Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

Transkript

1 Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen Miljöförvaltningen Upprättad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Susanna Gustafsson Miljöförvaltingen Miljöövervakningsgruppen på MHS

2 2 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Resultat... 4 Slutsats... 5 Bakgrund... 6 Inledning... 7 Luftkvaliteten i Malmö... 8 Mätplats och mätparametrar... 9 Trafik och utsläppskällor i området Meteorologi under mätperioden Uppmätta halter Kvävemonoxid (NO) Kvävedioxid (NO 2 ) Kväveoxider (NO x ) Ozon Kolväten bensen och toluen Partiklar PM 10 och PM Uppmätta kvävdioxidhalter i närheten Källorna till kväveoxidhalterna Slutsats Bilaga 1: Miljökvalitetsnorm Bilaga 2: Miljömål Bilaga 3: Termer och uttryck Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

4 Sammanfattning Klagshamnsvägen är ett av huvudstråken genom Bunkeflo. Trafikökningen på Klagshamnsvägen har de senaste 10 åren varit %, enligt trafikmätningar från Gatukontoret. Då bebyggelsen till stor del är av villastruktur, förekommer det trivseldning i braskaminer och klagomål på emissioner från bl a sådan eldning har förekommit. För att förstå och få en mer detaljerad kunskap om luftkvaliteten har mätning med den mobila mätvagnen utförts vid Klagshamnsvägen, ca 300 meter norr om den lokala mataffären i Bunkeflo. Mätvagnen placerades på den öppna gräsytan söder om fastigheten med adress Klagshamnsvägen 27. Mätningen genomfördes i två punkter. En mätpunkt intill vägen på lyktstolpe 3,5 m ovan mark och en mätpunkt på gräsytan, d.v.s. ovan på mätvagnen på ca 3,5 m ovan mark. Ett av syftena var att undersöka om man med mätningarna, som gjordes från och med den 10 oktober 2012 till och med den 20 maj 2013, kunde se någon effekt från den lokala trivseldningen i området. Andra syften med mätningen var att med mätvagnen undersöka den lokala luftkvaliteten i stadsområdet. Luftföroreningarna som mättes var kvävemonoxid, kvävedioxid, bensen, toluen, ozon, PM 10 och PM 2.5. Resultat Utifrån mätningarna under vid Klagshamnsvägen, kan man konstatera att uppmätta halter inte är alarmerande höga, men att de inte heller är låga. Alla miljökvalitetsnormer (MKN) klaras med god marginal. Halterna som mättes var i stort i nivå med miljömålet för frisk luft. Luftföroreningen kvävedioxid uppvisar en tydlig dygnsprofil, med högre halter på morgon och kväll. En variation som sammanfaller väl med trafiksituationen vid mätplatsen. Medelvärdet för kvävedioxid under mätperioden var ca 20 µg/m 3. Detta innebär att miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet (40 µg/m 3 ) klaras med god marginal och att halterna låg i nivå med miljömålet. Uppmätta ozonhalter var lika höga som i urban bakgrund i centrala Malmö. Ozon har ingen tydlig lokal prägel, utan beror på luftmassor och större meteorologiska och årliga variationer. Mätningarna av bensen och toluen gav relativt låga halter, där exempelvis medelvärdet för bensen under mätperioden låg på 1 µg/m 3 och där miljökvalitetsnormen är 5 µg/m 3 som årsmedelvärde. Även bensen och toluen visar en tydlig samvariation med trafiken i området. Partikelhalter för mätperioden var i stora drag betydligt lägre än miljökvalitetsnormerna för både PM 10 och PM 2.5 men något högre än miljömålet. Partikelhalterna i Bunkeflo beror, i likhet med övriga delar av Malmö, till stor del på intransporterade partiklar i de luftmassor som rör sig över södra Sverige. För partiklar mindre än 10 mikrometer (PM 10 ) 4 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

5 visar uppmätta halter vid Klagshamnsvägen en tydlig dygnsvariation, vilket tyder på ett lokalt bidrag från trafiken med uppvirvling av partiklar från vägarna. Det lokala bidraget till partikelhalterna av partiklar mindre än 2,5 mikrometer (PM 2.5 ) är inte lika tydligt men förhöjda halter under sen kväll beror sannolikt på lokal trivseldning i området. Slutsats Alla miljökvalitetsnormer klaras med god marginal. Det kan konstateras att uppmätta halter var något högre än vad som förväntades. Det mest uppenbara skälet till att uppmätta halter har ökat i området är att Bunkeflo har byggts ut i hög grad och fortfarande expanderar. Därigenom ökar de samlade utsläppen i området. De mest betydande källorna lokalt är vägtrafiken och utsläppen från lokal uppvärmning av hushållen. De uppmätta partikelhalterna, främst PM 2.5, visar på en viss lokal påverkan från småskalig uppvärmning i området. 5 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

