Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad

Transkript

1 Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad

2 Hälsoeffekter Där det finns mest luftföreoreningar finns en ökad risk att barn föds underviktiga. Dieselpartiklar kan orsaka DNA-skador och har dessutom blivit klassade som direkt cancerogena av WHO. Vissa partikulära luftföroreningar kan skadliga för arvsmassan.

3 Miljökvalitetsnorm / Miljömål Miljökvalitetsnormen (MKN) är en föreskrift om lägsta tolererbara miljökvalitet. Fastställandet av en MKN görs utifrån kunskaper om vad människan och naturen tål. Frisk Luft innebär att Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas."

4 EU-direktiv och Miljökvalitetsnorm 10 % av Miljökvalitetsnormen för Svaveldioxid 10 % av Miljökvalitetsnormen för Bensen 70 % av Miljökvalitetsnormen Partiklar (PM 2.5) 80 % av Miljökvalitetsnormen Partiklar (PM 10) 110 % av Miljökvalitetsnormen Kvävedioxid (Den 25 januari 2005 underrättades Naturvårdsverkat av Malmö stad angående överskridanden MKN)

5 Svaveldioxidhalterna i Malmö Malmö stads hälsovårdsnämnd gjorde sin första svaveldioxid (SO2) mätning under hösten 1963 vid Davidhallsgatan med anledning av klagomål på dålig luft från den intensiva trafiken på gatan År 1966 började SO2 mätas på Rådhuset. I dag är halter av SO2 minskat med 98 % jämfört med nivåerna i mitten av 60-talet. Under 2013 uppmättes rekordlåga svaveldioxidhalter. Årsmedelvärdet var strax över 2 ug/m3, vilket är 10 % av gällande miljökvalitetsnorm.

6 Kolmonoxidhalterna i Malmö 1969 gjordes den första Kolmonoxid mätningen vid Davidhallsgatan i Malmö. Under 2013 låg uppmäta uppmättes kolmonoxidhalterna under 10 % av gällande miljökvalitetsnorm. Tack vare den ständigt förbättrade fordonsflottan har halterna av kolmonoxid har sedan början av 70-talet minskat med procent vid Dalaplan.

7 Bensenhalterna i Malmö. Dalaplan % av rådande miljökvalitetsnorm, vilket är lika med miljömålet. En anledning till att bensenhalterna är så låga beror bland annat på att benseninnehållet i bensin har minskat. 40 Bensen & Toluen i gatumiljö i Malmö (2-Årsmedelvärde i µg/m3) / / / / /2012 Toluen Bensen MKN Bensen

8 Malmös Åtgärdsprogrammet Fastställdes juni 2007 Situationen i Malmö 2006

9 Situationen i Malmö 2009 Totalt har trafikbelastningen minskat med 8 % och Kvävedioxidhalterna med 7 % 2009 jämfört situationen år En del mjuka åtgärder har iscensatts sedan åtgärdsprogrammet för Malmö trädde i kraft. Införandet av 40 km/h på vissa gator i centrum. Djäknegatan och Östra Förstadsgatan har enkelriktats. Bussfiler har anlagts på Lundavägen, Stockholmsvägen, Amiralsgatan och Södra Förstadsgatan. 70 % av stadsbussarna har blivit utbytta, vilket medför en kväveoxidreduktion med ca 35 % jämfört med i början av % av regionbussarna har bytts ut, vilket medför en reduktion av kväveoxider med 50 % jämfört med i början av Situationen i Malmö 2009 Höjt drivmedelpris En försämrad konjunktur

10 Resultat av MKN- åtgärder vid Värnhemstorget År 2006 överskreds MKN i Värnhemsområdet och bygget av Entré, var i full gång vilket beräknades ytterligare generera bilrörelser per dygn i området. Kort sagt, Värnhemsområdet är en mardröm när det gäller att skapa en god luftkvalitet och ändå har luften blivit klart renare sedan millennieskiftet. Harald Perby regeringskansliet Det har skett genom en kombination av regleringar och rent fysiska åtgärder som bidragit till att bussar, cyklar och fotgängare prioriteras. Kvävedioxidhalten (NO2) har i genomsnitt minskat med % vid Östra Förstadsgatan och Lundavägen sedan mätningarna i början av 2000-talet. Under perioden minskade trafiken minskat vid Värnhemstorget med 20 %. MKN för kvävedioxid överskreds inte i någon av mätpunkterna i Värnhemsområdet.

