Kärlkramp. Vad händer i kroppen?

Transkript

1 Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga arbete. Det är kranskärlen som försörjer hjärtat med blod. De ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag. En förträngning av kärlen, angina pectoris, beror oftast på en förträngning i ett eller flera kranskärl. Förträngningen orsakas av åderförfettning, som betyder att fett, blodkroppar och bindväv har lagrats på den inre kärlväggen under en längre tid. Det kallas också för åderförkalkning. Troligen startar åderförkalkningen genom att en liten skada uppstår på den inre kärlväggen. Syrebrist leder till bröstsmärtan När inte tillräckligt med blod kan passera förbi avlagringarna och nå hjärtat uppstår syrebrist. Då visar sig de första tecknen på kärlkramp, som oftast är bröstsmärtor. Andra symtom är snabbt påkommen andfåddhet eller en känsla av att det är trångt i bröstet. Symtomen kommer vanligtvis när syrebristen ökar i hjärtmuskeln, till exempel efter en kroppslig ansträngning, till exempel då man går uppför en backe eller bär tungt, eller efter en stark psykisk påfrestning. Symtomen upphör i regel snabbt efter att ansträngningen slutat. Avlagringar i hjärtats kranskärl gör att blodet får en smalare passage och det blir syrebrist i hjärtmuskeln. Fördjupningsbild finns sist i texten. När ska man söka akut hjälp? Om man har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner. Om man har en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart och som inte har en naturlig, ofarlig förklaring. Om man har bröstsmärtor och samtidigt känner sig andfådd, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag. Då ska man alltid ringa 112 efter ambulans. Andra orsaker till kärlkramp En mindre vanlig orsak till kärlkramp är en tillfällig muskelspasm eller sammandragningar i kranskärlet som förhindrar tillräckligt med blod att passera ut i hjärtat. Det kallas spasmkärlkramp eller spasmangina. Reviderad: (11)

2 Vissa hjärtklaffel som också ger nedsatt blodflöde till kranskärlen, eller vissa typer av hjärtmuskelförtjockning, kan också utlösa syrebrist i hjärtat vid ansträngning. Det behöver inte betyda att det finns någon förträngning i kranskärlen. Det är skillnad på stabil och instabil kärlkramp Om man har kärlkramp som varit oförändrad den senaste månaden kallas det stabil kärlkramp. Om man däremot har en nyupptäckt kärlkramp som kommer redan efter lätt ansträngning eller kärlkramp som kommer till och med i vila kallas det instabil kärlkramp. Även kärlkramp som snabbt försämrats kallas instabil. Det kan vara tecken på begynnande hjärtinfarkt och man ska därför undersökas och behandlas på sjukhus. Rökning är den viktigaste riskfaktorn Det är väl känt att tobaksrökning ökar risken för att drabbas av kärlkramp. Även om man redan blivit sjuk finns det hälsovinster genom att sluta röka. Även stress kan bidra till att man får kärlkramp, eller att den blir värre. Höga blodfetter ökar risken Kolesterolhalten i blodet spelar en viktig roll för att kärlkramp utvecklas. En viss mängd kolesterol behövs, till exempel när kroppen bildar hormoner. Kolesterolnivåerna i kroppen påverkas av ärftliga anlag, men det man äter har också stor betydelse. Om man äter för mycket mättat fett bildas det mer kolesterol än vad kroppen behöver, och kolesterolet blir då en riskfaktor. Mättat fett finns bland annat i mjölk, smör, grädde och annat fett som kommer från djur. Det finns två grupper av kolesterol Den ena gruppen kallas för LDL-kolesterolet, eller det skadliga kolesterolet, och står för huvuddelen av det kolesterol som finns i blodet. Det transporteras runt i blodet och lagras i cellväggen. Risken för till exempel en förträngning av blodkärlet är stor om man har mycket LDL-kolesterol. HDL-kolesterolet, eller det nyttiga kolesterolet, har en skyddande funktion eftersom det transporterar kolesterol till levern där det bryts ned. Det är alltså bra med en hög nivå av HDL-kolesterol i blodet. Diabetes och blodtryck ska kontrolleras Sjukdomar som diabetes och högt blodtryck ökar risken för kärlkramp. Det är därför viktigt att man har sin diabetes under kontroll och att man får hjälp att sänka blodtrycket till normala nivåer. Motion minskar risken Att motionera regelbundet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Blodtrycket sänks och blodfettbalansen blir bättre. Risken för åldersdiabetes minskar, liksom risken för att få blodpropp. Reviderad: (11)