6 Bakgrund Bunkeflo och Limhamns södra delar har byggts ut kraftigt under de senaste 10 åren. Befolkningsökningen i området har varit stor och därigenom har hela infrastrukturen byggts ut och trafiken ökat. Klagshamnsvägen är ett av huvudstråken genom Bunkeflo. Trafikökningen på Klagshamnsvägen har de senaste 10 åren varit %, enligt trafikmätningar från Gatukontoret. Då bebyggelsen till stor del är av villastruktur, så förekommer också trivseldning. Klagomål på sådan eldning har förekommit i området. Mätningarna av luftföroreningar har gjorts med kontinuerlig mätutrustning i omgångar i Malmös södra delar. Senast gjordes kontinuerliga luftmätningar i närheten av Tygelsjö år Utöver mätkampanjer med kontinuerlig mätutrustning följs luftkvaliteten regelbundet upp med spridningsmodelleringar och enklare provtagningsutrustning. Under gjordes mätningar med enklare provtagningsutrustning i närheten av vald mätplats och under gjordes en uppföljande mätning. För att förstå och få en mer detaljerad kunskap om luftkvaliteten har mätning valts att göras vid Klagshamnsvägen 27, som ligger ca 300 meter norr om den lokala mataffären i Bunkeflo. Syftena var följande: Undersöka om man med mätningarna kunde se någon effekt från den lokala trivseldningen i området. Systematisk undersöka och kontrollera den lokala luftkvaliteten. Validera spridningsmodellen med mätresultatet för att m.h.a. spridningsberäkningar uppskatta luftkvaliteten över större områden, så som hela Malmö stad. Figur 1. Översiktlig beskrivning var luftkvalitetsmätningen vid Klagshamnsvägen utfördes. Mer detaljerad beskrivning av mätplats görs i figur 5. Karta: stadbyggnadskontoret. 6 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

7 Inledning Mätningar genomfördes från och med den 10 oktober 2012 till och med den 20 maj Miljöförvaltningens mobila mätvagn användes för att genomföra mätningarna. Mätvagnen placerades på den öppna gräsytan söder om fastigheten med adress Klagshamnsvägen 27. Mätningen genomfördes i två punkter. En mätpunkt intill Klagshamnsvägen och en mätpunkt på gräsytan. Information om mätningen till boende i närheten delades ut i samband med etablerandet av mätplatsen. Figur 2. Foto av mätvagnen med vy mot Klagshamnsvägen. I de tidigare mätningarna som genomförts i närheten har halterna av luftföroreningar varit låga till måttliga i jämförelse med de gränsvärden som finns (miljökvalitetsnormer), för luftföroreningar utomhus. I de analyser och spridningsberäkningar som redovisas har det använts meteorologisk data från den egna masten vid Heleneholm. Spridningsberäkningar är genomförda i programmet Enviman med modellen AERMOD. Emissionsdatabasen (EDB) som ligger till grund för kunskap om hur utsläppssituationen ser ut innefattar allt lokalt i Malmö och utsläppen i Öresundregionen. Emissionsdatabasen uppdateras av Malmö för hela Öresund på uppdrag av Skånes luftvårdsförbund. Mätningarna har utförts av Paul Hansson och Henric Nilsson. Rapporten har sammanställts av miljöingenjör Susanna Gustafsson på miljöövervakningsgruppen vid Avdelningen för miljö- och hälsoskydd. 7 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

8 Luftkvaliteten i Malmö Trots att luftkvaliteten i Malmö ur ett internationellt perspektiv är bra, påverkas både människa och miljö negativt av luftföroreningar. Genom luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) finns krav på kommunerna att övervaka luftmiljön utomhus, se bilaga 1. Mätningar i Malmö görs för totalt ett 10-tal olika luftföroreningar. Det finns tre permanenta mätstationer och en mobil mätstation, se figur 2. Förutom mätningar görs också spridningsberäkningar av luftföroreningar. Det är främst luftföroreningen kvävedioxid som är problematisk för Malmö. Uppmätta kvävedioxidhalter i en del starkt trafikerade gatumiljöer i centrala Malmö överstiger gränsvärdena definierade i miljökvalitetsnormen (MKN). Därför har Malmö stad och länsstyrelsen i Skåne upprättat ett åtgärdsprogram för att reducera kvävedioxidhalterna. För övriga Sverige finns också problem att klara miljökvalitetsnormerna för partiklar mindre än 10 mikrometer (PM 10 ). I figur 3 redovisas uppmätta årsmedelhalter av partiklar mindre än 10 mikrometer (PM 10 ) och kvävedioxid (NO 2 ) i centrala Malmö (mätstation Rådhuset) i taknivå för de senaste 14 åren. Årsmedelhalten för kvävedioxidhalterna har i princip sakta men säkert sjunkit, medan partikelhalterna varierar utan någon tydlig trend. Kvävedioxidhalterna används i allmänhet som en indikator parameter för luftkvaliteten. Figur 3. Redovisning av uppmätta årsmedelhalter av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ) för mätstationen Rådhuset i centrala Malmö i taknivå. Enhet mikrogram per kubikmeter. Notera att uppmätta halter för 2013 inte redovisas då årets mätningar inte ännu har avslutats. I figur 4 redovisas beräknade NO 2 -halter som ett genomsnittligt årsmedelvärde i Malmö. Det går att se att i stort är beräknade halter betydligt lägre i Bunkeflo området än i centrala Malmö. Notera att upplösningen i beräkningen är relativt grov och därmed saknas många av de detaljer som finns i verkligheten. 8 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

9 Mätplats Figur 4. Beräknade kvävedioxidhalter i Malmö som genomsnittligt årsmedelvärde. Enheten är µg/m 3. Mätplats och mätparametrar Mätningarna gjordes invid Klagshamnsvägen 27 alldeles vid vägen (mätplats 2) samt mitt på gräsmattan väster om Klagshamnsvägen (kallas också för grönytan, mätplats 1). I figur 5 redovisas var mätningarna gjordes och var mätvagnen placerades. Mätparametrar: Kvävemonoxid (NO): mätpunkt 1 och mätpunkt 2 Instrument: kemiluminiscensinstrument Eco Physics CLD 700 AL Kvävedioxid (NO 2 ): mätpunkt 1 och mätpunkt 2 Instrument: kemiluminiscensinstrument Eco Physics CLD 700 AL Partiklar mindre än 10 mikrometer (PM 10 ) och partiklar mindre än 2,5 mikrometer (PM 2.5 ): mätpunkt 1 Instrument: TEOM/FDMS Series 1400a Bensen och toluen: mätpunkt 1 Instrument: Syntech Spectras GC 955 (gaskromatograf med foto jondetektor) Vindriktning 10 meters höjd ovan mark Vindhastighet 10 meters höjd ovan mark Mätpunkt 1, d.v.s. på grönytan, är där mätvagnen placerades, vilket var ca 20 m från vägen. Mätpunkt 2 var lyktstolpen intill Klagshamnsvägen. 9 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