11 Beslut om revidering av programmet togs i oktober 2009 Kortsiktigt krisprogram med fokus på åtgärder som har direkt påverkan i de kritisk miljöerna. Revideringen innebär i stort att tidplanen uppdateras för relevanta åtgärder samt att diffust beskrivna åtgärder förtydligas. Det reviderade programmet beräknas att vara genomfört till 2014.

12 Källstudie på Amiralsgatan Bidrag från gatan % (*) Bidrag från Malmö % (**) Bidrag från Öresundsregionen, 5 % (***) Europa samt saknade källor. Lastbilar* 16% Stadsbussar* 10% Regionsbussar* 20% Vägtrafik** 8% Personbilar* 35% Industri o Energi** 2% Europa samt saknade källor*** 3% Öresundsrgionen exkl. Malmö*** 2% Arbetsm askiner** 2% Flyg o Sjöfart o Tåg** 2%

13 Delåtgärd i Malmös reviderade åtgärdsprogram Delåtgärd 1.1 Bussprioriterad vänstersväng från Drottninggatan. Delåtgärd 1.3 Omläggning av linje 6 genomförs enligt plan. Delåtgärd 1.6 Införande av Superbusskoncept på Amiralsgatan. Delåtgärd 1.8, 2.5 Inköp och utbyte av stadsbussar. Delåtgärd 1.9, 2.6 Inköp och utbyte av regionbussar, enligt plan. Delåtgärd 2.3 Omläggning av stadsbusstrafiken via Rådmansgatan.

14 Delåtgärd 1.1: Bussprioriterad vänstersväng från Drottninggatan Effekt: Effektivare trafikupplägg och minskad stilleståndstid för bussar i korsningen vilket ger minskad restid med buss. Viss begränsning i framkomligheten för övrig trafik med en möjlig trafikminskning om bilar per dygn, vilket medför ungefär 2 % minskning av NOx-halten på gatan. Tidplan: Genomfördes hösten 2013, ny röd asfalt % körtid Ansvarig: Malmö stad AMIRALSGATAN (mellan Bergsgatan och Drottninggatan) Nuläget 2010 Effekter Delåtgärd Överskridande av NO2 efter att åtgärderna är genomförda 14% 13% Aktuell NOx- halt efter att åtgärderna är genomförda (μg/m3) Minskning av NOx (%) 2% Minskning av NOx (μg/m3) 2

15 Delåtgärd 1.3: Omläggning av linje 6 Effekt: Cirka 220 bussturer färre per dygn, vilket motsvarar ungefär 4 % minskning av NOx-halten på gatan. Tidplan: Genomfördes december 2010 Ansvarig: Skånetrafiken AMIRALSGATAN (mellan Bergsgatan och Drottninggatan) Nuläget 2010 Effekter Delåtgärd Överskridande av NO2 efter att åtgärderna är genomförda 14% 11% Aktuell NOx- halt efter att åtgärderna är genomförda (μg/m3) Minskning av NOx (%) 4% Minskning av NOx (μg/m3) 3

16 Delåtgärd 1.6: Superbusskoncept mellan Stenkällan och Västra hamnen (linje 5). Effekt: Elhybrid med gasmotor och en superkondensator som lagrar bromsenergin. Minskar både bränsleförbrukning och buller. Gör busstrafiken mer konkurrenskraftig längs Amiralsgatan. Begränsar framkomligheten för övrig trafik med en möjlig trafikminskning 2000 bilar per dygn, vilket motsvarar ungefär 6 % minskning av NOx-halten på gatan.. Tidplan: Infört 1/ Ansvarig: Skånetrafiken AMIRALSGATAN (mellan Bergsgatan och Drottninggatan) Nuläget 2010 Effekter Delåtgärd 1.6 Överskridande av NO2 efter att åtgärderna är genomförda 14% 0% Aktuell NOx halt efter att åtgärderna är genomförda (μg/m3) Minskning av NOx (%) 6% Minskning av NOx (μg/m3) 5

