Mätning av luftföroreningar på två platser i Lund under perioden till
|
|
- Ann-Marie Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Malmö Stad Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Dnr Mätning av luftföroreningar på två platser i Lund under perioden till Rapporten är framtagen av: Miljöförvaltningen Malmö Stad Miljöingenjör Susanna Gustafsson susanna.gustfasson@malmo.se
2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING KAP 1 INLEDNING SID 4 KAP 2 MILJÖKVALITETSNORMERNA SID KAP 3 MÄTPLATS.. SID LOKALISERING. SID EMISSIONSKÄLLOR.. SID 8 KAP 4 METEOROLOGI.. SID 9 KAP MÄTNING AV LUFTFÖRORENINGAR.. SID 1.1 INLEDNING.. SID 1.2 KOLMONOXID.. SID 1.3 PARTIKLAR (PM 1 OCH PM 2. ). SID 12.4 KOLVÄTEN... SID 14. BENSEN SID 14.6 TOLUEN... SID 16.7 MP-XYLEN SID 17.8 KVÄVEOXIDER ALLMÄNT. SID 18.9 KVÄVEOXIDER (NO X ).. SID 18.1 KVÄVEMONOXID (NO).. SID 2.11 KVÄVEDIOXID (NO 2 ).. SID 22 KAP 6 SIMULERINGAR.. SID ALLMÄNT. SID SPRIDNINGSBERÄKNINGAR KVÄVEDIOXID (NO 2 ) SID SPRIDNINGSBERÄKNINGAR PARTIKLAR (PM 1 ) SID 27 TERMER OCH UTRYCK. SID 29 1
3 Sammanfattning Inledning Syftet med mätningarna är att kartlägga luftföroreningssituationen i alldeles vid korsningen E22 (Autostradan) och Dalbyvägen (väg 16), samt vid järnvägen nära. Detaljer vid denna kartläggning var att utreda hur halterna är i närheten av den starkt trafikerade E22:an och hur höga halter det är vid järnvägen, samt jämföra de uppmätta halterna med miljökvalitetsnormen. Mätvagn 4 från Miljöförvaltningen i Malmö stad, med tillhörande mätutrustning LUND användes vid mätningen, som pågick mellan den 26 april till den 11 juni i och från den 11 juni till och med den 9 september 28 vid järnvägen intill. Meteorologiska data hämtas från meteorologimasten vid Heleneholm i Malmö, samt statistik från SMHI. Mätning gjordes av kvävemonoxid, kvävedioxid, kolmonoxid, bensen, toluen och partiklar i två storlekar, 1 µm och mindre (PM 1 ) samt Karta över Lund, med mätplatserna inringade 2, µm och mindre (PM 2, ). De meteorologiska förutsättningarna under mätperioden var att temperaturen var i genomsnitt 2 C högre än normalt. Nederbörden var knappt 7 % av den normala. Det var främst försommaren som var torr. Det var också få perioder med stabilt väder, d.v.s. med liten turbulens, samt att den dominerande vindriktningen var från syd till väst. Resultat En sammanfattning av mätresultaten är att luftkvaliteten var god i jämförelse med gällande miljökvalitetsnormer för båda mätplatserna. Vid en jämförelse mellan mätplatserna kan det konstateras att halterna vid järnvägen () var i stort sett % lägre än halterna vid E22/Dalbyvägen (). I nedanstående sammanfattande tabell redovisas uppmätta halter vid de två mätplatserna i förhållande till respektive miljökvalitetsnorm. Det kan konstateras att halterna var långt under miljökvalitetsnormen. 2
4 Mätparametrer Uppmätt halt I relation till miljökvalitetsnorm (%) (MP1) (MP3) (MP1) (MP3) Kolmonoxid (CO) mg/m 3,,4 % 4 % (Normen 1 mg/m 3 och avser maxvärdet för 8 timmars glidande medelvärde under ett kalenderår) Partiklar (PM 1 ) μg/m % 42 % (Normen 4 μg/m 3 och aritmetiska medelvärdet under ett kalenderår) Partiklar (PM 2, ) μg/m % 4 % (Normen 2 μg/m 3 och aritmetiska medelvärdet under ett kalenderår. OBS: bara föreslagen norm) Bensen (C 6 H 6 ) μg/m 3,6,3 12 % 6 % (Normen 4 μg/m 3 och aritmetiska medelvärdet under ett kalenderår) Kvävedioxid (NO 2 ) μg/m % 18 % (Normen 4 μg/m 3 och aritmetiska medelvärdet under ett kalenderår) Simuleringar Vid simuleringar av luftföroreningshalter, kan det konstateras att simuleringarna stämmer väl överens med uppmätta halter, av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 1 ). Inför beräkningarna uppdaterades databasen med främst färskare trafikinformation från vägnätet lokalt kring mätplatserna. I nedanstående figur redovisas uppmätta och beräknade kvävedioxidhalter från (MP1) μg/m 3 beräknat MP1 uppmätt MP1 24 apr 28 apr 21 7 maj 11 maj 1 maj 19 maj 23 maj 27 maj 1 juni juni 9 juni Figur. Jämförelse mellan beräknade och uppmätta kvävedioxidhalter vid. Enhet μg/m 3. För partikelsimuleringarna har en ny beräkningsmetodik påbörjats. Projektet är i sin linda och det finns en hel del parametrar som måste ställas in rätt i modellen. Några av de viktigare är att beskriva kopplingen mellan klimatet och utsläppen av partiklar. Under mätperioden uppmättes μg/m 3 som bakgrundshalt. Från beräkningarna kan konstateras att de lokala halterna från Lund bidrar med ca 2 μg/m 3 för båda mätplatserna. Till detta tillkommer lokal påverkan från trafiken/järnvägen vid mätplatserna. Bedömt lokal påverkan är ca 1 μg/m 3 respektive 3 μg/m 3. Beräknad totalhalt för båda mätplatserna blir därmed några μg/m 3 lägre än motsvarande uppmätta halter, skillnaden är 2-2 %. 3
5 Kapitel 1 Inledning Syftet med mätningarna är att kartlägga luftföroreningssituationen i alldeles vid korsningen E22 (Autostradan) och Dalbyvägen (väg 16), samt vid järnvägen nära. Detaljer vid denna kartläggning är att utreda hur halterna är i närheten av den starkt trafikerade E22:an och hur höga halter det är vid järnvägen, samt jämföra de uppmätta halterna med miljökvalitetsnormen. Dessutom kommer det insamlade datamaterialet att användas för att ytterligare förfina beräkningsmodellen i EnviMan för Lunds kommun. Mätvagn 4 från Miljöförvaltningen i Malmö stad, med tillhörande mätutrustning 1, användes vid mätningen, som pågick mellan den 26 april och den 11 juni i och från den 11 juni till och med den 9 september 28 vid järnvägen intill. Meteorologiska data hämtas från meteorologimasten vid Heleneholm i Malmö, samt statistik från SMHI. Spridningsberäkningar samt simuleringar är gjorda i EnviMan, vilket är ett system för insamling och bearbetning av mätdata. Emissionsdatabasen i EnviMan är framtagen av Miljöförvaltningen i Malmö, OPSIS AB samt GIS- Centrum vid Lunds Universitet. Figur 1. Översikt och mer detaljerade vy av var de två mätningarna med mätvagn 4 gjordes, under perioden 24 april till och med 9 september Instrumentens olika mätmetoder finns redovisade i rapporten Luftföroreningsmätning vid korsningen Fågelbacksgatan - Mariedalsvägen (Rapport 2/2 ISSN ), med undantag av kolmonoxidmätningen där mätmetoden finns beskriven i rapporten Luftföroreningsmätning vid Dalaplan oktober 1999 april 2 (Rapport 18/2 ISSN ). 4
