Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI
|
|
- Linnéa Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI
2 2 (12)
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser inför PCI...6 På angiolabb...6 Efter PCI...7 Livsstilsfrågor och läkemedel...8 Komplikationer vid kranskärlsröntgen och PCI...8 Forskning...9 Kvalitetsregister...9 Kontakt (12)
4 Kranskärlsröntgen Syftet med en kranskärlsröntgen (koronarangiografi) är att kartlägga hjärtats kranskärl, det vill säga deras anatomi och eventuell förekomst av åderförkalkning (ateroskleros). Åderförkalkning orsakar förträngningar eller stopp i kärlen och kan leda till kärlkramp eller hjärtinfarkt. För att se kranskärlen fordras att man sprutar in kontrastmedel direkt i kranskärlet samtidigt som man filmar med röntgenkamera. Undersökningen utförs på hjärtlaboratoriet (kallas angiolabb), beläget på röntgenavdelningen. Förberedelser inför koronarangiografi Patienter som är inneliggande på vårdavdelningen duschar och tvättar håret kvällen före undersökningen. Blodprover tas. Du får muntlig och skriftlig information. Var inte rädd för att fråga om något är oklart. Patienter som kommer direkt hemifrån har inför undersökningen lämnat prover på vårdcentral eller på sjukhusets kem lab. Skriftlig information är hemskickad och muntlig information får du när du kommer till hjärtutredningen. Du bör duscha och tvätta håret kvällen innan undersökningen. Sköterska går igenom dina läkemedel och du får besked om du behöver göra några förändringar i din medicinering inför undersökningen. Undersökningsdagen får du äta som vanligt. Du får ett dropp i armen med vätska. Lugnande medicin får du nere på angiolabb. På angiolabb Undersökningen utförs med lokalbedövning via pulsåder (artär) i handleden eller ljumsken. Man är vaken under hela undersökningen. Lugnande medel ges inledningsvis och smärtstillande vid behov. Vi väljer i första hand att sticka i handledsartären då det förenklar mobiliseringen efteråt. De flesta patienter föredrar denna metod, även om det någon gång kan göra lite ont i armen. Ibland måste vi välja ljumsken, till exempel om armartären är för smal. Efter bedövning i huden punkteras artären med en smal nål och en kort plastslang med backventil placeras i kärlet. Genom denna förs sedan en längre kateter upp till hjärtats kranskärl som filmas med hjälp av kontrastvätska och röntgenkamera. Undersökningen tar som regel ½ 4 (12)
5 1 timme. Om vi hittar förträngningar som lämpar sig för ballongvidgning (PCI) så går vi oftast vidare med detta ingrepp direkt, se nästa kapitel. Proceduren tar då lite längre tid, vanligen 1 2 timmar sammanlagt. En kranskärlsoperation (koronar bypassoperation) kan bli aktuell om vi hittar förträngningar som inte är lämpade för PCI. Det kan till exempel röra sig om förträngningar i flera olika kranskärl. Vi har regelbundna ronder tillsammans med thoraxkirurg där dessa fall diskuteras och du får besked så snart beslut är taget. Ibland hittar vi inga förträngningar alls, och då blir varken PCI eller operation aktuell. Den fortsatta handläggningen i sådana fall sker utifrån individuell bedömning. Efter kranskärlsröntgen Efter kranskärlsröntgen via handleden får du ett tryckförband och handen placeras stilla i högläge under 1 timma. Därefter kan du gå upp med armen i mitella och förbandet avlägsnas efter 4 timmar. Handen ska vila helt i 8 timmar. Efter röntgen via ljumsken sluts artärsticket oftast med hjälp av en kollagenplugg och Du får ligga till sängs i 2 timmar. Om en sådan kollagenplugg inte kan användas fordras längre sängläge med en tryckanordning (kallas Femostop) mot ljumsken. Följande råd gäller för de närmaste dagarna efter kranskärlsröntgen med eller utan PCI: Stick i handleden: vila handen helt första dagen, undvik tyngre handarbete de följande 2 dagarna, därefter full aktivitet. Viss smärta i handled/arm kan föreligga några dagar. Stick i ljumsken: undvik krystning och lyft de första 3 dagarna, därefter full aktivitet. De patienter som kommer hemifrån för en planerad kranskärlsröntgen kan vanligen komma hem igen redan på eftermiddagen efter undersökningen 5 (12)
