Luftkvalitetsmätning Södervärn

Transkript

1 RAPPORT Luftkvalitetsmätning Södervärn Antagen av miljönämnden Rapportnr 3/2015 ISSN

2 Rapporter (ISSN ) utgivna fr.o.m. 2009: 01/2009 Livsmedelskontroll på större livsmedelsverksamheter i Malmö hösten /2009 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö /2009 Livsmedelskontroll av kommunala särskilda boenden i Malmö /2009 Luftkvaliteten i Malmö /2009 Livsmedelskontroll under julmarknaden i Malmö /2009 Livsmedelskontroll på restauranger m fl i Malmö /2009 Livsmedelskontroll på icke-kommunala förskolor i Malmö hösten /2009 Livsmedelskontroll på restauranger m fl i riskklass 3A i Malmö /2009 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen /2009 Uppföljning av luftföroreningsmätningar vid Nobeltorget 2008/ /2009 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Mariedalsvägen /2009 Märkningsprojekt i riskklass 5 B omfattande butiker och grossister våren /2010 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö /2010 Livsmedelskontroll på kommunala förskolor i riskklass 3B och 4B 03/2010 Luftkvaliteten i Malmö /2010 Livsmedelskontroll av kosttillskott i hälsokostbutiker samt hos matmäklare 05/2010 Livsmedelskontroll av butiker med förpackade varor samt grossister i riskklass 5B 06/2010 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen /2010 Livsmedelkontroll av livsmedelsverksamheter i riskklass 3A /2011 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier 02/2011 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Amiralsgatan 2009/ /2011 Luftkvaliteten i Malmö /2011 Livsmedelskontroll av äldreboenden i Malmö våren /2011 Kemikalier i byggvaror tillsyn hos återförsäljare 06/2011 Kemikalier i varor tillsyn hos sko- och möbelhandel 07/2011 Kontroll av allergikost för skolor och förskolor i Malmö /2011 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen /2011 Kemikalier i golv - tillsyn hos återförsäljare 10/2011 Riktad tillsyn mot fläktar o kompressorer (buller) 01/2012 Sammanställning rörande utsläpp av fossil koldioxid, energianvändning m.m. från Malmö stads verksamheter 02/2012 Kemikalier i möbler tillsyn hos möbelhandel 03/2012 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier 04/2012 Luftkvaliteten i Malmö /2012 Kartläggning av omgivningsbuller - Malmö stad 06/2012 Livsmedelskontroll under malmöfestivalen /2012 Kemikalier i leksaker - tillsyn av detaljhandeln 08/2012 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Värnhemstorget 2010/ /2012 Livsmedelskontroll på bagerier och konditorier i Malmö /2013 Livsmedelskontroll på julbord i Malmö /2013 Metaller i smycken, Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm 03/2013 Livsmedelskontroll av storhushåll i Malmö /2013 Luftkvaliteten i Malmö /2013 Luftföroreningsmätning vid Rådmansgatan /2013 Livsmedelskontroll av kosttillskott /2013 Kvävedioxidhalter utomhus vid förskolor och skolor i Malmö 08/2013 Tillsyn av bilverkstäder i Malmö /2013 Livsmedelskontrollen under Malmöfestivalen /2013 Kemikalier i ytterkläder - Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm

3 11/2013 Livsmedelskontroll av skolor, förskolor samt vård- och omsorgsverksamheter i Malmö /2013 Livsmedelskontroll av storhushåll i Malmö /2013 Luftkvalitetsmätningar vid Klagshamnsvägen i Bunkeflo /2013 Livsmedelskontroll av redlighet/märkning och spårbarhet i Malmö våren /2014 Varor i Lågprissegmentet; Tillsyn över detaljhandeln 02/2014 PVC-produkter; Tillsyn över detaljhandeln 03/2014 Luften i Malmö /2014 Tillsyn på tandvårdskliniker i Malmö /2014 Hantering och märkning av egenproducerade maträtter i livsmedelsbutiker i Malmö /2014 Kemikalier i arbets- och profilkläder - tillsyn över detaljhandeln 07/2014 Mätning av tungmetaller och polycykliska aromatiska kolväten i utomhusluft /2014 Livsmedelkontroll i mottagningskök i förskolor, äldreboenden mm i Malmö /2014 Kemikalier i skor och leksaker - tillsyn över detaljhandeln 10/2014 Kväveoxidhalter utomhus på 27 platser i Malm 11/2014 Redlighetskontroll av restauranger i Malmö /2015 Rapport om kontroll av specialkosthantering på skolor och förskolor i Malmö /2015 Rapport om detaljhandelns kunskaper om kemikalier i varor- fokus vardagsrummet 03/2015 Luftkvalitetsmätning Södervärn Rapporterna kan beställas från: Miljöförvaltningen, Malmö, telefon (vx). De kan också laddas ner från

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Resultat... 5 Inledning... 7 Utförare av mätningen... 7 Luftkvaliteten i Malmö... 7 Mätplats och mätperiod... 9 Mätparametrar Trafik och utsläppskällor Bussflytt till Rådmansgatan och Malmöexpressen Meteorologi under mätperioden Uppmätta halter Kvävemonoxid (NO) Mätresultat Kvävedioxid (NO 2 ) Mätresultat Kväveoxider (NO x ) Mätresultat Partiklar PM 10 och PM Mätresultat Jämförelse med föregående mätning år Kvävdioxidhalter (NO 2 ) med passiva provtagare Beräkning av NO x - och NO 2 -halter Förutsättningar vid spridningsmodellering Beräknade kväveoxidhalter (NO x ) med spridningsmodell Beräknade kvävedioxidhalter (NO 2 ) med spridningsmodell.. 32 Beräknade kväveoxidhalter för ett normalår Källfördelning efter bussomläggningen Slutsats Bilaga 1: Miljökvalitetsnorm Bilaga 2: Nationella miljömål Bilaga 3: Meteorologi under mätperioden Bilaga 4: Termer och uttryck Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Susanna Gustafsson Miljöförvaltningen Miljöövervakningsgruppen på MHS

