Hjärtsvikt. Vad händer i kroppen?

Transkript

1 Vad händer i kroppen? En försvagad pump är ett sjukdomstillstånd som innebär att hjärtat inte förmår pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Tillståndet utvecklas oftast gradvis och kan ha funnits ganska länge innan man märker några tydliga symtom. kallas även hjärtinkompensation eller hjärtinsufficiens. För den som vill söka på internet kan det vara bra att veta att hjärtsvikt heter heart failure på engelska. Hur blodomloppet fungerar normalt Själva hjärtat är lite större än en knytnäve och fungerar i princip som en blodpump. Det består av fyra olika hålrum, där två av hålrummen kallas förmak och två kallas kamrar. Hålrummens väggar består nästan enbart av muskelvävnad. I hjärtat finns också fyra klaffar, vars funktion är att se till att blodet drivs framåt och inte läcker tillbaka när hjärtat slappnar av mellan slagen. Blodets väg genom hjärtat Blodet pumpas runt i kroppen, ut från hjärtat och tillbaka till hjärtat. När blodet kommer till den högra halvan av hjärtat har det lämnat ifrån sig syre och näring till kroppens alla celler, vävnader och organ. På vägen har det också lämnat av en del slaggprodukter i njurarna och tagit upp näring från tarmen eller lagrad energi från levern och fettväven. Blodomloppet är också ett slags kommunikationssystem där organ släpper ut hormoner och andra substanser i blodet som påverkar kroppens funktioner. När det syrefattiga blodet kommer från kroppen in i hjärtat går det först in i det högra förmaket. Från förmaket pumpas det genom en klaff ner i höger kammare. Härifrån pumpas blodet vidare ut genom ytterligare en klaff, och genom lungans pulsåder ut i lungorna. Hjärtat fungerar som en pump. Fördjupningsbild finns sist i texten. Efter att blodet syresatts i lungorna återvänder det till den kraftigare vänstra delen av hjärtat, till det vänstra förmaket. Från förmaket pumpas blodet genom mitralisklaffen ner i den vänstra kammaren som har kraftiga muskelväggar. Den vänstra kammaren behöver vara stark eftersom den skall pumpa ut det syresatta blodet genom aortaklaffen ut i stora kroppspulsådern, aortan, och vidare ut i kroppen. I ett friskt hjärta dras de bägge förmaken samman samtidigt för att tömma ner blodet i kamrarna. En bråkdel av en sekund senare pumpas blodet vidare, dels Reviderad: (13)

2 till lungorna från höger hjärtkammare, dels ut i kroppen från den vänstra. Hjärtmuskeln själv får sitt blodflöde genom hjärtats kranskärl. Blodet flödar genom hjärtmuskelvävnaden framför allt medan hjärtat slappnar av mellan slagen. Blodflödet regleras genom hjärtslagen I vila slår hjärtat vanligen slag per minut. Vid maximal ansträngning hos unga människor kan takten öka till drygt 200 slag per minut, medan den hos en 60-åring kan öka till omkring 150 per minut. Med varje slag pumpar hjärtat ut cirka 70 milliliter blod, alltså omkring fem liter per minut i vila. När man anstränger sig behöver kroppen ett större blodflöde, och det ökas framför allt genom att hjärtat slår fler slag per minut. Vad händer vid hjärtsvikt? När man har hjärtsvikt förmår hjärtat inte pumpa ut tillräckligt med blod till kroppen, vilket gör att cellerna får för lite näring och syre, och då blir man till slut sjuk. Det försämrade blodflödet kan bero på att hjärtmuskeln inte orkar dra ihop sig tillräckligt kraftfullt eller på att väggarna är för styva så hjärtat har svårt att fyllas med tillräcklig mängd blod i avslappningsfasen. Det kan också bero på att klaffarna fungerar dåligt, exempelvis att de inte kan öppna sig tillräckligt, eller att de inte håller tätt mot bakåtläckage. Två olika mekanismer bakom hjärtsvikt Den försämrade pumpfunktionen i hjärtat kan vara av två slag, men det är inte ovanligt att man har bägge samtidigt. Den vanligaste formen kallas systolisk dysfunktion, eftersom det framför allt är den sammandragande, systoliska, pumpförmågan som är försvagad. När hjärtat inte fylls med tillräcklig blodmängd före utpumpningen kallas det för diastolisk dysfunktion. Det sker till exempel när högt blodtryck eller andra tillstånd har lett till att förtjockningar och ärrbildning i muskelväggen gjort den mindre elastisk. Då kan muskeln inte vidga sig tillräckligt i avslappningsfasen. Vanlig sjukdom hos äldre Drygt en av hundra lider av hjärtsvikt i 50-årsåldern, medan ungefär var tionde person över 70 år är drabbad. En knapp tredjedel av alla sjukhusinlagda med hjärtsjukdom utgörs av personer med hjärtsvikt. Behandling med nya mediciner har visat sig kunna förbättra överlevnaden och samtidigt minska behovet av sjukhusinläggningar. Läkemedelsbehandling kan alltså både förlänga livet, öka välbefinnandet och sannolikt spara pengar inom sjukvården. I framtiden kommer antalet hjärtsviktspatienter att öka. Det beror på att de äldre utgör en allt större del av befolkningen, men också på att alltfler överlever en hjärtinfarkt, som är en vanlig orsak till hjärtsvikt. Reviderad: (13)