6 Kapitel 2 Miljökvalitetsnormerna Miljökvalitetsnormen (MKN) är en föreskrift om lägsta tolererbara miljökvalitet för bl.a. vatten, mark och luft. Fastställandet av en MKN görs utifrån kunskaper om vad människan och naturen tål. Halterna för luft är avsedda att skydda befolkningen mot ohälsoeffekter samt i viss mån korrosion av material. Speciell hänsyn är tagen till personer med olika typer av överkänslighet, t.ex. astma och allergier. Halterna skall uppfyllas på platser där människor regelbundet uppehåller sig. Mätningen är utförd i gatumiljö. Halterna skall i de hänseendena vara uppfyllda vid trottoarer samt övriga platser där det kan förväntas att allmänheten vistas längre perioder. I tabell 1 redovisas miljökvalitetsnormer för de ämnen som mäts med mätvagnen. Miljökvalitetsnorm Halt Träder i kraft Beskrivning Bensen µg/m 3 1 januari 21 Årsmedelvärde Kolmonoxid (CO) 1 µg/m 3 1 januari 2 Max 8-timmars glidande medelvärde Kvävedioxid (NO 2 ) 4 µg/m 3 1 januari 26 Årsmedelvärde Kvävedioxid (NO 2 ) 6 µg/m 3 1 januari percentil baserad på dygnsvärden Kvävedioxid (NO 2 ) 9 µg/m 3 1 januari percentil baserad på timvärden Partiklar (PM 1 ) 4 µg/m 3 1 januari 2 Årsmedelvärde Partiklar (PM 1 ) µg/m 3 1 januari 2 98-percentil baserad på dygnsvärden Svaveldioxid (SO 2 ) 2 µg/ m3 1 januari 1999 Årsmedelvärde Svaveldioxid (SO 2 ) 1 µg/m 3 1 januari percentil baserad på dygnsvärden Svaveldioxid (SO 2 ) 2 µg/m 3 1 januari percentil baserad på timvärden Tabell 1. Sammanställning över aktuella miljökvalitetsnormer för luftkvalitet, som mäts med mätvagnen beslutades om en miljökvalitetsnorm för partiklar (PM 1 ). Normen består av ett årsmedelvärde på 4 µg/m 3 samt ett dygnsmedelvärde på µg/m 3 som får överskridas 3 dygn per år. Normen för partiklar trädde i kraft den 1 januari 2. År 23 beslutades om miljökvalitetsnorm för kolmonoxid och bensen som skall uppfyllas senast den 1 januari 2 respektive infördes en miljökvalitetsnorm för kvävedioxid som skall vara uppfylld senast år 26. Normen består av ett årsmedelvärde på 4 µg/m 3, ett timmedelvärde på 9 µg/m 3, som får överskridas 17 timmar per år, samt ett dygnsmedelvärde på 6 µg/m 3 som får överskridas 7 dygn per år. Normvärdena var kopplade till toleransmarginaler som avtog med 2 % årligen tills det att normen trädde i kraft den 1 januari 26. På gång är miljökvalitetsnorm för PM 2.. Detaljerna i normen är ännu inte klara, men troligen kommer målnivån vara 2 μg/m 3 som årsmedelvärde.
7 Kapitel 3 Mätplats 3.1 Lokalisering Mätvagnen var placerad på två platser under hela mätperioden. Första mätperioden var den placerad i nära Dalbyvägen och E22:an, se figur 3. Under den senare delen av mätperioden var mätvagnen placerad intill järnvägen vid parkering till, se figur 4. Vid är trafiken på vägarna den stora lokala källan. Främst trafiken från E22:an och Dalbyvägen. Vid Högvallsbadet finns det däremot inga stora lokala källor för gasluftföroreningar, däremot skulle järnvägstrafiken vara en källa till partikulära luftföroreningar. För båda mätplatserna gjordes partikelmätningen på mätvagnens tak, ca 4 meters höjd ovan mark. Vid gjordes gasmätningarna i två mätpunkter (mätpunkt 1 =MP1 och mätpunkt 2 = MP2). I mätpunkt 1 gjordes också VOC-mätningar. Vid gjordes endast mätning i en punkt (mätpunkt 3 = MP3). Höjden på mätpunkterna var ca 3, m ovan mark. I figur 2 redovisas mer exakt den geografiska placeringen av mätpunkterna vid de två mätplatserna. Figur 2. Översikt och mer detaljerade vy av var de två mätningarna med mätvagn 4 gjordes, samt var mätpunkterna 1-2 (MP1 och MP2) var placerade vid och mätpunkt 3 (MP3) vid. 6
8 Figur 3. Fotografi från med mätvagnen i förgrunden och Dalbyvägen i bakgrunden. Figur 4. Fotografi från parkeringen till vid järnvägen. Notera den förskönade målningen på mätvagnen och det passerande pågatåget. 7
9 3.2 Emissionskällor Den största lokala emissionskällan i Lund för kväveoxider är trafiken (ca 46 %). För partiklar delas de största utsläppen mellan trafiken (ca 4 %) och småskaliguppvärmning (ca 4 %). I tabell 2 redovisas hur stora utsläppen är av några luftföroreningar från emissionsdatabasen 28C i luftövervakningssystemet ENVIMAN, samt i figur beskrivs utsläppen av kväveoxider areellt i LUND, som årsutsläpp. SO2 NOx VOC PM1 CO CO2 Emissioner från år 28 (ton/år) Tabell 2. Totala utsläpp av några olika luftföroreningar i Lunds centralort. Enhet är utsläpp i ton per år. Figur. Areellt utsläpp av kväveoxider (NO x ) i huvudsak i centrala Lund. 8
10 Kapitel 4 Meteorologi Temperaturen över mätperioden var i genomsnitt 2 C högre än normalt, vilket får anses som ett stort temperaturöverskott. Nederbörden var mindre än normalt, eller knappt 7 % av den normala. Det var främst försommaren som var torr. Det var få perioder med stabilt väder, d.v.s. med liten turbulens, utan större delen av månaden blåste det en hel del. I diagrammet till höger i figur 6 syns tydligt att den dominerande vindriktningen var från syd till väst. Nordväst Väs ter väst Nordost ost Figur 6. Uppmätt vindriktningsfördelning i procent över mätperioden ( ) C eller mm Uppmätt dygnsmedeltemperatur Normaltemperatur Dygnsnederbörd Figur 7. Uppmätt dygnsmedeltemperatur och dygnsnederbörd under mätperioden, samt den normala temperaturkurvan för perioden. 9
