Högt blodtryck. Vad händer i kroppen?

Transkript

1 Vad händer i kroppen? Ett tillstånd som kan bli sjukdom kallas också för hypertoni. Den som har ett alltför högt blodtryck har en ökad risk att drabbas av stroke (slaganfall), hjärtinfarkt eller hjärtförstoring med hjärtsvikt. Hjärtsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. kan vara allvarligt om det inte kontrolleras och behandlas. Eftersom högt blodtryck inte ger några påtagliga symtom eller varningstecken kan det vara bra att någon gång kontrollera sitt blodtryck. Man kan till exempel passa på om man ändå besöker sjukvården av någon annan orsak. Har man väl fått ett högt blodtryck är tillståndet oftast livslångt. Två olika tryck Blodtrycket är det tryck som uppstår när blodet drivs från hjärtat ut till alla kroppsdelar och organ, och tillbaka till hjärtat. Blodet transporterar näring och syre ut till alla kroppens byggstenar, cellerna. Tillbaka från cellerna transporteras kolsyra och andra slaggprodukter som utsöndras genom lungor, njurar, lever och tarm. Blodet pumpas ut i kärlen med ungefär 60 till 70 hjärtslag per minut när kroppen är i vila. Blodtrycket är som högst just när hjärtat drar ihop sig. Det kallas övertrycket, eller det systoliska blodtrycket. När hjärtat slappnar av och vilar mellan sammandragningarna, sjunker blodtrycket till sin lägsta nivå som kallas undertrycket, eller det diastoliska blodtrycket. Blodtrycket skiftar Blodtrycket mäts vanligen i millimeter kvicksilver, mm Hg, och anges alltid med två siffror, till exempel 120/80. Först anges övertrycket och efter snedstrecket anges undertrycket. Man säger att blodtrycket är 120 över 80. Hur högt trycket är beror på hur kraftigt hjärtat drar ihop sig och på motståndet ute i kroppens alla småkärl. Ju smalare småkärl desto högre tryck. Blodtrycket är inte konstant över dygnet utan varierar ganska mycket. Det är högre när man är fysiskt aktiv eller när man blir upprörd och lägre när man slappnar av och vilar. Lägst är blodtrycket som regel under sömnen på senare delen av natten. Vilket tryck är för högt? Ett vanligt övertryck är omkring mm Hg. Ett vanligt värde på undertrycket är omkring 80 mm Hg. Det finns ingen skarp gräns mellan ett Senast reviderat: (10)

2 normalt blodtryck som kan sägas vara ofarligt och ett som är riskfyllt. Övergången är successiv och flytande. Blodtryck över 140/90 mm Hg brukar betecknas som högt blodtryck. Det betyder inte att alla med tryck över 140/90 behöver medicin. Om bara det ena trycket är förhöjt, till exempel 180/80 eller 135/100 räknas det också som högt blodtryck. Är det farligt att ha högt blodtryck? Ett högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och gör i längden kärlväggarna hårdare och mindre elastiska. Risken för framför allt stroke ökar med ett alltför högt blodtryck, men också risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation i benen. Livsstil och ålder påverkar trycket För de allra flesta med högt blodtryck går det inte att hitta en enskild orsak. Flera omständigheter kan medverka, som ärftliga anlag, övervikt, stress, matvanor och hög alkoholkonsumtion. I vår kultur ökar blodtrycket, främst övertrycket, också med ökande ålder. Den här typen av högt blodtryck, som är den vanligaste, kallas primär eller essentiell hypertoni. Blodtrycket kan sänkas och kontrolleras med hjälp av ändrad livsstil och ofta dessutom med läkemedel. Sjukdom kan ligga bakom Hos ungefär en tjugondel av personer med högt blodtryck beror tillståndet på en enskild, och ibland behandlingsbar, orsak. Det kallas då sekundär hypertoni. Vanligast är en bakomliggande njursjukdom. Andra orsaker kan vara biverkningar av läkemedel, till exempel p-piller, graviditetskomplikationer, eller olika hormonrubbningssjukdomar. Vid dessa sjukdomar bildas för stora mängder av olika hormoner, och det höjer blodtrycket. Förträngning av stora kroppspulsådern, coarctatio, leder till ett förhöjt tryck endast i den övre kroppshalvan. Det är en missbildning som kan opereras, vanligen under barndomen, och blodtrycket blir efteråt oftast normalt. Högt blodtryck kan ibland också vara en biverkan av vissa mediciner. Om unga människor har högt blodtyck finns speciellt stor anledning att misstänka sekundär hypertoni. Ett vanligt tillstånd Ungefär var tionde invånare har ett högt blodtryck som kräver någon form av behandling. Om man bara räknar den vuxna befolkningen kan det röra sig om var femte. Lite mer än en halv miljon svenskar äter regelbundet medicin för högt blodtryck. är alltså en vanlig folksjukdom i vårt land. Det är en av de absolut vanligaste orsakerna till att man går på regelbundna läkarbesök på en vårdcentral. Fördelningen mellan kvinnor och män är ganska jämn totalt sett, men olika i olika åldrar. Bland yngre människor och i medelåldern är högt blodtryck Senast reviderat: (10)