3 Högt blodtryck och hjärtinfarkt vanliga orsaker Orsakerna till hjärtsvikt är många och ibland förekommer mer än en samtidigt: hjärtinfarkt eller kärlkramp högt blodtryck kardiomyopati, en sjukdom som försvagar hjärtmuskeln klaffel eller medfött hjärtfel rytmrubbningar; för snabb eller för långsam rytm alkoholmissbruk följder av någon annan sjukdom som svår blodbrist, lungsjukdom, sköldkörtelsjukdom, eller diabetes hjärtsäckssjukdom. Vanligt efter hjärtinfarkt Under ett par dagar efter en akut hjärtinfarkt har ungefär hälften en övergående hjärtsvikt. Risken för långvarig, kronisk, hjärtsvikt ökar om hjärtinfarkten var stor eller om man haft flera infarkter. Högt blodtryck och hjärtinfarkt orsakar tillsammans ungefär tre fjärdedelar av all hjärtsvikt. Andra orsaker är läckage, som på fackspråk kallas insufficiens, eller förträngning, så kallad stenos, i hjärtklaffarna. Diabetes ökar risken Om man har diabetes är risken högre för att man ska drabbas av hjärtsvikt. Kvinnor med diabetes har dessutom en ökad risk jämfört med män med samma sjukdom. Den ökade risken beror till viss del på att kranskärlssjukdom i hjärtat är vanligare hos den som har diabetes, men också på att diabetes försämrar själva hjärtmuskeln. Vad man kan göra för att undvika hjärtsjukdom? Eftersom sjukdomar som kärlkramp, hjärtinfarkt och högt blodtryck är vanliga orsaker till hjärtsvikt gäller det främst att försöka undvika de sjukdomarna. Man kan minska risken genom att: inte röka behandla eventuellt högt blodtryck motionera regelbundet äta fettsnål kost undvika skadlig stress undvika alkohol i övermått minska intaget av salt. Hur farligt är hjärtsvikt? Under senare år har de medicinska kunskaperna om hjärtsvikt ökat och behandlingen förbättrats. Det har minskat dödligheten och förbättrat livskvaliteten för dem som drabbas. Men hjärtsvikt är fortfarande en av de svåraste hjärtsjukdomarna, och överlevnaden beror på hur allvarlig hjärtsvikten är. Drygt hälften av alla med hjärtsvikt dör av sjukdomen inom fem år efter det att de fått diagnosen. Många kan leva betydligt längre, beroende på ålder, hur svår hjärtsvikten är, och eventuella andra sjukdomar. Reviderad: (13)