3 Ärftlighet spelar en viss roll Många fall av åderförkalkning beror på en ärftlig oförmåga att ta hand om kroppens blodfetter. Arvsanlagen kan också påverka kroppens förmåga att omsätta sockerämnen som finns i blodet. En tendens att utveckla högt blodtryck och fetma kan också vara ärftligt. Om man har ärvt anlag som ökar risken för åderförkalkning är det extra viktigt att försöka påverka de riskfaktorer som finns i livsstilen, som matvanor, rökning, motion och stress. Hur vanligt är det med kärlkramp? har med ett förändrat levnadssätt och en ökad medellivslängd blivit en folksjukdom. Varje år drabbas ungefär personer mellan 45 och 70 års ålder i Sverige av kärlkramp. Ungefär personer lever med kärlkramp, och kring hälften av dem som drabbas har symtom som begränsar deras dagliga liv. Skillnader mellan kvinnor och män Bland medelålders människor är kärlkramp ungefär dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor. En förklaring till denna skillnad kan vara en skyddande effekt av hormonet östrogen som kvinnor har naturligt före klimakteriet. I samband med klimakteriet sjunker nivåerna av detta hormon. Efter klimakteriet ökar risken för kärlkramp hos kvinnor. Bland personer som är äldre än 75 år är det ungefär lika vanligt med kärlkramp bland män som bland kvinnor. Chanserna att bli bättre Prognosen är numera relativt god vid stabil kärlkramp. Nya läkemedel och nya operationstekniker har bidragit till det. Prognosen kan vara sämre om man har en nedsatt pumpfunktion i hjärtat eller begränsat blodflöde i flera kranskärl. Ett ingrepp kan förbättra även en sådan prognos. Man kan själv påverka risken Det finns mycket man kan göra själv för att minska risken att kärlkrampen utvecklas eller blir allvarligare. I första hand handlar det om att sluta röka, att börja motionera regelbundet och att äta rätt slags fett och mer fibrer som finns i frukt och grönsaker. Det är också viktigt att lära sig att hantera stressiga situationer och ilska. Om sjukdomen blir svårare Det vanliga sättet att behandla kärlkramp på är med läkemedel. Om inte läkemedelsbehandlingen ger tillräckligt bra resultat kan det behövas ett ingrepp med ballongvidgning eller en bypass-operation. Det kan också behövas om kärlkrampen är instabil, och riskerna för hjärtinfarkt är särskilt stora. Om kärlkrampsbesvären förvärras snabbt eller känns även i vila måste man övervakas på sjukhus. Reviderad: (11)

4 Ofta kan man leva som vanligt Att ha kärlkramp kan påverka den fysiska orken och det sociala livet, men många gånger kan det vara rädslan för att bli sjuk som blir ett hinder. De flesta klarar sina vanliga uppgifter och intressen trots kärlkrampen, och det finns heller inga hinder för ett sexuellt samliv. Däremot är det viktigt att lyssna på kroppens signaler och att anpassa sig till den nya situationen med kärlkramp. Det är viktigt att man får fullständig information om sin behandling av vårdpersonalen. Symtom och diagnos Bröstsmärta det vanligaste symtomet yttrar sig på många olika sätt. Det är vanligt att man känner smärtor som ett brett band bakom bröstbenet där hjärtat sitter. Om smärtan strålar ut från bröstet går den oftast i riktning mot vänster arm, men den kan också gå ut i höger arm, och kännas i halsen och underkäken. Smärtan kan vara mycket stark och det kan vara svårt att andas. Det gör att många reagerar med stark oro och ångest. Ibland är värken mer diffus och man känner ett tryck över bröstet eller blir väldigt andfådd. Symtomen varar ofta i ett par minuter, men de kan också kännas som ett långvarigt molande eller som ett tryck över bröstet. En fysisk ansträngning eller starka känslor är det som brukar sätta igång symtomen. Men ibland börjar de istället när kroppen är helt i vila, och det händer att man vaknar av kärlkramp. Kall väderlek, blåst och stress kan utlösa eller förvärra kärlkrampen. Alla bröstsmärtor är inte kärlkramp Bröstsmärtor betyder inte automatiskt att man har ett hjärtproblem, utan kan bero på många saker. Bröstsmärtor är en av de vanligaste anledningarna till att människor söker akut sjukhusvård. Samma slags bröstsmärta som vid kärlkramp kan förekomma när slemhinnan i nedre delen av matstrupen retas, eller vid sjukdomar i magsäck och gallvägar. Sjukdomar i lungan kan också ge liknande symtom, precis som muskelskador. Hur läkarundersökningen går till När man kommer till en läkare för att få veta om man har kärlkramp behöver läkaren svar på bland annat dessa frågor: Var sitter smärtan eller obehagen? Hur kan smärtan eller obehagen beskrivas? Kommer smärtan eller obehagen vid ansträngning? Hur länge varar smärtan eller obehagen? Efter samtalet görs en läkarundersökning som bland annat omfattar hjärtat och lungorna och blodtrycksmätning. Reviderad: (11)