3 vanligare hos män. Hos de äldre är det dock tvärtom, högt blodtryck är då något vanligare hos kvinnor. När blir det en sjukdom? Ett måttligt förhöjt blodtryck kan knappast betecknas som sjukdom, det är snarare ett tillstånd som innebär en ökad risk, ungefär som att röka eller att köra bil för fort. Det är om det höga blodtrycket börjat ge en mätbar påverkan på hjärta, hjärna eller njurar som det bör betecknas som en sjukdom. Kan leda till skador på olika organ Ett obehandlat högt blodtryck leder på sikt till skador på kroppens blodkärl i form av åderförkalkning. Risken för skador i hjärtat och i kärlsystemet ökar ju fler andra riskfaktorer man har. Exempel på riskfaktorer som man själv kan påverka är tobaksrökning höga kolesterolvärden diabetes kraftig övervikt stillasittande livsstil hög alkoholkonsumtion. Tre riskfaktor som man inte själv kan påverka är ålder manligt kön ärftliga anlag för hjärt-kärlsjukdom i tidig ålder. Åderförkalkning i hjärnan leder till att de små blodkärlen blir smalare inuti. Om en liten blodpropp då helt täpper till kärlet kan det leda till stroke som kan påverka talet eller orsaka förlamning av ena kroppshalvan. I begreppet stroke ingår också hjärnblödning, som kan ge liknande symtom som en propp, men som är en betydligt ovanligare komplikation. kan också bidra till hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Hjärtsvikten uppkommer delvis på grund av att det höga blodtrycket ger en tillväxt och förtjockning av muskeln i hjärtväggen som gör att blodförsörjningen minskar, och i längden försvagar hjärtats pumpkraft. Blodkärlen i njurar, ögon och i benen kan också skadas av högt blodtryck. Symtom och diagnos Hur märks högt blodtryck? Man kan få lindriga symtom vid högt blodtryck, som lätt huvudvärk och trötthet, men det är reaktioner som också kan ha flera andra orsaker. Många som går omkring med ett alltför högt blodtryck känner ingenting alls. Det enda sättet att veta säkert om blodtrycket är förhöjt är genom att mäta det. Senast reviderat: (10)

