Miljövårdsenheten Rapport 2007:06
|
|
- Lars-Olof Bergström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljövårdsenheten Rapport 2007:06 Luftkvalitet i Dalarnas större tätorter perioden
2 Bild: Referensstation, Sundborn. Foto: Per-Erik Sandberg. Tryckdatum: Mars Tryckeri: Länsstyrelsen i Dalarnas län, Falun. ISSN Länsstyrelsen Dalarna.
3 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR... 2 Referensmätningar... 2 Tätortsmätningar... 2 Dalafjällen... 2 SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 ÖVERVAKNINGSPROGRAM Mätmetoder och analyser... 5 Referensstationer... 5 Tätorter Tätorter 2005/ Dalafjällen... 6 RESULTAT - DISKUSSION... 6 Referensstationer... 7 Sundborn Dalarnas landsbygd... 7 Fulufjällets nationalpark... 9 Dalarnas tätorter... 9 NO2-halter...10 VOC-halter, vintern 2001/ / VOC-halter, vintern 2005/ Dalarnas fjällområden...12 Skid- och skoterleder Tandådalen 2004/05 och 2005/ REFERENSER...13
4 Förteckning över bilagor Referensmätningar 1. Referens Sundborn, veckomedelvärden, Referens Sundborn, vintermedelvärden, Referens Alternativa mätplatser i Sundborn, Referens Fulufjället, veckomedelvärden, Referens Fulufjället, veckomedelvärden, Referens Fulufjället, vintermedelvärden, Tätortsmätningar 7. Avesta: och Borlänge: , och Falun: , och Gagnef: och Hedemora: och Leksand: och Ludvika: och Malung: och Mora: och Orsa: och Rättvik: och Smedjebacken: och Säter: och Vansbro: och Älvdalen: och Gruppering av tätorter utifrån VOC, Gruppering av tätorter utifrån VOC, Gruppering av tätorter utifrån sämstavärden vecka 8, Dalafjällen 25. Skid- och skoterleder i Idre 26. Skid- och skoterleder i Sälen 27. Tandådalen 2
5 Sammanfattning Dalarnas luftvårdsförbund har under , i samverkan med länets kommuner och länsstyrelsen genomfört mätningar av luftkvalité i länets större tätorter. Mätningarna har genomförts två vintrar i varje tätort med ca 3 års mellanrum den senaste gången vintern 2005/06. Målet med dessa undersökningar är att visa om miljömål och miljökvalitetsnormer (för årsmedelvärden) klaras. Mätningarna har omfattat kvävedioxid (NO2) och åtta olika flyktiga organiska ämnen, vilka tillsammans kallas VOC, i den största tätorten i varje kommun. Mätpunkten har valts för att belysa ett normalt bakgrundsvärde för respektive tätort så kallat Urban bakgrund, vilket i praktiken innebär ett bilfritt torg eller motsvarande placering. De enskilda analyserna för 13 vinterveckor (oktober mars) sammanställs till ett så kallat vintermedelvärde vilket visar den genomsnittliga luftkvalitén för tätorten. Dessutom har kompletterande mätningar utförts enstaka veckor - bl.a. vid hårt trafikerade gator (gaturum). Som jämförelse har motsvarande undersökningar genomförts vid två referensstationer - dels på landsbygd i Sundborn (Falu kommun) och dels vid Fulufjällets nationalpark (Älvdalen). Resultaten kan kort sammanfattas i följande punkter: Nuvarande och framtida miljömål och miljökvalitetsnormer för årsmedelhalten av kvävedioxid bedöms klaras i samtliga undersökta tätorter. Observera att bedömning av mål/normer för dygn-/timmar dvs kortvariga episoder med sämre luftkvalité inte omfattas av denna undersökning. Miljökvalitetsnormen för Bensen år 2010 bedöms klaras i alla tätorter. Bensenhalten måste dock sänkas påtagligt de närmaste två årtiondena i de flesta orter om det långsiktiga miljömålet ska kunna uppnås om en generation. I direkt anslutning närhet till utsläppskällor såsom trafik, förbränningsanläggningar och industrier är luftkvalitén oftast betydligt sämre än vid mätpunkten Urban bakgrund. Luftkvalitén i fjällområdet är i allmänhet bra. Vid högsäsong - påsk och sportlovsveckor - är dock halten av vissa organiska ämnen på skoterleder jämförbar med större tätorter. Vid högsäsong är VOC-halterna i Sälens högfjällsdalgång förhöjda sannolikt till följd av utsläpp från bil- och skotertrafik. I några tätorter förekommer butylacetat regelbundet i VOC-analyserna vilket indikerar lokala utsläpp av lösningsmedel från industrier. 3
6 Bakgrund Luftens kvalité påverkar direkt vår hälsa. Många personer bl.a. barn och astmatiker är särskilt känsliga för förhöjda halter av olika typer av luftföroreningar. Luftkvalitén i våra tätorter påverkas främst av trafik, uppvärmning och punktutsläpp från industrier/verksamheter. Vid ett enskilt mättillfälle kan resultaten också påverkas av den aktuella regionala bakgrundkvalitén och vädersituationen. Trafik inkluderar alla typer av förbränningsmotorer såsom bilar, lastbilar, entreprenadmaskiner, gräsklippare och skotrar. Uppvärmning avser både fossila bränslen (bl.a. olja) och biobränslen. Dessutom kan utsläpp av organiska ämnen förekomma från vissa typer av industriverksamheter. Vissa typer av utsläpp har en specifik sammansättning varför förhållandet mellan de olika analyserade ämnena kan ge indikationer på vilka typer av verksamheter som orsakat utsläppen. I Dalarnas miljömål finns mål för luftkvalitén - bl.a. högsta acceptabla halter av NO2 och bensen på kort och lång sikt. Målen för luftkvalité är identiska med de av riksdagen beslutade nationella miljömålen. Dessutom finns miljökvalitetsnormer för olika luftföroreningar bl.a. svavel, NO2 och bensen. Miljökvalitetsnormer härrör ofta från internationella överenskommelser såsom EU-direktiv och är införlivade i Svensk miljölagstiftningen (miljöbalkens 5 kap.) där det även framgår vilka åtgärder som måste genomföras om inte normerna klaras. Nu gällande mål och normer kan kort sammanfattas i följande tabell. Notera att i de undersökningar som redovisas i denna rapport har endast vintermedelvärden beräknats. Årsmedelvärdet är alltid lägre eftersom luftkvaliten är bättre på sommaren. Översiktligt kan man utgå från att årsmedelvärdet är ca 80 % av vintermedelvärdet. Tabell. Gällande miljökvalitetsnormer och miljömål för NO2 och Bensen (Naturvårdsverket 2006 och Länsstyrelsen i Dalarna 2003). Årsmedelvärden Dalarnas miljömål Miljökvalitetsnormer NO2 20 µg/m3 (senast år 2010) 40 µg/m3 (31dec.2005), 30 µg/m3 (landsbygd) Bensen 1 µg/m3 (generationsmål om 25 år) 5 µg/m3 (2010) Dalarnas luftvårdsförbund har alla länets kommuner och många industrier m.fl. verksamhetsutövare som medlemmar. Verksamheten stöds av länsstyrelsen och Region Dalarna. Förbundet arbetar både med att belysa och informera om länets luftkvalitet samt initiera och stödja utvecklingsprojekt vilka leder till en bättre luftkvalitet. Ytterligare information om förbundets verksamhet finns på förbundets hemsida Övervakningsprogram Dalarnas luftvårdsförbund har i samverkan med länets kommuner och länsstyrelsen genomfört samordnade undersökningar av luftens kvalitet i Dalarnas 15 (16) största tätorter under två vintrar tidsperioden