5 Sammanfattning Södervärn är en stor och viktig knutpunkt för busstrafiken i Malmö. Övrig trafik är också intensiv där Carl Gustafs väg och Södra Förstadsgatan/Bergsgatan är viktiga huvudgator i Malmös vägnät. Miljökvalitetsnormen har tidigare överskridits vid Södra Förstadsgatan, strax norr om Södervärn, vilket bland annat konstaterats från tidigare mätning på Södra Förstadsgatan och spridningsmodelleringar som gjorts vid uppföljning av luftkvaliteten. Bland de sista åtgärderna i Malmös åtgärdsprogram för att minska halterna av kvävedioxid (NO 2 ), var att flytta delar av lokalbusstrafiken i Malmö (busslinje 1, 2, 6, 7 och 8) från Södra Förstadsgatan till stråket Carl Gustafs väg/rådmansgatan. Bussflytten genomfördes den 3 mars 2014 och innebar att cirka dagliga busspassager flyttades från Södra Förstadsgatan. Genom denna kraftfulla åtgärd var förhoppningen att överskridandet av miljökvalitetsnormen vid Södra Förstadsgatan skulle upphöra. Luftkvalitetsmätningar har genomförts innan och efter omläggningen av busstrafiken. I analyserna som redovisas i denna rapport utvärderas effekterna av åtgärden och om miljökvalitetsnormerna klaras på Södra Förstadsgatan efter bussomläggningen. Mätningen genomfördes mellan den 19 juni 2013 och den 8 oktober 2014 med miljöförvaltningens mobila mätvagn. Mätplatserna var totalt tre stycken för kväveföroreningarna. En mätpunkt vid Carl Gustafs väg nr 44 och två vid Södra Förstadsgatan (nr 99 och nr 102). Dessa mätningar genomfördes vid fasad cirka 3 meter ovan mark. På mätvagnen som var placerad alldeles intill Carl Gustafs väg gjordes mätningar av partiklar (PM 10 och PM 2.5 ), vindriktning och vindhastighet. Vid analysen av mätdata har det framkommit att mätningarna från Södra Förstadsgatan 99, det vill säga mätning på västra sidan av gatan, varit osäkra. Därmed redovisas inte uppmätta halter för denna mätplats i rapporten. Mätningen kan delas upp i två perioder. Den första mätperioden var innan bussomläggningen, vilket var mellan den 19 juni 2013 och den 2 mars Den andra mätperioden var efter bussomläggningen, vilket var mellan den 3 mars 2014 och den 8 oktober Mätperioderna var inte är helt jämförbara ur meteorologiskt hänseende. Det är därmed svårt att dra långtgående slutsatser utifrån uppmätta luftkvalitetshalter mellan två mätperioder när meteorologin skiljde sig mycket åt. Resultat Från de utförda mätningarna kan det konstateras att NO 2 -halterna minskat med cirka 6 procent på Södra Förstadsgatan 102 efter bussomläggningen. Haltökningen på Carl Gustafs väg av kvävedioxid (NO 2 ) var cirka 5 procent efter bussomläggningen.

6 I de spridningsmodelleringar av luftföroreningar som gjorts för att validera uppmätta halter kan det konstateras att haltminskningen för kvävedioxid (NO 2 ) vid Södra Förstadsgatan 102 blivit cirka 10 procent och haltökningen vid Carl Gustafs väg 44 blivit cirka 13 procent. I båda beräkningsfallen är det större skillnad än vad som redovisas från de uppmätta halterna. Mätningar har tidigare gjorts på Södra Förstadsgatan 102 under Jämförs resultaten från denna mätning mot mätningarna som gjordes kan det konstateras att uppmätta kvävedioxidhalter har minskat med procent. Samtidigt har trafiken på Södra Förstadsgatan norr om Södervärn minskat med cirka 10 procent. NO x - halterna har under samma period minskat med cirka 45 procent. I förhållande till miljökvalitetsnormerna så understeg kvävedioxidhalterna normen vid Carl Gustafs väg 44 med god marginal, men de nationella miljömålen överstegs. Vid Södra Förstadsgatan 102 var uppmätta halter högre än miljökvalitetsnormen för dygnshalter innan bussomläggningen. Efter bussomläggningen förbättrades luftkvaliteten, men dygnsnormen tangeras fortfarande. För övriga statistiska mått avseende miljökvalitetsnormen, var kvävedioxidhalterna lägre än normen, men högre än gällande miljömål. Uppmätta partikelhalter av både PM 10 och PM 2.5 var betydligt lägre än miljökvalitetsnormerna. Det kan konstateras att uppmätta PM 10 -halter ökade med cirka 8 procent efter bussomläggningen. Däremot var PM halter oförändrande. Observera att mätningen gjordes vid Carl Gustafs väg och där ökade trafiken, främst orsakad av ökad busstrafiken efter omläggningen. I jämförelse med miljömålet var uppmätta PM 10 - och PM 2.5 -halterna vid Södervärn något högre än miljömålen. Slutsatsen blir att ytterligare åtgärder behöver göras för att miljökvalitetsnormerna med säkerhet ska understigas på Södra Förstadsgatan 102 och att trafikflödesutvecklingen måste följas nogsamt. Jämförelsen med mätningen visar på en positiv utveckling.

7 Inledning Södervärn är en stor och viktig knutpunkt för busstrafiken i Malmö. Södra Förstadsgatan/Bergsgatan är viktiga huvudgator i Malmös vägnät. Miljökvalitetsnormen har tidigare överskridits vid Södra Förstadsgatan norr om Södervärn, vilket konstaterats från tidigare mätning på Södra Förstadsgatan och genom de spridningsmodelleringar av luftföroreningar som gjorts vid uppföljning av luftkvaliteten. I figur 1 redovisas en översikt av Södervärn och mätpunkternas placering. Kvävedioxidhalterna i Malmö är och har varit högre än gällande miljökvalitetsnorm i vissa enskilda gatumiljöer, bland annat på Södra Förstadsgatan norr Södervärn togs på grund av överskridandena av kvävedioxid (NO 2 ) ett åtgärdsprogram fram. Åtgärdsprogrammet avser att förhindra överskridande av miljökvalitetsnormen i Malmö. En av åtgärderna i åtgärdsprogrammet var att flytta delar av lokalbusstrafiken i Malmö (busslinje 1, 2, 6, 7 och 8) från Södra Förstadsgatan till stråket Carl Gustafs väg/rådmansgatan. Genom denna kraftfulla åtgärd (se även årsrapport 2014) var förhoppningen att överskridandet av miljökvalitetsnormen vid Södra Förstadsgatan skulle upphöra. Genom luftkvalitetsmätningar med mätvagnen innan och efter omläggningen av busstrafiken var förhoppningen att det kunna få fram resultat som visar om normen klaras på Södra Förstadsgatan efter omläggningen. Bussflytten genomfördes den 3 mars Tidigare mätningar på Södra Förstadsgatan 102 har gjorts under perioden till med miljöförvaltningens mobila mätvagn. Utförare av mätningen Mätningarna har utförts av Paul Hansson och Henric Nilsson. Rapporten har sammanställts av miljöingenjör Susanna Gustafsson på miljöövervakningsgruppen vid Avdelningen för miljö- och hälsoskydd. Luftkvaliteten i Malmö Trots att luftkvaliteten i Malmö ur ett internationellt perspektiv är bra, påverkas både människa och miljö negativt av luftföroreningar. Genom luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) finns krav på kommunerna att övervaka luftmiljön utomhus, se bilaga 1. Mätningar i Malmö görs för totalt ett tiotal olika luftföroreningar. Det finns tre permanenta mätstationer och en mobil mätstation. För mer information om den allmänna luftkvaliteten i Malmö hänvisas till årsrapporten Förutom mätningar görs också spridningsberäkningar av luftföroreningar, vilka är nödvändiga för att förstå luftkvalitetssituationen i stort.