4 Vid riktigt höga blodtryck, så kallad malign hypertoni, kan man få tydligare symtom som trötthet, illamående, svår huvudvärk och andnöd. Det är ett livshotande tillstånd som är mycket ovanligt. Viktigt att mäta blodtrycket ibland Alla vuxna personer bör någon gång kontrollera sitt blodtryck. Är blodtrycket normalt kan man göra en ny mätning efter ungefär fem år. Ligger det i gränsområdet, kring 140/90, bör man mäta det någon gång per år. Distriktssköterskan eller företagssköterskan kan ge råd om när det är dags att diskutera mätvärdena med sin läkare. Blodtrycksmätning i sjukvården Blodtrycket mäts oftast genom att man får en manschett, med en uppblåsbar gummiblåsa inuti, runt överarmen i höjd med hjärtat. Blodtrycket mäts vanligen efter 5-10 minuters vila i liggande eller sittande ställning. Först ska manschettens tryck blåsas upp och bli högre än det övre blodtrycket i kroppen. Sedan släpps trycket sakta ut medan den som undersöker lyssnar med ett stetoskop på ett blodkärl i armvecket. När pulsljudet börjar höras mäts övertrycket och när ljudet försvinner igen mäts undertrycket. Eftersom trycket varierar från en gång till en annan mäts det oftast vid flera tillfällen för att se om det är för högt. Ibland tas blodtrycket även när man står upp. Det görs framför allt på äldre eller på personer med diabetes för att se om blodtrycket sjunker påtagligt i stående ställning. Det kan i så fall ge biverkningar i form av yrsel. Att mäta blodtrycket själv Det är ännu inte så vanligt att man själv mäter sitt blodtryck i hemmet. Förmodligen kommer det att bli vanligare, på samma sätt som många personer med diabetes mäter sitt blodsocker själv. Det finns apparater för blodtrycksmätning att köpa på exempelv is apoteket. De består också av en manschett som man fäster runt överarmen, men man behöver inte lyssna efter ljuden med stetoskop. Siffrorna kommer istället upp digitalt på en skärm när luften släpps ut. Det har visat sig finnas skillnader mellan det mätvärde man får när man mäter blodtrycket hemma i lugn och ro och det som tas av sjukvården. Där brukar trycket vara något högre, eftersom man ofta spänner sig omedvetet när man ska undersökas. Det övre trycket viktigast Idag är det väl dokumenterat att det övre trycket, det systoliska, är det som bäst förutsäger risken för komplikationer, åtminstone om man är över femtio år. En anledning är att övertrycket stiger mer med åldern ju stelare blodkärlsväggarna är. Det avspeglar graden av åderförkalkning, arterioskleros. Det är till och med så att enbart ett högt övertryck innebär en större risk än när båda trycken är höga. Med isolerad systolisk blodtrycksförhöjning menar man att det övre trycket är högre än 140 medan det lägre är normalt, alltså Senast reviderat: (10)

5 under 90. Det är den vanligaste typen av högt blodtryck hos äldre och bör behandlas på samma sätt som när bägge trycken är förhöjda. Det är först under de senaste tio åren man förstått vikten av att behandla ett isolerat förhöjt systoliskt tryck. Tidigare har läkare ansett att det lägre, diastoliska trycket var det mest betydelsefulla. Andra undersökningar När det visat sig att man har ett klart förhöjt blodtryck, till exempel efter flera mätningar vid flera besök hos distriktssköterskan eller företagssköterskan, gör en läkare en vanlig kroppsundersökning. Man får lämna ett blodprov och ofta tas också ett EKG. Undersökningarna ska visa om blodtrycket givit skador på några organ, eller om det kan finnas någon sjukdom som orsakat det höga blodtrycket. Blodprovet tas för att analysera salter i blodet njurfunktionen blodfetter, främst kolesterol nivån av blodsocker för att utesluta diabetes. Typ 2-diabetes utvecklas oftare hos människor med högt blodtryck. Ungefär hälften av de som har fått typ 2-diabetes har samtidigt en blodtrycksförhöjning som kräver behandling. Frågor att ställa till läkaren Om man får diagnosen högt blodtryck kan det vara bra att se till att följande frågor besvaras av läkaren: Hur högt var blodtrycket i siffror? Vilket blodtryck är lämpligt att uppnå? Är det systoliska trycket, övertrycket för högt? Finns det riskfaktorer att påverka själv som alkohol, rökning, kost, vikt och motion? Vilka mediciner är för blodtrycket och hur verkar de? Vad finns det för tänkbara biverkningar av medicinen? När och hur bör man ta medicinen? Finns det någon annan typ av medicin man bör undvika? Vård och behandling Att ändra sin livsstil kan räcka Om man bara har en lätt blodtrycksförhöjning räcker det ofta att börja med livsstilsförändringar. Det kanske inte påverkar trycket så mycket, men det kan minska andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Senast reviderat: (10)