6 PCI PCI betyder percutan coronar intervention vilket kan utläsas ungefär: kateterburet ingrepp i kranskärlen. PCI utförs ofta i direkt anslutning till en kranskärlsröntgen. I vissa fall sker röntgen och PCI vid olika tillfällen. PCI görs både planerat, i samband med utredning av kärlkramp, och akut, i samband med ostabil kärlkramp eller hjärtinfarkt. Förberedelser inför PCI Förberedelserna är desamma som inför kranskärlsröntgen, se föregående kapitel. På angiolabb PCI med stentinläggning Vi tar oss fram till hjärtats kranskärl med en kateter via pulsåder i handleden eller ljumsken (se föregående kapitel). Liksom vid kranskärlsröntgen är man vaken hela tiden och lugnande medel ges inledningsvis. Katetern placeras vid kranskärlets mynning. Genom denna kateter förs en tunn och mjuk metalltråd ut i kärlet och förbi förträngningen. På tråden träs sedan en ballongkateter ut och vidgas på platsen för förträngningen. Ballonger finns i olika längd och diameter. 6 (12)
7 I samband med ballongvidgningen placerar vi oftast ett så kallat stent i kärlet. Stentet är ett cylinderformat nät som lämnas kvar som en armering på platsen för den gamla förträngningen i syfte att förhindra återkomst av förträngning på samma plats. Idag finns stent klädda med läkemedel för att ytterligare förstärka denna effekt. Läkemedelsklädda stent väljs idag framför allt till små kärl och långsträckta förträngningar. Du kan känna viss smärta i samband med bedövningen i handled eller ljumske. Inne i blodkärlen har man ingen känsel, men ibland kan det streta och göra ont i armen när vi för katetrar in och ut. När vi vidgar ballong i kranskärlet stängs blodflödet kortvarigt av och kärlkrampssmärta kan uppstå. Om besvär uppkommer får du smärtstillande läkemedel och du har hela tiden kontakt med oss under ingreppet. Efter PCI De flesta patienter som kommer hemifrån för undersökning och behandling kan komma hem igen redan samma dag som man genomgår en behandling med PCI. I enstaka fall får man ligga kvar över natten för observation. Instickstället behandlas på samma sätt som efter kranskärlsröntgen (se ovanstående kapitel) Sjukskrivning sker efter individuell bedömning. Efter ett okomplicerat ingrepp kan man vanligtvis gå tillbaka i arbete efter några dagar. 7 (12)
8 Livsstilsfrågor och läkemedel Kranskärlssjukdomen går att påverka. Det är vår gemensamma uppgift att förhindra att åderförkalkning fortskrider i dina kärl. Grundläggande är följande enkla råd: Rökstopp! Måttlighet med alkohol Motion i form av fysisk aktivitet varje dag Viktnedgång vid övervikt Bra kost Följande läkemedel är som regel aktuella: Kolesterolsänkande (t ex Simvastatin) Blodtrycksmedicin om blodtrycket är för högt Efter stentbehandling måste du dessutom ha förstärkt blodförtunnande behandling för att förhindra proppbildning i stentet. Det är mycket viktigt att Du inte avbryter denna behandling i förtid, och du kommer att få ett separat kort (i plånboksformat) som påminnelse om detta. (se bild i slutet av dokumentet). Vanligen får du följande kombination: Trombyl 75mg (som du bör äta livslångt) Grepid 75 mg vanligen i 3 12 månader. Komplikationer