10 Lyktstolpen var placerad ca 2 m från vägen. Höjden på provtagningsutrustningen för luftföroreningar var ca 3,5 m för båda mätplatserna, medan den lokala vindriktningen och vindhastigheten mättes ca 10 m ovan mark. I analyserna har även väderdata från den meteorologiska masten på Heleneholm använts. Figur 5. Beskrivning av mätpositioner (för luftföroreningar) och var mätvagnen var placerad vid Klagshamnsvägen Karta: Malmö stadsatlas. 10 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

11 Trafik och utsläppskällor i området De viktigaste utsläppskällorna i ett lokalt perspektiv för de luftföroreningar som studerats i Bunkeflo är vägtrafiken och den enskilda uppvärmningen av hushållen. Utsläppen från övriga Malmö har också betydelse för luftkvaliten i Bunkeflo. Dessutom finns påverkan från Köpenhamn och sjöfarten ute i sundet, samt luftföroreningar som transporteras från exempelvis kontinenten. På sidan 26 redovisas hur olika källtyper påverkar beräknade halter, dvs. källornas haltbidrag, vid mätplatsen på Klagshamnsvägen. Trafiken på ett flertal vägar i Bunkeflo har ökat genom en intensiv utbyggnad. Utifrån de trafikmätningar som gjorts på bl.a. Klagshamnsvägen söder om mataffären ser man att trafiken ökat från 5600 fordon per vardagsdygn år 1999 till 6800 fordon per vardagsdygn år Den tunga trafiken, dvs bussar och lastbilar, utgör tillsammans ca 8 %, varav 40 % av den tunga trafiken är busstrafik. Strax norr om mätplatsen är trafikflödet ca 8300 fordon per vardagsdygn år Figur 6. Redovisning av förändringen av fordonsflöden (vardagsdygnsvärden) från 2003 till 2012 för Gottorpsvägen och Klagshamnsvägen. Källa gatukontoret i Malmö. Meteorologi under mätperioden De meteorologiska variationer som förekommer dels under året och dels mellan olika år har en stor betydelse för vilka luftföroreningshalter som uppkommer. För att kunna utvärdera de uppmätta halternas nivå i relation till ett meteorologiskt normalår, behövs kunskap om hur vädret varit under mätperioden. 11 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

12 Vädret under vintern var generellt kallt. Detta brukar innebära att uppmätta luftföroreningshalter blir förhöjda jämfört med en mer normal vinter. Vintern startade redan i början på december och våren var sen. Det var först en bit in i april som våren började. Detaljer månad för månad redovisas nedan: Oktober: November: December: Januari: Februari: Mars: April: Maj: Ganska normal månad i genomsnitt. Dock ovanligt varmt i slutet av månaden. Varm månad med ett temperaturöverskott på ca 1,5 grader och aningen mindre nederbörd än normalt. Större delen av månaden var det vinter med snö och kyla. Sista dagarna blev det åter milt följt av stora nederbördsmängder. Månaden som helhet blev nästan 2 grader kallare än normalt och nederbördsmängderna var normala. Månaden inleddes milt, sedan kom vintern tillbaka. Mot slutet av månaden åter en portion mildluft. Januari blev något kallare än normalt och nederbörden något mindre än normalt. Vintrigt och kallt, men något mindre nederbördsmängder än normalt. Mars var i huvudsak en vintermånad detta år med en intensiv snöstorm som passerade Skåne i mitten av månaden. Månaden blev 3 grader kallare än normalt och nederbördsmängderna bara 25 % av de normala. Dock var det en månad med mycket sol. Solig och torr månad. Starten blev kall. Mot slutet av månaden lite vårvärme. Sammantaget innebar vädret en sen start på våren. Inledningsvis kall, men mot slutet sommar. Kyligare längs med kusterna. Torrare än normalt. I figur 7 redovisas antal timmar där det finns förutsättningar för högre luftföroreningshalter i jämförelse med tidigare år. Det som redovisas är de två mest stabila stabilitetsklasserna, av 7 möjliga. Stabilt väder kan lite förenklat beskrivas som när det är vindstilla och inte allt för stor instrålning av solljus. Dessa förhållanden skapar endast små rörelser av luft och därigenom späds inte luftföroreningar ut, utan blir kvar i de områden där de släpps ut. Under mätperioden förekom en period med något fler timmar med stabilt väder jämfört med tidigare år. Detta kan bidra till förhöjda uppmätta halter då de föroreningar som släpps ut inte späds ut i lika stor omfattning. 12 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

13 Antal timmar med stabilt väder Period Figur 7. Beräknad stabilitet (väder med mindre omblandning), redovisad i antal timmar med stabilt väder för perioden 10 oktober till 20 maj för respektive vinterhalvår. Under mätperioden har medelvindhastigheten från den östra sektorn varit högre än vad den varit i genomsnitt (se figur 8). Skillnaden är dock inte stor. När det gäller frekvensfördelningen (se figur 9) under mätperioden så var det mindre västliga vindar och framförallt mer nordostliga vindar än den genomsnittliga fördelningen. Detta är vanligare när vädret är mer vintrigt under vinterhalvåret. Figur 8. Medelvindhastigheten i m/s för olika vindriktningar under ett genomsnittligt år för och under mätperioden Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