11 Kapitel Mätning av luftföroreningar.1 Inledning Under mätperioden uppmättes kvävemonoxid, kvävedioxid, kolmonoxid, bensen, toluen och partiklar i två storlekar, 1 µm och mindre (PM 1 ) samt 2, µm och mindre (PM 2, ). Partikelmätningen sker endast på mätvagnens tak. Från mätpunkten/erna sugs luft via slangar in till analysatorerna i mätvagnen. Mätpunkterna kopplas in med ett intervall av 18 sekunder. De första 4 sekunderna används för att spola rent mätcellerna. Mätvärdena samlas in av mätprogrammet, där de lagras som minutmedelvärden. Värdena överförs till EnviMan, där de lagras i en databas. Dessa två mätningar pågick under 1, + 3 månader eller totalt drygt 4 månader, vilket trots allt är relativt kort tid. Detta får konsekvenser för utvärdering av luftföroreningshalter, främst möjligheten att med säkerhet fastställa 98-percentiler för dygnsvärden, då det bara finns ca st dygnsvärden, vilket är ett statistiskt för litet material. Dessutom finns det risk att generella företeelser blir svåra att uttala sig om, då enstaka situationer/tillfällen med extrema luftföroreningshalter kan komma att dominera resultaten..2 Kolmonoxid (CO) Höga halter av kolmonoxid indikerar dålig förbränning. I stadsmiljö är biltrafiken den största lokala källan. Utsläppen ger mest upphov till lokala miljöproblem. Kolmonoxiden försämrar bl.a. syreupptagningen, vilket gör att hjärt- och kärlsjuka personer blir extra utsatta. Att förbränningsmotorerna är den dominerande utsläppskällan beror bl.a. på motorernas dåliga verkningsgrad. Förbränningsmotorn måste även uppnå korrekt arbetstemperatur för en god förbränning, detsamma gäller för motorer med katalysator. Efter införandet av katalytisk avgasrening på förbränningsmotorer har kolmonoxidhalterna kraftigt minskat. Katalysatorn kan reducera de skadliga emissionerna CO, HC och NO x med 9-99,98 %. Vid kallstart är utsläppen de första 3-4 minuterna jämförbara med bilar utan katalysator. Instrumentet som användes vid mätningen var en UNOR 61 som arbetar efter NDIR 2 -tekniken. Vid mätningen användes en perma tube vars uppgift var att torka inkommande mätgas. Fuktproblematiken vid låga koncentrationer av kolmonoxid minskas således. Uppmätta halter på båda mätplatserna var mycket låga eller knappt % av miljökvalitetsnormen. Därmed var halten även lägre än den undre 2 Non Dispersive Infra Red. 1
12 utvärderingströskeln. Detta innebär att mätning inte behöver göras för denna parameter, utan enklare skattningar kan göras. Vid var kolmonoxidhalten dubbelt så hög som vid, trots de låga halterna. Däremot var det ingen skillnad i halt mellan mätplatserna vid jämförelse mot miljökvalitetsnormen, som beskriver den maximala halten för ett glidande 8 timmarsmedelvärde. I diagrammen kan det utläsas att medelhalten (se figur 8) var något förhöjd när det blåste ostliga och västliga vindar, vid. Vid var halterna ungefär lika höga oavsett vindriktning. I figur 9 redovisas genomsnittlig dygnsprofil för bägge mätplatserna. Även om halterna är totalt sett mycket låga kan det noteras en tydlig influens från trafiken och all annan aktivitet som genererar kolmonoxid, med i stort sett 2 ggr högre halter på dagtid än under nattetid. Vid syns tendens till en morgontopp, vilken saknas helt vid. Enhet miljökvalitetsnorm Mätpunkt 1 Mätpunkt 2 Mätpunkt 3 Medelvärde mg/m 3 -,2,2,1 Max glidande 8- timmarsmedelvärde Täckningsgrad (baserat på antal uppmätta timvärden) mg/m 3 1,,4,4 % Tabell 3. Uppmätta kolmonoxidhalter för de två mätplatserna MP1 och MP2 =, MP3 =.. Väst MP1(),,4,3,2,1 Väst MP3 (),,4,3,2,1 Figur 8. Vindriktningsfördelningsdiagram (Breuer) för medelvärdet av kolmonoxid (CO) mätpunkt 1 () och mätpunkt 3 (). Enhet mg/m 3.,3,2 mg/m 3,2,1,1, MP1 () MP3 () : 2: 4: 6: 8: 1: 12: 14: 16: 18: 2: 22: Figur 9. Genomsnittlig dygnsprofil av kolmonoxid (CO) mätpunkt 1() och mätpunkt 3 (). Enhet mg/m 3. 11
13 .3 Partiklar (PM 1 och PM 2. ) I stadsmiljö uppkommer de flesta stoftpartiklarna (PM1) från biltrafiken, huvudsakligen från slitage av däck och vägbanor. Förbränning ger också upphov till partiklar i form av oförbränt bränsle och sot. En stor del av uppmätta partikelhalter är intransporterade från främst kontinenten och bakgrundshalten varierar med var luftmassan har sitt ursprung. Partiklar mindre än 4 - μm kan tränga hela vägen ner i lungblåsorna och vidare ut i blodet. De är utmärkta transportörer av bl.a. toxiska ämnen. Partiklar ökar risken för luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I dagsläget råder det delade meningar om hälsorisker förknippade med partiklar. Den aktuella mätningen säger inget om vad stoftet består av utan endast mängden i respektive klass (PM 1 / PM 2. ). Instrumentet som användes vid mätningen av PM 1 var TEOM Series 14a. Analystemperaturen för instrumentet är C. Instrumentet har under parallelldrift mot referensmetoden uppvisat något för låga halter, felet är dock väldigt varierande. I Malmö multipliceras PM 1 -halter med en faktor på 1,1. Denna korrigering görs utöver instrumentets inbyggda korrigeringsfaktorer. Stoftmätningen för PM 2. gjordes med TEOM/FDMS Series 14a. Analystemperaturen för instrumentet är 3 grader Celsius och ingen korrigeringsfaktor nödvändig. Stoftmätningen utfördes under perioden till vid och under perioden till vid. Uppmätta PM 1 - och PM 2. -halter var generellt låga. Jämfört med miljökvalitetsnormen var PM 1 -halterna vid ca % av normen och vid ca 3 % av normen. För PM2. finns ingen fastslagen norm än, men jämfört med den föreslagna miljökvalitetsnormen ligger halterna mellan 3 och % av normen. PM 1 -halterna vid var klart förhöjda i början av mätperioden (se figur 1), vilket beror på upptorkningseffekter under våren, där stoftet under vintern, som ackumuleras kring vägarna ännu inte tvättats och/eller städats bort. Noterbart är att PM 1 -halterna på taket till Miljöförvaltningen nära Botulfsplatsen var betydligt lägre, ca 6 % lägre än uppmätta dygnshalter med mätvagnen för de två mätplatserna. Dessutom var uppmätta halter under första perioden 2 μg/m 3 högre den första perioden (24 april till 11 juni) än under den andra perioden (11 juni till 9 september) μg/m och Botulfsplatsen Figur 1. Uppmätta dygnshalter vid dels och och dels på Miljöförvaltningens tak nära Botulfsplatsen. Enhet μg/m