6 Blodtrycket påverkas av vikten, så många blir hjälpta av att gå ned i vikt. Regelbunden motion som promenader, cykling eller simning har också visat sig sänka trycket något. En alltför hög alkoholkonsumtion är en vanlig och ofta underskattad orsak till för högt blodtryck. Att dricka mindre leder då oftast till en tydlig sänkning av blodtrycket. Att äta mindre salt brukar ingå i kostråden för att bekämpa högt blodtryck. De flesta äter ungefär dubbelt så stora mängder koksalt som de rekommenderade. På senare tid har saltets betydelse ifrågasatts, och effekten av minskat intag av salt varierar förmodligen mellan olika människor. Rätt kost kan hjälpa I Sverige har kostens betydelse för blodtrycket inte betonats lika mycket som i USA. Där gjorde det nationella institutet för hälsofrågor ett experiment med 500 personer. Tre olika kostprogram jämfördes. Den diet som gav det lägsta blodtrycket innehöll mindre av fett och kolesterol, och mer av frukt, grönsaker och fettsnåla mejerivaror. Den innehöll därmed också mer kalcium, magnesium, kalium, protein och kostfibrer. Gräns för tablettbehandling Det finns inte en tydlig gräns då man bör äta mediciner mot det höga blodtrycket. För blodtryck på 160/100 eller högre rekommenderas ofta tablettbehandling. I gränsområdet mellan 140/90 och 160/100 beror beslutet på andra riskfaktorer som ålder, diabetes, blodfetter, och rökning. Att ha högt blodtryck är mer riskabelt om man samtidigt har diabetes, och då kan man ibland få mediciner vid ännu lägre blodtryck än gränsområdet. Det är alltså inte bara den uppmätta blodtrycksnivån som avgör om tablettbehandling rekommenderas. Man bör ta hänsyn till den samlade risken för hjärtkärlsjukdom. Man får alltid diskutera med sin läkare om när det är dags att börja medicinera. När man väl börjat ta mediciner måste man fortsätta under lång tid, ofta under hela livet. Målblodtryck Den blodtrycksnivå som man brukar försöka uppnå med behandlingen är 140/90. Speciellt hos äldre är det svårare att få ner övertrycket, och ibland tvingas man nöja sig med ett tryck kring 160/90. Om man har diabetes eller njursjukdom bör man försöka få ett tryck som ligger kring 130/80 eller lägre. Numera anses blodtryckskontrollen viktigare än blodsockerkontrollen för att undvika komplikationer för den som har diabetes, åtminstone vid typ 2 diabetes, förr kallad åldersdiabetes. Äldre har störst nytta av behandling För inte så länge sedan ansågs att äldre människor med högt blodtryck utan symtom inte skulle behandlas. Idag vet man att äldre människor, åtminstone Senast reviderat: (10)