4 brukar indelas i fyra svårighetsgrader: Grad I: där den drabbade inte själv känner några symtom, men som kan upptäckas vid en hjärtundersökning. Grad II: Lätt hjärtsvikt som ger andfåddhet och trötthet när man anstränger sig kraftigt. Grad III: Medelsvår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet även om man bara anstränger sig lätt eller måttligt. Grad IV: Svår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet redan i vila eller efter minimal ansträngning. Den sjuke är ofta sängliggande. Gradvis påverkas livskvaliteten En äldre människa med måttlig hjärtsvikt och rätt behandling kan leva ungefär likadant som en jämnårig utan hjärtsvikt. När sjukdomen förvärras kan symtomen bli starkare och det kan bli svårt att klara av även måttlig fysisk aktivitet. Slutligen kan den försämrade pumpförmågan påverka möjligheterna till vanliga dagliga aktiviteter så att man blir beroende av andras hjälp. Symtomen kan också bli värre om man drabbas av andra sjukdomar som anstränger hjärtat, som influensa eller lunginflammation. Symtom och diagnos Trötthet och andnöd vanligaste symtom Det är ofta svårt att veta om man har hjärtsvikt, eftersom det inte finns några tecken eller symtom som är unika för just hjärtsvikt, utan de kan finnas också vid andra sjukdomar. Symtomen kan ha olika svårighetsgrad, från knappt märkbara till mycket kraftiga, och kan vara: trötthet och nedsatt ork andfåddhet svullna anklar eller ben behov av att kissa oftare på natten ökad puls andnöd och hosta på natten dålig aptit plötslig viktuppgång. När det är akut och livshotande Vid akut, livshotande hjärtsvikt är symtomen mer dramatiska med kraftig andnöd rosslande andning kallsvett kraftig blekhet svår hjärtklappning och ångest Reviderad: (13)

5 ibland rosaskummig vätska i munnen som kommer från lungorna. Tillståndet kallas lungödem. Då ska man genast ringa 112 efter ambulans. Svårt för läkaren att ställa rätt diagnos Även för en läkare är det i många fall svårt att vara helt säker på att någon har hjärtsvikt. Många äldre människor är trötta eller andfådda av andra anledningar som lungsjukdom, hög ålder, eller depression. Svullna ben kan bero på åderbråck, stillasittande, effekter av en blodpropp, leversjukdom, njursjukdom eller annat. Därför finns det människor som felaktigt har fått diagnosen hjärtsvikt, medan andra har sjukdomen, utan att ha fått rätt diagnos. Kroppen anpassar sig i det längsta Eftersom sjukdomen utvecklas långsamt blir symtomen tydliga först när sjukdomen funnits en tid. Kroppen döljer först hjärtsvagheten genom att anpassa sig, till exempel genom att hjärtat tänjs ut och blir större, vilket ökar kraften i hjärtmuskeln under en tid. En förtjockning av vänsterkammarens muskelvägg ger också till en början mer kraft, men senare gör det hjärtväggen styv och mindre elastisk. Kroppen försöker också spara på salt och vatten genom vissa hormonella förändringar, och det kan leda till en vätskesvullnad, eller ödem. Ytterligare en anpassning som hjärtat gör är att öka antalet hjärtslag per minut, för att få ut en större mängd blod i kroppen. Tecken som läkaren lägger märke till När man kommer till en läkare för problem som kan bero på hjärtsvikt får man först berätta om sina besvär för läkaren, som gör en vanlig kroppsundersökning. Om man tidigare haft hjärtinfarkt, högt blodtryck eller diabetes ökar sannolikheten för att man har hjärtsvikt. Tecken som läkaren särskilt letar efter eller frågar om är om man blir andfådd när man anstränger sig eller klär av sig om man har utspända blodådror på halsen om man har svullnad i benen om det hörs rasslande ljud i lungorna om man andas hastigt om man har hög puls om det finns en extra ton, en så kallad tredje ton på hjärtat om det hörs blåsljud som kan tyda på klaffel om man har en förstorad lever. Hjärt- och lungröntgen En enkel röntgenundersökning av hjärta och lungor kan visa tecken på hjärtsvikt, som att hjärtat är förstorat, att det finns utspända blodkärl i lungorna, eller att vätska samlats i lungvävnaden och ibland i lungsäckarna. Men ett förstorat hjärta behöver inte alltid betyda hjärtsvikt. Man kan även ha hjärtsvikt om röntgenundersökningen inte visar några viktiga förändringar, och därför görs också andra undersökningar. Reviderad: (13)