7 Luftvårdsförbundet har ansvarat för programmets utformning, koordinering av mätningarna samt finansierat analyserna i länets tätorter. Respektive kommuns miljökontor har ansvarat för val av mätpunkter och den praktiska driften av dessa mätstationer. Länsstyrelsen har inom ramen för länets miljöövervakningsprogram dels genomfört motsvarande undersökningar som i tätorterna på två regionala referensstationer (Sundborn och Fulufjället) och dels utfört stickprov av luftkvalitet på skid- och skoterleder i fjällområdert. Länsstyrelsen har även ansvarat för sammanställning och utvärdering av alla undersökningar. Målsättningen för undersökningarna är i första hand att belysa luftkvalitén i respektive kommuns huvudort och bedöma om luftkvalitén uppfyller nationella/regionala mål. Dessutom förväntas undersökningarna ge en bild av hur lokala emissioner påverkar luftkvalité och underlag för att bedöma åtgärdsbehovet i respektive tätort. Mätmetoder och analyser Vid programutformningen har tyngdpunkten lagts på nuvarande och framtida hälsoaspekter. Svaveldioxidhalten vilken efter tre årtiondens framgångsrikt miljöarbete redan ligger på talets nivå ingår således inte i programmet. Samtliga tätorter bedöms klara miljökvalitetsnormen för svaveldioxid. Programmet omfattat två analyser - NO2 och VOC - med så kallade passiva provtagare. VOC är en samlingsbeteckning för 8 olika flyktiga organiska ämnen (bl.a. bensen) vilka analyseras var för sig. NO2 och VOC är bra indikatorer på de luftföroreningar som idag bedöms har störst hälsopåverkan och som till stor del härrör från trafik och småskalig vedeldning. Den sista vintern (2005/06) ingick dessutom ozonmätningar på ett urval stationer. Små luftföroreningspartiklar bedöms också utgöra ett hälsoproblem. Mot den bakgrunden diskuterades om programmet även skulle omfatta partiklar - PM 10 och/eller PM 2,5 (extremt små partiklar). Mätning av partiklar ställer högre krav på drift av mätutrustning samt är betydligt dyrare att genomföra än passiva mätningar. Mot den bakgrunden beslutades att partiklar inte ingår i den första programomgången fram till och med Samtliga mätningar har utförts med så kallade passiva provtagare vilka samlar på sig föroreningar under en vecka. Analyserna redovisas således som veckomedelvärde. Mätning har utförts varannan vecka under hela vinterhalvåret (oktober mars) dvs. ca 13 veckor. För respektive mätpunkt tätort respektive referens har sedan ett så kallat vintermedelvärde beräknats. Årsmedelvärdet för respektive lokal bedöms vara a 80 % av detta värde dvs. något lägre. Mätning varannan vecka är en optimering av ekonomi och acceptabel noggrannhet för att beräkna ett halvårsmedelvärde Referensstationer Varje vinterhalvår under perioden 2001/ /06 har NO2 och VOC mätts med passiva provtagare vid referensstationen Sundborn vilken är belägen i glesbygd i utefter Sundbornsåns dalgång. Mätpunkten ligger i skogsbrynet ca 150 meter från närmaste hus. En vecka varje vinter sker dessutom mätningar på ytterligare två lokaler för att belysa den lokala variationen i luftkvalité. Sundborn representerar luftkvalitén i Dalarnas glesbyggd (se vidare nedan). Från och med vintern 2004/05 ingår dessutom en referensstation vid Fulufjällets nationalpark (Naturum) i mätprogrammet. Denna mätpunkt visar en storregional bakgrundshalt. Under perioden 2005/06 mättes även ozon vid båda referensstationerna. 5
8 Tätorter Mätningarna utfördes i fem tätorter varje vinter varför det tog tre år att genomföra mätningarna i Dalarnas 15 kommuner. Huvudmätpunkten i respektive tätort är vald för att visa den generella luftkvalitén i tätortens centrala delar så kallad urban bakgrund. Mätpunkten är placerad ca 3 meter över marken tex. vid ett centralt beläget torg utan direkt påverkan av trafik etc.. Mätning utfördes varannan vecka under hela vinterhalvåret vilket ger 13 veckovärden. Medelvärdet av dessa mätningar utgör vintermedelvärdet. För att få en bild av luftföroreningshalterna i hela tätorten kompletterades den urbana bakgrundspunkten med ytterligare 7 25 mätpunkter under en av de kallaste vinterveckorna. Antalet provpunkter anpassades individuellt efter tätortens storlek och karaktär. Denna mätning omfattar även en punkt vid en hårt trafikerad gata/genomfartsled så kallat gaturum vilket ger de högsta halterna som kan uppnås från trafikemissioner. Dessa extra mätpunkter utvärderas inte i föreliggande rapport, utan de får respektive kommun själva bedöma. Tätorter 2005/06 Vintern utfördes mätningar i samtliga kommuner (största tätorten). I första hand valdes samma mätpunkt för urban bakgrund som motsvarande mätningar vintern Vintern 2005/06 ingick också en punkt i Transtrandsfjällen (Tandådalen) eftersom det tidvis under vintern är Dalarnas största tätort. De kompletterande mätningarna under en vintervecka utfördes denna vinter endast vid en mätpunkt per tätort gaturum för att belysa den högsta föroreningsnivån i respektive tätort. Under perioden 2005/06 mättes även ozon i Falun, Borlänge och Malung. Dalafjällen Övriga mätningar i Dalafjällen har omfattat två vinterhalvårsmätningar i Transtrandsfjällen 2004/05 (Myrflodammen och Tandådalen) för att lokalisera en lämplig urban mätpunkt för mätningen 2005/06. Från och med vintern 2005/06 ingår nu punkten Tandådalen i mätprogrammet för länets tätorter. I fjällområdet har dessutom mätningar utförts enstaka vinterveckor på ett antal skid- och skoterleder i både Transtrandsfjällen och Särna/Idreområdet. Mätningarna har i första hand utförts under högsäsong dvs. jul, sportlov och påsk. Resultat - diskussion Luftkvaliten på både referensstationer och tätorter uppvisar ett generellt säsongsmönster under perioden oktober mars, med de högsta halterna strax efter årsskiftet. Variationen mellan enskilda näraliggande veckor kan dock vara betydande sannolikt främst beroende på bl.a. variationer i bakgrundshalt, lokala utsläpp och inte minst väder. Notera också mätvärdena är ett medelvärde för respektive vecka i verkligheten kan det vara stora variationer mellan enskilda dagar och även timmar under en och samma dag. I första hand kommenteras analyserna av NO2 och bensen, för vilka det finns mål/normer, samt i viss mån butylacetat (ett organiskt ämne som härrör från lösningsmedelsutsläpp). 6
9 Referensstationer I det regionala miljöövervakningsprogrammet finns 2006/07 två referensstationer för mätning av luftkvalité Sundborn och Fulufjällets nationalpark. Sundborn Dalarnas landsbygd I nedanstående diagram och bilaga 1 redovisas alla enskilda analyser (veckomedelvärden) för de fem vinterhalvår mätningen genomförts i Sundborn. NO2 Referensstation Sundborn 15 NO2 µg/m Vintern 2001/02 Vintern 2002/03 Vintern 2003/04 Vintern 2004/05 Vintern 2005/06 0 Okt Nov Dec Jan Feb Mars Diagram: NO2-halt vid referensstationen Sundborn , veckomedelvärden Om man generaliserar dessa fem vintrars NO2-analyser genom att beräkna medelvärde för respektive vecka erhålles följande diagram där säsongsdynamiken framgår tydligt. NO2 "Vinternormalvärden" referens Sundborn 10 Medelvärden NO2 µg/m3 5 0 Vinterm edelvärde 3,6 µg/m 3 Okt Nov Dec Jan Feb Mars Poly. (Medelvärden) Medelvärde 5 vintrar Veckomedelvärde Diagram: Säsongsdynamik i NO2-halt vid referensstationen Sundborn
10 I bilaga 2 redovisas vintermedelvärden för samtliga analyser vintrarna 2001/ /06. Vintermedelvärdena för respektive ämne varierar med upp mot % mellan åren och det går inte att urskilja någon trend till förändring av luftkvalité under denna tidsperiod. För att belysa hur referensstationens värden påverkas av val av mätplats, har under en vecka varje vinter, parallella analyser utförts på ytterligare två platser i närheten av den ordinarie referensstationen. Se bilaga 3. Skillnaden i luftkvalité mellan dessa tre mätplatser är liten (mindre än %). Vintermedelvärdet för NO2 är ca 3,6 µg/m3 vilket ligger på samma nivå som den nationella modellberäkningen på drygt 3 µg/m3 för landsbygd i denna del av Sverige. Referensstationen i Sundborn bedöms mot den bakgrunden vara representativ för åtminstone mellersta Dalarnas landsbygd. Falu kommun har även utfört två mätningar av luftkvalité i glesbygd. Vintern mättes månadsmedelvärden av NO2 vid två lokaler söder respektive norr om Falun (Vika respektive Haghed) varvid vintermedelvärden på 5,2 respektive 3,1 µg/m3 uppmättes dvs. i nivå med Sundbornsstationen. Noteras kan att svaveldioxidhalten vid dessa mätningar låg på ca 1 µg/m3 dvs. mycket lågt. NO2-halten i Sundborn är ungefär dubbelt så högt som vid den nationella referensstationen i Jädraås i Gävleborgs län (skogsområde utan lokal påverkan). Vintermedelvärdet för NO2 i Sundborn är endast en tiondel av den nuvarande miljökvalitetsnormen (30 µg/m3 som årsmedelvärde) och klarar även med mycket god marginal det långsiktiga målet på 20 µg/m3. Bensenhalten i Sundborn är ca 1 µg/m3 (vintermedelvärde) dvs. strax under generationsmålet på 1,0 µg/m3 som årsmedelvärde. Halten av övriga organiska ämnen är förhållandevis låg. Bensen "Vinternormalvärden" referens Sundborn 2 Vintermedelvärde 0,97 µg/l Medelvärden Bensen µg/m3 1 0 Okt Nov Dec Jan Feb Mars Poly. (Medelvärden) Medelvärde 5 vintrar Veckomedelvärde Diagram: Säsongsdynamik i bensenhalt vid referensstationen Sundborn