5 EKG kan ge svar Man får alltid ta ett EKG, som innebär att tio elektrodplattor fästs över bröstet och över hand- och fotleder. Ett EKG kan visa om hjärtmuskeln lider av syrebrist som är ett tydligt tecken på kärlkramp. Men även om man har ett normalt EKG kan man ha kärlkramp, så därför görs andra undersökningar än bara EKG. Ofta tas blodprover som kan visa på blodbrist, diabetes eller förhöjda blodfetter. Proverna kan bidra till att kartlägga om och vilka riskfaktorer man har, och de ger därigenom ett underlag för hur man ska behandlas. Läs gärna mer i Infomedica om hur ett vilo-ekg eller ett arbetsprov går till. Länkar finns i kapitlet Fördjupning och länkar. Arbetsprov Ofta räcker symtomen, kanske tillsammans med ett vanligt EKG, för att man ska få diagnosen kärlkramp. Men ibland behöver man också göra ett arbetsprov för att se om hjärtat får syrebrist när det ansträngs. Ett arbetsprov utförs på en motionscykel eller på ett löpband. Under provet kontrolleras symtom, puls, blodtryck och EKG. Undersökningen utförs ofta på sjukhus, men kan också ske på en specialistmottagning. Arbetsprov är en helt ofarlig undersökning. Andra undersökningar Kranskärlsröntgen Den utförs om man har så tydliga besvär att det kan bli aktuellt med en ballongvidgning eller en bypass-operation. En kranskärlsröntgen görs också ofta om man har instabil kärlkramp. Denna undersökning görs alltid på sjukhus. Ekokardiografi En ultraljudsundersökning av hjärtat som ger en bild av hjärtmuskelfunktionen och hjärtklaffarnas funktion. Undersökningen är helt ofarlig och ger inga besvär. Ett arbetsprov tar 8-12 minuter. Hjärtscintigrafi En isotopundersökning som vanligen bara görs efter remiss från hjärtspecialist, om resultatet från arbetsprovet är svårtolkat. Undersökningen är ofarlig men ger ofta en snabbt övergående obehagskänsla i bröstet. Vård och behandling Livsstilen är en del av behandlingen För alla som drabbas av kärlkramp är det viktigt att försöka minska på riskfaktorerna. Det innebär att man som en del av behandlingen får råd om att sluta röka, om kost, vikt och motion. Om man har högt blodtryck eller hög blodsockernivå vid diabetes får man hjälp att sänka nivåerna. Reviderad: (11)

6 Förebyggande medicinering Läkemedel behövs för att minska påfrestningarna på hjärtat och för att öka blodflödet i kranskärlen. De lindrar också smärta, andfåddhet och trötthet. Vanliga förebyggande mediciner för behandling av kärlkramp är: Acetylsalicylsyra Medel med acetylsalicylsyra minskar risken för blodproppar i hjärtats kranskärl genom att blodplättarna inte klibbar ihop lika lätt. Acetylsalicylsyra minskar risken för framtida hjärtinfarkt. Behandlingen är ofta livslång. Om man är överkänslig mot acetylsalicylsyra kan andra proppförebyggande preparat komma i fråga. Betablockerare Puls och blodtryck minskar av betablockerare, och det gör att hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt. Då förbrukar hjärtat också mindre syre och det kan minska risken för kärlkrampsanfall. Blodfettsänkare Blodfettsänkande medicin minskar nybildningen av blodfetter, och minskar också risken för nya förträngningar av kranskärlen. Medlen stabiliserar ibland också de förträngningar som redan finns så att de inte förvärras. Blodfettssänkande behandling ges till alla med förhöjda blodfetter där det inte räcker med att ändra kosten för att sänka blodfetterna till målnivåer. De målnivåer som gäller för kolesterol är: Totalt kolesterol, mindre än 5 (mmol/liter) LDL-kolesterol, mindre än 3 (mmol/liter) HDL-kolesterol, över 1 (mmol/liter). Andra läkemedel som lindrar symtomen Om man drabbas av kärlkrampsanfall trots den förebyggande medicineringen får man andra läkemedel som ska lindra symtomen. De vanligaste är: Nitrater Medlen vidgar blodkärlen i kroppen och gör det lättare för hjärtat att arbeta. De finns som kortverkande tabletter och som spray. Preparaten tas då man får ett kärlkrampsanfall. Långverkande och förebyggande tabletter finns också. Kalciumflödeshämmare Om strömmen av kalcium till cellerna i hjärtmuskeln hämmas genom läkemedel så behöver hjärtmuskeln arbeta mindre och hjärtat behöver därför mindre syre. Dessutom vidgas andra blodkärl i kroppen och avlastar hjärtat. Den här läkemedelstypen är framförallt effektiv vid sammandragningar i kranskärlen. ACE-hämmare Genom att minska effekten av vissa hormoner vidgas blodkärlen i kroppen och hjärtat arbetar lättare. ACE-hämmare används om man har hjärtsvikt eller högt blodtryck samtidigt med kärlkrampen. Reviderad: (11)

