Information till dig som har. Hjärtsvikt. Patientinformation

Transkript

1 Information till dig som har Hjärtsvikt Patientinformation

2 Denna broschyr har utarbetats av Professor Ulf Dahlström och hjärtsviktssjuksköterska Anna Strömberg vid Kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping och är framtagen i samarbete med Sviktväktarna (Stockholm) och sanofi-aventis. Reviderad av Sven-Åke Lööv, medicinsk rådgivare sanofi-aventis, 2009 och granskad av Professor Ulf Dahlström. Innehåll: sid 4 5 sid 6 9 sid sid sid sid sid sid Hjärtat och blodcirkulationen Vad är hjärtsvikt? Symptom Diagnos Hjärtats klaffar Mediciner Egenvård Egna anteckningar 2 3

3 Hjärtat och blodcirkulationen Hjärtats uppbyggnad Hjärtat är en ihålig muskel ungefär lika stor som din egen knytnäve. Inuti hjärtat finns fyra hålrum: högersidans förmak och kammare, och vänstersidans förmak och kammare. Mellan hjärtats hålrum finns det klaffar som kan öppnas och stängas. Klaffarna fungerar som dörrar, som ser till att blodet rinner i rätt riktning, dvs framåt och inte bakåt. Om en klaff öppnas trögt eller inte sluter tätt fungerar alltså blodcirkulationen sämre. Hjärtats uppgift är att ta emot blod från kroppen och pumpa det vidare till lungorna så att det kan syresättas. Sedan pumpas blodet tillbaka genom hjärtat till kroppens olika vävnader och organ så att de får syre och näring. Blodcirkulationen Blodcirkulationen är kroppens transportsystem. Blodet rinner i ett slutet rörsystem som bildas av blodkärlen. Blodcirkulationen bildar tillsammans med hjärtat två kretslopp. Det stora kretsloppet går från vänsterhjärtat ut till kroppen och tillbaka till högerhjärtat. Det lilla kretsloppet går från högerhjärtat till lungorna och tillbaka till vänsterhjärtat. Hjärtats pumpförmåga När man anstränger sig, springer, går i trappor eller arbetar hårt måste hjärtat öka sin pumpförmåga. I vila pumpas ungefär 5 liter blod runt per minut. Vid kraftig ansträngning ökas pumpförmågan till ungefär liter per minut. Klaffar Höger förmak Höger kammare Vänster förmak Vänster kammare 4 5

4 Vad är hjärtsvikt? Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtat inte orkar pumpa runt den mängd blod som behövs för att ge kroppens olika delar tillräckligt med syre och näring. Det blir en obalans mellan tillgång och efterfrågan, det vill säga mellan vad hjärtat orkar pumpa och vad kroppen kräver. Man räknar med att det totalt finns omkring personer med hjärtsvikt i vårt land. Främst drabbas personer över 65 år, men yngre kan också få hjärtsvikt. Det finns två huvudorsaker till en nedsatt pumpförmåga i hjärtmuskeln: 1) Hjärtat har problem att pumpa ut blodet på grund av minskad kraft i hjärtats muskelvägg. Man säger att hjärtat har svårt att tömma sig. 2) Hjärtat har problem att fyllas med blod på grund av stelhet i hjärtats muskelvägg. Man säger att hjärtat har svårt att fylla sig. Orsaker Hjärtsvikt är inte en egen separat sjukdom utan ett resultat av en eller flera åkommor. Detta leder till att hjärtats förmåga att pumpa runt blodet och förse kroppens olika delar med syre och näring begränsas. Hjärtinfarkt eller kärlkramp är en vanlig orsak till hjärtsvikt. Hjärtmuskeln är skadad och därigenom försämras pumpförmågan. Högt blodtryck är också en vanlig bakomliggande orsak till hjärtsvikt. När motståndet i blodkärlen är ökat krävs det mer kraft av hjärtat att pumpa ut blodet i kroppen. Fel på hjärtklaff är en annan orsak, och innebär att blodet inte kan pumpas ut effektivt från hjärtat därför att klaffarna läcker, eller är förträngda. Hjärtmuskelsjukdom kan också orsaka hjärtsvikt. Hjärtmuskeln försvagas och orkar inte pumpa ut blodet i kroppen. Andra orsaker kan vara medfött hjärtfel, rytmrubbningar (för långsam eller snabb rytm), alkoholmissbruk, hjärtsäckssjukdom eller följderna av någon annan sjukdom som svår blodbrist, lungsjukdom, sköldkörtelsjukdom eller diabetes. 6 7