11 Fulufjällets nationalpark Referensstationen är placerad vid Fulufjällets Naturum. I bilaga 4, 5 och 6 redovisas vinteroch veckomedelvärden för de två vintrar mätningen hittills genomförts dvs. 2004/ /06. Även vid Fulufjället har parallella mätningar på ytterligare två närbelägna platser utförts varje vinter varvid konstaterats att skillnaderna i luftkvalité är liten. NO2-halten är ca 1,3 µg/m3 dvs. betydligt lägre än i Sundborn medan övriga organiska ämnen ligger strax under Sundborns redan låga nivå bensenhalten är t.ex. 0,59 µg/m3. Dalarnas tätorter I bilaga 7 21 redovisas samtliga mätvärden för respektive kommun under tidsperioden Mätningarna har genomförts under två vintrar dels en vinter under tidsperioden 2001/ /04 då mätningar skedde i fem kommuner per vinter och dels vintern 2005/06 då mätning skedde i alla 15 kommuner. Utgångspunkten har varit att bibehålla samma mätpunkt för urban bakgrund. I bilaga 22 respektive 23 redovisas vintermedelvärdena för respektive tätort och de bägge mättillfällena. Det är inte möjligt att bedöma eventuella förändringar i luftkvalitet med utgångspunkt från endast två vintermedelvärden med 2-4 års mellanrum. Noteras kan dock att NO2-halten ligger på i stort sett samma nivå i respektive tätort medan VOC-halterna i genomsnitt är upp mot 30 % lägre vid den senaste vintermätningen 2005/06. Se nedanstående diagram. Tätort Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Sundborn, referens Miljömål En vinter 01/04 Vintern 05/ mikrogram/m 3 Diagram: NO2-halter i Dalarnas tätorter vintermedelvärden. 9
12 Tätort En vinter 01/04 Vintern 05/06 Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Sundborn, referens 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 Miljömål mikrogram/m 3 Diagram: Bensenhalter i Dalarnas tätorter vintermedelvärden. I bilaga 22 och 23 har tätorterna (eller egentligen vintermedelvärdena) grupperats med utgångspunkt från främst stigande VOC-halter - exklusive butylacetat. De lägsta halterna redovisas överst medan de högsta återfinns längre ner i tabellen. Notera dock att det är en flytande övergång mellan de olika grupperna. NO2-halter I bägge tabellerna har Falun och Borlänge redovisats i en egen grupp även om de har vissa likheter med några övriga tätorter när det gäller VOC. Dessa bägge länets största tätorter har dock genomgående högre NO2 halter (ca 20 µg/m3) i förhållande till övriga orter som har NO2-halter i nivån 8 15 µg/m3, dvs klart under nuvarande och framtida mål/normer. Men även om vintermedelvärdena är förhållandevis låga så kan luften tidvis och särskilt på hårt trafikerade gator vara betydligt mer förorenad. För NO2 finns också mål för så kallade dygns- och timvärden men det har inte mätts i denna undersökning. För NO2 kan jämförelser även göras med de nationella modellberäkningarna för tätorter av olika storlek. Modellberäkningarna visar att den urbana bakgrundshalten för tätorter av samma storlek som i Dalarna bör ligga inom intervallet µg/m3 som vintermedelvärde, vilket överensstämmer väl med de genomförda mätningarna i Dalarna vilka varierar mellan ca µg/m3. VOC-halter, vintern 2001/ /04 I den övre gruppen med de lägsta VOC-halterna återfinns Säter och Ludvika. Bensenhalten i Säter och Ludvika låg på samma nivå som referensstationen Sundborn dvs. drygt 1 µg/m3 vilket är på samma nivå med det långsiktiga kvalitetsmålet. Halten av flera andra organiska 10
13 ämnen (bl.a. toluen, etylbensen och xylener) är dock tydligt förhöjd i dessa och övriga tätorter i förhållande till landsbygdsreferensen i Sundborn. I nästa grupp återfinns huvuddelen av länets tätorter återfinns (Gagnef, Avesta, Smedjebacken, Vansbro, Rättvik, Mora, Hedemora och Orsa). Det var främst halterna av bensen, toluen och oktan som var påtagligt högre i förhållande till Säter och Ludvika. Bensenhalten ligger i intervallet 1-2 µg/m3 dvs. klarar nuvarande miljökvalitetsmål men inte det långsiktiga miljömålet. Generellt är halten av vissa övriga organiska ämnen högre än i ovanstående grupp tätorter. Den tredje huvudgruppen utgörs av länets bägge största städer Falun och Borlänge. Bensenhalten låg i intervallet 2-3 µg/m3 dvs. nuvarande miljökvalitetsnorm på 5 µg/m3. klaras men inte det långsiktiga målet 1 µg/m3 som årsmedelvärde. Halten av flera andra organiska ämnen ligger på samma nivå som i ovanstående grupp. Den fjärde gruppen (Leksand, Älvdalen och Malung) har högre halter av främst toluen, etylbensen och xylener än övriga orter. Butylacetat är ett lösningsmedel som främst härrör från lösningsmedelsutsläpp från industrier varför dessa halter kommenteras särskilt. Butylacetat har endast uppmätts vid enstaka tillfällen i Falun och Borlänge liksom i Leksand och Älvdalen. I Orsa, Malung och Gagnef förekommer däremot butylacetat regelbundet i mätningarna med tidvis kraftigt förhöjda halter i Gagnefs stationssamhälle. Utöver ovan relaterade mätningar av vintermedelvärden för en plats (urban bakgrund) i respektive tätort har en veckomätning utförts på mellan 7 och 25 platser i respektive kommun under en vintervecka. Dessa orienterade mätningar kan inte utgöra underlag för en bedömning av den generella luftkvalitén på respektive mätplats men ger tillsammans med ovan redovisade vintermedelvärdet en helhetsbild av respektive tätort eller i vissa fall även flera större orter. Dessa analyser redovisas i bilaga 7-21 men kommenteras inte närmare här. De kan dock utgöra underlag för fördjupade lokala bedömningar bl.a. i samband med fysisk planering eller miljötillsyn. VOC-halter, vintern 2005/06 Resultaten denna vinter överensstämmer i stort med ovan redovisade mätningar vintrarna dock är VOC-haltern oftast upp mot 30% lägre. De fyra tätorter/mätpunkter som har de lägsta VOC-halterna är Avesta, Ludvika, Säter och Gagnef. De högsta halterna VOC återfinns i Älvdalen och Malung vilket även var fallet vid den föregående mätningen. Även inom mittgruppen finns betydande likheter med högre halter i Hedemora, Leksand och Orsa. Butylacetathalterna är liksom föregående mätning klart högst i Gagnefs stationssamhälle och de näst högsta halterna i Orsa. Denna vinter uppmättes också butylacetat i låga halter i några övriga tätorter. I bilaga 24 redovisas och grupperas tätorterna på motsvarande sätt men nu baseras redovisningen på den separata mätpunkten i gaturum vecka 8. Utgångspunkten för mätpunktens placering var att belysa den sämsta luftkvaliten i respektive tätort. Eftersom dessa mätningar endast utförts under en vecka blir bedömningarna mer osäkra. Mätpunkterna 11