vid kranskärlsröntgen och PCI Alla ingrepp i kroppen är förenade med risker. Vi gör allt för att minska dessa risker och allvarliga komplikationer är sällsynta. Med sällsynt menar vi risk på promillenivå, alltså en på tusen. Blödningskomplikationer: vanligast på stickstället i form av utgjutningar som kan vara smärtande en tid. I sällsynta fall kan inre blödningar uppstå till följd av de blodförtunnande läkemedel vi måste använda för att skydda mot proppar. Proppar: trots användande av blodförtunnande läkemedel kan i sällsynta fall proppar bildas på katetrarna, i värsta fall med slaganfall som följd. Akut bypassoperation: vi har thoraxkirurger i beredskap på sjukhuset och akut operation kan bli aktuell i sällsynta fall (en på tusen). 8 (12)
9 Forskning USÖ är ett universitetssjukhus och vi bedriver en hel del forskning inom ramen för PCI-verksamheten. Eventuellt kommer du att få en förfrågan om att ingå i en studie. Deltagandet är helt frivilligt och påverkar inte den övriga vården. Kvalitetsregister Vi rapporterar våra resultat till ett nationellt register (svenska angiografioch angioplastikregistret, SCAAR) som står under socialstyrelsens överinseende. Härmed kan vi jämföra våra resultat med landet i övrigt och får en kontinuerlig kvalitetskontroll. Våra resultat ligger mycket bra till i en nationell jämförelse. De uppgifter om dig som lämnas till registret är strikt sekretesskyddade. Kontakt Frågor? Tala med personalen på avdelningen eller hjärtutredningen tel Ansvarig för PCI-enheten: Överläkare Fredrik Calais 9 (12)
10 Patientkort: Trombocythämning efter PCI Du har genomgått PCI (ballongvidgning med stentinläggning). För att förhindra proppbildning i det inlagda stentet måste du ta medicin som hämmar blodplättarna (trombocyterna). Det rör sig om följande preparat: * T Trombyl 75 mg, en tablett dagligen, vanligtvis livslång behandling. * T Grepid 75 mg, en tablett dagligen, vanligtvis i 3 12 månader, (framgår av recept och utskrivningsbesked). Avbrytande av behandling med det ena eller båda av ovanstående preparat innebär risk för blodpropp i stentet, vilket kan vara livshotande. Det är därför mycket viktigt att du fullföljer behandlingen. Överväger du att avbryta behandlingen? Var god vänd. Ibland uppstår situationer då man överväger att avbryta behandlingen, exempelvis på grund av biverkningar eller inför kirurgiska ingrepp. Vi vill uppmana dig, eller ansvarig läkare/-tandläkare, att kontakta oss innan avbrytande sker. Ofta går det att genomföra kirurgiska ingrepp under pågående behandling. Ett alternativ är att om möjligt vänta tills Grepidbehandlingen är avslutad. Kontakta ansvarig läkare via hjärtmottagningen, USÖ, telefon I akuta fall kan man ringa till PCI-laboratoriet telefon Detta kort ersätter inte andra medicinlistor. Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro F Calais (12)
11 11 (12)
12 /tb Post Örebro Besök Södra Grev Rosengatan, Örebro Telefon Telefax (12)
Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen
Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt
Läs merKranskärlskliniken SUS
Kranskärlskliniken SUS Information till dig som skall genomgå kranskärlsingrepp KRANSKÄRLSRÖNTGEN OCH BALLONGVIDGNING patientinformation Hjärtat är en muskel som genom regelbundna sammandragningar pumpar
Läs merCentral venkateter CVK
Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merPICC-line, perifert inlagd central venkateter
PICC-line, perifert inlagd central venkateter Om du ska få läkemedel som dropp i blodet kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner,
Läs merVad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?
Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga
Läs merkärlröntgenundersökning
Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs merRadiofrekvensablation (hjärtarytmi)
Radiofrekvensablation (hjärtarytmi) Med denna patientinformation vill vi önska dig välkommen till HjerteCenteret på Privathospitalet Mølholm. Det är vår avsikt att informera dig om vad som gäller i samband
Läs merKärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC
Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna
Läs merTill dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi
Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte
Läs merNU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4
Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta
Läs merPATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP
PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag
Läs merRadiofrekvensablation (förmaksflimmer)
Radiofrekvensablation (förmaksflimmer) Med denna patientinformation vill vi önska dig välkommen till Hjertecenteret på Privathospitalet Mølholm. Det är vår avsikt att informera dig om vad som gäller i
Läs merkärlopereras i ljumske/ ben
Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska
Läs merVälkommen till barnoperation
Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,
Läs merTill dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm
Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen
Läs merBukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck
Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,
Läs merVad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Innehåll
Kranskärlssjukdom Kranskärlssjukdom 1 Innehåll Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?...1 Vård och behandling...4 Så kan du minska riskfaktorerna...6 Läkemedel...10 Vid hemgång...12 Uppföljning...14
Läs meropereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
Läs merInformation till vuxna patienter inför halsmandeloperation
Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merMargretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag
Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt
Läs merPoliklinisk angiografi/pta på AV-fistel avsedd för dialysbruk avsedd för dialysbruk
Riktlinje Process: 3.3.0 RGK Leda, styra och organisera Område: Hemodialys Giltig fr.o.m: 2018-10-16 Faktaägare: Helena Lind, Sektionsledare Fastställd av: Mats Roman, Medicinskt ledningsansvarig Revisions
Läs merPatientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning
Sida 1 (5) Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Att operera bort livmodern Borttagande av livmodern är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige genomgår
Läs merVID DAGKIRURGISKT CENTRUM
VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA GENOMGÅ EN UROLOGISK OPERATION VID DAGKIRURGISKT CENTRUM och få eftervård på avdelning 65 2 Välkommen till Urologiska kliniken och Dagkirurgiskt Centrum Vid de flesta
Läs merRobotassisterad radikal prostatektomi
Robotassisterad radikal prostatektomi Inskrivningsdagen Under dagen träffar du: Samordnaren som tar emot på avdelningen Sjuksköterskan som informerar dig om vad som ska ske under vårdtiden. Avdelningsläkaren
Läs merTill dig som ska opereras på centraloperation
FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Ortopedmottagningen Till dig som ska opereras på centraloperation Hem samma dag (dagkirurgi) Stanna över natt Doknr 2839 Ver 1 Välkommen till Frölunda Specialistsjukhus! I broschyren
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merOpereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion
Till dig som skall Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen
Läs merEN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT
1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till
Läs merFÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN
FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN Ögonlaseroperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för en ögonlaseroperation. Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.
Läs merHJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS
HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...
Läs merTill dig som ska få en T-Port PATIENTINFORMATION
Till dig som ska få en T-Port PATIENTINFORMATION T-Port Patientinformation Vad är en T-Port? Introduktion Denna broschyr beskriver kortfattat hur det fungerar att leva med en T-Port för tillförsel av Duodopa.
Läs merNavelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona
Navelbråck Navelbråck Information inför operation av navelbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum
Läs merVälkommen till Öron-näsa-halskliniken, Nyköpings lasarett för dagkirurgisk operation.
Sida 1 av (5) Kallelse till operation/undersökning Välkommen till Öron-näsa-halskliniken, för dagkirurgisk operation. Ni går direkt till behandlingsavdelningen på plan 11 i höghuset. Betalning sker via
Läs merPatientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation
Patientinformation till Dig som skall genomgå Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Arytmienheten Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Utarbetat den 10 april 2003
Läs merBallongvidgning och bypass-operation INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Ballongvidgning och bypass-operation INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Kan han utföra 1000 lyckade operationer, kan han göra 1001 För drygt 15 år sedan blev jag njurtransplanterad.