14 I diagrammet (figur 11 och figur 12) kan det utläsas att PM 1 - och PM 2. - halterna är högre när det blåser från väst till sydost vid mätning i, medan vid fanns det en tendens till något högre PM 1 -halter när det blåser från norr, medan för PM 2. var halterna något högre när det blåser från söder. Enhet MKN MKN PM1 PM1 PM2. PM2. för PM1 för PM2. Medelvärde μg/m 3 4 2** 2 (12)*** 17 (1)*** %-il dygn* μg/m 3 3** %-il tim μg/m Maxvärde tim μg/m Täckningsgrad (baserat på antal uppmätta timvärden) % *Dygnsmedelvärdet får överskridas upp till 3 ggr per år innan normen överskrids. Detta motsvarar 9- percentilen. ** Föreslagen miljökvalitetsnorm för PM2. *** värdet inom parantes avser uppmätta PM1-halter vid Miljöförvaltningens egna mätutrustning på kontorets tak vid Botulfsplatsen i centrala Lund Tabell 4. Uppmätta partikelhalter (PM 1 och PM 2. ) för och. Vikinga- PM 1 Högevalls- PM parken badet Väst Väst Figur 11. Vindriktningsfördelningsdiagram (Breuer) för medelvärdet av PM 1 vid respektive i 1 graders vindriktningsintervall. Enhet μg/m 3. Vikinga- 3 PM 2. 3 parken 2 badet Väst Väst Högevalls- PM 2. Figur 12. Vindriktningsfördelningsdiagram (Breuer) för medelvärdet av PM 2. vid respektive i 1 graders vindriktningsintervall. Enhet μg/m 3. 13
15 Den genomsnittliga dygnsprofilen för PM 1 -halterna (se figur 13), visar på samstämmiga halter under nätterna, medan under dagtid accelerade halterna vid jämfört med. Någon motsvarande dygnsprofil för miljöförvaltningens mätutrustning finns inte, då tidsupplösningen är som lägst dygn. Dygnsprofilen för PM 2. -halterna vid har inte den tydliga dygnsprofil som vore förväntat μg/m 3 PM 1 μg/m 3 PM : 2: 4: ) 6: 8: 1: 12: 14: 16: 18: 2: 22: : 2: 4: ) 6: 8: 1: 12: 14: 16: 18: 2: 22: Figur 13. Uppmätta PM 1 - och PM 2. -halter, som genomsnittlig dygnsprofil för och. Enhet μg/m 3. Övre och undre utvärderingströsklarna för PM 1 är 14 respektive 1 μg/m 3. Detta innebär att uppmätta PM 1 -halter överskrider den övre utvärderingströskeln och utifrån detta förhållande borde partiklar mätas kontinuerligt. Nu är det så att trösklarna för partiklar infördes vid en tidpunkt då det fanns för avsikt att sänka miljökvalitetsnormen för PM 1 till 2 μg/m 3 som årsmedelvärde. Då de absoluta bakgrundshalterna ligger kring 1 μg/m 3 i Skåne, så blir problematiken kring partiklar mer av en europeisk angelägenhet än ett lokalt problem..4 Kolväten VOC är ett samlingsnamn för en mängd flyktiga organiska ämnen med negativa miljö- och hälsoeffekter. Vid förbränning av bl.a. petroleumprodukter följer en del ofullständigt förbrända kolväten ut med avgaserna. Vid ofullständig förbränning bildas bl.a. polyaromatiska kolväten (PAH). Kolväten sprids till luft, men deponeras dessutom på åkermark och tillförs människor via födan. Kolväten kan ge irritation i ögon och hals. Vissa är direkt cancerframkallande, bl.a. PAH och bensen. Bensen är ett av de kolväten som ingår i VOC- begreppet. Mätningar av bensen, toluen och xylen utfördes under perioden till vid och under perioden till vid. Instrumentet som användes vid mätningen var en Syntech Spectras GC 9.. Bensen För bensen finns det sedan några år en miljökvalitetsnorm på μg/m 3 som årsmedelvärde. För de övriga kolvätena finns det ingen miljökvalitetsnorm, däremot finns det s.k. lågrisknivåer för toluen och xylen. 14
16 Generellt är de flesta kolvätehalter låga i Sverige ur ett miljökvalitetsnormperspektiv. Dessa två mätningar är inget undantag. Bensenhalterna vid var ca 1 % av normen och vid var halterna ca % av normen, samt att halterna var lägre än nedre utvärderingströskeln (NUT). I tabell och i figur 14 redovisas dygnsvärden av bensen under mätperioden. I Breuerdiagrammet (figur 1) kan det utläsas att bensenhalterna var relativt jämnt fördelade, d.v.s. halterna var nästan lika höga oavsett var det blåste ifrån. Bensen Enhet MKN Lågrisknivå (ÖUT/NUT)* Medelvärde μg/m 3 (3,/2,) 1,3,6,3 98%-il tim μg/m ,3,9 Maxvärde tim μg/m ,2 6, Täckningsgrad (baserat på antal uppmätta timvärden) % Tabell. Uppmätta bensenhalter under mätperioden för och. *) ÖUT = övre utvärderingströskel och NUT = nedre utvärderingströskeln 1,2 1,8 μg/m 3,6,4, Figur 14. Uppmätta dygnshalter av bensen vid och. Enhet μg/m 3.,8,6,4,2 1 Väst Väst,8,6,4,2 1 Figur 1. Vindriktningsfördelningsdiagram (Breuer) för medelvärdet av bensen vid respektive i 1 graders vindriktningsintervall. Enhet μg/m 3. 1
17 .6 Toluen Uppmätta toluenhalter var under mätperioderna mycket låga, se tabell 6. Någon miljökvalitetsnorm finns inte men det finns däremot en lågrisknivå. Det kan konstateras att halterna var något högre vid än vid, vilket till största del beror på närheten till trafiken, se figur 16. I figur 17 redovisas s.k. Breuerdiagram. I dessa diagram kan det konstateras att vid nordostliga och västliga vindar är uppmätta halter något högre vid, samt något högre halter för nordliga och sydliga vindar vid. Toluen Enhet MKN Lågrisknivå Medelvärde μg/m ,9 1,3 98%-il tim μg/m 3 - -,7 4,7 Maxvärde tim μg/m ,7 2,7 Täckningsgrad (baserat på antal uppmätta timvärden) % Tabell 6. Uppmätta toluenhalter under mätperioden för och. 6 4 μg/m Figur 16. Uppmätta dygnshalter av toluen vid och. Enhet μg/m Väst Väst Figur 17. Vindriktningsfördelningsdiagram (Breuer) för medelvärdet av bensen vid respektive i 1 graders vindriktningsintervall. Enhet μg/m 3. 16
18 .7 Mp-xylen Uppmätta mp-xylenhalter var jämfört med lågrisknivån mycket låga, se tabell 7. Något oväntat var halterna vid högre än halterna vid. Det är främst en vecka efter midsommar som orsakar dessa förhöjda halter vid, se figur 18. Studeras vindriktningsdiagrammet i figur 19, kan det konstateras att höga xylenhalter uppmättes när det blåste från syd och väst. Då xylen är ett lösningsmedel, torde dessa halter kommit från något målningsarbete i närheten. Mp-xylen Enhet MKN Lågrisknivå * Medelvärde μg/m ,9 2,3 98%-il tim μg/m ,1 16, Maxvärde tim μg/m ,2 67, Täckningsgrad (baserat på antal uppmätta timvärden) % Tabell 7. Uppmätta mp-xylenhalter under mätperioden för och. *) gäller egentligen för summa av mp- och o-xylen. Väst Väst Figur 18. Uppmätta dygnshalter av mp-xylen vid och. Enhet μg/m 3. μg/m Figur 19. Vindriktningsfördelningsdiagram (Breuer) för medelvärdet av mp-xylen från mätningen i respektive. Enhet μg/m 3. 17