14 i Avesta och Leksand har de lägsta halterna och Älvdalen och Falun de högsta halterna av både NO2 och VOC. De mätningar som gjorts för ozon under 2005/06 i Falun, Borlänge, Malung samt referensstationerna i Sundborn och Fulufjället kommenteras inte i den här sammanställningen men resultaten redovisas i respektive bilaga. Dalarnas fjällområden De flesta hus i fjällområdena har el som huvudsaklig uppvärmningskälla - vilket inte orsakar lokala luftföroreningar. Under högsäsong vistas dock fler människor i Sälenfjällen än i tätorterna Falun och Borlänge, vilket genererar mycket biltrafik. Snöskotertrafiken är tidvis mycket omfattande i både Sälen och Idreområdet. För att komplettera bilden av luftkvalitén i länets tätorter har mätningar genomförts i både Sälen (Transtrandsfjällen) och Idrefjällen utöver referenslokalen vid Fulufjället. Mätningarna har haft två mål dels att belysa luftkvalitén på/vid skid- respektive skoterleder och dels den allmänna luftkvalitén i Sälenområdet. De senare mätningarna har utförts med samma omfattning som i länets tätorter i övrigt motsvarande Urban bakgrund. Skid- och skoterleder Vintrarna genomfördes enstaka mätningar vid skid- respektive skoterleder i både Sälen och Idre - vid låg- respektive högsäsong. Resultaten redovisas i bilaga 25 och 26. Skidleden i Idre har förhållandevis låga halter av VOC medan halterna är högre i Sälenområdet det senare sannolikt till följd av större lokala utsläpp. I stort ligger dock halterna på samma nivå eller lägre som referenslokalerna i Fulufjället och Sundborn. Vid skoterlederna är variationen i luftkvalité mycket stor. Under tex. påskveckan är halten av organiska ämnen förhöjd (särskilt i Sälen) och ligger på samma nivå som vintermedelvärdena för länets tätorter. Ökningen är särskilt tydlig för toluen, etylbensen och xylener. Vintern 2005/06 mättes luftkvalitén påskveckan (vecka 15) vid fyra skoterleder i Idre. Dessa mätningar ingår i ett separat projekt där även antalet skotrar mäts under samma vecka. De senare mätningarna kommer att utvärderas i en separat rapport. Resultaten överensstämmer i stort med tidigare mätningar dvs. luftkvalitén denna vecka ligger på samma nivå som vintermedelvärdet för medelstora tätorter. Tandådalen 2004/05 och 2005/06 Mätningarna har utförts på två lokaler vintern 2004/05 dels Myrflodammen som ligger några kilometer norr om bebyggelsen vid kalfjällsgränsen och dels Tandådalen där provpunkten ligger norr om landsvägen. Resultaten redovisas i bilaga 27. Den första vinterns mätning påvisade en likartad luftkvalité på de bägge lokalerna varför mätningen 2005/06 endast utfördes på provpunkten Tandådalen. VOC-halterna variera mellan enskilda veckor vilket försvårar utvärderingen. NO2-halterna förefaller orimliga (redovisas inte i tabellbilagorna). Vintern 2006/07 utförs kompletterande mätningar för att ge ett säkrare bedömningsunderlag. Halterna av de flesta VOC-ämnen (vintermedelvärden) ligger vid Tandådalen högre än vid referenserna vid Fulufjället och Sundborn men lägre än motsvarande halter i länets tätorter. Sportlovsveckan vintern 2004/05 (vecka 8) genomfördes kompletterande mätningar på ytterligare fyra platser i Sälenfjällen för att belysa hur mycket mätpunktens exakta placering påverkar resultaten. Två mätpunkter låg på kalfjället - Östfjällsstugan och Saldalen samt två i 12
15 direkt anslutning till vägar/skoterleder Norr Högfjällshotellet och Hundfjället. Halterna av bl.a. toluen, etylbensen och xylener ligger vid Högfjällshotellet och Hundfjället på samma nivå, eller något högre än vid Tandådalen och Myflodammen, vilket indikerar att luftkvalitén är tämligen likartad i hela fjälldalgången. Vid Östfjällsstugan och Saldalen är halterna av dessa organiska ämnen lägre än i dalgången men högre än vid referensstationerna i Sundborn och Fulufjället vilket indikerar att även dessa provpunkter påverkats av lokala utsläpp, sannolikt en kombination av bil- och skotertrafik. I nedanstående diagram redovisas halen M+P-xylen vid Myrflodammen och Tandådalen vintern 2004/05 i förhållande till medelvärdet för referensstationen Sundborn ( ). Av diagrammet framgår att halten i de bägge lokalerna i Sälen i allmänhet är lägre än i referensstationen Sundborn men att halten vid enstaka veckor (jul, sportlov och vår) är påtagligt högre och då kan nå upp till samma nivå som vintermedelvärdena för länets övriga tätorter. 3,5 M+P-xylen Transtrandsfjällen 2004/05 jämfört med "Vinternormalvärden" för referens Sundborn MPxylen µg/m3 3 2,5 2 1,5 Myrflodammen Tandådalen Sundborn medel Poly. (Sundborn medel) 1 0,5 0 Okt Nov Dec Jan Feb Mars Diagram: M+P xylener i Transtrandsfjällen i förhållande till referenslokalen Sundborn. Referenser Dalarnas Luftvårdsförbund, Länsstyrelsen i Dalarna, Dalarnas miljömål. Rapport 2003:19. Naturvårdsverket, 2006: Luftguiden. Handbok med allmänna råd om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Handbok 2006:2 Utgåva 1. Juni sidor. 13
16 Referensstation i Sundborn, Falu kommun. Veckomedelvärden 2001/2002 BUTYL- ETYL- M+P- MÄTPLATS X-KOORD Y-KOORD VECKA MÄTTID NO2 BENSEN TOLUEN OKTAN ACETAT BENSEN XYLEN O-XYLEN NONAN Stationsnamn Dygn µg/m 2 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Sundborn, referens ,84 1,5 1,3 < 0.12 < ,10 0,21 < 0.12 < 0.10 Sundborn, referens ,15 0,53 0,87 0,12 < ,08 0,24 < 0.12 < 0.10 Sundborn, referens ,35 0,72 0,51 < 0.12 < ,07 0,19 0,14 < 0.10 Sundborn, referens ,77 0,49 0,37 < 0.12 < ,05 0,13 < ,21 Sundborn, referens ,99 1,8 1,2 0,18 < ,16 0,33 0,12 0,24 Sundborn, referens ,24 1,3 1,3 0,14 < ,19 0,55 0,20 0,20 Sundborn, referens ,20 2,1 1,5 0,12 < ,20 0,53 0,20 0,10 Sundborn, referens ,84 2,0 2,8 0,71 < ,47 1,3 0,50 0,45 Sundborn, referens ,36 1,8 1,4 < 0.12 < ,19 0,52 0,18 0,12 Sundborn, referens ,15 0,78 0,60 0,12 < ,10 0,27 < 0.12 < 0.10 Sundborn, referens ,75 1,3 0,84 0,19 < ,11 0,28 < ,11 Sundborn, referens ,54 0,84 0,35 0,20 < ,04 0,08 < 0.12 < 0.10 Sundborn, referens ,53 0,66 0,37 < 0.12 < ,04 0,08 < 0.12 < 0.10 Sundborn, referens, Vintermedelvärde* ,90 1,21 1,03 0,16 <0,20 0,14 0,36 0,14 0,13 Sundborn, referens berg ,57 1,0 0,92 < 0.12 < ,07 0,15 < 0.12 < 0.10 Sundborn, referens sjö ,03 Bilaga 1
17 Referensstation i Sundborn, Falu kommun. Veckomedelvärden 2002/2003 BUTYL- ETYL- M+P- MÄTPLATS X-KOORD Y-KOORD VECKA MÄTTID NO2 BENSEN TOLUEN OKTAN ACETAT BENSEN XYLEN O-XYLEN NONAN Stationsnamn Dygn µg/m 2 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Sundborn, referens ,90 0,64 0,44 0,43 < ,05 0,08 0,12 0,49 Sundborn, referens ,18 0,74 0,41 0,18 < ,05 0,14 0,07 0,17 Sundborn, referens ,98 1,1 0,71 0,14 < ,12 0,30 0,11 0,18 Sundborn, referens ,60 1 0,8 0,27 <0.20 0,08 0,16 0,08 0,28 Sundborn, referens ,83 1,5 1,1 0,15 <0.20 0,14 0,32 0,13 0,14 Sundborn, referens ,06 1,7 1,5 0,19 <0.20 0,22 0,63 0,23 0,24 Sundborn, referens ,44 3,0 1,9 0,25 <0.20 0,26 0,65 0,27 0,23 Sundborn, referens ,29 0,9 0,7 0,18 <0.20 0,09 0,24 0,12 0,10 Sundborn, referens ,46 1,5 0,73 <0.12 <0.20 0,08 0,21 <0.12 <0.10 Sundborn, referens ,51 1,4 1,3 <0.12 <0.20 0,15 0,46 0,12 0,16 Sundborn, referens ,31 1,0 0,94 <0.12 <0.20 0,11 0,39 <0.12 <0.10 Sundborn, referens ,53 0,79 0,78 <0.12 <0.20 0,07 0,29 <0.12 < 0.10 Sundborn, referens ,50 0,55 0,41 <0.12 <0.20 0,06 0,20 <0.12 <0.10 Sundborn, referens, Vintermedelvärde* ,12 1,22 0,89 0,16 <0,20 0,11 0,31 <0,12 0,17 Sundborn, referens berg ,68 1,4 0,9 <0.12 <0.20 0,11 0,30 <0.12 <0.10 Sundborn, referens sjö ,08 1,4 0,8 0,17 <0.20 0,11 0,34 <0.12 0,23 Bilaga 1