14 Figur 9. Genomsnittlig frekvensfördelning (procent) av olika vindriktningar under och under mätperioden Enheten radiellt är procent (%). 14 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

15 Uppmätta halter Redovisning av de uppmätta luftföroreningarna görs ämne för ämne i de nedanstående kapitlen. Jämförelser görs mot miljökvalitetsnormer (MKN) och miljömål. I bilaga 1 och 2 görs en mer detaljerad redovisning av miljökvalitetsnormer och miljömål. Kvävemonoxid (NO) Kvävemonoxid emitteras från alla förbränningsprocesser, där luftens kväve och syret förenas. För de flesta emissionskällor sker den största delen av utsläppen av kväveföreningar som kvävemonoxid. I atmosfären sker oxideringar och olika kemiska omvandlingar av kvävemonoxid. Höga kvävemonoxidhalter indikerar att det finns källor nära mätplatsen, medan låga halter visar på ett större avstånd till källorna. För ämnet kvävemonoxid finns varken miljökvalitetsnorm eller miljömål definierat. Mätningar av kvävemonoxid har gjorts i två mätpunkter, vilka båda visar på måttliga halter av ämnet. På mätplats 2 var halterna högre än vid mätplats 1, vilket beror på att denna mätning gjordes närmare vägen. Vid jämförelse med uppmätta halter på den urbana bakgrundstationen på Rådhuset och mätstationen på Dalaplan i gatumiljö, vilka uppmätte 4 respektive 28 µg/m 3 under samma period, ligger halterna i Bunkeflo strax över den urbana bakgrundshalten men betydligt lägre än i en trafikintensiv gata i Malmös innerstad. Tabell 1. Uppmätta kvävemonoxidhalter vid Klagshamnsvägen i två mätpunkter från den 10 oktober 2012 till den 20 maj Kvävemonoxid (NO) Mätplats 1 Mätplats 2 Periodmedelvärde 7 µg/m 3 11 µg/m 3 Timmedelvärde 98-percentil Tidstäckning (procent) 47 µg/m 3 55 µg/m 3 95 % 96 % I figur 10 redovisas medelhalts-fördelning för olika vindriktningar för de två mätplatserna. Det kan noteras att utsläppen av kvävemonoxid finns främst öster om mätplatserna, där den mest framträdande lokala källan är trafiken på Klagshamnsvägen. Halterna var nästan dubbelt så höga när det blåste från öster jämfört med när det blåste från väster. Absolut lägst halter var det när det blåste från norr. I figur 11 redovisas uppmätta kvävemonoxidhalter som genomsnitt under en vecka. Resultatet visar tydligt att halterna var som högst under morgonen och att det var stor skillnad mellan vardag och helg. 15 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

16 Figur 10. Redovisning av medelhalter av kvävemonoxid, under mätperioden, i förhållande till vindriktningen för de två mätpunkterna. Enheten radiellt är µg/m 3. µg/m 3 Figur 11. Genomsnittlig veckoprofil av kvävemonoxid för mätpunkt 1 och 2 med en upplösning på timme. Enhet är µg/m Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

17 Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxid är oxiderad kvävemonoxid. Detta sker främst genom reaktion med ozonet i luften. Oxidationsprocessen tar i storleksordningen minuter. Idag förekommer också direktemitterad kvävedioxid från främst den tunga fordonsflottan (lastbilar, bussar och arbetsmaskiner). Utsläpp av kväve orsakar försurning av mark, sjöar och vattendrag. Det oxiderade kvävet ger tillsammans med andra kväve- och fosforutsläpp upphov till övergödning av sjöar, vattendrag och närliggande hav samt bidrar till bildningen av marknära ozon. Kväveutsläppen bidrar också i viss mån till växthuseffekten samt har skadlig inverkan på människors hälsa. Det påverkar andningssystemet, bl.a. reducerar de flimmerhårens aktivitet. När damm, partiklar och bakterier tillåts uppehålla sig långa tider i lungorna ökar risken för irritationer och sjukdomar. Kvävedioxid mättes i två mätpunkter. En mätpunkt på taket till mätvagnen, (mätplats 1) och en intill Klagshamnsvägen (mätplats 2). De uppmätta halterna var knappt 50 % av miljökvalitetsnormen och något lägre eller i paritet med det långsiktiga miljömålet. Halterna närmast vägen var något högre än de som mättes en bit ifrån vägen, även om skillnaden var liten. Halterna kan karakteriseras som måttliga. Vid jämförelse med uppmätta halter på den urbana bakgrundstationen på Rådhuset och mätstationen på Dalaplan i gatumiljö, vilka uppmätte 19 respektive 34 µg/m 3 under samma period, ligger halterna i Bunkeflo i nivå med den urbana bakgrundshalten men lägre än i en trafikintensiv gata i Malmös innerstad. Den regionala bakgrundshalten för kvävedioxid, vilken mäts ute på landet långt från lokala källor (Vavihill i Svalövs kommun) låg under samma mätperiod endast på hälften av de halter som mättes vid Klagshamnsvägen. Tabell 2. Uppmätta kvävedioxidhalter vid Klagshamnsvägen i två mätpunkter från den 10 oktober 2012 till den 20 maj Kvävedioxid (NO 2 ) Mätplats 1 Mätplats 2 Periodmedelvärde MKN = 40 µg/m 3 * Miljömål = 20 µg/m 3 18 µg/m 3 20 µg/m 3 Dygnsmedelvärde 98-percentil MKN = 60 µg/m 3 som inte får överskridas mer än 7 dygn* per år Timmedelvärde 98-percentil MKN = 90 µg/m 3 som inte får överskridas mer än 175 timmar* per år Tidstäckning (procent) 0 dygn (44 µg/m 3 ) 0 timmar (55 µg/m 3 ) 0 dygn (44 µg/m 3 ) 1 timme (58 µg/m 3 ) 95 % 96 % *Miljökvalitetsnormen gäller för mätning som täcker ett helt års mätdata och inte för en kortare mätperiod. 17 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