8 Det är främst luftföroreningen kvävedioxid (NO 2 ) som är problematisk för Malmö. Uppmätta kvävedioxidhalter i en del starkt trafikerade gatumiljöer i centrala Malmö överstiger gränsvärdena definierade i miljökvalitetsnormen (MKN). Därför har Malmö stad och Länsstyrelsen i Skåne upprättat ett åtgärdsprogram för att reducera kvävedioxidhalterna. För övriga Sverige finns också problem med att klara miljökvalitetsnormerna för partiklar mindre än 10 mikrometer (PM 10 ). I figur 1 redovisas uppmätta årsmedelhalter av partiklar mindre än 10 mikrometer (PM 10 ) och kvävedioxid (NO 2 ) i centrala Malmö (mätstation Rådhuset) i taknivå för perioden 1999 till och med Årsmedelhalten för kvävedioxidhalterna har sakta men säkert sjunkit, medan partikelhalterna varierar utan någon tydlig trend. Kvävedioxidhalterna används även som en indikatorparameter för luftkvaliteten. µg/m 3 Figur 1. Redovisning av uppmätta årsmedelhalter av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ) för mätstationen Rådhuset i centrala Malmö i taknivå mellan åren 1999 till och med Enhet mikrogram per kubikmeter. I figur 2 redovisas beräknade NO 2 -halter som ett genomsnittligt årsmedelvärde i Malmö. Halterna kring Södervärn är generellt förhöjda, se mörkfärgad punkt i figur 4. Notera att upplösningen i beräkningen är relativt grov och därmed saknas många av de detaljer som finns i verkligheten. Figur 4 kommer från redovisning av luftkvalitet på malmo.se/luft, även kallad webbkartan.

9 Mätplats Figur 2. Beräknade kvävedioxidhalter (NO 2 ) i Malmö som genomsnittligt årsmedelvärde för år Enheten är µg/m 3. Mätplats och mätperiod Luftmätningen genomfördes mellan den 19 juni 2013 till den 8 oktober 2014 med miljöförvaltningens mobila mätvagn. Mätpunkterna var totalt tre för kvävemätningarna, se figur 3. En mätpunkt placerades vid Carl Gustafs väg nr 44 och två vid Södra Förstadsgatan nr 99 och nr 102. Dessa mätningar genomfördes vid fasad cirka 3 meter ovan mark. På mätvagnen som var placerad alldeles intill Carl Gustafs väg gjordes mätningar av partiklar (PM 10 och PM 2.5 ), vindriktning och vindhastighet. Mätningarna avsåg att göras i tre mätpunkter, men på grund av diffust läckage på slangen från mätpunkten Södra Förstadsgatan 99 redovisas mätningarna i rapporten endast från två mätpunkter, det vill säga från Carl Gustafs väg nr 44 och Södra Förstadsgatan 102.

10 Figur 3. Översiktlig beskrivning av Södervärn, mätplatser för luftkvalitet och var lokalbussarna gick före och efter den 3 mars Mer detaljerad beskrivning av mätplatserna görs i figur 2. Karta: stadsbyggnadskontoret. Figur 4. Mätvagnen med vy norr ut på Carl Gustafs väg.

11 Mätparametrar Mätparametrar var: Kvävemonoxid (NO) mättes vid Södra Förstadsgatan 102, Södra Förstadsgatan 99 och Carl Gustafs väg 44. Instrument: kemiluminiscensinstrument Eco Physics CLD 700 AL. Kvävedioxid (NO 2 ) mättes vid Södra Förstadsgatan 102, Södra Förstadsgatan 99 och Carl Gustafs väg 44. Instrument: kemiluminiscensinstrument Eco Physics CLD 700 AL. Partiklar mindre än 10 mikrometer (PM 10 ) och partiklar mindre än 2,5 mikrometer (PM 2.5 ) mättes på mätvagnens tak. Instrument: TEOM Series 1405a och TEOM/ 1400a FDMS Vindriktning och vindhastighet på 8 meters höjd ovan mark intill mätvagnen. Instrument Windsonic ultraljudsmätare. Trafik och utsläppskällor De viktigaste utsläppskällorna i ett lokalt perspektiv för de luftföroreningar som studerats kring Södervärn är vägtrafiken. Utsläppen från övriga Malmö har också betydelse för luftkvaliten. Dessutom finns påverkan från Köpenhamn och sjöfarten i Öresund, samt luftföroreningar som transporteras från exempelvis kontinenten. Trafiken är intensiv på ett flertal vägar vid Södervärn och andelen bussar (lokal- och regionbussar) är stor. Efter bussomläggningen har trafiken på Södra Förstadsgatan minskat med cirka fordon per dygn, medan på Carl Gustafs väg har trafiken ökat med motsvarande trafikflöde. I figur 5 redovisas uppmätta trafikflöden för Södra Förstadsgatan och Carl Gustafs väg vid Södervärn före och efter omläggningen. När det gäller fördelningen mellan olika fordonstyper (bussar, lastbilar o.s.v.) redovisas detta i tabell 1.

12 Årsdygnstrafik Figur 5. Redovisning av trafikflöden som vardagsdygnstrafik före och efter bussomläggningen till Källa gatukontoret i Malmö. Tabell 1. Trafikfördelningen före och efter bussomläggningen på Södra Förstadsgatan och Carl Gustafs väg. Källa gatukontoret. Södra Förstadsgatan före bussomläggningen Södra Förstadsgatan efter bussomläggningen Carl Gustafs väg före bussomläggningen Carl Gustafs väg efter bussomläggningen Trafikflöden före och efter bussomläggningen Trafikmängd Fördelning mellan olika fordonstyper Årsdygnstrafik Andel stadsbussar (%) Andel regionbussar (%) Andel lastbilar (%) Andel personbilar (%) ,3 5,9 2,0 84, ,5 6,3 2,9 89, ,6 1,0 2,4 95, ,3 0,9 2,4 86,4 Bussflytt till Rådmansgatan och Malmöexpressen Bussflytten till Rådmansgatan genomfördes den 3 mars 2014 och innebar att lokalbusslinjerna 1, 2, 6, 7 och 8 flyttades sin sträckning från Södra Förstadsgatan till stråket Carl Gustafs väg/rådmansgatan. Totalt var det cirka lokalbussar per dygn som flyttades. Här redovisas en analys av hur luftkvaliteten förändrades efter bussflytten. På Södra Förstadsgatan närmast Södervärn, går det fortfarande regionbussar och lokalbuss (linje 34 och 35). Från och med den 14 december 2014 flyttades linje 35 från Södra Förstadsgatan/Bergsgatan.