18 Referensstation i Sundborn, Falu kommun. Veckomedelvärden 2003/2004 BUTYL- ETYL- M+P- MÄTPLATS X-KOORD Y-KOORD VECKA MÄTTID NO2 BENSEN TOLUEN OKTAN ACETAT BENSEN XYLEN O-XYLEN NONAN Stationsnamn Dygn µg/m 2 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Sundborn, referens ,50 0,33 0,43 <0.12 <0.20 0,07 0,75 <0.12 <0.10 Sundborn, referens ,24 0,35 0,39 <0.12 <0.20 0,04 0,21 <0.12 <0.10 Sundborn, referens ,99 0,87 0,76 <0.12 <0.20 0,10 0,25 <0.12 0,11 Sundborn, referens ,63 0,94 0,81 <0.12 <0.20 0,11 0,60 <0.12 0,13 Sundborn, referens ,63 Sundborn, referens ,37 0,66 0,58 <0.12 <0.20 0,07 0,29 <0.12 0,12 Sundborn, referens ,28 0,77 0,87 <0.12 <0.20 0,09 0,32 <0.12 <0.10 Sundborn, referens ,32 1,1 0,89 <0.12 <0.20 0,13 0,36 0,14 <0.10 Sundborn, referens ,99 1,4 1,1 <0.12 <0.20 0,19 0,56 0,21 0,11 Sundborn, referens ,45 1,0 1,0 0,14 <0.20 0,15 0,45 0,17 0,19 Sundborn, referens ,93 0,78 0,74 <0.12 <0.20 0,15 0,51 0,16 <0.10 Sundborn, referens ,00 0,94 0,70 <0.12 <0.20 0,10 0,31 <0.12 < 0.10 Sundborn, referens ,49 0,87 0,61 <0.12 <0.20 0,06 0,11 <0.12 <0.10 Sundborn, referens, Vintermedelvärde* ,37 0,84 0,74 <0,12 <0,20 0,11 0,39 <0,12 <0,10 Sundborn, referens berg ,73 1,2 1,0 0,13 <0.20 0,15 0,47 0,16 0,23 Sundborn, referens sjö ,82 1,3 1,3 0,15 <0.20 0,20 0,65 0,22 0,29 Bilaga 1
19 Referensstation i Sundborn, Falu kommun. Veckomedelvärden 2004/2005 BUTYL- ETYL- M+P- MÄTPLATS X-KOORD Y-KOORD VECKA MÄTTID NO2 BENSEN TOLUEN OKTAN ACETAT BENSEN XYLEN O-XYLEN NONAN Stationsnamn Dygn µg/m 2 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Sundborn, referens ,9 0,21 0,28 <0.13 <0.25 <0.09 0,18 <0.12 <0.12 Sundborn, referens ,8 0,35 0,29 <0.13 <0.25 <0.09 <0.18 <0.12 <0.12 Sundborn, referens ,1 0,77 0,45 <0.13 <0.25 0,09 0,29 <0.12 <0.12 Sundborn, referens ,8 0,58 0,43 <0.13 <0.25 <0.09 0,23 <0.12 <0.12 Sundborn, referens ,6 0,60 0,62 <0.13 <0.25 0,10 0,38 0,15 <0.12 Sundborn, referens ,9 0,80 0,83 <0.13 <0.25 0,14 0,42 0,14 <0.12 Sundborn, referens ,3 0,71 0,58 <0.13 <0.25 0,09 0,33 0,14 <0.12 Sundborn, referens ,3 0,56 0,47 <0.13 <0.25 <0.09 0,23 <0.12 <0.12 Sundborn, referens ,1 1,1 0,83 0,13 <0.25 0,13 0,45 0,21 0,20 Sundborn, referens ,9 0,89 0,62 0,12 <0.25 0,09 0,25 0,11 0,07 Sundborn, referens ,0 0,82 0,44 <0.13 <0.25 <0.09 0,20 <0.12 <0.12 Sundborn, referens ,7 0,52 0,25 <0.13 <0.25 <0.09 <0.18 <0.12 <0.12 Sundborn, referens ,6 0,50 0,36 <0.13 <0.25 <0.09 0,20 <0.12 <0.12 Sundborn, referens, Vintermedelvärde* ,48 0,65 0,50 <0,13 <0,25 <0,09 0,26 <0,12 <0,12 Sundborn, referens berg ,6 0,77 0,30 <0.13 <0.25 <0.09 <0.18 <0.12 <0.12 Sundborn, referens sjö ,4 0,90 0,54 0,27 <0.25 <0.09 0,25 <0.12 0,14 *Anm: Vid beräkning av vintermedelvärde *Anm: har Vid halva beräkning detektionsgränsen av vintermedelvärde använts för har alla halva analysvärden detektionsgränsen vilka anges använts som för "<". alla analysvärden vilka anges som "<". Bilaga 1
20 Referensstation i Sundborn, Falu kommun. Veckomedelvärden 2005/2006 BUTYL- BUTYL- ETYL- M+P- MÄTPLATS X-KOORD Y-KOORD ÅR- MÄTTID NO2 OZON BENSEN TOLUEN OKTAN ACETAT BENSEN XYLEN O-XYLEN NONAN Stationsnamn VECKA Dygn µg/m 2 µg/m 2 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Sundborn, referens ,3 32,6 0,30 0,32 <0.13 <0.20 <0.09 1,1 <0.12 <0.12 Sundborn, referens ,1 22,0 0,35 0,36 <0.13 <0.20 <0.09 1,2 0,16 <0.12 Sundborn, referens ,8 28,0 0,69 0,78 <0.13 <0.20 0,14 1,0 <0.12 <0.12 Sundborn, referens ,2 56,5 0,41 0,22 <0.13 <0.20 <0.09 1,1 <0.12 <0.12 Sundborn, referens ,7 38,3 0,59 0,48 <0.13 <0.20 <0.09 0,83 <0.12 <0.12 Sundborn, referens ,0 40,9 0,87 1,1 <0.11 <0.20 0,12 0,62 0,13 <0.11 Sundborn, referens ,9 22,9 2,2 1,5 <0.13 <0.20 0,21 0,70 0,19 <0.12 Sundborn, referens ,0 44,6 0,73 0,67 <0.13 <0.20 0,10 0,60 <0.12 <0.12 Sundborn, referens ,9 54,8 0,91 0,80 <0.13 <0.20 0,13 0,74 0,15 <0.12 Sundborn, referens ,1 35,3 2,5 1,5 <0.13 <0.20 0,21 0,63 0,18 <0.12 Sundborn, referens ,0 43,7 0,90 0,68 <0.13 <0.20 0,10 0,38 <0.12 <0.12 Sundborn, referens ,7 55,6 0,93 0,64 <0.13 <0.20 <0.09 0,35 <0.12 <0.12 Sundborn, referens ,6 58,6 0,75 0,40 <0.13 <0.20 <0.09 0,37 <0.12 <0.12 Sundborn, referens, Vintermedelvärde* ,2 41,1 0,93 0,72 <0.13 <0.20 0,10 0,74 <0.12 <0.12 Sundborn, referens berg ,8 60,5 0,79 1,6 < 0.13 < 0.20 <0.09 0,75 0,12 < 0.12 Sundborn, referens sjö Bilaga 1
21 Referensstation i glesbyggd - Sundborn, Falu kommun. Vintermedelvärden (oktober - mars) 2001/ /2006 BUTYL- ETYL- M+P- Vinter - år NO2 OZON BENSEN TOLUEN OKTAN ACETAT BENSEN XYLEN O-XYLEN NONAN µg/m 2 µg/m 2 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m ,9 1,21 1,03 0,16 <0,20 0,14 0,36 0,14 0, ,1 1,22 0,89 0,16 <0,20 0,11 0,31 <0,12 0, ,4 0,84 0,74 <0,12 <0,20 0,11 0,39 <0,12 <0, ,5 0,65 0,50 <0,13 <0,25 <0,09 0,26 <0,12 <0, ,2 41,1 0,93 0,72 <0.13 <0.20 0,20 0,74 0,20 <0.12 Medelvärde ,6 41,1 0,97 0,77 <0,13 <0,20 0,14 0,41 <0,12 <0,12 Bilaga 2
22 Referensstation i Sundborn, Falu kommun. Jämföresle mellan tre alteranativa placeringar av referensstationen. Sundborn, referens berg: Sundborn, referens: Sundborn, referens sjö 182 möh. Gles tallskog 127 möh. Ordinarie referensstation i skogsbryn 116 möh. Mitt i Sundbornsåns dalgång ÅR - BUTYL- ETYL- M+P- MÄTPLATS X-KOORD Y-KOORD VECKA MÄTTID NO2 OZON BENSEN TOLUEN OKTAN ACETAT BENSEN XYLEN O-XYLEN NONAN Stationsnamn Dygn µg/m 2 µg/m 2 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Sundborn, referens berg ,6 1,0 0,9 < 0.12 < ,07 0,15 < 0.12 < 0.10 Sundborn, referens ,8 1,3 0,8 0,19 < ,11 0,28 < ,11 Sundborn, referens sjö ,0 Sundborn, referens berg ,7 1,4 0,9 <0.12 <0.20 0,11 0,30 <0.12 <0.10 Sundborn, referens ,5 1,5 0,7 <0.12 <0.20 0,08 0,21 <0.12 <0.10 Sundborn, referens sjö ,1 1,4 0,8 0,17 <0.20 0,11 0,34 <0.12 0,23 Sundborn, referens berg ,7 1,2 1,0 0,13 <0.20 0,15 0,47 0,16 0,23 Sundborn, referens ,0 1,4 1,1 <0.12 <0.20 0,19 0,56 0,21 0,11 Sundborn, referens sjö ,8 1,3 1,3 0,15 <0.20 0,20 0,65 0,22 0,29 Sundborn, referens berg ,6 0,8 0,3 <0.13 <0.25 <0.09 <0.18 <0.12 <0.12 Sundborn, referens ,0 0,8 0,4 <0.13 <0.25 <0.09 0,20 <0.12 <0.12 Sundborn, referens sjö ,4 0,9 0,5 0,27 <0.25 <0.09 0,25 <0.12 0,14 Sundborn, referens berg ,8 60,5 0,79 1,6 < 0.13 < 0.20 <0.09 0,75 0,12 < 0.12 Sundborn, referens ,2 41,1 0,93 0,72 <0.13 <0.20 0,10 0,74 <0.12 <0.12 Sundborn, referens sjö Ingen mätning Bilaga 3
23 Referensstation vid Fulufjället, Älvdalens kommun Veckomedelvärden 2004/2005 MÄTPLATS X-KOORD Y-KOORD VECKA MÄTTID NO2 BENSEN TOLUEN OKTAN ACETAT BENSEN XYLEN O-XYLEN NONAN Stationsnamn Dygn µg/m 2 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Fulufjällets naturum ,3 0,45 <0.14 <0.25 0,39 1,6 0,65 0,28 Fulufjällets naturum ,5 0,41 0,25 <0.13 <0.25 <0.09 0,54 <0.12 <0.12 Fulufjällets naturum ,5 0,66 <0.13 <0.25 0,09 0,37 <0.12 <0.12 Fulufjällets naturum ,6 0,32 <0.20 <0.13 <0.25 <0.09 <0.18 <0.12 <0.12 Fulufjällets naturum ,1 0,33 0,29 <0.13 <0.25 <0.09 <0.18 <0.12 <0.12 Fulufjällets naturum ,1 0,51 0,52 <0.13 <0.25 <0.09 0,21 <0.12 <0.12 Fulufjällets naturum ,7 0,47 0,32 <0.13 <0.25 <0.09 <0.18 <0.12 <0.12 Fulufjällets naturum ,6 0,56 0,42 <0.13 <0.25 <0.09 0,18 0,24 <0.12 Fulufjällets naturum ,0 1,1 0,32 <0.13 <0.25 <0.09 <0.18 0,18 <0.12 Fulufjällets naturum ,3 1,2 2,0 0,17 <0.25 0,20 0,60 0,19 0,13 Fulufjällets naturum ,5 0,72 0,54 0,28 <0.25 0,13 0,48 0,20 0,41 Fulufjällets naturum ,6 0,50 0,25 <0.13 <0.25 <0.09 <0.18 <0.12 <0.12 Fulufjällets naturum <0,4 0,41 0,20 <0.13 <0.25 <0.09 <0.18 <0.12 <0.12 Fulufjällets naturum, Vintermedelvärde* ,53 0,59 0,47 <0,13 <0,25 0,10 0,35 0,15 <0,12 Fjällkant ,9 0,69 0,43 <0.13 <0.25 <0.09 0,19 0,13 <0.12 Fuluälven ,8 0,57 0,29 0,13 <0.25 <0.09 <0.18 <0.12 <0.12 Bilaga 4
24 Referensstation vid Fulufjället, Älvdalens kommun Veckomedelvärden 2005/2006 MÄTPLATS X-KOORD Y-KOORD VECKA MÄTTID NO2 OZON BENSEN TOLUEN OKTAN ACETAT BENSEN XYLEN O-XYLEN NONAN Stationsnamn Dygn µg/m 2 µg/m 2 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Fulufjällets naturum ,2 51,3 0,27 <0.20 <0.13 <0.20 <0.09 0,22 <0.12 <0.12 Fulufjällets naturum ,8 56,0 0,20 0,35 <0.13 <0.20 <0.09 0,34 0,12 <0.12 Fulufjällets naturum ,6 43,4 0,41 0,50 <0.13 <0.20 <0.09 0,85 <0.12 <0.12 Fulufjällets naturum ,5 58,4 0,90 5,9 0,26 <0.20 0,38 1,7 0,52 0,22 Fulufjällets naturum ,8 51,0 0,58 0,47 <0.13 <0.20 <0.09 0,22 <0.12 <0.12 Fulufjällets naturum ,5 69,3 0,66 0,26 <0.15 <0.20 <0.11 0,30 <0.14 <0.14 Fulufjällets naturum ,3 44,7 0,96 0,68 <0.13 <0.20 <0.09 0,31 <0.12 <0.12 Fulufjällets naturum ,0 63,3 1,0 0,77 <0.13 <0.20 0,11 0,51 <0.12 <0.12 Fulufjällets naturum <0,4 80,1 0,47 0,18 <0.13 <0.20 <0.11 0,12 <0.14 <0.14 Fulufjällets naturum ,7 62,2 0,68 0,49 <0.13 <0.20 <0.09 0,30 <0.12 <0.12 Fulufjällets naturum ,7 83,4 0,44 <0.20 <0.13 <0.20 <0.09 0,28 <0.12 <0.12 Fulufjällets naturum <0,4 76,4 0,60 0,23 <0.11 <0.20 <0.08 <0.16 <0.11 <0.11 Fulufjällets naturum <0,4 71,8 0,64 0,23 <0.13 <0.20 <0.09 0,70 <0.12 <0.12 Fulufjällets naturum, Vintermedelvärde* ,0 62,4 0,60 0,85 <0.13 <0.20 <0,09 0,45 <0.12 <0.12 Fulufjället fjällkant <0,4 84,8 0,58 0,73 < 0.13 < 0.20 < 0.09 < 0.18 < 0.12 < 0.12 Bilaga 5
25 Referensstation vid Fulufjället, Älvdalens kommun. Vintermedelvärden (oktober - mars) 2004/ /2006 BUTYL- ETYL- M+P- Vinter - år NO2 OZON BENSEN TOLUEN OKTAN ACETAT BENSEN XYLEN O-XYLEN NONAN µg/m 2 µg/m 2 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m ,53 0,59 0,47 <0,13 <0,25 0,10 0,35 0,15 <0, ,0 62,4 0,60 0,85 <0.13 <0.20 <0,09 0,45 <0.12 <0.12 Medelvärde 1,3 62,4 0,59 0,66 <0,13 <0,25 0,10 0,40 <0,12 <0,12 Bilaga 6
26 Mätstation Avesta tätort, Avesta kommun Veckomedelvärden 2003/2004 Stationsnamn Dygn µg/m 2 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,3 0,77 3,48 0,12 <0.20 0,55 2,19 0,71 0,13 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,4 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,0 1,0 3,74 0,12 <0.20 0,53 2,13 0,67 0,13 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,2 1,7 5,20 0,19 <0.20 0,79 2,99 0,93 0,16 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,9 1,2 2,35 <0.12 <0.20 0,34 1,25 0,39 0,18 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,7 1,9 3,84 0,19 <0.20 0,58 2,02 0,67 0,29 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,0 1,0 2,52 0,14 <0.20 0,37 1,35 0,44 0,20 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,0 2,99 0,14 <0.20 0,45 1,67 0,59 0,11 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,1 1,5 2,41 0,25 <0.20 0,38 1,28 0,49 0,48 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,2 1,9 3,70 0,22 <0.20 0,56 1,91 0,67 0,22 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,3 1,2 2,70 0,29 <0.20 0,42 1,50 0,56 0,39 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,2 1,0 2,92 0,13 <0.20 0,43 1,61 0,54 0,20 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,6 1,0 2,48 <0.12 <0.20 0,34 1,28 0,42 0,12 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,0 1,0 2,32 0,20 <0.20 0,30 0,75 0,38 0,32 Avesta, Centrum-Tekniska huset,vintermedelvärde* ,2 1,2 3,13 0,16 <0.20 0,46 1,69 0,57 0,23 Bilaga 7
27 Mätstation Avesta tätort, Avesta kommun Kompletterande mätningar 1 vintervecka 2003/2004 Stationsnamn Dygn µg/m 2 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Avesta, Bergnässkolan ,9 1,8 4,38 0,26 <0.20 0,41 1,38 0,47 0,31 Avesta, Byskolan ,4 1,3 1,51 0,22 1,05 0,25 0,82 0,30 0,29 Avesta, Domarhagskolan ,2 1,6 2,81 0,24 <0.20 0,35 1,24 0,41 0,18 Avesta, Fors skola ,6 1,9 2,65 0,29 <0.20 0,41 1,40 0,59 0,55 Avesta, Församlingsgård ,9 1,9 3,48 0,26 <0.20 0,53 1,86 0,62 0,33 Avesta, Hedegården ,0 1,5 1,94 <0.12 <0.20 0,28 0,92 0,31 <0.10 Avesta, Horndals skola ,1 1,8 1,91 0,23 <0.20 0,32 1,09 0,38 0,43 Avesta, Karlbo dagis ,8 2,1 8,46 0,27 <0.20 0,65 2,07 0,68 0,24 Avesta, Karlbo skola ,5 Avesta, Klockarskolan ,8 1,6 2,31 0,18 <0.20 0,32 1,13 0,40 0,25 Avesta, Krylbo dagis ,9 1,4 1,81 0,25 0,29 0,36 1,31 0,43 0,32 Avesta, Krylbo Kyrka ,3 1,5 3,63 0,20 <0.20 0,40 1,40 0,46 0,24 Avesta, Skogsbo skola ,8 2,0 2,72 0,39 <0.20 0,38 1,34 0,46 0,71 Avesta, Violen ,9 1,8 4,61 0,19 0,50 0,57 2,10 0,69 0,22 Bilaga 7
28 Mätstation Avesta tätort, Avesta kommun Veckomedelvärden 2005/2006 Stationsnamn Dygn µg/m 2 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,3 0,60 2,3 <0.13 <0.20 0,38 2,1 0,55 <0.12 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,7 0,83 3,0 <0.13 <0.20 0,53 2,5 0,63 0,16 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,6 0,59 1,1 <0.13 <0.20 0,19 1,6 0,21 <0.12 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,8 0,57 1,1 <0.13 <0.20 0,17 1,2 0,30 <0.12 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,4 0,76 1,1 <0.13 <0.20 0,17 1,4 0,19 <0.12 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,7 1,0 2,4 <0.13 <0.20 0,34 1,6 0,42 <0.12 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,5 1,9 2,4 0,15 <0.20 0,28 1,4 0,34 <0.12 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,1 0,93 1,3 <0.13 <0.20 0,20 0,87 0,22 0,13 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,4 0,84 1,5 <0.13 <0.20 0,24 1,1 0,26 <0.12 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,0 1,6 1,6 <0.13 <0.20 0,24 1,1 0,27 <0.12 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,8 0,99 1,6 <0.13 <0.20 0,21 0,82 0,24 <0.12 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,1 1,3 2,2 <0.13 <0.20 0,27 1,1 0,33 <0.12 Avesta, Centrum-Tekniska huset ,8 1,0 2,2 <0.13 <0.20 0,32 1,4 0,42 <0.12 Avesta, Centrum-Tekniska huset, Vintermedelvärde* ,1 1,0 1,8 <0.13 <0.20 0,27 1,4 0,34 <0.12 Gaturum, vecka Stationsnamn Dygn µg/m 2 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Avesta, Kungsgatan ,6 1,3 2,1 < 0.13 < ,30 1,7 0,35 < 0.12 Bilaga 7
29 Mätstation Borlänge tätort, Borlänge kommun Veckomedelvärden 2001/2002 Stationsnamn Dygn µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Borlänge, J. Björlings museum ,14 1,2 3,9 < 0.12 < ,59 1,9 0,76 0,14 Borlänge, J. Björlings museum ,19 2,3 7,0 0,21 0,25 1,1 3,7 1, Borlänge, J. Björlings museum ,73 1,9 4,9 0,13 < ,83 2,6 1,1 0,19 Borlänge, J. Björlings museum ,46 1,3 3,5 0,28 < ,55 1,8 0,75 0,32 Borlänge, J. Björlings museum ,40 2,0 2,8 0,14 < ,42 1,3 0,50 0,15 Borlänge, J. Björlings museum ,22 2,4 5,9 0,41 < ,85 2,9 1,1 0,70 Borlänge, J. Björlings museum ,27 4,1 8,0 0,53 < ,1 3,6 1,4 0,61 Borlänge, J. Björlings museum ,65 3,0 8,6 2,7 < ,4 4,4 1,7 1,1 Borlänge, J. Björlings museum ,29 3,5 7,3 0,29 < ,0 3,3 1,3 0,26 Borlänge, J. Björlings museum ,61 1,8 4,1 0,30 < ,59 1,9 0,74 0,13 Borlänge, J. Björlings museum ,15 1,6 3,2 0,23 < ,45 1,4 0,54 0,13 Borlänge, J. Björlings museum Borlänge, J. Björlings museum ,16 1,4 3,2 0,25 < ,46 1,5 0,56 0,20 Borlänge, J. Björlings museum, Vintermedelvärde* ,94 2,21 5,19 0,50 < ,78 2,53 0,99 0,35 Bilaga 8
30 Mätstation Borlänge tätort, Borlänge kommun Kompletterande mätningar 1 vintervecka 2001/2002 ÅR- KOMMUN/ MÄTPLATS X-KOORD Y-KOORD VECKA MÄTTID NO2 Stationsnamn Dygn µg/m 3 Borlänge, Kvarnredens skola B ,42 Borlänge, Hasselstigen B ,12 Borlänge, Ringen B ,92 Borlänge, Bullermyrens Centrum B ,91 Borlänge, Hagalund,Röda v./hagavägen B ,41 Borlänge, Hagalund, Oxen B ,28 Borlänge, Tjärnav./ Krokg. B ,01 Borlänge, Mats Knuts, Krossg. B ,07 Borlänge, Skräddarbacken Gös Eriks v. B ,17 Borlänge, Dagnyhusen B ,51 Borlänge, Stationsg. Centrum B ,23 Borlänge, Stationen B ,26 Borlänge, Tunag./ Byg. B ,02 Borlänge, Vattug./ Tunag. B ,18 Borlänge, Rullgången B ,94 Borlänge, Hornsgatan B ,24 Borlänge, OK Byg. B ,95 Borlänge, Åselby C. B ,42 Borlänge, Bro/ Tunav. B ,07 Borlänge, Islingsby B ,61 Borlänge, Kälarvet B ,08 Borlänge, Torsång B ,68 Borlänge, Ornäs B ,86 Borlänge, Domnarvet B ,37 Borlänge, Medväga B ,89 Bilaga 8
Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo
Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Malin Persson 2009-01-22 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner rapport 1:2009 2 (19) 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Sammanfattning...
Rapport 2012:01. Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna. Miljöenheten
Rapport 2012:01 Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna Miljöenheten Foto: Therese Ebberstein. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, januari 2012. ISSN: 1654-7691 Rapporten kan beställas från
Luften i Sundsvall 2009
Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära
Falu C; Elsborg, Östanfors, Lustigknopp m fl Bostad. Falu C; Slaggatan, Bergmästarg Bostad. Falu C; Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset Butik
Sida: 1 ( 7 ) 2001 2080040 Falu C; Elsborg, Östanfors, Lustigknopp m fl 2080041 Falu C; Slaggatan, Bergmästarg 2080042 Falu C; Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset 2001 2080042 Falu C; Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...
Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2003 VINTERN 2003/04 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2004:9 Miljöförvaltningen
Mätning av partiklar i Lidköping 2013
Mätning av partiklar i Lidköping 2013 Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2014-2018 1 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.
Luftmätningar i urban bakgrund
Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter
Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020
Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020 Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning Magnus Zeilon, Miljö- och byggförvaltningen Kramfors kommun 2016-03-30 Innehållsförteckning
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Sommaren 2005 Vintern 2005/2006 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2006:13 Miljöförvaltningen
Regiontabeller Fysisk hälsa
1 Bra eller mycket bra hälsa Mora Orsa Älvdalen 2004/05 68 63,2-73,0 61 56,4-65,6 64 60,8-67,6 17 570 2008 68 62,9-73,4 67 61,6-71,9 68 64,1-71,5 17 340 2010 75 69,6-80,2 63 * 57,8-68,1 69 65,6-73,0 17
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014
NR U 5179 APRIL 2015 RAPPORT Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014 För Luft i Väst Karin Persson, Barbara Sandell Författare: Karin Persson, Barbara Sandell På uppdrag av: Luft i Väst Rapportnummer:
Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås
Ängsgärdet - förstudie luft buller Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Malmö 2011-04-20 Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Datum 2011-04-20 Uppdragsnummer 61151145168000 Utgåva/Status
Mätning av. Luftföroreningar
2008-11-24 Miljö- och byggförvaltningen Mätning av Luftföroreningar I Gnosjö kommun Januari Juli 2008 Sammanfattning Miljö- och byggförvaltningen har under perioden 2008-01-21 2008-07-14 mätt luftföroreningar
SLB 2:2003. Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 2002
SLB 2:23 Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 22 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, JUNI 23 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Så kontrolleras luften i Stockholm... 5 Mätstationer och mätkomponenter...
Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008.
Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008. Vallentuna februari 2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Mätmetod
LUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN
LUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN DEL 1 FAKTASAMMANSTÄLLNING TILLSTÅNDSBESKRIVNING Miljömålen: Frisk luft Skyddande ozonskikt Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning (delar av) God bebyggd
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen
Reseinformation för deltagare från Dalarna (och Norberg)
Reseinformation för deltagare från Dalarna (och Norberg) Ditresa morgon/förmiddag fredag 9 november Hemresa söndag eftermiddag 11 november Du från Dalarna samt Norberg kommer att resa med Dalatrafiks bussar,
Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet
Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda
Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007
Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se
Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan
2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR 2006. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Kopparberg Län - Film Number : Församling/Parish List
Kopparberg Län - Number : Församling/Parish List 4002993 Lima församling 4015743 Norrbärke församling 4015744 Säfsnäs församling 4015753 Stora Skedvi församling 4171430 Aspeboda församling 4171431 Aspeboda
Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen
Strategi för en samlad luftvårdspolitik Parlamentarisk beredning som ska lämna förslag till regeringen om hur Sveriges miljökvalitetsmål och generationsmål kan nås Ledamöter från sju riksdagspartier, samt
Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2008/09
Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2008/09 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Rapport 148 Juni 2009 1 Sammanfattning Under 2008/09 har en uppföljande mätning av VOC-halten
Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i
Innehållsförteckning
SKADOR OCH OLYCKSFALL I MORA, ORSA OCH ÄLVDALEN 212 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Att tänka på... 4 Antal skadade per 1 invånare fördelat på akutmottagningar och vårdcentraler, år -...
Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län remiss från kommunstyrelsen
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖAVDELNINGEN NORRA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-02-29 Handläggare: Britt Mattsson Telefon: 08-508 09 330 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Åtgärdsprogram
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av
Luftföroreningar i Botkyrka kommun
Rapport 2015:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2014 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5
Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell
Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell Efter 40 års verksamhet är IVL Ett forskningsinstitut för Hållbar Utveckling Stiftelseägt och därmed
Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde
n 1 / 18 2001 Bostad 2080040 Elsborg, Östanfors, Lustigknopp m fl i Falu centrum 2080041 Slaggatan, Bergmästarg i Falu centrum 2080042 Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset i Falu centrum n 2 / 18 2001 Butik
Mätning av luftföroreningar på två platser i Lund under perioden 2008-04-24 till 2008-09-09
Malmö Stad Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Dnr 29.36.1 Mätning av luftföroreningar på två platser i Lund under perioden 28-4-24 till 28-9-9 Rapporten är framtagen av: Miljöförvaltningen Malmö Stad
Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen
Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor
astma och liknande luftvägsproblem
Studier av personer med astma och liknande luftvägsproblem 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning : Studier av personer med astma och liknande luftvägsproblem Författare: Se avsnittet Författare
Upprättad i maj 2006. Gnosjö Kommun. Miljö- och byggnämnden. Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen
Detaljplan för fastigheten Gårö 1:259 m.fl. MILJÖBEDÖMNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Upprättad i maj 2006 Gnosjö Kommun Miljö- och byggnämnden Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT.
Eldistribution Nätrapport. Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät
Eldistribution Nätrapport Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät Översyn av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät Sammanfattning 93% av Vattenfall Eldistributions
Hur går det för Orsa?
Hur går det för Orsa? Fil dr Anders Wigren 2012-06-05 Disposition Utvecklingen i Sverige i ett regionalt perspektiv Hur går det för Orsa? Sammanfattning Utvecklingen i Sverige i ett regionalt perspektiv
Kv. Stora Frösunda, Solna
LVF 2010:19 Kv. Stora Frösunda, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 Lars Burman SLB-ANALYS, OKTOBER 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i
Nationell presentation av emissioner och halter
Nationell presentation av emissioner och halter Finansiär: Naturvårdsverket avtal 501 0711 Slutrapport september 2007 Följande personer har bidragit till rapporten (samtliga SMHI): - Lars Gidhagen (lars.gidhagen@smhi.se)
Lilla Essingen, kv Primus
LVF 2013:21b Lilla Essingen, kv Primus Halter av partiklar, (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) år 2023 Magnus Brydolf SLB-ANALYS AUGUSTI 2013 (Uppdaterad i mars 2014) LVF 2013:21 Primus, Lilla Essingen år
Verksamhetsberättelse 2014
Verksamhetsberättelse 2014 Några rader från ordförande. Det är så roligt att jobba i en styrelse där alla är engagerade och hjälper till. Även suppleanterna är med på varje styrelsemöte och är engagerade.