19 .8 Kväveoxider allmänt Kväveoxiderna orsakar försurning av mark, sjöar och vattendrag. Det oxiderade kvävet ger tillsammans med andra kväve- och fosforutsläpp upphov till övergödning av sjöar, vattendrag och närliggande hav samt bidrar till bildningen av marknära ozon. Oxidationen av kvävemonoxid i atmosfären sker främst med ozon som oxidant. Med inverkan av UV-ljus kan reaktionen ske baklänges. Kväveutsläppen bidrar också i viss mån till växthuseffekten samt har skadlig inverkan på människors hälsa. Kväveoxider påverkar andningssystemet, bl.a. reducerar de flimmerhårens aktivitet. När damm, partiklar och bakterier tillåts uppehålla sig långa tider i lungorna ökar risken för irritationer och sjukdomar. Kvävemonoxid (NO), kvävedioxid (NO 2 ) brukar benämnas kväveoxider 3 (NO X ). Oxidationen av kvävemonoxid i atmosfären sker främst med ozon som oxidant, enligt ekvation 2.1. Med inverkan av UV-ljus kan reaktionen ske baklänges. NO + O + (1) 3 NO 2 O 2 Kväveoxidmätningen utfördes under perioden till vid och under perioden till vid. Instrumentet som användes vid mätningen är ett kemiluminiscensinstrument av typen CLD 7 AL med hög känslighet, vilket gör den väl anpassad för mätning av kväveoxider i den yttre miljön..9 Kväveoxidhalter (NO x ) Uppmätta kväveoxidhalter (NO x ) var högre för mätplats än mätplats. De högre halterna vid orsakas av den intensiva trafiken i området. Det finns en miljökvalitetsnorm för rural miljö (landsbygden) på 3 μg/m 3 som årsmedelvärde. För båda mätplatserna klarades denna norm, även om den inte gäller för denna miljö. I tabell 8, figur 2 och 21 redovisas uppmätta halter för de två mätplatserna. Noterbart är att halterna vid MP2 vid är ca 7 % av uppmätta halter för MP1, vilket orsakas av att mätplats MP2 är belägen längre från trafiken. Enhet MKN MP1 MP2 MP3 Medelvärde μg/m 3 3* Max timvärde μg/m precentil tim μg/m Täckningsgrad (baserat på antal uppmätta timvärden) % Tabell 8. Uppmätta kväveoxidhalter (NO x ). *) miljökvalitetsnorm för rural miljö. 3 I kväveoxiderna, NO x, ingår förutom NO och NO 2 ytterligare kväveoxider men de är försumbara i det aktuella mätsammanhanget. Lustgas (N 2 O) inkluderas inte i NO x -begreppet beroende på sina avvikande egenskaper. 18
20 6 μg/m MP1 MP2 MP Figur 2. Uppmätta dygnsmedelhalter av kväveoxider (NO x ) för mätningen vid (MP1 och MP2) och (MP3). Enhet μg/m μg/m 3 MP1 MP2 MP3 : 2: 4: 6: 8: 1: 12: 14: 16: 18: 2: 22: Figur 21. Genomsnittlig dygnsprofil av uppmätta kväveoxider (NO x ) för mätningen vid (MP1 och MP2) och (MP3). Enhet μg/m 3. 19
21 Väs t MP1 MP2 Väst MP3 Figur 22. Vindriktningsfördelningsdiagram (Breuer) för medelvärdet av uppmätta kväveoxider (NO x ) för mätningen vid (MP1 och MP2) och (MP3). Enhet μg/m 3..1 Kvävemonoxidhalter (NO) Uppmätta kvävemonoxidhalter var i genomsnitt låga. Halterna var något högre vid MP1 än MP2 (), vilket beror på att avståndet till trafiken har ökat vid MP2 än MP1. Dessutom var halterna vid MP3 () något lägre än MP2 vid. Hur höga halterna är avspeglar närheten till utsläppskällorna, då kvävemonoxiden omvandlas till kvävedioxid. Det finns ingen miljökvalitetsnorm eller gränsvärde för kvävemonoxid. I tabell 9 och i figur 23, 24 och 2 redovisas uppmätta halter från de två mätplatserna. Speciellt i figur 23 syns tydligt skillnaden i haltkaraktär mellan de två mätplatserna. Under nätterna kan man konstatera att kvävemonoxidhalterna sjunker till 1 till 2 μg/m 3 i genomsnitt. Enhet MKN MP1 MP2 MP3 Medelvärde μg/m Max timvärde μg/m precentil tim μg/m Täckningsgrad (baserat på antal uppmätta timvärden) Tabell 9. Uppmätta kvävemonoxidhalter (NO). %
22 2 18 μg/m MP1 MP2 MP Figur 23. Uppmätta dygnsmedelhalter av kvävemonoxidhalter (NO) för mätningen vid (MP1 och MP2) och (MP3). Enhet μg/m μg/m 3 MP1 MP2 MP3 : 2: 4: 6: 8: 1: 12: 14: 16: 18: 2: 22: Figur 24. Genomsnittlig dygnsprofil av uppmätta kvävemonoxidhalter (NO) för mätningen vid (MP1 och MP2) och (MP3). Enhet μg/m 3. 21
23 2 1 1 MP1 MP MP3 Väs t Väst Figur 2. Vindriktningsfördelningsdiagram (Breuer) för medelvärdet av uppmätta kvävemonoxidhalter (NO) för mätningen vid (MP1 och MP2) och (MP3). Enhet μg/m Kvävedioxidhalter (NO 2 ) Uppmätta kvävedioxidhalter var i genomsnitt mycket låga vid, medan vid var halterna något högre, då närheten till främst trafiken var större. Jämfört med normerna var uppmätta halter i storleksordningen ändå bara 4 till % av denna. Halterna nådde inte på någon av mätplatserna upp till den nedre utvärderingströskeln (NUT), vilket innebär att mätningar inte behöver göras, utan istället räcker det med enklare beräkningar eller indikativa mätningar. Intressant är att notera vid mätningarna är att det finns en extra topp vid 22-tiden på kvällen, se figur 27. I tabell 1 och i figur 26, 27 och 28 redovisas uppmätta halter från de två mätplatserna. Jämförelse görs också med kommunens egen mätutrustning, vilken mäter över en sträcka mellan Grand Hotell och Spyken. Denna jämförelse visar att halterna för båda mätplatserna överstämmer väl med uppmätta halter på kommunens egen utrustning. Mätningarna indikerar också att halterna för den första mätperioden var 2 % högre än under den senare mätperioden. Enhet MKN ÖUT/NUT MP1 MP2 MP3 Medelvärde μg/m /26 16 (1) 14 (1) 7 (8) Max timvärde μg/m (64) 71 (64) 31 (2) 98-percentil dygn μg/m /36 32 (26) 26 (26) 12 (14) 98-percentil tim μg/m /4 49 (44) 42 (44) 19 (27) Täckningsgrad (baserat på antal uppmätta timvärden) Tabell 1. Uppmätta kvävedioxidhalter (NO 2 ). % (99) 97 (99) 97 (97) 22
24 μg/m 3 MP1 MP2 MP3 DOAS Lund Figur 26. Uppmätta dygnsmedelhalter av kvävedioxidhalter (NO 2 ) för mätningen vid (MP1 och MP2), (MP3) och kommuns egen mätutrustning i centrala Lund (DOAS Lund). Enhet μg/m μg/m 3 MP1 MP2 MP3 1 1 : 2: 4: 6: 8: 1: 12: 14: 16: 18: 2: 22: Figur 27. Genomsnittlig dygnsprofil av uppmätta kvävedioxidhalter (NO 2 ) för mätningen vid (MP1 och MP2) och (MP3). Enhet μg/m 3. 23
25 Väs t MP1 MP2 Väst MP3 Figur 28. Vindriktningsfördelningsdiagram (Breuer) för medelvärdet av uppmätta kvävedioxidhalter (NO 2 ) för mätningen vid (MP1 och MP2) och (MP3). Enhet μg/m 3. 24