7 upp till 85 års ålder, är de som har störst skyddseffekt av behandlingen. De bör alltså behandlas på samma sätt som yngre. Många har hört att man får ha ett blodtryck motsvarande sin ålder plus hundra, alltså 175 vid 75 års ålder. Detta anses nu helt förlegat och gäller inte längre. Behandling med läkemedel Syftet med behandlingen är inte i första hand att man ska må bättre, utan att minska risken för sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt på längre sikt. Behandlingen ger bara ett visst skydd. Man kan räkna med att behandlingen minskar risken för att få stroke med ungefär en tredjedel och risken att få hjärtinfarkt med drygt en tiondel. Skyddseffekten mot hjärtinfarkt är alltså ganska liten. Blodtryckssänkande läkemedel Det finns många olika mediciner som sänker blodtrycket. Ska man få ner blodrycket tillräckligt krävs ibland en kombination av två eller tre olika mediciner. Man bör hellre ta två olika mediciner i låg dos än en i hög dos. Det ger bättre effekt och mindre biverkningar. De fyra vanligaste grupperna av blodtrycksmediciner är: Diuretika Läkemedel som innehåller diuretika är svagt salt- och vattendrivande och minskar därigenom blodvolymen. Motståndet minskar också en aning i de små blodkärlen och det sänker trycket. Läkemedel med diuretika har funnits länge, är väl beprövade och minskar risken för stroke och hjärtinfarkt. Exempel på preparat i den här gruppen är Salures, Normorix mite, Moduretic mite, och Esidrex. Sexuella biverkningar som impotens kan förekomma vid höga doser hos kanske en på tjugo män. Den svaga vattendrivande effekten känns ofta inte efter någon vecka. Lasix Retard är exempel på en starkare typ av vattendrivande medicin. Den sänker också blodtrycket, speciellt vid diabetes och njursjukdomar när det kan vara svårt att få ner trycket. Betablockerare Betablockerare är läkemedel som skyddar hjärtat mot stresshormoner som adrenalin och som gör att pulsen blir långsammare. De motverkar även ett blodtryckshöjande ämne, renin, som finns i kroppen och är speciellt lämpliga om man samtidigt har kärlkramp eller har haft hjärtinfarkt. Exempel på betablockerare är Atenolol, Tenormin, och Seloken. De har alla en väl beprövad och dokumenterad effekt. Biverkningar som depression och trötthet var vanligare med äldre former av betablockerare. De kan vara mindre lämpliga för den som ställer speciellt höga krav på fysisk prestationsförmåga. Den vanligaste biverkningen som kan förekomma är kalla händer och fötter. Senast reviderat: (10)

8 ACE-hämmare Den här läkemedelsgruppen motverkar ett blodtryckshöjande ämne, angiotensin, som kroppen själv bildar. De har också god effekt mot hjärtsvikt och är speciellt lämpliga om man lider av hjärtsvikt eller diabetes med försämrad njurfunktion. Den vanligaste biverkningen är rethosta. Exempel på preparat i denna grupp är Renitec, Enalapril, Capoten, Captopril, Pramace, Triatec, Zestril, och Inhibace. Kalciumantagonister Läkemedel som vidgar de små blodkärlen sänker trycket. En grupp som är nyare än diuretika och betablockerare, och alltså inte lika väldokumenterade, men som verkar ge samma skyddseffekt mot hjärt-kärlsjukdom som de äldre preparaten. Den vanligaste biverkningen är svullnad i anklarna, huvudvärk och nästäppa, som alla beror på att preparaten vidgar blodkärlen. Exempel på preparat är Isoptin Retard, Plendil, Cardizem, Lomir, Norvasc, och Adalat Oros. Förutom de vanligaste fyra grupperna finns ytterligare några blodtryckssänkare: Angiotensin II-antagonister En relativt ny grupp läkemedel som framför allt används som alternativ till ACE-hämmare om man får biverkningar av dessa. Exempel på preparat är Cozaar, Atacand, Aprovel, och Diovan. Alfablockerare Används också mot prostatabesvär. Gruppen har ännu ingen bevisad skyddseffekt mot hjärtsjukdomar. I Sverige används läkemedlen bara i begränsad omfattning som blodtryckssänkare och lämpar sig inte som förstahandsval. Exempel på preparat är Alfadil. Centralnervöst verkande Medel som sänker blodtrycket genom att påverka hjärnan. Det är en äldre läkemedelsgruppsom används allt mindre. Exempel på preparat är Aldomet och Catapresan. Kombinationspreparat Läkemedel som kan användas när man behöver fler än ett medel för att uppnå rätt blodtryck. Exempel på preparat är Logimax, Enalapril comp, Renitec comp och Inhibace comp. Rekommenderad behandling Officiella svenska riktlinjer rekommenderar att man i första hand väljer läkemedel från grupperna diuretika eller betablockerare, ibland i kombination. Om man inte tål dem eller har någon sjukdom där de är mindre lämpliga, kan man istället få ACE-hämmare eller kalciumantagonister. De används också Senast reviderat: (10)