5 Utlösande faktorer Hjärtsvikt kan utlösas av olika faktorer. En faktor är infektion. Om kroppen är angripen av en virus- eller bakteriell infektion så kan detta innebära en belastning på hjärtmuskeln. Hjärtsvikt kan också utlösas av blodbrist. Om man har blodbrist av en eller annan orsak så kan detta innebära en belastning på hjärtmuskeln hos en person som redan är hjärtsjuk. En rubbning av ämnesomsättningen kan också vara en utlösande faktor. Om man antingen har för låg eller för hög ämnesomsättning kan det betyda en belastning på hjärtmuskeln. Slutligen kan ändringar i hjärtrytmen utlösa hjärtsvikt. Om hjärtat går för sakta eller för fort så blir det inte tillräcklig blodmängd som pumpas ut i kroppen. Kompensering Vad händer när hjärtats pumpförmåga minskar? Ja, för det första kan det leda till en ökad puls. Genom att öka pulsen kan hjärtat pumpa runt mer blod. En minskad pumpförmåga kan också leda till hjärtförstoring. När hjärtat inte längre orkar pumpa ut blodet i samma takt som det fylls på, utvidgas hjärtat för att få plats med den ökade blodmängden. Hjärtmuskelförtjockning kan också bli en följd av den minskade pumpförmågan. När hjärtat får arbeta hårdare tränas muskeln och blir större och tjockare. Den minskade pumpförmågan kan slutligen ge upphov till ökad mängd stresshormoner i blodet. När hjärtat utsätts för belastning får man en ansamling av stresshormoner i blodet som piskar på hjärtat och ökar hjärtats hastighet för att det skall kunna tömma sig mer fullständigt. När en viss gräns uppnåtts kan inte hjärtat kompensera svikten längre. Pulsen och hjärtstorleken kan inte öka hur mycket som helst. Alltmer vätska samlas i kroppen. Hjärtsvikten börjar ge symptom. Prognos Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som kräver livslång behandling. Lätt hjärtsvikt påverkar oftast inte det dagliga livet så mycket. Man klarar av det mesta i vardagen, även om orken inte är lika bra som förr. Om man har måttlig eller svår hjärtsvikt orkar man inte så mycket utan måste prioritera det som är viktigast att göra. Svår hjärtsvikt är ett livshotande tillstånd som kan leda till en för tidig död om den inte behandlas. 8 9

6 Symptom Trötthet Eftersom hjärtat har svårt att tömma sig så kommer för lite blod ut till kroppens olika vävnader. Det innebär till exempel att skelettmuskulaturen också får för lite blod för att kunna fungera normalt. Det märks framför allt vid ansträngning, då det inte är ovanligt att man blir trött i benen och inte orkar på samma sätt som tidigare. Rent allmänt blir man även tröttare än tidigare på grund av att det råder blodbrist och brist på näringsämnen till de flesta organen i kroppen. Andfåddhet Ett tidigt symptom är andfåddhet vid ansträngning. Andfåddheten beror på att hjärtat inte orkar pumpa blodet framåt, utan blodet stockas bakåt. Detta leder till att vätska ansamlas i lungorna. Man kan jämföra med en port som är öppen, men det är fullt där inne, det blir kö bakåt. Så småningom kommer andfåddheten även i vila. Den blir värre i liggande ställning än i sittande. Det beror på att vätskan sprids ut över en större yta i lungorna när man ligger ned. Det här kan jämföras med en flaska som står upp. Där trycker vätskan mot en liten yta, men om man lägger flaskan ned, fördelas trycket mot en betydligt större yta. Bensvullnad Bensvullnad orsakas av att vätska ansamlas i benen. Typiskt är när man trycker med ett finger på det svullna benet, så kvarlämnar fingret ett tydligt avtryck på grund av att man förskjuter vätskan åt sidorna