6 Ett EKG kan bidra till att ge svar En EKG-undersökning som registrerar elektriska impulser från hjärtmuskeln är till viss hjälp, eftersom ett EKG mycket sällan är normalt vid hjärtsvikt. Har man ett normalt EKG har man med stor sannolikhet inte hjärtsvikt. Men även om EKG-undersökningen visar på förändringar i hjärtat, så kan de bero på många andra sjukdomar än just hjärtsvikt, och därför görs också andra undersökningar. Ultraljud visar hjärtats rörelser Det görs oftast en ultraljudundersökning av hjärtat eftersom diagnosen annars är svår att säkerställa. Undersökningen kallas också ekokardiografi och ger en bild av hjärtväggarnas rörelser och tjocklek, hjärtklaffarna, och även blodflödet inne i hjärtat. Då används en ultraljudsapparat, liknande den man kan framställa bilder av fostret i livmodern med. På en skärm visas en bild av hur hjärtats väggar rör sig, hur klaffarna ser ut och hur de fungerar. Med hjälp av så kallad dopplerteknik kan man samtidigt mäta blodflödet in och ut från hjärtat. Undersökningen kan göras av hjärtspecialist på de flesta sjukhus och specialistmottagningar, men görs normalt inte av allmänläkare på vårdcentraler och liknande läkarmottagningar. Vård och behandling Behandlingen lindrar men botar sällan helt Någon botande behandling, eller någon som påtagligt ökar hjärtats pumpkraft finns egentligen inte. Därför inriktas behandlingen på att minska riskfaktorer och att underlätta hjärtats arbete. Målen för behandling av hjärtsvikt är att förlänga överlevnaden minska symtomen öka livskvaliteten förbättra arbetsförmågan förebygga komplikationer minska behovet av sjukhusvård. I vissa fall kan hjärtsvikten botas I enstaka fall kan själva orsaken till hjärtsvikten åtgärdas. Vid vissa klaffel kan en inopererad konstgjord klaff förbättra hjärtats pumpfunktion så att hjärtsvikten försvinner. En störning av sköldkörtelfunktionen som ligger bakom hjärtsvikt kan också behandlas så att problemet försvinner. En bypass-operation eller ballongutvidgning som förbättrar blodcirkulationen i hjärtats kranskärl kan förbättra pumpfunktionen vid hjärtsvikt. Man kan själv påverka För att öka sina möjligheter att leva längre tid med sjukdomen och för att må bättre kan man sluta röka röra sig regelbundet om det är möjligt Reviderad: (13)