26 Simuleringar Kapitel Allmänt I datasystemet EnviMan finns det möjligheter att simulera luftföroreningshalter. Simuleringen baseras på utsläppskällor, trafikflöden, den lokala geografin samt meteorologiska variationer. Emissionsdatabasen i EnviMan är ursprungligen från 22, men är uppdaterad och kompletterad i omgångar. För Lunds del har framförallt trafikdata kring mätplatserna uppdateras med aktuell trafikstatistik. Spridningsberäkningar har genomförts för kväveoxider (NOx) och partiklar (PM1) för motsvarande mätplatser under samma tidsperiod, d.v.s. 24 april till 11 juni för mätplats och 11 juni till 9 september vid. För kväveoxider har empirisk omräkning gjorts till kvävedioxid. Meteorologisk data kommer från mätmasten i Malmö, vilken är utrustad med meteorlogisk mätutrusning speciellt anpassad för spridningsmodellering. 6.2 Spridningsberäkningar - kvävedioxid (NO2) I figur 29 och 3 redovisas spridningsberäkningarna av kvävedioxid vid och på ca 3 m för respektive mätperiod, med alla emissionskällor inkluderade i beräkningen. Det långväga bidraget är bedömt till 3 μg/m3, som kväveoxider. Omräkning till kvävedioxid har gjort med den empiriska formeln: NO2 = NOx ^(174+(28/(NOx +13))). 1 Mätplatsen för Mätvagn Figur 29. Beräknade medelkvävedioxidhalter (NO2) vid östra Lund för tidsperioden 24 april till 11 juni 28. Enhet μg/m3. 2
27 Mätplatsen för Mätvagn 4 Figur 3. Beräknade medelkvävedioxidhalter (NO2) i sydvästra centrala delarna av Lund för tidsperioden 11 juni till 9 september 28. Enhet μg/m 3. I nedanstående figurer (figur 31) redovisas en jämförelse mellan beräknade och uppmätta kvävedioxidhalter timme för timme under respektive mätperiod för dels MP1 vid och dels MP3 vid. Noterbart är hur väl uppmätta mot beräknade halter stämmer överens vid, medan överstämmelsen är sämre vid. En trolig förklaring till skillnaden mellan uppmätta och beräknade halter vid är att emissionsmodellen för dieselgodstågen är överdriven μg/m 3 beräknat MP1 uppmätt MP1 24 apr 28 apr 21 7 maj 11 maj 1 maj 19 maj 23 maj 27 maj 1 juni juni 9 juni 8 μg/m 3 7 beräknat MP3 6 uppmätt MP juni 2 juni 7 juli 2 juli 1 aug 14 aug 26 aug 8 sept Figur 31. Beräknade och uppmätta kvävedioxidhalter (NO2) vid (MP1) och vid (MP3) timme för timme under respektive mätperiod. Enhet μg/m 3. 26
28 Jämförelsen mellan uppmätta och beräknade kvävedioxidhalter visar på en mycket god överensstämmelse för mätplats, medan för mätplats är överensstämmelsen något sämre. Uppmätta kvävedioxidhalter Simulerade kvävedioxidhalter MP1 - MP3 - MP1 - MP3 - Medelvärde μg/m %-il (tim) μg/m Tabell 11. Uppmätta och beräknade kvävedioxidhalter (NO 2 ) under respektive mätperiod för mätplats och. 6.3 Spridningsberäkningar - partiklar (PM 1 ) Partiklarhalterna har en geografisk mer utslätad karaktär, d.v.s. halterna i rummet skiljer sig inte åt så mycket mellan olika platser. Under senaste året har det påbörjats ett projekt, med att utnyttja spridningsmodellen i EnviMan för att beräkna PM 1 i atmosfären. Projektet är i sin linda och det finns en hel del parametrar som måste ställas in rätt i modellen. Några av de viktigare är att beskriva kopplingen mellan klimatet och utsläppen av partiklar. Ett exempel är att beskriva hur temperaturen, nederbörden, fuktigheten och instrålningen samverkar/motverkar hur mycket partiklar som finns i närheten av vägbanan, samt om dessa partiklar har potential att uppvirvlas av dels trafiken i sig själv och dels den rådande vindstyrkan. Detta tankesätt skiljer sig från traditionell beräkningsmetodik. Från bakgrundsmätningar i Vavihill på Söderåsen utförda av Lunds universitet konstateras att de generella bakgrundshalterna PM 1 är ca 13-1 μg/m 3 som årsmedelvärde. Hur hög aktuell bakgrundshalt beror på vilken luftmassa som täcker södra Sverige. I urban miljö accederar alla utsläppskällor som finns i ett samhälle halterna med 3- μg/m 3. Till detta ökar halterna ytterligare med 3-1 μg/m 3 i gatumiljön, beroende på trafiken och hur instängt gaturummet är. Från beräkningarna kan konstateras att de lokala halterna från Lund bidrar med ca 2 μg/m 3 vid båda mätplatserna. Till detta tillkommer lokal påverkan från trafiken/järnvägen vid mätplatserna. Bedömt lokal påverkan är ca 1 μg/m 3 respektive 3 μg/m 3. Under mätperioden uppmättes μg/m 3 som bakgrundshalt, d.v.s. totalhalt vid blir därmed ca 17 μg/m 3 och vid blir totalhalten ca 14 μg/m 3. Detta skall jämföras med uppmätta halter som är ca 2 μg/m 3 vid respektive 17 μg/m 3 vid. Konstateras kan då göras att beräknade halter saknas med 2-2 % i modellen. I nedanstående figur syns detta tydligt då jämförelse timme för timme görs mellan uppmätta och beräknade halter för en kortare period under mätningen vid. 27
29 Trots skillnaden mellan uppmätta och beräknade halter finns det ändå en god dynamik i beräkningen. 7 6 μg/m 3 Beräknade PM1-halter Uppmätta PM1-halter juli 13 juli 2 juli 26 juli 1 aug Figur 32. Beräknade och uppmätta partikelhalter(pm 1 ) för delar av mätningen vid. Enhet μg/m 3. 28
30 Kapitel 7 Termer och uttryck Emission F/åmvd F/åmd IMM IVL Immission MKN ÖUT NUT mg/m 3 μg/m 3 Normalvecka Normalår NV ppb ppm Utsläpp Fordon per årsmedelvardagsdygn Fordon per årsmedeldygn Institutet för miljömedicin Svenska Miljöinstitutet Förekomsten av luftföroreningar i atmosfären Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskeln Milligram per kubikmeter luft Mikrogram per kubikmeter luft Genomsnittlig vecka Genomsnittligt år Naturvårdsverket Miljarddel Miljondel Sommarsäsong 1 april t.o.m. 3 september Vintersäsong 1 oktober t.o.m. 31 mars X-Percentil Den högsta halt som uppnås i x procent av tiden Urban Rural I stadsmiljö I landsbygdsmiljö 29
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april
Läs merMätningar av partiklar och bensen i luften i Habo
Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Malin Persson 2009-01-22 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner rapport 1:2009 2 (19) 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Sammanfattning...