7 Övriga symptom Vid hjärtsvikt kan man förutom trötthet, andfåddhet och bensvullnad också ha andra symptom. Ett vanligt symptom är hosta, som orsakas av vätska i lungorna. Yrsel beror på att hjärtat har svårt att tömma sig på blod. Det innebär ofta att det inte kommer tillräckligt med blod till hjärnan. Det gör det svårt att upprätthålla blodtrycket, vilket i sin tur kan ge upphov till yrsel. Det är inte heller helt ovanligt att den nedsatta pumpförmågan leder till rubbningar i hjärtrytmen, som i sin tur kan leda till yrsel. Hjärtklappning är ett symptom som kan komma både i vila och vid ansträngning. Buksvullnad, det vill säga tyngdkänsla i buken, kan vara ett symptom vid hjärtsvikt. Vätska ansamlas i magen och levern, och ger upphov till svullnad. Buksvullnad ger ofta magsmärtor, illamående och aptitlöshet. Detta leder i sin tur till viktökning och näringsbrist. Oro, ångest och nedstämdhet är symptom som också kan uppträda vid hjärtsvikt. Eftersom man upplever att man är trött och blir andfådd också vid en liten ansträngning, kan det ge upphov till försämring av humör och livslust. Ibland kan andfåddheten upplevas som en kvävningskänsla, att man inte får luft, vilket kan medföra oro och ångest. Det är viktigt att vara positiv och tro på att insatt medicinering i de flesta fall kan leda till en avsevärd förbättring. Urinträngningar När man ligger ner omfördelas vätska från de svullna benen tillbaka till blodomloppet och det leder till att man behöver gå upp och kasta vatten på natten

8 Utredning Allmänt Det är viktigt att i ett tidigt skede av sjukdomen ställa diagnosen hjärtsvikt eftersom flera andra tillstånd kan ge likartade symtom. Din egen sjukdomsberättelse, sjukdomshistoria, symptom, EKG och laboratorieprover ger läkaren vägledning till att ställa en säker diagnos. Ett mycket viktigt hjälpmedel för att ställa en så säker diagnos som möjligt är att ta ett blodprov för att analysera koncentrationen av ett peptidhormon (BNP alternativt Nt-proBNP). Provet kan ge upplysningar om hjärtats fyllnadstryck, dvs om hjärtat är belastat. Om koncentrationen av peptidhormonet i blodet är förhöjt gör läkaren ofta en undersökning med ultraljud (ekokardiografi) för att fastställa om det är hjärtsvikt som det handlar om. Ibland kan det också vara av värde att göra en röntgenundersökning av hjärtat för att framförallt utesluta en lungsjukdom som orsak till de aktuella symptomen. Man får inte heller glömma att ibland orsakas andfåddheten av en syrebrist i hjärtmuskeln och är därför ett tecken på kärlkramp. Ett cykelarbetsprov kan därför vara viktigt eftersom tillståndet med syrebrist i hjärtmuskeln kräver en helt annan behandling än den vid hjärtsvikt. BNP alternativt Nt-proBNP Att analysera blodet och mäta nivåerna av ett peptidhormon är i dag ett standardförfarande för att påvisa misstanke om hjärtsvikt. Vid höga nivåer går man vidare och gör en ultraljudsundersökning för att bekräfta om hjärtsvikt föreligger. Ultraljud (ekokardiografi) Ultraljud visar hur hjärtat ser ut inuti och hur det arbetar. Ultraljud sänds genom hjärtat och de reflekterande ljudvågorna omvandlas till bilder i en dator. Bilderna visar hur hjärtats väggar och klaffar ser ut, och hur hjärtat pumpar. Undersökningen kan också visa in- och utflödet av blod från hjärtat och flödet genom klaffarna. Hjärt-lungröntgen En hjärt-lungröntgen visar om hjärtat är förstorat, om det finns vätska i lungorna och om belastningen på lungorna är ökad, så kallad lungstas. Arbetsprov Ett arbetsprov går till så att man får cykla på en testcykel för att se hur arbetskapaciteten är och vad som begränsar den, till exempel andfåddhet, bentrötthet eller bröstsmärta. Under hela arbetsprovet följer man EKG för att upptäcka störningar i hjärtats rytm och se tecken på syrebrist