9 om kombinationen diuretika och betablockerare inte får ner trycket tillräckligt. Preparat som ännu inte påvisat någon skyddseffekt mot stroke eller hjärtinfarkt bör bara användas om man inte tål de väldokumenterade preparaten eller om de inte ger tillräcklig effekt på blodtrycket. De äldre medicinerna är billigare Under de senaste tio åren har de nyare typerna av blodtrycksmedel skrivits ut i stor utsträckning. Det är inte helt befogat då de äldre medlen både är billigare och ger minst lika gott skydd mot komplikationer. Ofta livslång behandling Läkemedlen påverkar bara blodtrycket så länge man tar dem. Det innebär att behandlingen oftast blir livslång. Men efter en längre tid med ett lägre tryck ombildas ofta blodkärlen, och då minskar flödesmotståndet. Det gör att man ofta kan minska medicineringen något efter ett eller ett par år. Ibland kan man till och med upphöra helt med tabletterna. Man ska inte sluta med kontrollerna av blodtrycket, och man får bereda sig på att kanske starta behandlingen igen. Lågt blodtryck bra för det mesta Inom rimliga gränser kan man säga att ju lägre blodtryck desto bättre. Även bland de som har ett normalt blodtryck är risken för hjärt-kärlsjukdom något lägre för den med det lägsta trycket. Om blodtrycket blir alltför lågt drabbas man av yrsel, svimningskänsla och trötthet. Hos yngre människor kan dessa symtom ofta förbättras med ökad fysisk aktivitet och regelbunden motion. Någon enstaka gång kan det låga blodtrycket bero på orsaker som långvarigt sängläge, blödning eller uttorkning. Vissa ovanliga sjukdomar med hormonstörningar kan också ge lågt blodtryck. Det finns mediciner som höjer blodtrycket men sådana används inte ofta. Fördjupning och länkar Läs mer i Infomedica Läs också om Diabetes, typ 1 och 2 Hjärtinfarkt Hjärtsvikt Kärlkramp i hjärtat Stroke, slaganfall Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten Senast reviderat: (10)

10 till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till läkargruppen. Socialstyrelsen Här kan man läsa om de nationella riktlinjer som finns för behandling av hjärt-och kärlsjukdomar. Hicat Hjälpmedelsinstitutet har en biblioteksdatabas som heter Hicat. Den innehåller böcker, rapporter, tidskrifter, artiklar, videofilmer och cd-rom som handlar om funktionshinder, sjukdomar, rehabilitering och hjälpmedel. Man kan beställa hemlån av böcker och tidskriftsartiklar i samband med att man söker i databasen. Det spelar ingen roll var i Sverige man bor. Pion Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer, med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland eller Kalmar län kan man beställa litteratur och få den hemskickad. De som bor i andra delar av Sverige kan genom Pion få tips på titlar som sedan kan lånas på det lokala biblioteket. Fass Fass är en katalog från Läkemedelsindustriföreningen som innehåller information om läkemedel. Redaktion Manusförfattare Anders Hernborg, distriktsläkare, Laholm Faktagranskning Rolf Nordlander, professor och överläkare vid kardiologiska kliniken, Södersjukhuset, Stockholm Allt innehåll är även granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion, medicinske chef och redaktionsråd. Senast reviderat: (10)