18 I figur 12 redovisas medelhaltsfördelning för olika vindriktningar för de två mätpunkterna. Uppmätta medelkvävedioxidhalter var jämnt fördelat, med en maximalhalt i den sydöstra vindriktningen, d.v.s. från trafiken på Klagshamnsvägen. Absolut lägsta halter var det när det blåste från nord till nordväst, då påverkan från landbaserade källor var som lägst. I figur 13 redovisas uppmätta kvävedioxidhalter som genomsnitt under en vecka. Data visar tydligt att halterna var som högst under morgon och kväll, samt att det var stor skillnad mellan vardag och helg, d.v.s. god korrelation mellan trafiken på Klagshamnsvägen samt andra vägar i närheten av mätplatsen, och kvävedioxidhalten. Figur 12. Redovisning av medelhalter av kvävedioxid, under mätperioden, i förhållande till vindriktningen för de två mätpunkterna. Enheten radiellt är µg/m 3. µg/m 3 Figur 13. Genomsnittlig veckoprofil av kvävedioxid för mätpunkt 1 och 2 med en upplösning på timme. Enhet är µg/m Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

19 Kväveoxider (NO x ) Kväveoxider är summan av kvävemonoxid och kvävedioxid. För kväveoxider finns ingen definierad miljökvalitetsnorm. Beskrivningen görs främst för att redovisa alla uppmätta parameterar och för att dessa data används i jämförelse med de spridningsberäkningar som görs och redovisas i rapporten. Vid jämförelse med uppmätta halter på den urbana bakgrundstationen på Rådhuset och mätstationen på Dalaplan i gatumiljö, vilka uppmätte 25 respektive 76 µg/m 3 under samma period, ligger halterna i Bunkeflo något högre än den urbana bakgrundshalten men betydligt lägre än i en trafikintensiv gata i Malmös innerstad. Tabell 3. Uppmätta kväveoxidhalter vid Klagshamnsvägen i två mätpunkter från den 10 oktober 2012 till den 20 maj Kväveoxider (NO x ) Mätplats 1 Mätplats 2 Periodmedelvärde 29 µg/m 3 36 µg/m 3 Timmedelvärde 98- percentil Tidstäckning (procent) 57 µg/m 3 69 µg/m 3 93 % 94 % Ozon Ozon betraktas som en luftförorening men är egentligen inte en primär förorening. S.k. marknära ozon är en sekundär förening, d.v.s. den emitteras inte direkt utan bildas i reaktion med andra föreningar. Ozon bildas vid nedbrytning av kväveoxider och kolväten i atmosfären, under inverkan av solljus. Det mesta av de uppmätta halterna har sitt ursprung från angränsande regioner. Malmös utsläpp bidrar i sin tur till ozon i angränsande regioner. Halterna av ozon är som högst under sommaren då solinstrålningen är som störst. Höga halter av ozon har en negativ påverkan på människors hälsa, bland annat genom irritation av ögon och slemhinnor. Ozon kan även orsaka inflammation av luftvägarna. Det finns miljökvalitetsnormer för ozon, som definierar gränsvärden för att skydda människors hälsa och växtligheten. Kommunerna har dock inte ansvar för att följa upp normerna, utan det är Naturvårdsverkets som har detta ansvar. 19 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

20 De genomsnittliga ozonhalterna i Nordvästeuropa ökar stadigt, trots att utsläppen som bidrar till ozonbildningen minskar. Skälet till detta anses vara en konskevens av intransporterat ozon från resten av världen med ökad industrialisering. Idag ligger de urbana bakgrundshalterna i Malmö som årsmedelvärde på ca 55 µg/m 3. Periodens medelvärde, för mätningen vid Klagshamnsvägen, låg också på ca 55 µg/m 3. I figur 14 redovisas hur dygnshalterna under mätperioden varierar. Ozonhalterna var som lägst under vintern och som högst under våren, vilket främst beror på ett mindre antal soltimmar under vinter än framåt våren. Tabell 4. Uppmätta ozonhalter vid Klagshamnsvägen i mätpunkt 1 från den 10 oktober 2012 till den 20 maj Ozon(O 3 ) Mätplats 1 Periodmedelvärde 55 µg/m 3 Timmedelvärde 98- percentil Tidstäckning (procent) 102 µg/m 3 90 % µg/m 3 Figur 14. Uppmätta ozonhalter som dygnsvärde för mätperioden ( till ). Enheten är µg/m Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