9 Behandling Modern hjärtsviktsbehandling med bland annat nya läkemedel förbättrar överlevnaden, ökar välbefinnandet och minskar samtidigt behovet av sjukhusinläggningar. ACE-hämmare, diuretika (vätskedrivande läkemedel) och betablockerare utgör basen i behandling av hjärtsvikt. Behandlingen skiljer sig åt beroende på hur mycket besvär du har av din hjärtsvikt. Vid svårare tillstånd av hjärtsvikt kan olika ingrepp och hjälpmedel komma att övervägas som komplement till läkemedel och dina egna åtgärder. Mediciner ACE-hämmare ACE-hämmare har många effekter som är viktiga vid behandling av hjärtsvikt. I stora undersökningar har det visat sig att ACEhämmare lindrar symtomen, ökar arbetsförmågan, minskar behovet av sjukhusvård och förlänger överlevnaden. De positiva effekterna kommer sig av att ACE-hämmare avlastar hjärtats arbete genom att dels vidga blodkärlen och dels sänka blodtrycket. På så sätt blir det lättare för hjärtat att pumpa ut blodet. Dessutom motverkar ACE-hämmare att hjärtmuskeln växer till och blir förstorad. ACE-hämmare motverkar också vätskeansamlingen i kroppen genom omfördelning av vätskan till andra områden. ACE-hämmare förstärker effekten av urindrivande läkemedel och bör därför ges tillsammans med dem för att uppnå största möjliga effekt. Om inte ACE-hämmare tolereras kan AT1-receptorblockerare användas i stället. Exempel på ACE-hämmare är: Triatec/Ramipril, Renitec/Enalapril och Capoten/Kaptopril. Exempel på AT1-receptorblockerare är: Atacand/candesartan, Cozaar/losartan och Diovan/valsartan

10 Betablockerare Betablockare har liksom ACE-hämmare visat att de lindrar symtomen, minskar behovet av sjukhusvård och förlänger överlevnaden. Betablockerare avlastar hjärtat framförallt genom att minska hjärtfrekvensen så att hjärtat får mer tid att fylla sig. Regleringen av hjärtfrekvensen skyddar också mot allvarliga rytmrubbningar. På samma sätt som ACEhämmarna så motverkar betablockerarna en sammandragning av kärlen och sänker blodtrycket. Exempel på betablockerare är: Kredex, /Karvedilol, Emconcor CHF/, Bisoprolol, Seloken ZOC /Metoprolol. Vätskedrivande medel Vätskedrivande medel eller så kallade diuretika, lindrar framförallt symtomen av hjärtsvikten. De driver ut vatten genom att öka urinmängden och på så sätt minska vätskeöverskottet. Det finns i huvudsak två typer av diuretika: de med snabb effekt och de med lite mer långsamt insättande effekt. Ibland kan de täta urinträngningarna, som de snabbverkande vätskedrivande medlen ger upphov till, upplevas som handikappande. Om du planerar att göra något på förmiddagen kan du ta den vätskedrivande tabletten senare. Men glöm inte att ta tabletten. Ett alternativ kan också vara att istället använda de långverkande vätskedrivande medlen som inte ger lika mycket urinträngningar. Med urinen så försvinner salter. Därför måste man ibland ge läkemedel som sparar eller ersätter salterna. Exempel på diuretika är: Lasix Retard, Furosemid, Furix Retard, Salures, Esidrex, Bendroflumetiazid, Spironolakton och Zaroxolyn (metolazolone). Digitalis Digitalis ges ofta till patienter med hjärtsvikt. Digitalis förbättrar cirkulationen vid hjärtsvikt genom att stärka hjärtmuskelns pumpförmåga och minska hjärtfrekvensen. Exempel på digitalis är: Digoxin. Långverkande nitropreparat De så kallade långverkande nitropreparaten, leder till en vidgning av blodkärlen och därmed en avlastning av hjärtat. De kan ibland vara ett bra komplement till den övriga medicineringen. Exempel på nitrater är: Sorbangil, Ismo, Imdur, Monoket och Isosorbidmononitrat