Läs merInformation till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller
Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna
Läs merFörmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416
Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den
Läs merGallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation
Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då
Läs merDet här händer på operationsavdelningen
Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.
Läs meropereras för åderbråck
Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!
Läs merInformation till dig som ska opereras
Information till dig som ska opereras Välkommen till dagkirurgiska enhetens mottagning i Ljungby Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför, under och efter din operation. Din
Läs merInformation om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation
Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-01-24 Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation
Läs merDet här händer på operationsavdelningen
Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.
Läs merObesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni
Obesitaskirurgi efter operationen Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Smärtlindring Värk och smärta från operationsområdet brukar kvarstå cirka en vecka för att sedan avta. Värk från axlar kan sitta
Läs merAllmän information till dig som skall göra pacemakerbyte
Kardiologiklinik Patientinformation Allmän information till dig som skall göra pacemakerbyte. VÄLKOMMEN TILL HJÄRTMOTTAGNINGEN NÄL Att opereras dagkirurgiskt innebär att du åker hem samma dag som Du opereras.
Läs merBallongvidgning och bypass-operation
Ballongvidgning och bypass-operation INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Kan han utföra 1000 lyckade operationer, kan han göra 1001 För drygt 15 år sedan blev jag njurtransplanterad.
Läs merDet här händer på Centraloperation
Det här händer på Centraloperation Välkommen till oss på Centraloperation! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation. Den här broschyren är tänkt att ge
Läs merPlanerat kejsarsnitt hos oss på Karolinska Universitetssjukhuset
Planerat kejsarsnitt hos oss på Karolinska Universitetssjukhuset Välkomna till oss på planerat kejsarsnitt! Du/ni får en kallelse i brevlådan med information om vilken dag ditt/ert barn ska födas med planerat
Läs merPatientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling
Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att
Läs mer1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes
1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes Information om operation av ögonförändringar vid diabetes 2 Under de senaste åren har möjligheterna för diabetiker att behålla god syn i hög
Läs merVIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA OPERERAS VID UROLOGISKA KLINIKEN
VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA OPERERAS VID UROLOGISKA KLINIKEN Välkommen till Urologiska kliniken Förbesök på sjukhuset inför operationen Inför de flesta operationer blir man först kallad till ett
Läs merLäkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning
Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och
Läs merKärlkramp. Vad händer i kroppen?
Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt
Läs merAlla bidrag är välkomna
November 2010 Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 9 eller direkt via vår hemsida. Tack
Läs merUltraljud - förberedelser inneliggande och akuta undersökningar
Ultraljud - förberedelser inneliggande och akuta undersökningar Ultraljud allmän information... 2 Ultraljud bukaorta/bukorgan... 3 Ultraljud urinvägar/urinblåsa... 4 Ultraljud ytliga punktioner... 5 Ultraljud,
Läs merSå går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö
Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas
Läs merFRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Ortopedmottagningen. Till dig som ska opereras på. Ortopedmottagningen. Doknr 2845 Ver 1
FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Ortopedmottagningen Till dig som ska opereras på Ortopedmottagningen Doknr 2845 Ver 1 Välkommen till Frölunda Specialistsjukhus! I broschyren finner du information om hur du
Läs merFrågor och svar om Pradaxa & RE LY
Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,
Läs merDet vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.
Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt
Läs merJakten på Hillevis behandling
Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger
Läs merInformation till närstående
Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter
Läs merÄrrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona
Ärrbråck Ärrbråck Information inför operation av ärrbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum
Läs merFakta om stroke. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30
Läs merLjumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck
Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck 1 Text Överläkare Dan Sevonius Illustrationer www.johanliljeros.com Lund, januari 2016 2 Allmänt Ljumskbråck hos vuxna beror på att bukväggen i ljumskregionen
Läs merNavelbråck. Information inför operation av navelbråck
Navelbråck Information inför operation av navelbråck Text Överläkare Dan Sevonius Illustrationer www.johanliljeros.com Lund, januari 2016 Allmänt Navelbråck är en ofarlig åkomma som uppkommer då en medfödd
Läs merDet här händer på Centraloperation
Det här händer på Centraloperation DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Centraloperation! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation. Den
Läs merOperation vid instabil knäskål (MPFL-plastik)
Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning i
Läs merTill dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM
Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6
Läs merTILL DIG SOM VÅRDAS AKUT
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering
Läs merFRÅGEFORMULÄR OM FÖRVÄNTNINGAR INFÖR KRANSKÄRLSRÖNTGEN
Information om formuläret: Med dessa frågor vill vi ta reda på vilka förväntningar Du har på Din kommande undersökning, vård och behandling. Instruktion om hur Du ska fylla i formuläret: Besvara frågorna
Läs merHur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?
Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? HUR KAN DIABETES PÅVERKA MINA FÖTTER? Hur påverkar diabetes mina fötter? Denna broschyr förklarar hur komplikationer uppstår i samband med diabetes typ 1 och typ 2
Läs merRotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF
Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merPatientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling
Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar
Läs merCelsite Implanterbara injektionsportar
Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens
Läs merefter knä- eller höftledsoperation
PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar
Läs merLänskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.
Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: 2016-08-22 Information till dig som ska få en knäledsprotes. Den nya knäleden 2 Operation: Vid en knäledsplastik ersätts
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merVärt att veta om Din gastrostomi
Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.
Läs merHjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012
Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig
Läs merOPERATION AV LÄNDRYGGS- DISKBRÅCK
OPERATION AV LÄNDRYGGS- DISKBRÅCK Vad innebär Diskbråck Diskbråck är en utbuktning (bråck) i en mellankotskiva (disk). Det uppstår i en disk som genomgått någon grad av åldersförändring, så att det finns
Läs merArtroskopi av knäled
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Artroskopi av knäled - Patientinformation Information till dig som ska genomgå en artroskopi av knäled Vid ditt mottagningsbesök beslutades att du skulle genomgå
Läs merInformation till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller
Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna
Läs merDin värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist
Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist 19660101-0101 Hysterektomi Blödningsbesvär 44 år 2månader efter op Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort...
Läs merÖverviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?
Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,
Läs merGrå starr (katarakt) Information inför operation
Grå starr (katarakt) Information inför operation Vad är grå starr? Grå starr innebär att ögats lins är grumlad och inte släpper in tillräckligt med ljus i ögat. Detta leder till synnedsättning. Till en
Läs merFÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN
FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN LINSBYTESoperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för ett linsbyte (RLE). Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.
Läs merTill dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer
Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder
Läs merViktigaste för oss det är du förstås INFORMATION INFÖR OPERATIONER. Innehållsförteckning
INFORMATION INFÖR OPERATIONER Innehållsförteckning Information till dig som ska opereras för sjukdom i binjuren.... 2 Information till dig som ska operera ljumskbråck... 3 Information till dig som ska
Läs merMEQ fråga poäng. Anvisning:
MEQ fråga 1 63-ÅRIG MAN 10 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha
Läs mertill dig som ska opereras för Bråck
till dig som ska opereras för Bråck Information till dig som ska opereras för bråck Varför bildas bråck? Bråck bildas när en liten säck av bukhinnan glider ut genom ett svagt ställe i bukväggen. Orsaken
Läs merAtt förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik
Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln
Läs merOrtopediska kliniken Hässleholm Kristianstad
Ortopediska kliniken Hässleholm Kristianstad närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Artroskopiundersökning av knäleden Patientinformation Artroskopiundersökning av knäleden Knäleden är leden mellan
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merTill dig som har höftledsartros
Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.
Läs merinformation till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad
information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad Förberedelser inför operation För information inför operation besök eller ring oss några
Läs mer