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merMätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID
Läs merLuften i Sundsvall 2009
Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära
Läs merLuftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås
Ängsgärdet - förstudie luft buller Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Malmö 2011-04-20 Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Datum 2011-04-20 Uppdragsnummer 61151145168000 Utgåva/Status
Läs merKartläggning av luftkvalitén vid Bankgatan i Lund 2007
Miljöförvaltningen Kartläggning av luftkvalitén vid Bankgatan i Lund 27 Malmö Stad Miljöförvaltningen Henric Nilsson Miljöförvaltningen Malmö Stad 7514 Kartläggning av luftkvalitén vid Bankgatan i Lund
Läs merKyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan
2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR 2006. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs merLuftföroreningar i Botkyrka kommun
Rapport 2015:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2014 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5
Läs merSamverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020
Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020 Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning Magnus Zeilon, Miljö- och byggförvaltningen Kramfors kommun 2016-03-30 Innehållsförteckning
Läs merSammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008.
Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008. Vallentuna februari 2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Mätmetod
Läs merLuftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget
2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg
Läs merSLB 2:2003. Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 2002
SLB 2:23 Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 22 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, JUNI 23 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Så kontrolleras luften i Stockholm... 5 Mätstationer och mätkomponenter...
Läs merRapport 2012:01. Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna. Miljöenheten
Rapport 2012:01 Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna Miljöenheten Foto: Therese Ebberstein. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, januari 2012. ISSN: 1654-7691 Rapporten kan beställas från
Läs merMätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014
NR U 5179 APRIL 2015 RAPPORT Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014 För Luft i Väst Karin Persson, Barbara Sandell Författare: Karin Persson, Barbara Sandell På uppdrag av: Luft i Väst Rapportnummer:
Läs merLuften i Malmö. Årsrapport 1999
Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under
Läs merCykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007
Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se
Läs merKv. Stora Frösunda, Solna
LVF 2010:19 Kv. Stora Frösunda, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 Lars Burman SLB-ANALYS, OKTOBER 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i
Läs merMätning av partiklar i Lidköping 2013
Mätning av partiklar i Lidköping 2013 Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2014-2018 1 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.
Läs merMätning av luftföroreningar vid E6 i södra Tygelsjö
RAPPORT Mätning av luftföroreningar vid E6 i södra Tygelsjö Mätning under perioden 26-1-2--11-1 Antagen av Miljönämnden 27-2-26 Rapportnr 2/27 ISSN 14-469 Rapporter (ISSN 14-469) utgivna fr.o.m. 23: 17/23
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Sommaren 2005 Vintern 2005/2006 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2006:13 Miljöförvaltningen
Läs merUppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län
Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-53 Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - Sammanställning och utvärdering av mätningar och beräkningar avseende tre år till och med 2014 Pärmbild.
Läs merMätningar av luftföroreningar invid skolor längs med E4/E20 och E18 i Danderyd
SLB 1:213 Mätningar av luftföroreningar invid skolor längs med E4/E2 och E18 i Danderyd Michael Norman, Christer Johansson, Billy Sjövall, Lars Törnquist, Magnus Brydolf, Börje Norberg, Peter Strömberg,
Läs merE 4 Förbifart Stockholm
E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 11 PM En bedömning av hälsorisker vid färd i långa tunnlar 2009-02-26 3 (11) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 11... 4 2 Allmänt om trafikföroreningar
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2003 VINTERN 2003/04 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2004:9 Miljöförvaltningen
Läs merOZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3
O z on O 3 OZON - O3 AIR FORCE O z on O3 Ozon O3 Luftens föroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Information från Redan i 1300-talets
Läs merSå rapporterar du modelldata för luftkvalitet
Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11) ska kommunerna varje år rapportera in luftkvalitetsdata. Då modellberäkningar
Läs merLilla Essingen, kv Primus
LVF 2013:21b Lilla Essingen, kv Primus Halter av partiklar, (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) år 2023 Magnus Brydolf SLB-ANALYS AUGUSTI 2013 (Uppdaterad i mars 2014) LVF 2013:21 Primus, Lilla Essingen år
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen
Läs merNationell presentation av emissioner och halter
Nationell presentation av emissioner och halter Finansiär: Naturvårdsverket avtal 501 0711 Slutrapport september 2007 Följande personer har bidragit till rapporten (samtliga SMHI): - Lars Gidhagen (lars.gidhagen@smhi.se)
Läs merGuide för modellanvändning i samband med åtgärdsprogram inom luftkvalitet
Guide för modellanvändning i samband med åtgärdsprogram inom luftkvalitet Referenslaboratoriet för tätortsluft modeller 20 oktober 2015 Heléne Alpfjord Erik Engström Sven Kindell Simulering av PM10-halt
Läs merEddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun
LVF 2012:17 rev Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2015 OCH ÅR 2020 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, NOVEMBER
Läs merLuftmätningar i urban bakgrund
Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter
Läs merLuften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr
RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merLuftföroreningsmätningar i Hamnparken 2006
RAPPORT Luftföroreningsmätningar i Hamnparken 26 Mätning under perioden 26-5-26 -- 9-25 Antagen av Miljönämnden 27-8-27 Rapportnr 6/27 ISSN 14-469 Rapporter (ISSN 14-469) utgivna fr.o.m. 23: 26/23 Uppföljning
Läs merLuftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?
Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Christer Johansson Professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet & Miljöutredare
Läs merLuftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet
Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda
Läs merMiljövårdsenheten Rapport 2007:06
Miljövårdsenheten Rapport 2007:06 Luftkvalitet i Dalarnas större tätorter perioden 2001-2006 Bild: Referensstation, Sundborn. Foto: Per-Erik Sandberg. Tryckdatum: Mars 2007. Tryckeri: Länsstyrelsen i Dalarnas
Läs merLUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET
Miljöförvaltningen RAPPORT Diarienummer 2005-10-17 2005.2261.3 1(8) LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET 2005 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende
Läs merTEOM IVL s filtermetod
SLB 1:2003 TEOM IVL s filtermetod EN METODJÄMFÖRELSE MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, JANUARI 2003 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Förord...3 TEOM...4 IVL...5 Jämförelse TEOM - IVL...6 2 Förord
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen
Läs merI detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Läs merKonsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell
Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell Efter 40 års verksamhet är IVL Ett forskningsinstitut för Hållbar Utveckling Stiftelseägt och därmed
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftföroreningssituationen I Landskrona
Luftföroreningssituationen I Landskrona Säsongsrapport Sommarhalvåret 26 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. erna
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merÅtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län remiss från kommunstyrelsen
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖAVDELNINGEN NORRA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-02-29 Handläggare: Britt Mattsson Telefon: 08-508 09 330 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Åtgärdsprogram
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i oktober 2018
Februari 19 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson Författare: Malin Fredricsson På uppdrag av: Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Fotograf: Malin Fredricsson Rapportnummer
Läs merReviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet
RAPPORT Reviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet För Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings läns luftvårdsförbund samt Trafikverket
Läs merLuften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret 2008-2009 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning och resultat... sid 3 Svaveldioxid. sid 3 Kvävedioxid.. sid 3 Ozon.. sid 3 Bensen..
Läs merArninge resecentrum, Täby
LVF 2013:20 Arninge resecentrum, Täby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2013 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar
Läs merLuften i Malmö. Vintersäsongen oktober mars 1999
Luften i Malmö Vintersäsongen oktober 1998 - mars 1999 Rapport 15/1999 ISSN 14-469 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se Var i Malmö mäts luftföroreningar? Mätning av olika luftföroreningar startade
Läs merBehovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14
Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten
Läs merLuftkvalitet i hamnområden sjöfartens bidrag
LVF 2013:31 Luftkvalitet i hamnområden sjöfartens bidrag Michael Norman, Sanna Silvergren, Billy Sjövall, Peter Strömberg. SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merGranskning av miljö - och luftmätningar
Revisionsrapport Granskning av miljö - och luftmätningar Miljö - och samhällsnämnden Östersunds kommun 9 december 2008 Kjell Pettersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2008:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2008 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
Läs merLuftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Läs merLuftföroreningssituationen i Landskrona
Luftföroreningssituationen i Landskrona Säsongsrapport Vinterhalvåret 26/27 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. Miljökvalitetsnormerna
Läs merVärdering av NOx-utsläpp från trafik
För SIKA Värdering av NOx-utsläpp från trafik C-Å Boström Anne Lindskog Karin Sjöberg 22-4-1 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. RAPPORTSAMMANFATTNING
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018
Januari 19 Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 18 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson, Karin Söderlund Författare: Malin Fredricsson, Karin Söderlund På
Läs merMätningar av PM 2.5 och PM 10 i Göteborg och Umeå under 2008
RAPPORT Mätningar av PM 2.5 och PM 1 i Göteborg och Umeå under 28 För Vägverket Delrapportering inom FUD-uppdrag AL9 B 24:25211 samt avropsavtal SA8A 28:52982 Nationellt mätprogram för luftkvalitetsövervakning
Läs merVästlänken en tågtunnel under Göteborg
BRVT 2006:03:11 2006-02-09 Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) en tågtunnel under Göteborg 03 Byggskedet 13 Mark, vatten och resursanvändning 04 Gestaltning 14 Park- och naturmiljö
Läs merLuftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016
Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar
Läs merKlimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Januari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merRAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5:2002. Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med beräknade PM10-halter över miljökvalitetsnormen för dygn
Beskrivning av problembilden för halterna av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10) i Stockholms län i förhållande till miljökvalitetsnormerna Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2016 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2017-05-18 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(7) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luften på Viktoriagatan har nu pågått kontinuerligt
Läs merInformation om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Läs merLuftkvalitet i tunnlar. Marianne Klint 2013-04-18
Luftkvalitet i tunnlar Marianne Klint 2013-04-18 Höga luftföroreningshalter i tunnlar Södra Länken, kvävedioxidhalter, årsmedelvärde: 300 µg/m 3. Ungefär 6 gånger högre än på Hornsgatan, 50 µg/m 3. (MKN
Läs merRapporten godkänd 2012-03-14. Karin Sjöberg Enhetschef
RAPPORT Ozonmätnätet i södra Sverige Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn till ozonets variation i landskapet Resultat för 2011 Gunilla Pihl Karlsson, Helena Danielsson, Håkan Pleijel
Läs merLUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI
Miljöförvaltningen RAPPORT Datum Diarienummer 25-9-21 25.2261.1 1(7) LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI 25 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende svaveldioxid,
Läs merMiljöanpassad hastighet på E18 Norrtäljevägen - Utvärdering av mätdata från E18 och Södra länken
SLB 5:2010 Miljöanpassad hastighet på E18 Norrtäljevägen - Utvärdering av mätdata från E18 och Södra länken Christer Johansson & Michael Norman SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm genomfört på uppdrag
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och
Läs merLuften i Sundsvall 2012
Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...
Läs merLuften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftföroreningsmätningar i Kungälv vintern
Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått
Läs merEn sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Läs merLUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN
LUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN DEL 1 FAKTASAMMANSTÄLLNING TILLSTÅNDSBESKRIVNING Miljömålen: Frisk luft Skyddande ozonskikt Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning (delar av) God bebyggd
Läs merKondensbildning på fönster med flera rutor
Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet
Läs merKondensbildning på fönster med flera rutor
Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet
Läs merHplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14
Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
April 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merRapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av
Läs merLuftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56
Luftrapport 2009 Miljö- och byggnämnden 17 juni 2010, 56 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2009, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen, område Miljö Samhällsbyggnadsförvaltningen
Läs merLuften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden
Läs merDubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering
Johanna Salén Trafikplanering 08-508 260 32 johanna.salen@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-09-29 Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering Förslag till beslut 1. Trafik- och renhållningsnämnden
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Augusti 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merEnheten för hälsoskydd Michael Ressner
Enheten för hälsoskydd Michael Ressner tel. 075-247 3146 e-post: michael.ressner@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/halsoskydd Fastighetsägares gares egenkontroll Nationellt tillsynsprojekt under
Läs mer1. FÖRORD 3 2. SAMMANFATTNING 5 3. BAKGRUND 7. EU-direktiv och miljöbalken 7. Tidigare mätningar 8. Uppdraget 9 4. METODBESKRIVNING 11
Innehållsförteckning 1. FÖRORD 3 2. SAMMANFATTNING 5 3. BAKGRUND 7 EU-direktiv och miljöbalken 7 Tidigare mätningar 8 Uppdraget 9 4. METODBESKRIVNING 11 Val av mätplatser 11 Mätparametrar 11 DOAS 11 Diffusionsmätningar
Läs merLuftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft
SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,
Läs merMätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012
Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs mer