13 Det ska noteras att inledningsvis efter bussomläggningen den 3 mars stängdes trafiken helt av på Södra Förstadsgatan i höjd med Triangeln (mellan Friisgatan och Spångatan). Detta innebar även en stor minskning av biltrafiken på Södra Förstadsgatan. Den 15 oktober 2014 öppnades åter Södra Förstadsgatan i sin helhet, dock tillåts endast södergående trafik strax innan Södervärn på Södra Förstadsgatan, medan norrgående från Södervärn inte kan svänga direkt in på Södra Förstadsgatan. Innan invigningen av Rådmansgatan genomfördes åtgärder med att bygga separata bussfält på Carl Gustafs väg, samt justerad ljusreglering och ombyggnation i korsningen Södra Förstadsgatan Carl Gustafs väg - Spårvägsgatan. Ombyggnation startade efter årsskiftet och avslutades innan bussflytten den 3 mars. Det var en del framkomlighetsproblem under ombyggnationen som främst påverkade personbilstrafiken. Det var mer byggtrafik och entreprenadmaskiner i rörelse under denna ombyggnationsperiod. Inför invigningen av Malmöexpressen, linje 5, i början juni 2014 genomfördes stora gatuarbeten på framförallt Amiralsgatan. Stora gatuarbete, med mycket begränsad framkomlighet innebar förflyttning av trafiken till andra gator. Det är inte otänkbart att detta kan ha spillt över på trafiken kring Södervärn. Under några veckor i slutet av april var cirka 50 procent regionbusstrafiken tvingad att flytta från stråket Bergsgatan/Södra Förstadsgatan till Carl Gustafs väg Pildammsvägen - Fersens väg Regementsgatan Drottninggatan, då framkomligheten var obefintlig i korsningen Amiralsgatan/Bergsgatan/Föreningsgatan. Meteorologi under mätperioden De meteorologiska variationer som förekommer dels under året och dels mellan olika år har en stor betydelse för vilka luftföroreningshalter som uppkommer. För att kunna utvärdera de uppmätta halternas nivå i relation till ett meteorologiskt normalår, behövs kunskap om hur vädret varit under mätperioden. Egentligen är det två mätperioder och därmed två meteorologiska situationer, det vill säga en före bussomläggningen och en efter bussomläggningen. Ett av syftena var att förstå om och hur luftkvaliteten förändras i de två gatumiljöerna på grund av bussflytten. Första perioden innan bussomläggningen påbörjades på sommaren 2013 den 19 juli och avslutades på vårvintern 2014 den 2 mars. Andra mätperioden efter bussomläggningen påbörjades vårvintern 2014 den 3 mars och avslutades under hösten 2014 den 8 oktober. Vädret upprepar inte sig exakt och mellan de två mätperioderna skiljer sig ovanligt mycket. Därmed var det ur meteorologiskt hänseende inte lätt att dra långtgående slutsatser av uppmätta luftkvalitetshalter mellan de två mätperioder.

14 Perioden före bussomläggningen karakteriserades av mätning under höst och vinterperiod, det vill säga oftast innebär detta något högre luftföroreningshalt än ett normalt årsvärde. Efter bussomläggningen den 3 mars dominerades vädret av vår, sommar och höst. Det som är typisk för denna period är att uppmätta halter brukar vara lägre jämfört mot ett normalår. Dessutom var denna period betydligt mildare än normalt Man ska dessutom notera att vindriktningsfördelningen mellan perioderna, det vill säga före och efter bussomläggningen, skiljde sig markant åt. Det är främst perioden efter bussomläggningen som var ovanligt dominerad av ostliga vindar. Perioden innan bussomläggningen däremot var mer normalt vindriktningsfördelad. Detta innebar att jämförelse mellan perioderna försvårades och gjorde analysen mer osäker. I bilaga 3 redovisas en mer detaljerad redogörelse av hur vädret varit under hela mätperioden.

15 Uppmätta halter Redovisning av de uppmätta luftföroreningarna görs ämne för ämne i de nedanstående kapitlen. Jämförelser görs främst mot miljökvalitetsnormer (MKN) och delvis mot miljömål. I bilaga 1 och 2 görs en mer detaljerad redovisning av miljökvalitetsnormer och miljömål. Mätningarna gjordes i två mätpunkter, vilket redovisats i figur 1. Kvävemonoxid (NO) Kvävemonoxid (NO) emitteras från alla förbränningsprocesser, där luftens kväve och syret förenas. För de flesta emissionskällor sker den största delen av utsläppen av kväveföreningar som kvävemonoxid (NO). I atmosfären sker oxideringar och olika kemiska omvandlingar av kvävemonoxid (NO) till kvävedioxid (NO 2 ), vilken är reglerad genom miljökvalitetsnormer. Höga kvävemonoxidhalter indikerar att det finns källor nära mätplatsen, medan låga halter visar på ett större avstånd till källorna. För ämnet kvävemonoxid (NO) finns varken miljökvalitetsnorm eller miljömål definierat. Mätresultat Mätningarna av kvävemonoxid (NO) visar på måttliga halter av ämnet vid Carl Gustafs väg 44 och höga halter vid Södra Förstadsgatan 102. Orsaken är att avståndet mellan den lokala källan, i detta fall trafiken, är större vid Carl Gustafs väg än vid Södra Förstadsgatan. Mätresultaten visar tydligt att halterna vid Södra Förstadsgatan 102 var lägre efter bussflytten den 3 mars jämfört med halterna före den 3 mars. Halterna vid Carl Gustafs väg 44 var också något minskande. I vindriktningsdiagrammet syns tydligt för mätplatsen på Södra Förstadsgatan 102 att bidraget längs med Södra Förstadsgatan minskat, jämför figur 6 och 7. Perioden efter bussflytten karakteriserades av förhållandevis mycket vind från ost, vilket innebar att förorenad luft i högre grad förts in från Södervärn. I de beräkningar som gjorts (se sidan 29 i kapitel Beräkning av NO x - och NO 2 -halter ) återfinns en jämförelse som mer korrekt speglar den förändring av luftkvaliteten mellan de två mätperioderna.

16 Tabell 2. Uppmätta kvävemonoxidhalter (NO) vid Södervärn för mätplatserna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44 före bussflytten ( till ) och efter bussflytten ( till ). Kvävemonoxid (NO) Periodmedelvärde (µg/m 3 ) Södra Förstadsgatan 102 Carl Gustafs väg 44 Före Efter Före Efter bussflytten bussflytten bussflytten bussflytten Timmedelvärde 98-percentil (µg/m 3 ) Tidstäckning (%) I figur 6 och figur 7 redovisas medelhaltsfördelning för olika vindriktningar för mätplatserna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44, före respektive efter bussflytten den 3 mars. För båda mätplatserna är halterna som högts när det blåser från sydost, det vill säga från Södervärnsområdet. NO-halterna efter bussomläggningen vid mätplats Södra Förstadsgatan 102 är betydligt lägre när det blåser längs med Södra Förstadsgatan norr ifrån, än innan bussomläggningen. µg/m 3 Figur 6. Redovisning av medelhalter av kvävemonoxid (NO) i förhållande till vindriktningen för mätplatserna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44, före bussflytten den 3 mars ( till ). Enheten radiellt är µg/m 3.