7 Läs mer i Infomedica om läkemedel vid kärlkramp. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar. Om medicinering inte räcker Det kan bli nödvändigt med någon form av ingrepp om läkemedlen inte hjälper tillräckligt, eller om riskerna för hjärtinfarkt bedöms som särskilt stora. För att avgöra vilken typ av behandling som är lämplig görs en kranskärlsröntgen. Kranskärlsröntgen Vid en kranskärlsröntgen förs en tunn plastlang, en kateter, genom ett blodkärl i ljumsken eller i armen, upp till hjärtats kranskärl. När ett kontrastmedel sprutas in syns de förträngningar som eventuellt finns i kärlen. Efter undersökningen får man ligga och vila i några timmar. Ofta får man åka hem senare samma dag. Ballongvidgning Ett vanligt ingrepp vid kärlkramp är så kallad ballongvidgning. En plastslang med en uppblåsbar ballong i spetsen förs genom ett blodkärl i ljumsken eller i armen in i det kranskärl som har en förträngning. Ballongen placeras mitt i förträngningen och fylls med vätska så att den blir uppblåst under någon minut. Det görs ofta flera gånger i rad. Då vidgas kärlförträngningen så att blodflödet förbättras. Ibland måste man lägga in ett metallnät, stent, i kranskärlet för att hålla det utvidgat. Nätet används också vid skador på kärlväggen. Ballongvidgning görs ofta direkt efter kranskärlsröntgen. Man kan läsa mer om kranskärlsröntgen och ballongvidgning i Infomedica. Länkar finns i kapitlet Fördjupning och länkar. Bra resultat, men risk för ny kärlkramp Ballongvidgning leder till lyckade resultat hos nio av tio som behandlas. Risken att kärlkrampen återkommer efter ingreppet är relativt stor eftersom det händer nästan tre av tio. Under senare år har risken för återfall och komplikationer minskat betydligt, bland annat tack vare en förbättrad teknik. Det finns ännu inga säkra belägg för att ballongvidgning skyddar mot hjärtinfarkt och för tidig död. Ballongvidgningar görs oftare bland yngre personer med kärlkramp. De flesta kan lämna sjukhuset dagen efter ballongvidgningen och kan börja arbeta redan efter en vecka. Om kärlkrampen återkommer efter en ballongvidgning gör man oftast om ingreppet senare. Kranskärlsoperation, eller bypass-operation Operationen betyder att blodet leds förbi förträngningen i kranskärlet. För att leda blodet flyttas ett eller flera mindre blodkärl från andra delar av kroppen, som till exempel benen. Kärlen sys fast från stora kroppspulsådern till kranskärlen nedanför förträngningen. Ibland använder man pulsådror från inre bröstkorgsväggen istället. Vid operationen används en hjärt-lungmaskin. Reviderad: (11)