21 Kolväten bensen och toluen Kolväten är byggstenarna i fossila bränslen. Ett av flera samlingsnamn för de kolväteföreningar som förekommer i luften är VOC (Volatile Organic Compounds = lättflyktiga organiska ämnen). Dominerande källor till utsläpp av VOC är främst bilavgaser, vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter. Bland dessa lättflyktiga organiska ämnen, ingår bland annat bensen, toluen och xylen. För bensen finns definierade gränsvärden. Institutet för miljömedicin (IMM) har tagit fram en lågrisknivå på 1,3 µg/m 3 för bensen, vilket är baserat på livstidsexponering. Miljömål är utifrån detta lågriskvärde satt till 1 µg/m 3 för bensen. De uppmätta bensenhalterna vid Klagshamnsvägen är i nivå med lågrisknivån och miljömålet, vilket innebär att hälsorisken för exponering av just dessa ämnen är försumbar vid mätplatsen. Tabell 5. Uppmätta bensen- och toluenhalter vid Klagshamnsvägen i mätpunkt 1 från den 10 oktober 2012 till den 20 maj Mätplats 1 Bensen (C 6 H 6 ) Toluen (C 7 H 8 ) Periodmedelvärde MKN för bensen:5 µg/m 3* Miljömål för bensen: 1 µg/m 3 1 µg/m 3 2 µg/m 3 Timmedelvärde 98-percentil 5 µg/m 3 7 µg/m 3 Tidstäckning (procent) 90 % 90 % *normen gäller för mätning som täcker ett helt års mätdata och inte för en kortare mätperiod. 21 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

22 Medelhalts-distributionen i förhållande till vindriktning (se figur 15) visar på betydligt högre halter från ost till sydost, vilket kan tillskrivas närheten till trafiken på Klagshamnsvägen. Figur 15. Redovisning av medelhalter av bensen och toluen, under mätperioden, i förhållande till vindriktningen. Enheten radiellt är µg/m 3. I den genomsnittliga veckoprofilen för uppmätta halter av bensen och toluen, syns förhöjda halter under morgonen, framförallt på vardagar. Med ledning av dessa resultat kan det slås fast att ursprunget till halterna av bensen och toluen till allra största del kommer från vägtrafiken. µg/m 3 Figur 16. Genomsnittlig veckoprofil för bensen och toluen med en upplösning på timme. Mätdata är till Enhet är µg/m Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

23 Partiklar PM 10 och PM 2.5 Luftburna partiklar är idag en omdebatterad förorening och många forskare anser att flera hälsoproblem kan hänföras till partiklarna i luften som vi andas. Partiklar mindre än 4-5 µm kan tränga hela vägen ner i lungblåsorna och eventuellt vidare ut i blodet. De kan fungera som transportörer av bl.a. toxiska ämnen. Exponering för luftburna partiklar ökar risken för luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. Exponering för partiklar kan hos barn försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling. Enligt svenska studier bedöms partiklar orsaka mellan och förtida dödsfall per år i Sverige. Detta motsvarar en förkortad medellivslängd på cirka 6 12 månader. En dominerande källa till höga halter av grova partiklar (PM 10 ) i gatumiljö i svenska tätorter är slitage av vägbeläggning, bromsar, däck och vägsand. Slitaget uppstår främst vid användningen av dubbdäck. Lite mindre partiklar (PM 2.5 ) bildas främst vid all typ av förbränning, där energiproduktionen och trafiken är de dominerande källorna. För både PM 10 och PM 2.5 är långdistanstransporter av partiklar ett betydande haltbidrag i södra Sverige och de allmänna bakgrundshalterna utgör en stor del av uppmätta halter. Resultatet från mätperioden i Bunkeflo visar på representativa partikelhalter i Malmö, d.v.s. de halter som uppmättes vid Klagshamnsvägen motsvarar ganska väl de som mäts på de flesta platser i Malmö, utom alldeles nära större vägar. Uppmätta partikelhalter vid Klagshamnsvägen motsvarar uppmätta partikelhalter vid den urbana bakgrundsstationen på Rådhuset för samma mätperiod. Uppmätta partikelhalter låg betydligt lägre än miljökvalitetsnormerna för både PM 10 och PM 2.5. I jämförelse med miljömålet var uppmätta PM 10 - och PM halterna vid Klagshamnsvägen något högre än miljömålet. Den genomsnittliga bakgrundshalten av PM 10 vid mätplatsen bedöms ligga omkring 14 µg/m 3, vilket motsvarar de i genomsnitt lägsta haltnivåerna vid mätplatsen (se figur 18 och 19). Skillnaden mellan uppmätt medelhalt för mätperioden och den bedömda bakgrundshalten var för PM 10 i genomsnitt ca 3 µg/m 3. Denna andel tolkas som det lokala bidraget från källor i Bunkefloområdet samt övriga Malmö. För partiklar PM 2.5 bedöms bakgrundshalten ligga omkring 9-10 µg/m 3 och det lokala bidraget bedöms till 1-2 µg/m 3 vid mätplatsen. 23 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

24 Tabell 6. Uppmätta PM 10- och PM 2.5-halter vid Klagshamnsvägen i mätpunkt 1 från den 10 oktober 2012 till den 20 maj Mätplats 1 PM 10 PM 2.5 Period- medelvärde MKN för PM 10 = 40 µg/m 3 * Miljömål för PM 10 = 15 µg/m 3 MKN för PM 2.5 = 25 µg/m 3 * Miljömål för PM 2.5 = 10 µg/m 3 17 µg/m 3 11 µg/m 3 Dygnsmedelvärde 90-percentil MKN för PM 10 = 50 µg/m 3 som inte får överskridas mer än 35 dygn* per år Miljömål för PM 10 = 30 µg/m 3 0 dygn (29 µg/m 3 ) - 22 µg/m 3 Timmedelvärde 98-percentil 49 µg/m 3 38 µg/m 3 Tidstäckning (procent) 98 % 97 % *Miljökvalitetsnormen gäller för mätning som täcker ett helt års mätdata och inte för en kortare mätperiod. Medelhaltsdistributionen i förhållande till vindriktning (se figur 17) visar på något högre halter från ost till sydost, vilket kan tillskrivas närheten till trafiken på Klagshamnsvägen och långväga transporterade partiklar från östra Europa. Figur 17. Redovisning av medelhalter av PM 10 och PM 2.5, under mätperioden i förhållande till vindriktningen. Enheten radiellt är µg/m 3. I figur 18 redovisas en genomsnittlig veckoprofil för PM 10 och PM 2.5. data tyder på en viss dyngslig variation, med högst halter under onsdagar. Skälet till att det ser ut på detta viset är att det var väldigt höga halter en specifik onsdag i februari, vilket berodde på intransport från kontinenten av luft med höga partikelhalter. I figur 19 redovisas en genomsnittlig dygnsprofil för hela perioden, vilken visar på lägre halter på natten/morgon och högre fram på dagen. 24 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