17 µg/m 3 Figur 7. Redovisning av medelhalter av kvävemonoxid (NO) i förhållande till vindriktningen för mätplatserna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44, efter bussflytten den 3 mars ( till ). Enheten radiellt är µg/m 3. I figur 8 och 9 redovisas uppmätta kvävemonoxidhalter som genomsnitt under en vecka före och efter bussflytten. Resultatet visar tydligt att halterna var som högst under morgonen och att det var stor skillnad mellan vardag och helg. Generellt var NO-halterna högre vid Södra Förstadsgatan 102 jämfört med Carl Gustafs väg 44. I figur 8 syns tydligt att kvävemonoxidhalterna minskade kraftigt vid Södra Förstadsgatan 102 efter bussflytten. För Carl Gustafs väg var uppmätta NO-halter lika höga efter bussflytten som före, se figur 9. Den största skillnaden mellan mätperioderna är den generella haltnivån. Mindre detaljskillnader finns i karaktären över dygnet/veckan och orsakas främst av bussomläggningen och skillnad i grundläggande meteorologiska förhållanden mellan mätperioderna. µg/m 3 Figur 8. Genomsnittlig veckoprofil före och efter bussomläggningen av kvävemonoxid (NO) för mätplatsen Södra Förstadsgatan 102. Enhet är µg/m 3.

18 µg/m 3 Figur 9. Genomsnittlig veckoprofil före och efter bussomläggningen av kvävemonoxid (NO) för mätplatsen Carl Gustafs väg 44. Enhet är µg/m 3. Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxid (NO 2 ) är oxiderad kvävemonoxid (NO). Detta sker främst genom reaktion med ozon i luften. Oxidationsprocessen tar i storleksordningen minuter. Idag förekommer också direktemitterad kvävedioxid (NO 2 ) främst från den tunga fordonsflottan (lastbilar, bussar och arbetsmaskiner), samt moderna dieseldrivna personbilar. Utsläpp av kväve orsakar bland annat försurning av mark, sjöar och vattendrag, samt bidrar till bildningen av marknära ozon. Kväveutsläppen bidrar också i viss mån till växthuseffekten och har skadlig inverkan på människors hälsa. De påverkar andningssystemet, bland annat reducerar de flimmerhårens aktivitet. När damm, partiklar och bakterier tillåts uppehålla sig långa tider i lungorna ökar risken för irritationer och sjukdomar. För kvävedioxid (NO 2 ) finns miljökvalitetsnormer (SFS 2010:477). För mer information om miljökvalitetsnormer se bilaga 1. Föreliggande mätningen är utförd i gatumiljö. Halterna ska i de hänseendena vara uppfyllda vid trottoarer samt övriga platser där det kan förväntas att allmänheten vistas längre perioder.

19 Mätresultat Kvävedioxidhalterna (NO 2 ) redovisas för mätplatserna, Carl Gustafs väg 44 och Södra Förstadsgatan 102. Halterna var höga vid Södra Förstadsgatan 102. Dygnsnormen överskreds och timnormen var hög. Vid Carl Gustafs väg 44 var kvävedioxidhalterna måttliga till höga, procent av normen. Efter bussflytten den 3 mars sjönk halterna med cirka 6 % vid Södra Förstadsgatan 102. Trots haltminskningen tangerades dygnsnormen. Vid Carl Gustafs väg ökade haltnivåerna med cirka 5 % och haltnivåerna håller god marginal till miljökvalitetsnormen. I tabell 3 redovisas uppmätta kvävedioxidhalter (NO 2 ) före respektive efter bussflytten den 3 mars. Tabellen visar att halterna har minskat vid Södra Förstadsgatan 102, medan halterna ökade vid Carl Gustafs väg 44. Tabell 3. Uppmätta kvävedioxidhalter (NO 2 ) vid Södervärn för mätplatserna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44 före bussflytten ( till ) och efter bussflytten ( till ). MKN=MILJÖKVALITETSNORM Kvävedioxid (NO 2 ) Periodmedelvärde (µg/m 3 ) MKN/ Miljömål Södra Förstadsgatan 102 Före bussflytten Efter bussflytten Carl Gustafs väg 44 Före bussflytten Efter bussflytten 40/ Dygnsmedelvärde 98-percentil (µg/m 3 ) Timmedelvärde 98-percentil (µg/m 3 ) / Tidstäckning (%) I figur 10 och 11 redovisas medelhaltsfördelning för olika vindriktningar för de två mätplatserna före respektive efter bussflytten. Uppmätta medelkvävedioxidhalter var som högst när det blåser från sydost det vill säga från Södervärnsområdet. På mätplatsen Södra Förstadsgatan 102 minskade haltnivån avsevärt efter bussflytten när det blåste nordliga vindar, det vill säga när det blåser längs med Södra Förstadsgatan. Vid mätningarna på Carl Gustafs väg 44 syntes ingen sådan tydlig förändring.

20 µg/m 3 Figur 10. Redovisning av medelhalter av kvävedioxid (NO 2 ) i förhållande till vindriktningen för mätplatserna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44 under mätperioden före bussflytten den 3 mars. Enheten radiellt är µg/m 3. µg/m 3 Figur 11. Redovisning av medelhalter av kvävedioxid (NO 2 ) i förhållande till vindriktningen för mätplatserna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44 under mätperioden efter bussflytten den 3 mars. Enheten radiellt är µg/m 3. I figur 12 och 13 redovisas uppmätta kvävedioxidhalter som genomsnitt under en vecka före och efter bussflyten för respektive mätplats. Mätdata visar tydligt att halterna var som högst under morgon och kväll, samt att det var stor skillnad mellan vardag och helg. Veckoprofilen har god korrelation med trafiken i området. Generellt var NO 2 -halterna högre vid Södra Förstadsgatan 102 jämfört med Carl Gustafs väg 44. I figurerna 12 och 13 syns att kvävedioxidhalterna minskade något vid Södra Förstadsgatan 102 efter bussflytten. För Carl Gustafs väg var uppmätta NO 2 -halter lika höga eller något högre efter bussflytten.

21 µg/m 3 Figur 11. Genomsnittlig veckoprofil före och efter bussomläggningen av kvävedioxid (NO 2 ) för mätplatsen Södra Förstadsgatan 102. Enhet är µg/m 3. µg/m 3 Figur 12. Genomsnittlig veckoprofil före och efter bussomläggningen av kvävedioxid (NO 2 ) för mätplatsen Carl Gustafs väg 44. Enhet är µg/m 3.

22 Kväveoxider (NO x ) Kväveoxider (NO x ) är summan av kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ). För kväveoxider (NO x ) finns ingen definierad miljökvalitetsnorm. Rapporteringen görs främst för att redovisa alla uppmätta parametrar och för att kväveoxider (NO x ) används i jämförelse med de spridningsberäkningar som redovisas senare i rapporten. Mätresultat Uppmätta kväveoxidhalter (NO x ) vid de två mätplatserna var höga i första hand vid Södra Förstadsgatan 102. I figur 14 redovisas uppmätta NO x -halter som veckomedelvärde för båda mätplatserna under hela mätperioden. Jämförs uppmätta NO x -halterna innan och efter bussflytten, utan hänsyn tagen till väderförhållande mellan mätperioderna, uppmättes en stor haltminskning (cirka 30 %) vid Södra Förstadsgatan och vid Carl Gustafs väg var halterna i stort sett oförändrande. Tabell 4. Uppmätta kväveoxidhalter (NO x ) vid Södervärn för mätplatserna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44 före bussflytten ( till ) och efter bussflytten ( till ). Kväveoxider (NO x ) Periodmedelvärde (µg/m 3 ) Södra Förstadsgatan 102 Carl Gustafs väg 44 Före Efter Före Efter bussflytten bussflytten bussflytten bussflytten Timmedelvärde 98-percentil (µg/m 3 ) Tidstäckning (%)