7 ta mediciner regelbundet och i rätt dos äta nyttigt minska mängden salt i maten undvika att dricka för mycket, både alkohol och annan vätska gå på regelbundna besök hos läkare och kanske också hos en hjärtsjuksköterska. Bra att förbereda läkarbesöket Man kan få ut mer av sitt läkarbesök om det är väl förberett, så att man verkligen får svar på allt som är oklart. Om man har svårt att uppfatta all information kan det vara bra att ta med en anhörig eller bekant. Några förslag på förberedelser: Skriv ned alla frågor och alla symtom, och använd listan som minnesanteckning vid läkarbesöket, eller lämna direkt till läkaren. Det är också bra att skriva ned alla mediciner man tar, även de receptfria och naturläkemedel. Det är inte ovanligt att missförstå hur och när mediciner ska tas. Alltså är det bra om man frågar ordentligt om medicineringen. Se också till att ta reda på de vanligaste biverkningarna som medicinerna kan ge. Var inte rädd för att fråga en gång till om ett svar från läkaren är svårt att förstå. Be läkaren förklara medicinska termer som används. Om man efter besöket känner att det finns någon fråga man inte fick svar på, kan man be mottagningssköterskan sätta upp en telefontid hos läkaren då man kan fråga mer. Mediciner vid hjärtsvikt Det finns flera grupper av läkemedel som används när man behandlas för hjärtsvikt. De vanligaste och viktigaste är: ACE-hämmare alternativt angiotensinreceptorblockerare vätskedrivande medel diuretika betablockerande läkemedel spironolakton digitalis nitrater. Har man den allra lindrigaste formen av hjärtsvikt, som man inte själv känner av men som kan upptäckas med ultraljudundersökning, kan det räcka med en så kallad ACE-hämmare som behandling. Har man lite svårare hjärtsvikt med vätskeansamling i kroppen, som ger ankelsvullnad och andfåddhet, får man oftast även någon vätskedrivande medicin. Det underlättar hjärtats arbete. Vid hjärtsvikt försämras blodcirkulationen så att kroppens förmåga att driva ut vatten och salt genom njurarna försämras. Efter instruktion från läkare eller sjuksköterska kan man själv lära sig hur länge man behöver fortsätta med behandlingen och när det är dags att sluta ta den vätskedrivande medicinen. Att väga sig ofta kan vara ett bra hjälpmedel för att se om kroppen samlar på sig vätska. När tillståndet stabiliserats får Reviderad: (13)

8 man normalt även ett betablockerande läkemedel. Både ACE-hämmare och så kallade betablockerare måste ges långsamt i stegrad dos. Standardbehandlingen vid hjärtsvikt som ger symtom är alltså ACE-hämmare plus betablockerare och, vid behov, även vätskedrivande medel. Vid svårare svikt behövs ofta en viss dos vätskedrivande läkemedel hela tiden. Om man har svårare hjärtsvikt förbättras tillståndet något om man även lägger till spironolakton, en annan vätskedrivande medicin. Den som trots all denna medicinering har kvar symtom kan någon gång ha nytta av att få ytterligare ett läkemedel som innehåller digitalis. ACE-hämmare kan ge biverkningar som rethosta Om hostan är besvärande kan man istället få ett liknande medel, som inte ger den biverkningen, en så kallad angiotensinreceptorblockerare. ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare ACE-hämmare är kärlvidgande läkemedel som bland annat används mot hjärtsvikt. De används också vid behandling av högt blodtryck. De har i flera undersökningar visat sig förbättra överlevnaden, minska symtomen och behovet av inläggningar på sjukhus för personer med hjärtsvikt. Exempel på några vanliga ACE-hämmare är Renitec, Enalapril, Capoten, Captopril och Triatec. Alla med hjärtsvikt bör få den här typen av läkemedel, om det inte finns hinder som till exempel dålig njurfunktion eller om man är allergisk mot medicinen. Undersökningar har visat att bara en knapp tredjedel av alla med hjärtsvikt i Sverige får ACE-hämmare. Man ska först ta läkemedlet i låg dos, och sedan öka långsamt tills man efter några veckor når den effektiva dosen. Biverkningar är främst torrhosta. Andra är njurproblem, främst vid försämrad njurfunktion, och ändrad smakupplevelse. En del patienter får yrsel när de reser sig hastigt, speciellt i behandlingens början. Det beror på att blodtrycket sänks. Om man får besvärande hosta kan de så kallade angiotensinreceptorblockerarna, som har en liknande verkan som ACEhämmarna, vara ett bra alternativ. Dessa kallas även ARB. Exempel på ett sådant läkemedel är Cozaar. Vätskedrivande medel diuretika När blodcirkulationen fungerar dåligt i njurarna samlas salt och vatten i kroppen. Därför behöver många med hjärtsvikt någon form av vätskedrivande medicin, även kallade diuretika. De vanligaste innehåller furosemid, till exempel Impugan, Lasix eller Furix. Man behöver ofta kissa extra mycket under några timmar efter det att man tagit medicinen. Det blir allt vanligare att man själv får anpassa dosen medicin efter sin vikt och efter hur andfådd man är. Reviderad: (13)

9 Biverkningar som kan förekomma när man använder dessa mediciner är muskelsvaghet, trötthet och huvudvärk. Spironolakton Spironolakton är ett äldre, svagt vätskedrivande läkemedel som tidigare använts vid högt blodtryck och vätskeansamling i kroppen. En välgjord undersökning har visat att en låg dos ger både en ökning av överlevnaden och minskat antal inläggningar på sjukhus vid medelsvår och svår hjärtsvikt. Betablockerande läkemedel Tidigare ansåg man det felaktigt att använda en grupp preparat, som kallas betablockerande medel vid hjärtsvikt eftersom betablockerare försvagar hjärtmuskeln något. Men nya rön har visat att betablockerare ger effekt, både på symtom, antal sjukhusinläggningar och överlevnad vid hjärtsvikt. Förbättringen gäller framför allt dem som redan tar både vätskedrivande medel och ACE-hämmare. Betablockerare måste först tas i låg dos, som sedan höjs sakta till den högsta dosen man tål. Innan förbättringen hinner visa sig kan man tillfälligt må lite sämre, vara lite tröttare och känna viss yrsel. Exempel på betablockerare vid hjärtsvikt är Seloken ZOC, Emconcor och Kredex. Digitalis Digitalis från fingerborgsblomman har använts ända sedan 1785 mot hjärtsvikt. Idag används det i första hand för att lugna ner hjärtrytmen vid förmaksflimmer, som är en rubbning av hjärtrytmen då hjärtat slår ojämnt och oftast alltför fort. Vid svårare hjärtsvikt används ibland digitalis även vid normal regelbunden rytm, men då som ett tilläggspreparat till ACE-hämmare, betablockerare och vätskedrivande medel. Det anses ha en viss stärkande effekt på hjärtmuskulaturen men vid regelbunden hjärtrytm är effekten liten och verkar begränsad till män. Exempel på digitalismediciner är Digoxin och Lanacrist. Biverkningar som kan förekomma vid för hög dos eller försämrad njurfunktion är dålig aptit, illamående, och synrubbningar som dimsyn eller att allt man ser färgas i en gulgrön ton. För att ställa in rätt dos finns möjlighet att mäta digitaliskoncentrationen i blodet. Läs mer om Läkemedel vid hjärtsvikt i Infomedica. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar. Nitrater Nitrater vidgar blodkärl, såväl venerna till hjärtat som artärerna från hjärtat. Detta kan avlasta hjärtat och därvid förbättra hjärtarbetet. Nitrater kan därför användas som tilläggsbehandling vid kronisk hjärtsvikt, särskilt vid samtidig kärlkramp. Läs mer om nitrater i Infomedica. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar. Reviderad: (13)

10 Behandling av akut lungödem Akut svår hjärtsvikt, lungödem, kan uppstå exempelvis om man får en akut hjärtinfarkt, rytmrubbning eller infektion. Lungödem måste behandlas på sjukhus. Man får syrgas i en mask och får sitta upp för att underlätta andningen och avlasta hjärtat. Genom en kanyl får man vattendrivande medel och morfin in i blodet, och nitroglycerin i dropp eller som tablett under tungan. Man kan också få andra mediciner vid behov. Medicineringen avlastar hjärtat genom att genom att bland annat vidga kärlen, vilket minskar tryckbelastningen på hjärtmuskeln. Samtidigt syresätts blodet. Vaccination mot influensa och lunginflammation Om man har hjärtsvikt kan man bli mycket sämre och till och med dö av de påfrestningar som influensa eller lunginflammation innebär för hjärtat. Man tillhör alltså en viktig riskgrupp som rekommenderas att vaccinera sig årligen med influensavaccin. Hjärttransplantation och andra kirurgiska ingrepp Jämfört med medicinbehandling är kirurgiska ingrepp ovanliga vid hjärtsvikt. En speciell form av pacemakerbehandling från både höger och vänster kammare, så kallad biventrikulär pacing, kan i vissa fall förbättra hjärtfunktionen och symtomen vid hjärtsvikt. Hjärttransplantation kan göras vid svår hjärtsvikt om man inte är för svag om chansen att överleva det närmaste året utan transplantation är mindre än hälften. Tekniskt är hjärttransplantation idag ett rutiningrepp med goda resultat, men det är stor brist på donerade organ. Idag dör ungefär var tionde patient vid själva operationen, medan tre av fyra fortfarande lever efter fem år, och efter tio år lever sex av tio opererade. Resultaten är betydligt bättre än de som uppnås med den bästa medicinska behandlingen vid riktigt svår hjärtsvikt. Efter en stor hjärtinfarkt kan ett försvagat och utbuktande parti, ett hjärtaneurysm, bildas på hjärtats vänsterkammare. Om man samtidigt lider av hjärtsvikt kan hjärtats funktion förbättras av ett kirurgiskt ingrepp som tar bort utbuktningen. Om hjärtsvikten är orsakad av kranskärlssjukdom kan ibland by-passkirurgi eller ballongutvidgning förbättra syresättningen till hjärtmuskeln och därmed förbättra symtom och överlevnad. Fördjupning och länkar Läs mer i Infomedica Ballongvidgning av kranskärl Förmaksflimmer, attackvis Reviderad: (13)

11 Förmaksflimmer, kroniskt Hjärtinfarkt Hjärtklaffsjukdomar Högt blodtryck Kranskärlsoperation - bypass-operation Kärlkramp Läkemedel vid hjärtsvikt Nitrater - Läkemedel vid kärlkramp Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till läkargruppen. Hicat Hjälpmedelsinstitutet har en biblioteksdatabas som heter Hicat. Den innehåller böcker, rapporter, tidskrifter, artiklar, videofilmer och cd-rom som handlar om funktionshinder, sjukdomar, rehabilitering och hjälpmedel. Man kan beställa hemlån av böcker och tidskriftsartiklar i samband med att man söker i databasen. Det spelar ingen roll var i Sverige man bor. Pion Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer, med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland, Kalmar län, Västra Götaland eller Region Skåne kan man beställa litteratur och få den hemskickad. De som bor i andra delar av Sverige kan genom Pion få tips på titlar som sedan kan lånas på det lokala biblioteket. Fass Fass är en katalog från Läkemedelsindustriföreningen som innehåller information om läkemedel. Socialstyrelsen Här kan man läsa om de nationella riktlinjer som finns om behandling av hjärt- och kärlsjukdomar. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box Stockholm info@hjart-lung.se Reviderad: (13)

12 Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell förening som stödjer forskningen inom hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. På webbplatsen finns bland annat information om hjärtsjukdomar. Redaktion Manusförfattare Anders Hernborg, distriktsläkare i Laholm Faktagranskning Rolf Nordlander, professor, överläkare, kardiologiska kliniken, Södersjukhuset, Stockholm Illustrationer Kari C. Toverud Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion, medicinske chef och redaktionsråd. Reviderad: (13)

13 Fördjupningsbild Hjärtats uppbyggnad Hjärtat har fyra hålrum som består av två förmak och två kamrar. Höger förmak tar emot blod från kroppen genom övre och nedre hålvenen. Mellan hjärtats förmak och kamrar finns klaffar som öppnas och sluts i takt med hjärtats sammandragningar. Från höger förmak kommer blodet ner i höger kammare som sedan pumpar blodet till lungorna för syresättning. Från lungorna återvänder blodet till vänster förmak och vidare till vänster kammare. Därifrån pumpas det syresatta blodet ut i kroppen via stora kroppspulsådern, aorta. Där blodet lämnar hjärtats kamrar finns också klaffar för att förhindra att blodet rinner tillbaka. Reviderad: (13)