25 PM 10 -halterna når sitt maximum ca kl. 18 på kvällen, medan PM halterna har en topp kl Det finns goda skäl att tro att kvällstoppen för PM 2.5 hänger samman med lokal trivseleldning i området. µg/m 3 Figur 18. Genomsnittlig veckoprofil för PM 10 och PM 2.5 med en upplösning på timme. Enhet är µg/m 3. µg/m 3 Figur 19. Genomsnittlig dygnsprofil för PM 10 och PM 2.5 med en upplösning på timme. Enhet är µg/m Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

26 Uppmätta kvävdioxidhalter i närheten Under de senaste fem åren har mätningar gjorts med passiva provtagare i olika omgångar i Bunkeflo området. Främst har det varit att mätningar av i eller i närheten av förskolor eller skolor. Under december 2010 och januari 2011 gjordes mätningar av kvävedioxid (NO 2 ) vid Gottorps förskola. Medelvärdet för uppmätta halter för de två mättillfällena var 14 µg/m 3. Uppmätta halter vid aktuell mätning (Klagshamnsvägen 27) var 18 resp. 20 µg/m 3. De lägre halterna vid Gottorps förskola beror troligen på ett större avstånd till de större vägarna i området. Under vintern gjordes mätningar på parkeringsplatsen intill mataffären vid Klagshamnsvägen i Bunkeflo. Denna mätning var placerad ca 300 m söder om aktuell luftkvalitetsmätning och placerad i närhet till Klagshamnsvägen. Uppmätta halter av kvävedioxid var vid detta tillfälle ca 13 µg/m 3. De uppmätta halterna var lägre än de halter som uppmättes Eftersom avståndet till de större vägarna i området bedöms vara likvärdigt i de olika mätningarna, tyder resultaten på att halten av kvävedioxid ökat i området mellan och Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

27 Källor till kväveoxidhalten Vid användning av miljöförvaltningens emissionsdatabas och spridningsmodell kan en källfördelning för en specifik luftförorening uppskattas. Beräkningarna görs för hela Öresundregionen där samtliga källor så som vägtrafik, sjöfart, industrier, energiproducenter, arbetsmaskiner och småskalig uppvärmning är representerade utifrån geografisk position, utsläppsstorlek och tidsprofil. I figur 20 redovisas källfördelningen i procent av totalhalten kväveoxid (NO X ) vid Klagshamnsvägen. Beräkningarna är gjorda för motsvarande mätperiod som mätningen av luftföroreningar vid Klagshamnsvägen, och bidragande källor till uppmätt kvävedioxidhalt är kategoriserade som trafik (all vägtrafik), sjöfart, småskalig uppvärmning och övrigt (industrier, större energianläggningar, arbetsmaskiner mm). Dessutom redovisas en bakgrundshalt, vilken något förenklat kan förklaras som de luftföroreningar som transporteras in över Skåne och har sitt ursprung från övriga Sverige och andra länder. Resultaten visar att under mätperioden vid Klagshamnsvägen i Bunkeflo utgjorde bakgrundhalten ca 40 % av uppmätta halter och vägtrafiken bidrog med nästan 25 % av halten kväveoxider. Bidraget från den småskaliga uppvärmningen utgjorde endast 4 %. Trafik 41% 26% 7% Sjöfart Småskalig uppvärmning Övrigt 22% 4% Bakgrundshalt Figur 20. Redovisning av beräknade halter i procent av totalhalt av NOx för fyra källtyper samt bakgrundshalt för perioden Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

28 Slutsats Sammanfattas de mätningar som gjorts under vid Klagshamnsvägen, kan man konstatera att uppmätta halter inte är alarmerande höga, men att de inte heller är låga. Alla miljökvalitetsnormer klaras med god marginal. Uppmätta kvävedioxidhalter är strax under eller i nivå med det nationella miljömålet. De uppmätta partikelhalterna låg strax över miljömålet. Det kan även konstateras att uppmätta halter var något högre än vad som förväntades. Det mest uppenbara skälet till att uppmätta halter har ökat är att Bunkeflo har byggts ut och fortfarande byggs ut. Därigenom ökar de samlade utsläppen i området. De viktigaste lokala källorna är vägtrafiken och utsläpp från uppvärmning av hushållen. Mätningarna gjordes under höst, vinter och vår, d.v.s. perioder med förhållandevis större utsläpp och under de kallare vintermånaderna med väderförhållanden som gör att halterna i marknivå lättare kan bli höga. Under sommaren är många utsläpp lägre och under vår och höst förekommer starka vindar som gör att föroreningarna snabbt späds ut, vilket leder till lägre uppmätta halter. De uppmätta partikelhalterna, främst PM 2.5, tycks indikera en viss lokal påverkan från småskalig uppvärmning i området, då de högsta halterna i genomsnitt förekommer ca kl på kvällen. 28 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

