Sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning

Transkript

1 Sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning Maria Haraldson Leg. Sjuksköterska Karin Östling Leg. Sjuksköterska

2 Vad är Hjärtsvikt? Hjärtat inte förmår att pumpa runt den mängd blod som behövs för att ge kroppens olika delar tillräckligt med syre och näring. Kan med tiden leda till att vätska samlas i lungorna och andra delar i kroppen. Påverkar hela kroppen. Varierad symtombild.

3 NYHA-klassificering Funktionsklasser enligt New York Heart Association NYHA I NYHA II NYHA III NYHA IV Inga symtom trots nedsatt hjärtfunktion Andfåddhet och trötthet vid tung fysisk aktivitet Andfåddhet och trötthet vid lätt till måttlig fysisk aktivitet Klassen delas upp i IIIa och IIIb beroende på om pat orkar gå > 200 m på plan mark utan besvär Andfåddhet och trötthet redan i vila. Ökade symtom vid minsta ansträngning.

4 Nyckel för att se hela personens situation Personcentrerad vård OBS! Om du behöver justera bilden inom ramen dubbelklicka på bilden och välj verktyget Beskär som dyker upp i menyn. Teamsamverkan

5 Strukturerat omhändertagande Internremiss från kardiolog Mottagningsbesök alt. telefonuppföljning Utgår från personens egen berättelse Individuell anpassad information Fokus på egenvård och upptitrering av hjärtsviktsläkemedel Telefonrådgivning Samordnande roll i det multiprofessionella teamet

6 Upptitrering av hjärtsviktsläkemedel Status- och behovsbedömning Gemensamt beslutsunderlag och individuell behandlingsplan Hitta rimlig nivå på medicindos - öka compliance

7 Basbehandling Farmakologisk behandling ACE-hämmare eller ARB samt Betablockerare Inled med låga doser och titrera upp till måldos/högsta tolerabla dos för att minska risken för biverkan Låga bltr - värden accepteras om ej subjektiva symtom Trippelbehandling om kvarstående symtom MRA

8 Sviktrond Läkare, sviktsjuksköterskor Upptitrering av bas/trippelbehandling inom 3 mån Tilläggsbehandling inom 6 mån Entresto, Ferinject sviktpacemaker (CRT)

9 Icke farmakologisk behandling Fysisk träning via fysioterapeut Medicinteknisk och kirurgisk behandling Omvårdnadsåtgärder syftar till bibehålla eller förbättra fysiska, psykiska samt sociala förmågor

10 Andfåddhet Dyspne, uppstår särskilt vid ansträngning, beror på att hjärtat inte orkar pumpa blodet framåt vilket leder till att vätska samlas i lungorna samt tryckökning i lungorna. Kan bli värre i liggande ställning, vilket beror på att vätskan sprids ut över en större yta i lungorna när man ligger ner. Stanna och vila v.b. Höjd huvudända (extra kudde eller elektriskt höj- och sänkbart ryggstöd) kan minska andnöd nattetid och underlätta sömnen. Minskat vätskeintag.

11 Trötthet Vänsterkammare förmår inte att pumpa ut blodet med tillräcklig kraft, vilket leder till låg minutvolym och otillräcklig vävnadsperfusion. Tröttheten ökar vid fysisk ansträngning, vanligt att man blir trött i benen. Koncentrationssvårigheter och försämrat minne kan också förekomma. Prioritera det som känns roligt. Lyssna på kroppens signaler. Röra sig regelbundet, graden av fysisk aktivitet bör ökas successivt.

12 Vätskeansamling och intag av dryck Hjärtsvikt leder till en ökad mängd vätska i kroppen. Stora intag av vätska leder till ökad mängd vätska i blodet. Överskottet kan samlas i lungor, buk eller underben. Vätskeansamling leder till ökad kroppssvikt. Inta vätska beroende på sviktsymtom/besvär. Vätskeintaget bör tillfälligt ökas vid vätskeförluster, stark värme, svettning eller magsjuka. Stödstrumpor

13 Viktuppgång Vätskeansamling leder till snabba viktförändringar. Vikt bör kontrolleras regelbundet, vid ökade besvär dagligen 2 kg på 3 dagar Dosera diuretika utifrån kroppsvikt och mående. Kontakta läkare/sjuksköterska v.b.

14 Törst Törst och munntorrhet är vanliga problem och beror både på de vätskedrivande läkemedlen och på hjärtsviktssjukdomen. Undvik kraftigt saltad och kryddad mat. Observera munhälsa, risken för karies ökar. Noggrann tandhygien. Uppmuntra att skölja munnen med vatten, drick lite och ofta. Salivstimulerande preparat receptfritt på apoteket.

15 Yrsel Kan ha många olika orsaker. Kan vara en effekt av hjärtsvikten i sig, men även bero på hjärtsviktsläkemedel som ger en blodtryckssänkning. Undvik hastiga lägesändringar. Sitta på sängkanten, rör på benen före uppstigning.

16 Övriga vanliga symtom Urinträngningar anpassa diuretika efter aktivitet, tag endast v.b. Nedsatt aptit, illamående, försämrat näringsupptag i tarmarna - risk för undernäring med viktnedgång Smärta undvik antiinflammatoriska preparat (NSAID) Oro/ängslan uppmuntra till att bevara sociala aktiviteter, fokusera på möjligheter och inte begränsningar.

17 Levnadsvanor Alkohol - stora engångsintag ska undvikas Rökstopp rekommenderas starkt Fysisk aktivitet - anpassas efter dagsform Sexualitet - anpassa sexuella ställningar Vaccination influensavaccin årligen, pneumokock

18 Hjärtsviktskola Två utbildningstillfällen á 2 tim kl 10:00 12:00 Närstående välkomna Träff 1 Träff 2 Läkare Fysioterapeut Kurator Sjuksköterska Arbetsterapeut Dietist

19 Viktigt Patienterna kan ofta må sämre i början De flesta medicinerna sänker bltr när hjärtat blir bättre kan det tvärtom stiga Bästa måttet på om bltr är för lågt är hur patienterna mår

20