* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym

Transkript

1 Leif Ekman Ht 2016

2 * A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym * B: Klinisk hjärtsvikt med bevarad EF = diastolisk hjärtsvikt.

3 Ca 2% av befolkningen Personer över 80 år 10%

4 1. Ischemisk hjärtsjukdom (50-75%) 2. Hypertoni (1+2=80%) 3. Hjärtmuskelsjukdom (kardiomyopati) 5-10% 4. Klaff-fel 10% 5. Diabetes 6. Hög alkoholförbrukning (5+6=5%)

5 1. Andfåddhet dyspné accentueras i liggande (ortopné) och vid ansträngning 2. Nattlig hosta (hjärthosta) 3. Trötthet 4. Ödem 5. Viktuppgång 6. Hjärtklappning 7. Nedsatt kondition och AT

6 Enligt NYHA (New York Heart Association) * NYHA 1: Nedsatt hjärtsjukdom utan symtom * NYHA 2: Lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet endast vid kraftigare fysisk aktivitet * NYHA 3: Måttlig hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet vid lätt till måttlig fysisk aktivitet A: kan gå >200 m på plan mark utan besvär B: kan INTE * NYHA 4: Svår hjärtsvikt. Andfåddhet och trötthet i vila ofta sängbunden

7 AT: ansträngd andning, kall hud, cyanos, Lungor: rassel mest basalt, förlängt exspirium, ronki Hjärta: takykardi, pulsen ofta svagare och tunnare än normalt, ictus vänsterförskjuten, halsvensstas BLTR: ofta lågt

8 Buk: förstorad lever, ibland ascites Extremiteter: dekliva pittingödem

9

10 1. Fastställ diagnosen hjärtsvikt 2. Bedöm graden av hjärtsvikt 3. Fastställ orsaken till hjärtsvikt PROVTAGNING (primärvård): EKG, RTG Hjärta lungor. blodprover: NT-proBNP, el-status, leverstatus, P-glukos, CRP, blodstatus, tyreoidea-status Övrig utredning: Eko-kardiografi. Arbets- EKG?

11 1. Lungsjukdom särskilt KOL 2. Venös insufficiens 3. Övervikt 4. Lungemboli 5. Sömn-apné 6. Anemi 7. Thyreoideasjukdom

12 Icke farmakologiska åtgärder: 1. Motion lätt till måttlig 2. Kontrollerat vätskeintag 1,5 2 l/dygn 3. Rökstopp 4. Restriktion alkohol 5. Minskat saltintag 6. Behandling av sömnstörningar 7. Influensa och pneumococcvaccination

13 Farmakologisk: gäller för pat med EF <40% 1. Diuretika: A) Loop-diuretika Furosemid (Furix) ges vid vätskeretention. Symtomatiskt. B) Tiazider ges mer sällan. 2. Läkemedel som påverkar RAAS (reninangiotensin II-aldosteron-systemet): A) ACE-hämmare (angiotensin-convertingenzym)

14 Effekt: minskad vaso-konstriktion, basbehandling vid hjärtsvikt med nedsatt EF. Preparat: Enalapril, Ramipril, Kaptopril, Lisinopril. Biverkan: Rethosta 10%

15 B) ARB (angiotensin-receptor-blockerare) Blockerar kroppens starkaste vasokonstriktor-angiotensin II. Ges då ACEhämmare ej tolereras. Preparat: Kandesartan, Valsartan, Losartan. * C) Mineralkortikoidantagonister (MRA) Hämmar aldosteron. Preparat: Spironolakton, Eplerenon

16 3. Beta-blockerare Effekt: Minskar hjärtfrekvens, reduktion av ökad neurohormonell-och sympatisk aktivitet vid hjärtsvikt, antiischemiska effekter. Kontraindikation: AV-block II och III. Bronchialastma. Kan ges till KOL-pat. Preparat: Metoprololsuccinat, Bisoprolol, Karvedilol.

17 Biverkningar: Ortostatism, fysisk trötthet, kalla händer och fötter, mardrömmar, huvudvärk. 4. Sinusnodhämmare Effekt: Sänker hjärtfrekvensen Indikation: Symtomgivande hjärtsvikt med EF <35%, sinusrytm, hjärtfrekvens >70-75/min trots sedvanlig optimal behandling inkl betablockare.

18 Preparat: Ivabradin (Procoralan) Biverkan: Bradykardi 5% 5. Digoxin Effekt: Minskar hjärtfrekvens i vila. Används frf allt vid hjärtsvikt + förmaksflimmer om EF <40%.

19 Svikt-pacemaker CRT = Cardiac resynchronisation therapy samt inplanterbar defribillator (ICD) Indikation: Kan var aktuell när EF <35% trots optimal farmakologisk behandling Tromb-emboli-profylax % av hjärtsviktspat har förmaksflimmer. Waran eller NOAK prep

20 Intravenös järnbehandling Många pat med hjärtsvikt har järnbrist. Dålig tarmresorption av järn? Mäta järnhalten i blodet. Om järnbrist ge järn iv.

21 Vid bevarad EF. Ofta hypertoni och/eller ischemisk hjärtsjukdom. Behandling: RAAS-blockad och beta-blockad. Diuretika vb. Antikoagulantia om förmaksflimmer.

22 1. Akut ischemi eller hjärtinfarkt 2. Dålig compliance (ej tagit sina mediciner) 3. Akut infektion 4. Arytmi (ex. FF) 5. Drog alkoholmissbruk 6. Anemi 7. Försämrad njurfunktion 8. Försämring av KOL 9. Läkemedel som interagerar med hjärtsviktbehandling (NSAID)

23 1. Diuretika vid behov vid vätskeretention med ödem. 2. ACE-hämmare eller ARBförstahandspreparat 3. Betablockare andrahands preparat 4. Spironolakton eller Eplerenon tredjehands preparat 5. Digoxin fjärdehands preparat, frekvensreglerare vid förmaksflimmer. 6. Sinusnodhämmare spec indikation

24