8 Man befinner sig på operationsavdelningen runt fyra timmar totalt, och själva operationen brukar vara i två till tre timmar. Under ungefär en timme av operationen används en hjärt-lungmaskin. Då den används kan man stanna hjärtat så att kirurgen kan sy fast de nya kärlen till hjärtats kranskärl. Under senare år har en kirurgisk teknik utvecklats så att man i vissa speciella fall opererar utan att använda sig av hjärt-lungmaskin. Operationen lämpar sig bara för enstaka typer av förträngningar. Man kan läsa mer om kranskärlsoperation i Infomedica. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar. Hjärt-lungmaskin Maskinen arbetar istället för hjärtat genom att blodet leds från den högra sidan av hjärtat in i hjärt-lungmaskinen. Där syresätts blodet och pumpas sedan vidare ut i den stora kroppspulsådern. Man kan tillfälligt stoppa hjärtat med en saltrik vätskelösning. Genom hjärtlungmaskinen kyls också det cirkulerande blodet för att skydda hjärtat och övriga organ från skador. Risker vid operationen En kranskärls- eller bypass-operation har med åren blivit en allt säkrare metod. Risken att avlida i samband med en planerad bypass-operation är mindre än en procent. Åldern, och om man har kraftigt nedsatt funktion i den vänstra hjärtkammaren ökar riskerna, liksom sjukdomarna diabetes och njursvikt. Risken att drabbas av ett slaganfall, stroke, i samband med operationen ökar vid hög ålder och om åderförfettningen är kraftig. Blodförlusten i samband med bypass-operationer har också minskat de senaste åren, och de flesta klarar sig utan blodtransfusion. En mycket liten andel av de som opereras måste opereras en gång till för att stoppa blödningen. Ungefär en femtedel av de som opereras känner av humörförändringar, minnesstörningar och koncentrationsproblem under veckorna efter operationen. Orsaken till detta är okänd. I de flesta fall går symtomen över inom ungefär en månad. Eftervård på sjukhus Efter operationen vårdas man på sjukhus i mellan sju och tio dagar, och de flesta kan börja arbeta efter en till tre månader. Vilket ingrepp är bäst? Generellt kan man säga att ballongvidgning är bättre för yngre personer med få förträngningar i kranskärlen, medan en bypass-operation är bättre för äldre, framför allt om man har ett stort antal kranskärlsförträngningar. Men ofta går det inte säkert att säga att den ena metoden är bättre än den andra. Behandling med ballongvidgning är lindrigare än en bypass-operation. Däremot är riskerna för att kärlkrampen återkommer mindre vid en bypassoperation. Reviderad: (11)

9 Fördjupning och länkar Läs mer i Infomedica Läs också om Arbetsprov Ballongvidgning av kranskärl Hjärtinfarkt Högt blodtryck Kranskärlsoperation, bypass-operation Kranskärlsröntgen Läkemedel vid kärlkramp Vilo-EKG Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till läkargruppen. Socialstyrelsen informerar Har kan man läsa om vilka nationella riktlinjer som gäller för vård och behandling om man har en sjukdom i hjärtats kranskärl. Mer information Hjärt-Lungfonden är en ideell, opolitisk förening som stödjer forskningen inom hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Där finns en del information om alla slags hjärtsjukdomar. Patientorganisation Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation. Den arbetar för att hjärt- och lungsjuka ska få rätt till ett värdigt och innehållsrikt liv även efter sjukdom. Organisationen anordnar bland annat en hjärt- och lungskola. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box Stockholm info@hjart-lung.se Hicat Hjälpmedelsinstitutet har en biblioteksdatabas som heter Hicat. Den innehåller böcker, rapporter, tidskrifter, artiklar, videofilmer och cd-rom som handlar om funktionshinder, sjukdomar, rehabilitering och hjälpmedel. Man kan beställa hemlån av böcker och tidskriftsartiklar i samband med att man söker i databasen. Det spelar ingen roll var i Sverige man bor. Reviderad: (11)

10 Pion Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer, med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland, Kalmar län, Västra Götaland eller Region Skåne kan man beställa litteratur och få den hemskickad. De som bor i andra delar av Sverige kan genom Pion få tips på titlar som sedan kan lånas på det lokala biblioteket. Fass Fass är en katalog som innehåller information om läkemedel. Redaktion Manusförfattare Magnus Janzon, medicine doktor, överläkare vid kardiologiska kliniken, Hjärtcentrum, Universitetssjukhuset i Linköping. Faktagranskning Rolf Nordlander, professor och överläkare vid kardiologiska kliniken, Södersjukhuset i Stockholm Illustrationer Kari C. Toverud Camilla Hoffman Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion, medicinske chef och redaktionsråd. Reviderad: (11)

11 Fördjupningsbild Förträngningen ger syrebrist Kranskärlen som försörjer hjärtat med blod ligger i fåror på hjärtats utsida. De fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag. När det blir en förträngning i ett eller flera kranskärl kan det orsaka kärlkramp. Förträngningen orsakas av att fett, blodkroppar och bindväv lagras på den inre kärlväggen under en längre tid, så kallad åderförfettning. När inte tillräckligt med blod kan passera förbi avlagringarna i kranskärlet och nå hjärtat uppstår syrebrist. Då kan man känna smärtor i bröstet, som oftast är det första tecknet på kärlkramp. Andra symtom är att man snabbt blir andfådd eller får en känsla av att det är trångt i bröstet. Reviderad: (11)