TEOM IVL s filtermetod
SLB 1:2003 TEOM IVL s filtermetod EN METODJÄMFÖRELSE MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, JANUARI 2003 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Förord...3 TEOM...4 IVL...5 Jämförelse TEOM - IVL...6 2 Förord
Luftkvalitetsmätningar i 15 tätorter vintern 1998/99
Luftkvalitetsmätningar i 15 tätorter vintern 1998/99 Curt-Åke oström Karin Sjöberg Åke Sjödin Krister Wall 1347 Göteborg, nov 1999 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet IVL Swedish Environmental
Luftkvalitet i tunnlar. Marianne Klint 2013-04-18
Luftkvalitet i tunnlar Marianne Klint 2013-04-18 Höga luftföroreningshalter i tunnlar Södra Länken, kvävedioxidhalter, årsmedelvärde: 300 µg/m 3. Ungefär 6 gånger högre än på Hornsgatan, 50 µg/m 3. (MKN
Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft
SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,
Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet
Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11) ska kommunerna varje år rapportera in luftkvalitetsdata. Då modellberäkningar
E 4 Förbifart Stockholm
E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 11 PM En bedömning av hälsorisker vid färd i långa tunnlar 2009-02-26 3 (11) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 11... 4 2 Allmänt om trafikföroreningar
Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet. Kallelse 2013-12-18
Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och Kallelse 2013-12-18 KALLELSE Datum 2013-12-11 1(1) Isaac Tham kallas härmed till sammanträde onsdag den 18 december 2013 kl. 09.00 på Vintergatan, sammanträdesrum
Granskning av miljö - och luftmätningar
Revisionsrapport Granskning av miljö - och luftmätningar Miljö - och samhällsnämnden Östersunds kommun 9 december 2008 Kjell Pettersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Luftkvalitetsmätningar på Åland
NR U 5148 MARS 2015 RAPPORT Luftkvalitetsmätningar på Åland För Ålands landskapsregering, Miljöbyrån Kjell Peterson,Karin Persson Författare: Kjell Peterson På uppdrag av: Ålands landskapsregering Rapportnummer:
Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik
2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska
Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län
1(8) Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län Ärendet Länsstyrelsen i Stockholms län har överlämnat ett förslag till
1. FÖRORD 3 2. SAMMANFATTNING 5 3. BAKGRUND 7. EU-direktiv och miljöbalken 7. Tidigare mätningar 8. Uppdraget 9 4. METODBESKRIVNING 11
Innehållsförteckning 1. FÖRORD 3 2. SAMMANFATTNING 5 3. BAKGRUND 7 EU-direktiv och miljöbalken 7 Tidigare mätningar 8 Uppdraget 9 4. METODBESKRIVNING 11 Val av mätplatser 11 Mätparametrar 11 DOAS 11 Diffusionsmätningar
Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13
Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH1675-5 Dnr 2012-MH1639-5 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör
Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001
VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer
Regeltillämpning på kommunal nivå - Undersökning av Sveriges kommuner 2012. Dalarnas län
Regeltillämpning på kommunal nivå - Undersökning av Sveriges kommuner 2012 Dalarnas län Förekomsten av en företagslots/en väg in Kommuner som har en företagslots/en väg in Företagslots / En väg in Sverige
Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Förmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
PRELIMINÄR BEHOVSBEDÖMNING
PRELIMINÄR BEHOVSBEDÖMNING RAMPROGRAM FÖR SÖDRA VIKEN VIKEN IDAG OCH IMORGON - inventering, analys och förslag till struktur? Upprättad den 1 februari 2011 BAKGRUND Genom de lagändringar och ändringar
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5:2002. Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med beräknade PM10-halter över miljökvalitetsnormen för dygn
Beskrivning av problembilden för halterna av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10) i Stockholms län i förhållande till miljökvalitetsnormerna Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med
Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020
Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund
Justering av förslag till Samarbetsavtal avseende särskild kollektivtrafik
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Magnus Höög 023-77 70 54 magnus.hoog@regiondalarna.se Datum 2015-06-01 Arbetsutskottet Diarienummer RD 2015/40 Justering av förslag till Samarbetsavtal avseende särskild
Barns säkerhet i bil. vid ankomst till förskolan. Helen Sjöberg
Barns säkerhet i bil vid ankomst till förskolan Helen Sjöberg RAP. 4 juni 2005 Bakgrund NTF Stockholms län gör regelbundet mätningar av i vilken mån barn är fastspända i bil i samband med generella undersökningar
Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14
Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten
Hushållens konsumtion 2012
Inkomst och konsumtion 2014 Hushållens konsumtion 2012 Matbutiken finns nära hemmet Ungefär vart tredje finländskt hushåll har ett kortare avstånd än en halv kilometer till den närmaste matbutiken när
Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?
Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Christer Johansson Professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet & Miljöutredare
Luftkvalitetsmätningar i ett antal tätorter i sydöstra Sverige vintern 1999/00
Luftkvalitetsmätningar i ett antal tätorter i sydöstra Sverige vintern 1999/00 Curt-Åke Boström Karin Sjöberg Karin Persson Krister Wall B 1393 Göteborg, nov 2000 Organisation/Organization IVL Svenska
Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014
NR U 5178 MARS 2015 RAPPORT Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014 För Göteborgsregionens luftvårdsprogram Karin Persson Författare: Karin Persson På uppdrag av: Göteborgsregionens luftvårdsprogram
De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun
RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2 Buller vid Slottet Sunne kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Slottet Sunne kommun Serie nr: 2012:87 Projektnr: 12132 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning
Företagsamheten 2017 Dalarnas län
Företagsamheten 2017 Dalarnas län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Arbetsmarknadsinformation december 2010
Arbetsmarknadsinformation ember 2010 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Översikt: Fortsatt god arbetsmarknad men fler i program 3 Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 5 Fallande siffror
Luftkvaliteten i Sverige 2014 och vintern 2014/15
NR C 129 OKTOBER 2015 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2014 och vintern 20 Mätningar inom Urbanmätnätet Malin Fredricsson, Karin Persson, Martin Ferm Författare: Karin Persson m.fl. Fotograf: Karin Persson
Inledande kartläggning av luftkvalitet
RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se
Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2008:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2008 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg vinterhalvåret 1999/00
VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg vinterhalvåret 1999/00 Karin Persson Per-Arne Svanberg IVL Svenska Miljöinstitutet AB rapport 124 22 augusti 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...
Bilaga 1- AÅtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1- AÅtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Introduktion till åtgärdsområdessammanställningar underlag till Åtgärdsprogram 2015-2021 för Bottenhavets vattendistrikt I Bottenhavets
Andel personbilar med dubbade vinterdäck
5:2015 Andel personbilar med dubbade vinterdäck DUBBDÄCKSANDELAR RÄKNADE PÅ RULLANDE TRAFIK UNDER VINTERSÄSONGEN 2014/2015 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN
Information om Nya Visit Dalarna Dalarna 2016-01-21
Information om Nya Visit Dalarna Dalarna 2016-01-21 Information till - Styrelserna i Visit Idre AB, Malung Sälen Turism AB, Siljan Turism AB, Visit Södra Dalarna AB, Siljan Turism Intressenter ek. för.,
Arninge resecentrum, Täby
LVF 2013:20 Arninge resecentrum, Täby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2013 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys
Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt
Järnvägens roll i transportförsörjningen 2 Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt Mora Malung Rättvik Leksand Gagnef Falun Hofors Storvik Sandviken Gävle Vansbro Ludvika Borlänge
Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad:
Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad: 2016-03-30 Innehåll Bakgrund och målsättning... 1 Luftkvalitetssituation... 2 Uppgifter om dominerande utsläpp... 2 Krav på kontroll inom samverkansområdet...
Icke-teknisk sammanfattning
BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra
Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:345, Norrby
1 (8) Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:345, Norrby Enkelt planförfarande Planbeskrivning Till denna planbeskrivning hör följande handlingar: - plankarta (inkl illustrationskarta) Gudöbroleden Planområde
Samråd med Sigtuna kommun, 11 december 2009 Nytt miljötillstånd för Arlanda
Samråd med Sigtuna kommun, 11 december 2009 Nytt miljötillstånd för Arlanda Bakgrund Ansökan lämnas in senast 31 december 2010 Två tidigare samrådsmöten med Sigtuna kommun Samrådsunderlag - synpunkter
Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016
Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar
Bullerutredning Ljungskogen. Malmö 2015-01-13
Malmö 2015-01-13 Datum 2015-01-13 Uppdragsnummer 61661253716 Utgåva/Status Rev 3 Jenny Ekman Johan Jönsson Jens Karlsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö
Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås
Elisabeth Lindblad 021-39 15 09 DP 1660 2010-02-16 Dnr 07:10058-BN 540 Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar Detaljplanen består av plankarta med
2009-pågående Bergslagens Kommunalteknik Återinfiltrationsförsök för att ersätta VYR-anläggningen i Hällefors. Anläggningsstorlek 3 500 m 3 /d.
Bilaga 1 Uppdrag av speciellt intresse 2002-pågående AB Borlänge Energi/Falu Energi & Vatten AB Ny grundvattentäkt för Falun och Borlänge i Badelundaåsen. Anläggningsstorlek 32 000 m 3 /d. 2007-pågående