11 Kompletterande behandling Olika hjälpmedel kan komma till användning som kompletterar dina läkemedel och kan stärka hjärtats funktion. Exempel på hjälpmedel som kan bli aktuella är sviktpacemaker (biventrikulär pacemaker eller CRT) respektive implanterbar automatisk defibrillator. Ibland finns det ett minskat blodflöde i hjärtats egna blodkärl som behöver åtgärdas eller öppnas för att förbättra hjärtfunktionen. Då kan en by-pass-operation bli aktuell eller en så kallad PCI då läkaren, företrädesvis via ljumsken, öppnar upp kärlet med hjälp av en ballong. Ofta sätter man in en stent samtidigt som är ett slags metallnät och som håller blodkärlet vidgat. Att tänka på Det är viktigt att följa läkarens ordination. Ta medicin vid rätt tillfällen och i rekommenderade doser. Dosetten är ett bra hjälpmedel för att komma ihåg att ta sina mediciner. Den kan köpas på apotek. En del mediciner är olämpliga att ta när man har hjärtsvikt. De kan orsaka en försämring av hjärtsvikten. Exempel på detta är vissa läkemedel mot smärta och inflammation. Är du osäker, rådfråga din läkare eller hjärtsviktssjuksköterska. Om det arrangeras några särskilda gruppträningar eller hjärtsviktskola kan det vara bra att delta i dessa. Egenvård Aktivitet och vila Undvik alltför hårt arbete och stress som belastar hjärtat. Lätt fysisk ansträngning är bra som en del av den medicinska behandlingen av hjärtsvikt, men det är viktigt att känna efter hur mycket kroppen orkar. Det kan variera från dag till dag hur mycket du orkar. Börja till exempel med korta promenader och öka längden successivt. Gymnastik, motion med cykel och lättare muskelträning med t.ex träningsband är också bra alternativ eller komplement till promenader. Försök att vila en eller flera gånger under dagen så underlättas arbetet för hjärtat en stund och du orkar lite mer efteråt. Det finns ingen anledning att avhålla sig från sexuell aktivitet. Däremot kan lusten och förmågan vara nedsatt. Tveka inte att ta upp eventuella frågor om sexuell aktivitet med din läkare eller sjuksköterska. Infektioner Förkylning och influensa kan försämra tillståndet vid hjärtsvikt. Försök att undvika att träffa förkylda personer. Se till att få vaccin mot influensa varje höst eftersom personer med hjärtsvikt lättare får komplikationer av influensa

12 Rökning Vid rökning minskar syreupptaget i blodet. Rökning ökar också risken för åderförkalkning. Du får ofta även mer hosta och en ökad risk för att utveckla infektioner i luftrören. Rökning motverkar eller tar bort läkemedlens effekt. Alkohol Att dricka ett glas vin då och då och vid festliga tillfällen klarar hjärtat av, men stora mängder alkohol är skadligt för hjärtmuskeln och andra organ. Vätskeintag Vätskedrivande mediciner ger ökad törst, men drick ändå inte totalt mer än 1,5 2 liter per dygn, inkluderat all form av vätska som te, kaffe, frukt, soppor mm. Mot törsten kan du prova isbitar, sockerfria tabletter, salivstimulerande spray eller tabletter, citronskivor, krossad is blandad med juice eller skölj munnen med kallt vatten. Is Sockerfria tabletter Citron skivor Krossad is Salivspray 22 23

13 Mindre salt, nyttig mat Salt ger ökad törst och binder vätska. Salta måttligt på maten men tag inte bort det helt osaltad mat kan vara smaklös. Ät en näringsrik kost. Om du är överviktig försök att gå ner i vikt. Övervikt belastar hjärtat. Om du har problem med illamående och aptitlöshet ät mål av mat som du tycker om och försök äta lite oftare. Vikt Kontrollera din vikt genom att väga dig, gärna dagligen eller minst en gång per vecka, vid samma tidpunkt på dygnet och med lika mycket kläder på kroppen. Skriv gärna upp vikten regelbundet i en liten anteckningsbok. Då ser du tydligt om den varierar mer än normalt

14 Symptomförändring Egna anteckningar Följande symptom kan tyda på att hjärtsvikten försämrats och då bör du kontakta din läkare eller sviktsjuksköterska: Snabb viktökning Ökad andfåddhet Bensvullnad. Skriv gärna upp vikten regelbundet i en liten anteckningsbok. Då ser du tydligt om den varierar mer än normalt. Om du plötsligt går upp i vikt mer än 1 kilo från dina normala värden så kan det vara ett tidigt tecken på att vätska samlas i kroppen. Känn gärna på benen för att se om det blir tydliga avtryck av dina fingrar. Bensvullnad är ett tecken på att det börjar ansamlas vätska i kroppen och att din hjärtsvikt har försämrats

15 Dina mediciner I tabellen kan du notera vilka mediciner du tar och vilken dos du tar. Din kroppsvikt Det är viktigt att du väger dig regelbundet. Snabb viktökning kan bero på vätskeansamling i kroppen. Genom att fylla i tabellen kan du behålla kontroll på din vikt. Medicin Dosering Morgon Lunch Kväll Natt Styrka Datum Datum Vikt Datum Vikt 28 29

16 Läkar- och sjuksköterskebesök Här kan du fylla i tider för dina besök. Vid frågor Välkommen att ringa oss om du har några frågor! Datum Tid Sjukhus Mottagning Doktor Telefon Sjuksköterska Telefon 30 31

17 SE.RAM SVIKTVÄKTARNA Fler exemplar av denna skrift kan beställas från: sanofi-aventis, Box 14142, Bromma. Tel: Fax Vid frågor om våra läkemedel kontakta: