något i olika landsting. Vilka är ditt landstings skyldigheter? Om det egna landstinget inte kan erbjuda behandling inom 90 dagar från det att beslut om behandling har fattats, åligger det landstinget att hjälpa patienten att få vård i annat landsting inom garanterad tid. Landstinget måste respektera patientens självbestämmande och så långt det är möjligt samråda med patienten. Patientens önskemål om vårdgivare ska tillmätas stor betydelse. Vårdens informationsplikt Om det bedöms att landstinget inte kan erbjuda vård enligt de tidsgränser som angivits ovan skall patienten informeras om detta liksom om de åtgärder som landstinget avser att vidta, bland annat hur man ska fullgöra skyldigheten att se till att patienten kan erbjudas vård hos någon annan vårdgivare. Denna information skall ges redan när det står klart att Vårdgarantin inte kan uppfyllas och inte när de 90 dagarna har passerat. Informationsskyldigheten gäller under hela vårdförloppet, dvs inte endast vid den första kontakten med patienten. 20

12 22 Broschyren är framtagen av Riksförbundet HjärtLung och granskad av biträdande överläkare Kristina Hagwall, Flimmermottagningen, Danderyds Sjukhus.

13 December 2015 Forskningsfonden Vill du stödja vår Forskningsfond? Forskningsfonden HjärtLung stöder patientnära forskning som gör direkt nytta för alla som lever med hjärt- eller lungsjukdom idag. Sätt in ditt stöd på PlusGiro alternativt swisha på nummer Tack på förhand! Den här broschyren ingår i en serie om olika hjärt- och lungdiagnoser. Du kan läsa mer om oss och broschyrerna på vår hemsida, där de också kan beställas eller skrivas ut som pdf. Tel

14 MEDLEMSANSÖKAN Bli medlem du också När du blir medlem får du: möjlighet att träffa människor som förstår och befinner sig i en liknande situation tillgång till föreningens alla aktiviteter medlemstidningen Status 6 ggr per år

15 * Obligatoriska uppgifter Jag vill bli medlem i Riksförbundet HjärtLung Ev önskemål om lokalförening: Jag är hjärtsjuk lungsjuk närstående vill bli stödmedlem Jag har/ har haft KOL TBC lungfibros hjärtsvikt hjärtinfarkt kärlkramp klaffel arytmi sömnapné annan diagnos *Namn: *Personnummer (inkl 4 sista siffrorna): Kvinna Man Annat *Adress: *Postnr.: *Postadress: *Telefon bostad: Mobil: E-post:

16 Min närstående vill också bli medlem. Namn: E-post: Mobil: Personnummer (inkl 4 sista siffrorna): Vi behandlar dina personuppgifter enligt personuppgiftslagen. Du kan också fylla i din medlemsansökan direkt på vår hemsida Riv ur ansökan, tejpa ihop den och lägg den på postlådan. Portot är betalt.

17 Frankeras ej. Mottagaren betalar portot Riksförbundet HjärtLung Box STOCKHOLM SVARSPOST Kundnummer STOCKHOLM