29 Bilaga 1: Miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsnormen (MKN) är en föreskrift om lägsta tolererbara miljökvalitet för bl.a. vatten, mark och luft. Fastställandet av en MKN görs utifrån kunskaper om vad människan och naturen tål. Halterna för luft är främst avsedda att skydda befolkningen mot negativa hälsoeffekter. Speciell hänsyn är i viss mån tagen till personer med olika typer av överkänslighet, t.ex. astma och allergier. Halterna skall uppfyllas på platser där människor regelbundet uppehåller sig. Kommunerna måste mäta halter av luftburna ämnen om det finns risk för att miljökvalitetsnormer överskrids. Vägledande för kontrollen är förordningen SFS 2010:477 om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, samt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2010:8). Föreliggande mätningen är utförd i gatumiljö. Halterna skall i de hänseendena vara uppfyllda vid trottoarer samt övriga platser där det kan förväntas att allmänheten vistas längre perioder. Tabell B1. Sammanställning av miljökvalitetsnormer för ett urval av luftföroreningar. Miljökvalitets-normer Halt Träder i kraft Kommentar (MKN) Bensen 5 µg/m 3 1 januari 2010 Årsmedelvärde (C 6H 6) Kvävedioxid (NO 2) 40 µg/m 3 1 januari 2006 Årsmedelvärde Kvävedioxid (NO 2) 60 µg/m 3 1 januari 2006 Får max överskridas 7 dygn per år. Motsvarar 98-percentil baserad på dygnsmedelvärde Kvävedioxid (NO2) 90 µg/m 3 1 januari 2006 Får max överskridas 175 timmar per år. Motsvarar 98-percentil baserad på timmedelvärde Partiklar (PM 2.5) 25 µg/m 3 1 januari 2015 Årsmedelvärde Partiklar (PM 10) 40 µg/m 3 1 januari 2005 Årsmedelvärde Partiklar (PM 10) 50 µg/m 3 1 januari 2005 Får överskridas max 35 dygn per år. Motsvarar 90-percentil baserad på dygnsmedelvärde MKN för partiklar (PM 10 ) består av ett årsmedelvärde på 40 µg/m 3 samt ett dygns-medelvärde på 50 µg/m 3 vilket får överskridas 35 dygn per år. År 2003 beslutades om miljökvalitetsnormerna för kolmonoxid och bensen som skall uppfyllas senast den 1 januari 2005 respektive Den 1 januari 2006 trädde miljökvalitetsnorm för kvävedioxid i kraft. Normen består av ett årsmedelvärde på 40 µg/m3, ett timmedelvärde på 90 µg/m 3, som får överskridas 175 timmar per år, samt ett dygnsmedelvärde på 60 µg/m 3 som får överskridas 7 dygn per år. Under 2010 infördes en norm för PM 2.5 på 25 µg/m 3 årsmedelvärde. Normen får inte överskridas efter 1 januari som 29 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

30 Bilaga 2: Nationella miljömål Syftet med det nationella miljömålssystemet är att få ett strukturerat miljöarbete och en systematisk uppföljning av miljöpolitiken. Målstrukturen består av tre nivåer: Ett generationsmål som visar på inriktningen för samhällsomställningen. Miljökvalitetsmål med preciseringar som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet skall leda till. Etappmål som anger steg på vägen till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Generationsmålet: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. De 16 nationella miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Målen ska nås inom en generation, det vill säga till Miljökvalitetsmålen kompletteras med preciseringar som förtydligar innebörden av målet och vad som ska uppnås. Preciseringarna ska ge vägledning för arbetet med insatser för att nå målen, utgöra kriterier för uppföljning av målen samt vara underlag för regionala miljömål och åtgärder. Etappmål anger steg på vägen till att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Under våren 2012 beslutade regeringen om 13 etappmål inom fyra prioriterade områden: luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Mer om Sveriges nationella miljömål kan läsas på Miljömålsportalen, samt om åtgärder för att nå dem på länsstyrelsens hemsida, Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av följande ämnen och processer, se följande tabell. Ämne Enhet Medelvärdestid Bensen µg/m 3 1 år 1 Värde Övrigt Benso(a)pyren µg/m 3 1 år 0,0001 0,1 nanogram per kubikmeter luft Butadien µg/m 3 1 år 0,2 Formaldehyd µg/m 3 1 timme 10 PM 10 µg/m 3 1 år 15 PM 10 µg/m 3 1 dygn 30 PM 2.5 µg/m 3 1 år 10 PM 2.5 µg/m 3 1 dygn 25 Marknära ozon µg/m 3 8 timmar 70 Marknära ozon µg/m 3 1 timme 80 Marknära ozon AOT-40 1 timme Under perioden april - september Kvävedioxid µg/m 3 1 år 20 µg/m 3 1 timme 60 Korrosion µm 1 år 6,5 Korrosion på kalksten 30 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

31 Bilaga 3: Termer och uttryck Emission F/åmvd IMM IVL Immission MKN mg/m 3 µg/m 3 Normalvecka Normalår NV ppb ppm Sommarsäsong Vintersäsong x-percentil Utsläpp Fordon per årsmedelvardagsdygn Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm Svenska Miljöinstitutet Förekomsten av luftföroreningar i atmosfären Miljökvalitetsnorm Milligram per kubikmeter luft Mikrogram per kubikmeter luft Genomsnittlig vecka över mätperioden Genomsnittligt år Naturvårdsverket Miljarddel Miljondel 1 april t.o.m. 30 september 1 oktober t.o.m. 31 mars Den högsta halt som uppnås i x procent av tiden 31 Miljöförvaltningen Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen