HJÄRTSVIKT SEPTEMBER Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

Transkript

1 HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

2 ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning Behandling Omvårdnad 2

3 DET FRISKA HJÄRTAT Hjärtat fungerar som en pump : Syrefattigt blod till lungorna Syrerikt blod till kroppens organ Vila: 5 L/min Arbete: L/min 3

4 Minskad kraft i hjärtats muskelvägg leder till att hjärtat har svårt att tömma sig Stelhet i hjärtats muskelvägg leder till att hjärtat har svårt att fylla sig Hjärtats pumpförmåga blir nedsatt och blodflödet ut i kroppen försämras Försämrad syresättning av organ 4

5 EPIDEMIOLOGI Runt personer i Sverige lider av hjärtsvikt och varje år insjuknar Bara hälften av de drabbade lever sex år efter diagnos. Vanligast hos personer över 65 år år: 0,8% år: 2,3% år: 4,9% > 80 år: 9,1% 5

6 Hjärtsvikt är vår dödligaste folksjukdom, mer dödlig än cancer, med årlig mortalitet på 5 75% beroende på svårighetsgrad. Svikt är den vanligaste orsaken till inläggning på medicinkliniker och står för >2% av hela sjukvårdsbudgeten, med den största delen av kostnaden för hospitaliseringar. 6

7 HJÄRTSVIKTSPROCESSEN 7

8 HJÄRTSVIKTSPROCESSEN 8

9 ORSAKER Nästan 80% av all hjärtsvikt orsakas av: Ischemisk hjärtsjukdom Hypertoni 9

10 ORSAKER Resterande 20% orsakas av: Rytmrubbningar Klaffel Perimyokardit Kardiomyopatier Medfödda hjärtfel Alkoholism Inlagringssjukdomar (amyloidos) 10

11 SYMPTOM Trötthet Yrsel 11

12 SYMPTOM Andfåddhet Hosta 12

13 SYMPTOM Bensvullnad Buksvullnad Oro Ångest Nedstämdhet Viktuppgång 13

14 DYSPNÉ Dyspné vid ansträngning Paroxysmal nattlig dyspné (man vaknar upp på nätterna pga dyspné) Orthopnea, andfåddhet när man ligger plat (behöver flera kuddar) 14

15 HOSTA Frekventa hostattacker Torr hosta när man lägger sig ner plat i sängen Ibland blodtillblandad sputum 15

16 Trötthet: Lätt tillkommet trötthet Ödem runt anklarna, fötterna och u-benen (ibland upp till lårnivå), kan vara upp till scrotum och abdomen (ascites) 16

17 GRADER AV HJÄRTSVIKT NYHA I : nedsatt hjärtfunktion utan symptom NYHA II : lätta symptom vid minst måttlig fysisk ansträngning (trötthet, hjärtklappning, dyspné) NYHA III: måttliga symptomer vid lätt fysisk ansträngning NYHA IV: svåra symptomer även i vila 17

18 HUR STÄLLER MAN DIAGNOSEN? Tidig diagnos = tidig behandling Anamnes Status EKG Blodprov inklusive BNP 18

19 HUR STÄLLER MAN DIAGNOSEN? Hjärt- lungröntgen Arbetsprov Ultraljudsundersöking av hjärtat 19

20 HUR STÄLLER MAN DIAGNOSEN? 20

21 BEHANDLING Först och främst : Förebygga hypertoni och ischemisk hjärtsjukdom!!!! 21

22 BEHANDLING Diuretika lindrar symptom Ex. : Furix, Salures, Furosemid Biverkningar: Förlust av salter Används ofta som vid behov medicinering vid viktökning (>2kg) och/eller andfåddhet 22

23 BEHANDLING ACE-hämmare / ARB : fördröjer den progressiva hjärtdilateringen/-förstoringen och hjärtsvikten. Ex. : Enalapril, Ramipril Losartan, Cozaar, Atacand Biverkningar : torr hosta, njurpåverkan uppehåll vid kräkningar/diarreer!!!!! 23

24 BEHANDLING Beta-blockare : minskar pulsen Ex. : Metoprolol, Seloken, Bisoprolol Biverkningar: Lågt blodtryck och yrsel Kalla händer och fötter Sluta aldrig ta läkemedel tvärt utan att prata med läkare! 24

25 ÖVRIG BEHANDLING Hjärtkirurgi Klaffel Medfödda hjärtfel Hjärttransplantation Sviktpacemaker-CRT Egenvård 25

26 ÖVRIG BEHANDLING Patientundervisning Känna igen symtom vid försämring Regelbunden vägning Begränsat vätske och saltintag Rökning, alkohol och motion Vaccinering (mot influensa samt mot pneumococker var 5:e år) Psykologiskt stöd 26

27 PATIENTDAGBOK 27

28 VÄTSKE-NUTRITIONSLISTA 28

29 STANDARDVÅRDPLAN En handlingsplan som anger en basnivå som beskriver normalförloppet För patienter med samma medicinska diagnos, som genomgår likartad behandling/undersökning eller har likartade problem/risker Används tillsammans med en kvalitetsnorm Godkänd av verksamhetsansvariga 29

30 30

31 31

32 PATIENTFALL 1 Man 60 år, Göran Bakgrund: Heriditet, hyperlipidemi, hypertoni, stress Aktuellt: Vaknar med CBS, söker akuten på eftermiddagen, påtagligt andfådd, Stemi, primär Pci mot LAD Efterförlopp: UKG visar Måttlig Uttalad nedsatt systolisk funktion Uppföljning: Hjärtsköterskemottagningen, titrering/provtagning, sekundärprevention(anpassad infarkt och svikt). Hjärtteam kopplas in, hjärtskola, sjukgymnast (kranskärlssjukdom), kardiologbesök med Ekg, Ukg och provtagning. 32

33 PATIENTFALL 2 Man 78 år, Sivert Bakgrund: Hjärtinfarkt för 15 år sen Aktuellt: Ökad andfåddhet, trötthet och bensvullnad. Sovit sittande sista dagarna. Hosta och lufthunger. Inlagd för utredning, stark misstanke om hjärtsvikt. Åtgärd: Rtg-pulm visar bilateral pleuravätska BNP (akuten) UKG Uttalad nedsatt systolisk funktion. Furix intravenöst Ace-hämmare, låg dos, Betablockad Omvårdnadsåtgärder: SVP Hjärtsvikt, egenvårdsstöd skriftligt och muntligt Uppföljning: Hjärtsköterskemottagningen, titrering, klinisk kontroll och fortsatt upprepad egenvårdsutbildning. Antal besök varierar, telefonuppföljning. Stabil patient/måldos remitteras till vårdcentralen. 33

34 PATIENTFALL 3 Man, 86 år, Gösta Kroniskt förmaksflimmer, tablettbehandlad hypertoni Kommer in med bensvullnad upp till lårnivå trots extra Furix i hemmet Blodprover med oklar anemi (Hb 90) Insatt på Furix iv samt ACE-hämmare (gick ner 3kg i vikt) Eko med måttligt nedsatt VK funktion samt nedsatt HK funktion Uppföljning via primärvården 34

35 SAMMANFATNING Hjärtsvikt är ett vanligt tillstånd, med tilltagande incidens och prevalens i högre åldrar. Alla hjärtsjukdomar kan orsakar hjärtsvikt men hjärtsvikten kan även påverkas av sjukdomar utanför hjärtat. Den har hög dödlighet, vilken kan reduceras med adekvat behandling och omvårdnad Viktigt med tät kontakt och kontroll av patienterna. Patientens eget ansvar. 35

36 Tack! 36