23 µg/m 3 Figur 14. Veckomedelvärden av kväveoxider (NO x ) för hela mätperioden ( till ) för mätplatserna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44. Partiklar PM 10 och PM 2.5 Luftburna partiklar är idag en omdebatterad förorening och många forskare anser att flera hälsoproblem kan hänföras till partiklarna i luften som vi andas. Partiklar mindre än 4-5 µm kan tränga hela vägen ner i lungblåsorna och eventuellt vidare ut i blodet. De kan fungera som transportörer av bland annat toxiska ämnen. Exponering för luftburna partiklar ökar risken för luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. Exponering för partiklar kan hos barn försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling. Enligt svenska studier bedöms partiklar orsaka mellan och förtida dödsfall per år i Sverige. Detta motsvarar en förkortad medellivslängd på cirka 6 12 månader. En dominerande källa till höga halter av grova partiklar (PM 10 ) i gatumiljö i svenska tätorter är slitage av vägbeläggning, bromsar, däck och vägsand. Slitaget uppstår främst vid användningen av dubbdäck. Lite mindre partiklar (PM 2.5 ) bildas främst vid all typ av förbränning, där energiproduktionen och trafiken är de dominerande källorna. För både PM 10 och PM 2.5 är långdistanstransporter av partiklar ett betydande haltbidrag i södra Sverige och de allmänna bakgrundshalterna utgör en stor del av uppmätta halter. Partikelhalterna i Malmö är generellt inget stort problem i jämförelse med miljökvalitetsnormerna. Anledning till detta kan hänföras till milda och regniga vintrar och att dubbdäcksanvändningen är låg (mindre än 20 procent). Intrasporten av partiklar från kontinenten är större än i exempelvis Stockholm, där det varit problem med att klara normen för PM 10.

24 Mätresultat Resultatet från mätperioden vid Södervärn motsvarar ganska väl det som mäts på de flesta platser i Malmö i liknande miljöer. Uppmätta partikelhalter låg betydligt lägre än miljökvalitetsnormerna för både PM 10 och PM 2.5. PM 10 -halterna ökade efter bussomläggningen med cirka 14 procent. En ökning av PM 10 -halterna skedde också vid exempelvis mätstationen Dalaplan, dock var inte ökningen lika stor (cirka 6 procent). I jämförelse med miljömålet var uppmätta PM 10 - och PM 2.5 -halterna vid Södervärn något högre än miljömålen. Skillnaden mellan uppmätt medelhalt för mätperioderna och den bedömda urbana bakgrundshalten för PM 10 var i genomsnitt 2-4 µg/m 3, det vill säga det lokala haltbidraget var 2-4 µg/m 3. För partiklar PM 2.5 bedöms den urbana bakgrundshalten ligga omkring 9-10 µg/m 3 och det lokala bidraget vid mätplatsen bedöms till 1-2 µg/m 3. Tabell 5. Uppmätta partikelhalter (PM 10 ) vid Södervärn före bussflytten ( till ) och efter bussflytten ( till ). MKN=Miljökvalitetsnorm Partiklar (PM 10 ) MKN PM 10 Före Periodmedelvärde (µg/m 3 ) PM 10 Efter bussflytten bussflytten Dygnsmedelvärde 90-percentil (µg/m 3 ) Timmedelvärde 98-percentil (µg/m 3 ) Tidstäckning (%) 97 98

25 Tabell 6. Uppmätta partikelhalter (PM 2.5 ) vid Södervärn före bussflytten ( till ) och efter bussflytten ( till ). MKN=Miljökvalitetsnorm Partiklar (PM 2.5 ) MKN PM 2.5 Före Periodmedelvärde (µg/m 3 ) PM 2.5 Efter bussflytten bussflytten Dygnsmedelvärde 90-percentil (µg/m 3 ) Timmedelvärde 98-percentil (µg/m 3 ) Tidstäckning (procent) Medelhaltsdistributionen för PM 10 i förhållande till vindriktning (se figur 15) före och efter bussomläggningen visar på något högre halter från ost till sydost. Efter omläggning var PM 10 -halterna relativt jämnt fördelade. För PM 2.5 syns en tydligt förhöjd halt när det blåser från sydost både före och efter bussomläggningen, se figur 15. µg/m 3 Figur 15. Redovisning av medelhalter av PM 10 under mätperioderna före och efter bussomläggningen i förhållande till vindriktningen. Enheten radiellt är µg/m 3.

26 µg/m 3 Figur 16. Redovisning av medelhalter av PM 2.5, under mätperioderna före och efter bussomläggningen i förhållande till vindriktningen. Enheten radiellt är µg/m 3.

27 Jämförelse med föregående mätning år Under perioden 3 november 2003 till 2 maj 2004 genomfördes mätningar vid Södervärn. Gemensam mätplats för mätningen och var Södra Förstadsgatan 102. I tabell 7 redovisas ett antal intressanta parametrar, så som trafikflöden, fordonfördelning, genomsnittliga emissioner och uppmätta halter mellan de två mätperioderna. Det kan konstateras att trafiken har minskat med cirka fordon per veckomedeldygn sedan Dessutom har antalet tunga fordonsrörelser på Södra Förstadsgatan minskat från cirka per dygn (år 2003) till cirka per dygn efter bussflytten (år 2014). Innan bussflytten var det en ökning av andel tunga fordon. Förutom trafikminskning har det skett en emissionsminskning från fordonsflottan under de tio åren på cirka 30 procent. De luftkvalitetsmätningar som gjorts på samma mätplats visar också på en tydlig nedgång. Exempelvis har årsmedelvärdet för NO 2 minskat med cirka 35 procent, vid jämförelse och efter bussomläggningen. Däremot är minskningen för dygnsvärdena inte lika stor, utan endast cirka 12 procent. NO x -halterna har under de samma period minskat med cirka 45 procent. Tabell 7. Jämförelse mellan mätningar och före och efter bussomläggningen för mätplatsen Södra Förstadsgatan 102 (mätpunkt 1). Miljö- Mätning Mätning Mätning kvalitets- norm före buss efter buss- Trafikflöden på Södra Förstadsgatan 102 (årdygnstrafik) omläggning omläggning Andel personbilar (%) 86,2 84,8 89,3 Andel regionbussar -(%) 4,5 5,9 6,3 Andel stadsbussar -(%) 6,3 7,3 1,5 Genomsnittlig emission av NOx = E f (gram/fordonskilometer) Utsläpp av NO x per km i kg (E f * Trafikflöde) 1,0 0,75 0,71 17,0 13,5 11,5 NO (årsmedel i µg/m 3 ) NO 2 (årsmedel i µg/m 3 ) NO 2 (dygn 98-percentil i µg/m 3 ) NO 2 (tim 98-percentil i µg/m 3 ) NO x (årsmedel i µg/m 3 ) NO x (tim 98-percentil i µg/m 3 )

28 I figur 17 och 18 redovisas utvecklingen av NO 2 respektive NO x från till situationen efter bussomläggningen på Södra Förstadsgatan 102. Tydliga haltminskningarna kan noteras. Minskningen för uppmätta NO 2 - dygnsvärdena var cirka 12 procent. För periodmedelvärdena var minskningen cirka 35 procent, det vill säga betydligt större än dygnsvärdena. För NO x -halterna var minskning för både periodvärden och timvärden ungefär lika stor eller cirka 45 procent. Det kan också noteras att årsmedelhalterna av kvävedioxid (NO 2 ) överskred normen , medan i dag är halterna betydligt lägre än normen. µg/m 3 Figur 17. Redovisning av uppmätta kvävedioxidhalter (NO 2 ) för mätpunkten på Södra Förstadsgatan 102 för mätningen år 2003/2004, 2013/2014 före bussomläggningen och 2014 efter bussomläggningen. Enhet µg/m 3. µg/m 3 Figur 18. Redovisning av uppmätta kväveoxidhalter (NO x ) för mätpunkten på Södra Förstadsgatan 102 för mätningen år 2003/2004, 2013/2014 före bussomläggningen och 2014 efter bussomläggningen. Enhet µg/m 3.

29 Kvävdioxidhalter (NO 2 ) med passiva provtagare Under perioden 14 mars till 4 april gjorde kvävedioxidmätningar (NO 2 ) med passiva provtagare kring Södervärn och Triangelområdet, strax efter flytten av bussarna. Utrustningen placerade i närheten av förskolan vid Rådmansgatan strax söder om Sankt Johannes kyrkan, vid Rådmansgatans norra del och vid Södra Förstadsgatan. I figur 19 redovisas uppmätta kvävedioxidhalter under mätperioden. Noterbart är att halterna på alla mätplatser var måttliga µg/m 3 som periodmedelvärde. De lägsta halterna uppmättes vid norra delen av Dekanens förskola (13 µg/m 3 ) och den del av Södra Förstadsgatan som var avstängd (14 µg/m 3 ). Högsta halterna uppmättes i det tydliga gaturummet på Rådmansgatan norra del mot Triangeln (18 µg/m 3 ) och på Smedjegatan mellan Södra Förstadsgatan och Bergsgatan (18 µg/m 3 ). De uppmätta halterna med passiva provtagarna under de tre veckorna kan jämföras med mätningarna vid Södervärn (röda siffrorna). Halterna vid Carl Gustafs väg 44 och Södra Förstadsgatan 102 var betydligt högre än de som gjordes med passiva provtagare. Figur 19. Uppmätta kvävedioxidhalter (NO 2 ) med passiva provtagare (vita siffror på svart botten) och med mätvagnens mätutrustning (röda siffror på svart botten) för perioden 14 mars till 4 april Enhet är µg/m 3.

30 Beräkning av NO x - och NO 2 -halter Förutsättningar vid spridningsmodellering I datorsystemet EnviMan finns det möjlighet att simulera luftföroreningshalter eller beräkna utsläpp. Simuleringen baseras på olika typer av utsläppskällor, trafikflöden, den lokala geografin samt meteorologiska variationer. Emissionsdatabasen i EnviMan är ursprungligen från år 2002, men är uppdaterad och kompletterad i omgångar. Senast gjordes en omfattande uppdatering 2011/12. För detta arbete har den lokala biltrafiken uppdaterats och ny trafikemissionsmodell har introducerats (HBEFA 3.2) för år I emissionsdatabasen ingår cirka olika emissionskällor i Skåne. Huvudparten av källorna är trafiklänkar. Varje trafiklänk omfattar bland annat trafikflöden för lätta och tunga fordon, vägprofil och vägtyp. Övriga källor är bland annat sjöfart, industrier, värmeanläggningar, flyg, järnväg, småskalig uppvärmning och arbetsmaskiner/arbetsredskap. Detaljeringsgraden av emissionsdatabasen är högre i Skåne, medan utsläppen (emissioner) utanför Skåne behandlas mer schablonartat. I figur 20 redovisas utsläppet av kväveoxider (NO x ) i Öresundregionen per 0,25 kvadratkilometer. Malmö Figur 20. Översiktlig presentation av emissioner (utsläpp) av kväveoxider (NO x ) per 500x500 m i Skåne, Själland, Öresund och södra Östersjön.

31 I beräkningarna av halterna behövs meteorologiska data. Informationen kommer från den meteorologiska masten vid Heleneholm och uppfyller alla krav för att kunna göra spridningsberäkningar av luftföroreningar. Beräkningarna har gjorts med hänsyn till alla kända källor som finns i Öresundregionen, genom en mer översiktlig bakgrundsberäkning med en gaussisk spridningsmodell. Dessutom görs en lokal beräkning i respektive gatumiljö (OSPM-modell), som tar hänsyn till lokala instängningseffekter på grund av högre hus kring gatan. Denna lokala gatuberäkning adderas med den översiktliga beräkningen och en långväga bakgrundshalt adderas också till beräkningarna. Genom mångårigt arbete med beräkningsmodeller, emissionsmodeller och uppmätta halter har en beräkningskvalitet uppnåtts på cirka 10 procent eller bättre. Beräknade kväveoxidhalter (NO x ) med spridningsmodell I tabell 8 redovisas beräknade (med spridningsmodell) och uppmätta kväveoxidhalter (NO x ) för periodmedelvärde och 98-percentilhalt för timvärden. Det kan konstateras att beräknade NO x -halter stämmer mycket väl med uppmätta NO x -halter för Södra Förstadsgatan 102, både innan bussomläggningen och efter bussomläggningen. Beräknade NO x - halterna vid Carl Gustafs väg 44 stämmer i stort mycket bra med uppmätta halter. En viss skillnad erhålls för perioden innan bussomläggningen där beräknade halter är lägre än uppmätta halter. En bidragande faktor kan vara att trafikflödena och fördelning på Carl Gustafs väg innan bussomläggningen fick bedömas. Tabell 8. Redovisning av uppmätta och beräknade NO x -värden för gatorna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44 före och efter bussomläggningen. Enhet µg/m 3. Södra Förstadsgatan 102 (före omläggning) Södra Förstadsgatan 102 (efter omläggning) Carl Gustafs väg 44 (före omläggning) Carl Gustafs väg 44 (efter omläggning) Uppmätta periodvärden av NO x Enhet µg/m 3 Beräknade periodvärden av NO x med spridningsmodell Enhet µg/m 3 medelvärde 98%-tim medelvärde 98%-tim

32 Beräknade kvävedioxidhalter (NO 2 ) med spridningsmodell I tabell 9 redovisas beräknade (med spridningsmodell) och uppmätta kvävedioxidhalter (NO 2 ) för periodmedelvärde, 98-percentil dygnsvärden och 98-percentilhalt för timvärden. I stort visar en mycket god överenstämmelse och skillnaden mellan uppmätt och beräknad halt är 2 procent i genomsnitt för alla tre statistiska mått. I mer detalj ser man periodmedelvärdena överskatt i beräkningarna jämfört med uppmätta NO 2 -halter. Tabell 9. Redovisning av uppmätta och beräknade NO 2 -värden för gatorna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44 före och efter bussomläggningen. Enhet µg/m 3. Södra Förstadsgatan 102 (före omläggning) Södra Förstadsgatan 102 (efter omläggning) Carl Gustafs väg 44 (före omläggning) Carl Gustafs väg 44 (efter omläggning) Uppmätta periodvärden av NO 2 Enhet µg/m 3 Beräknade periodvärden av NO 2 med spridningsmodell Enhet µg/m 3 Medelvärde dygn tim värde dygn tim 98%- 98%- Medel- 98%- 98%