17 Delåtgärd 2.3: Omläggning av stadsbusstrafiken via Rådmansg. Effekt: Reducerar trafiken på S Förstadsgatan norr om Södervärn. Cirka 1300 bussturer per dygn försvinner, vilket motsvarar ungefär 20 % minskning av NOx-halten på gatan. Tidplan: Genomförs i samband med att kvarteret Kaninen är färdigbyggt. Genomfördes 2/ Ansvarig: Skånetrafiken

18 MÄTVAGNEN VID SÖDERVÄRN Mätpunkt 3 Mätpunkt 2 Mätpunkt 1

19 DJÄKNEGATAN busskörfält Provisorisk åtgärd sedan Åtgärden medförde att biltrafik minskade med 40 % och kvävedioxidhalten med 20 %. Testet på Djäknegatan har utvärderats och permanentats sedan hösten För att öka regelefterlevnaden har röd asfalts lagts under våren 2014 i samband med införandet av Malmöexpressen.

20 Vad har mer hänt i Malmö 2013 jämfört med Totalt har trafikbelastningen minskat med 19 % och Kvävedioxidhalterna med 12 %. 40 km/h har permanentats och utvidgats täcker allt innanför Inre Ringvägen. Djäknegatan och Östra Förstadsgatan har enkelriktats. Bussfiler har anlagts på Lundavägen, Stockholmsvägen, Drottninggatan, Amiralsgatan och Södra Förstadsgatan. 100 % av stadsbussarna har blivit utbytta, vilket medför en kväveoxidreduktion med ca 35 %. Huvudelen av regionbussarna har bytts ut, vilket medför en reduktion av kväveoxider med 50%. Citytunnel har invigts Cykelsatsningar: 400 milj. Fotg.prog. + gångstråksplan Mobility managementarbete kopplat till arbetsplatser Trafik- och mobilitetsplan

21 Så reser Malmöborna Malmö stads stora resvaneundersökning, där Malmöbor tillfrågats.

22 ARBETE FRAMÖVER AMIRALSGATAN andra åtgärder Åtgärderna vid Södra Förstadsgatan ska utvärderas

23 Utmaningar 25% Åtgärder på trafiken har effekt Effekten äts upp av ökad andel dieselfordon Utan åtgärder värre situation Fortsatta trafikåtgärder krävs! Förtätning 20% 15% 10% 5% Andel dieselfordon i Sverige 0% Tätare stad leder till mindre energiåtgång och utsläpp av koldioxid. -Ibland kan klimatmål och luftkvalitetsmål motverka varandra. -Förtätning vid Lundavägen medför att kväveoxidhalten totalt ökade med 15 %. Viktigare aspekter vid planeringen. 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Utsläpp av NOx från olika drivmedel Fordonsgas Etanol Diesel Bensin Liten centrumgata Stor centrumgata

24 Partikelhalten (PM 10 ) i Malmö Uppmätta partikelhalter var under 2012 lägre än under 2011 då starka vindar från kontinenten under hösten och den stränga vintern, skapade ett flertal tillfällen med inversion. Detta bidrog år 2011 till de högsta partikelhalterna sedan Halterna av PM 10 låg vid Dalaplan 2012 på 50 procent och vid Rådhuset på 40 procent av miljökvalitetsnormen Miljömålet för PM 10 uppnåddes nästan i bakgrundsluften på Rådhuset men överskreds med 40 procent i gatumiljön på Dalaplan. Halterna av PM 10 har i stort sett varit oförändrade det senaste fem åren. 45 Partiklar (PM 10) i Malmö (Årsmedelvärde i µg/m3) Rådhuset Dalaplan MKN

25 Ozonhalten i Malmö Halter av ozon låg 2012 mellan 44 µg/m³ och 55 µg/m³ som årsmedelvärde och var de näst högsta halterna som uppmätts i Malmö sedan mätningarna började Halterna var som högst på Rådhuset där halterna låg 85 procent över miljömålet och lägst vid Bergsgatan. De senaste fem åren har ozonhalten ökat något i Malmö, en trend som pågått sedan slutet av 1980-talet. 60 Ozon i Malmö (Årsmedelvärde i µg/m3) Rådhuset Dalaplan Bergsgatan 17

26 Luftföroreningar i Skåne påverkar mödrar och barn Nyheter från arbets- och miljömedicin i Lund