33 Beräknade kväveoxidhalter för ett normalår I emissionsmodellen och spridningsmodellen kan jämförelse göras för samma meteorologiska period men med olika ingångsdata för exempelvis en väg. Exempel på olika ingångsdata är trafikflöden, fordonsfördelning, olika gaturumsutformningar och emissionsfaktorer. I denna jämförelse har beräkningar gjort för helåret 2003 för de två gaturummen Carl Gustafs väg 44 och Södra Förstadsgatan 102, med utgångspunkt från olika trafikflöden och trafikfördelningar, se tabell 7 eller tabell 1. I och med att det går att beräkna NO x - och NO 2 -halter med stor noggrannhet och god överenstämmelse mot faktiska uppmätta halter (se de föregående kapitel för respektive mätperiod), går det att med större säkerhet redovisa vilken skillnad i halthänseende det blivit efter bussomläggningen och den förändrade fordonsfördelningen i de två gaturummen för ett normalår. I tabell 10 redovisas beräknade NO 2 - och NO x -halter före och efter bussomläggningen för ett normalår. Resultaten utifrån beräknade halter (se tabell 10) på Södra Förstadsgatan visar att NO x - halterna minskade med cirka 17 procent och NO 2 -halterna minskade med cirka 10 procent i och med att det gick cirka färre bussar efter bussomläggningen den 3 mars Motsvarande ökning av busstrafiken skedde på Carl Gustafs väg och i dessa beräkningar konstateras att NO x -halterna ökade med cirka 25 procent och NO 2 - halterna ökade med cirka 13 procent jämfört med innan bussomläggningen. När uppmätta NO 2 - och NO x -halter jämförs för de två olika mätperioderna ser man inte lika stor haltskillnad. Orsaken är främst att de grundläggande meteorologiska förhållandena mellan mätperioderna (innan och efter bussomläggningen) inte är lika varandra. Detta är alltid ett stort problem vid mätningar som görs under en begränsad period. Tabell 10. Redovisning av beräknade NO 2 - och NO x -värden för gatorna Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44 före och efter bussomläggningen för normalåret Enhet µg/m 3. Beräknade NO x -halter Enhet µg/m 3 Års- 98%- medel- värde tim Beräknade NO 2 -halter Enhet µg/m 3 98%- dygn Årsmedelvärde 98%- tim Södra Förstadsgatan (före omläggning) Södra Förstadsgatan (efter omläggning) Procentuell förändring (%) Carl Gustafs väg (före omläggning) Carl Gustafs väg (efter omläggning) Procentuell förändring (%)

34 Källfördelning efter bussomläggningen En stor fördel med spridningsmodeller är att man kan bestämma vilka emissionskällor som ska tas med i beräkningarna. Detta innebär att det går att beräkna hur mycket olika emissionskällor bidrar med. I figur 21 och 22 redovisas en detaljared källfördelning efter bussomläggningen där hänsyn tas till hur mycket de olika trafikslagen i gaturummet bidrar med. Noterbart är att den lokala trafiken i gaturummet vid Södra Förstadsgatan 102 ger upphov till cirka 65 procent av beräknade årsmedelhalter. Motsvarande beräknat haltbidrag vid Carl Gustafs väg 44 är cirka 50 procent. Om man räknar med trafikens bidrag i näromgivningen, övriga Malmö och Skåne, ökar trafikens andel till cirka 85 procent vid Södra Förstadsgatan 102 och 75 procent vid Carl Gustafs väg 44. Figur 21. Detaljerad källfördelning till beräknade årsmedelhalter av kväveoxider (NO x ) vid Södra Förstadsgatan efter bussomläggningen. Trafiken från Malmö och Skåne är all trafiks påverkan på luftkvaliteten i gaturummet utom vad den lokala trafiken i gaturummet genererar. Figur 22. Detaljerad källfördelning till beräknade årsmedelhalter av kväveoxider (NO x ) vid Carl Gustafs väg efter bussomläggningen. Trafiken från Malmö och Skåne är all trafiks påverkan på luftkvaliteten i gaturummet utom vad den lokala trafiken i gaturummet genererar.

35 Slutsats Genom de luftkvalitetsmätningar som genomförts vid Södra Förstadsgatan 102 och Carl Gustafs väg 44 under perioden den 19 juni 2013 och den 8 oktober 2014 har viktig kunskap erhållits om utvecklingen av luftkvaliteten kring Södervärn. Det är främst kvävedioxid (NO 2 ) och kväveoxider (NO x ) som har varit viktiga i luftkvalitetsundersökningen. Den 3 mars 2014 ändrades linjedragningen så att lokala gasbussar per dag flyttades från Södra Förstadsgatan till Rådmansgatan/Carl Gustafs väg. Detta innebar minskad påverkan på luftkvaliteten på Södra Förstadsgatan, men medförde en ökad påverkan på luftkvaliteten på Carl Gustafs väg/rådmansgatan. Förhoppningen var att minska utsläppen så att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid (NO 2 ) underskreds på Södra Förstadsgatan. Dessutom var det intressant att jämföra den tidigare mätningen som gjordes för att få en bättre förståelse för luftkvalitetsutvecklingen. Resultaten från mätningar har varit svåra att utvärdera då de två mätperioderna (före och efter bussomläggningen) inte var meteorologiskt helt jämförbara. Från mätningarna kan det konstateras att NO 2 -halterna minskat med cirka 6 procent på Södra Förstadsgatan 102 efter bussomläggningen. Haltökningen utifrån uppmätta värden på Carl Gustafs väg av kvävedioxid (NO 2 ) var cirka 5 procent. I de spridningsmodelleringar som gjorts för att validera uppmätta halter konstateras att haltminskningen för kvävedioxid (NO 2 ) vid Södra Förstadsgatan 102 har blivit cirka 10 procent och haltökningen vid Carl Gustafs väg 44 blivit cirka 13 procent. När det gäller den viktiga frågan om miljökvalitetsnormen inte överskrids på Södra Förstadsgatan 102, blir svaret att dygnsnormen tangeras. En minskning av halterna har skett, men det är fortafarande en bit kvar tills man med säkerhet kan säga att normen inte överskrids. Emissionsutvecklingen tycks fortfarande vara positiv, men trafikflödesutvecklingen måste följas nogsamt. Ytterligare åtgärder kan på sikt vara nödvändiga. Jämfört med luftkvalitetsituationen kan man se en mycket positiv utveckling. Kvävedioxidhalterna vid Södra Förstadsgatan 102 har minskat med procent på tio år. NO x -halterna har under samma period minskat med cirka 45 procent.