Luftkvalitetsmätningar i 15 tätorter vintern 1998/99

Transkript

1 Luftkvalitetsmätningar i 15 tätorter vintern 1998/99 Curt-Åke oström Karin Sjöberg Åke Sjödin Krister Wall 1347 Göteborg, nov 1999

2 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. RPPORTSMMNFTTNING Report Summary Projekttitel/Project title dress/address ox Göteborg nslagsgivare för projektet/ Project sponsor Telefonnr/Telephone Vägverket Region Sydöst Rapportförfattare/author Curt-Åke oström Karin Sjöberg Åke Sjödin Krister Wall Rapportens titel och undertitel/title and subtitle of the report Luftkvalitetsmätningar i 15 tätorter vintern 1998/99. Sammanfattning/Summary På uppdrag av Vägverket Region Sydöst har IVL i samarbete med 15 kommuner inom regionen utfört mätningar av trafikrelaterade luftföroreningar i 15 tätorter under vinterhalvåret 1998/99. Mätningarna har skett med diffussionsprovtagare veckovis. Totalt mättes i sex veckor fördelade över vintersäsongen. De ämnen som ingick i studien var kväveoxider, flyktiga organiska föreningar (VOC inkl bensen) och ozon. I varje tätort har mätningar skett i två olika miljöer, dels i en trafikbelastad dels i en urban bakgrundsmiljö. Mätningarna har visat att med diffusionsprovtagare och en samordnad strategi kan man få ett jämförelsematerial användbart för bedömning av luftföroreningssituationen i många tätorter och trafikmiljöer. Mätningarna har även visat på vilken skillnad som kan förväntas i halt mellan förmodade hårt belastade miljöer och den urbana bakgrunden. Även i mindre tätorter kan halterna av trafikrelaterade luftföroreningar bli relativt höga i förhållande till gräns-/rikt-värden och miljökvalitetsnormer. En djupare analys (som ej ingått i projektet) av erhållna resultat skulle sannolikt ge möjlighet till ytterligare bedömningar om nuvarande och framtida luftföroreningssituation i de tätorter som deltagit i projektet. Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren /Keywords ibliografiska uppgifter/ibliographic data IVL Rapport/report 1347 eställningsadress för rapporten/ordering address IVL, Publikationsservice, ox 216, S-1 31 Stockholm fax: , publicationservice@ivl.se

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Genomförande Deltagande kommuner och mätpunkter Deltagande kommuner Korta beskrivningar av mätpunkterna lekinge län Kalmar län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Mätveckor och väder Mätveckor Väder Resultat Databortfall NO 2 /NO X Halter av NO 2 och NO X i förhållande till trafik och antal invånare Ozon VOC Diskussion Relationen mellan den belastade mätpunkten och den urbana bakgrunden Jämförelse med halvårsmedelvärden Jämförelse med parallella mätningar i andra tätorter i södra Sverige Jämförelse med gränsvärden/riktvärden Slutsatser...22 Tack...22 Referenser...23 ilagor...23

4 1. Inledning. I arbetet med Vägverkets regionala miljöprogram konstaterades från Region Sydöst att det saknades mätningar i trafikbelastade miljöer (gaturum). Vägverkets sektorsansvar för miljöfrågor för hela vägtransportsystemet innebär bl.a. att man måste bygga upp system för uppföljningen av den långsiktiga utvecklingen. Under våren 1998 fördes därför diskussioner med regionala luftvårdsförbund om hur dessa frågor skulle kunna följas. Som ett första steg beslutade Vägverket att finansiera ett grundprogram med syfte att förbättra kunskapen om luftföroreningshalter i trafikbelastade miljöer På uppdrag av och i samarbete med Vägverket Region Sydöst har IVL mätt luftföroreningshalterna i två olika typer av miljöer i 15 kommuner i regionen under vintern 1998/99. Projektledare för Vägverket: Krister Wall (Jönköping) Projektledare för IVL: Curt-Åke oström (Göteborg) 2. Syfte Syftet med projektet var att genomföra mätningar av luftkvaliteten avseende kväveoxider (NO X som NO+NO 2 ), ozon (O 3 ) samt lättflyktiga kolväten (VOC) i ett antal tätorter i regionen (lekinge, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län). I varje ort skulle mätningar ske i två punkter, i ett hårt trafikbelastat gaturum resp. i urban bakgrund. vsikten med mätningarna var att spegla luftkvaliteten i dels tätorter med förmodad olika luftföroreningsbelastning dels i i två olika miljöer. I ett vidare perspektiv förväntas resultaten som erhålls med denna typ av mätstrategi kunna ligga till grund för bedömningar av vilken belastning som kan förväntas i tätorter i regionen beroende på trafiksituation och storlek. Som en följd av att detta projekt startades har luftvårdsförbundet i lekinge samt Östergötland bedrivit mätningar med likartat upplägg i två respektive fyra tätorter. 3. Genomförande Mätningarna genomfördes på veckobas med diffusionsprovtagare för NO X (NO+NO 2 ), O 3 samt VOC i två mätpunkter per tätort i en vecka per månad under vinterhalvåret 1998/99 (okt-mars). Se bilaga 1. Totalt har således mätningar skett under 6 veckor. Uppsättning och nedtagning av provtagarna har skett måndagar mellan Exponeringstiden på veckobas var därmed densamma som praktiseras inom URNprojektet. URN-projektet är ett samarbetsprojekt mellan IVL och olika kommuner som pågått sedan vinterhalvåret 86/87. Mätningar i detta projekt sker dels på dygnsbasis (SO 2, NO 2, sot) vecko-basis (VOC) och månadsvis (SO 2, NO 2 i regional bakgrundsluft). Valet av mätpunkter har skett i samråd mellan Vägverket, IVL och deltagande kommuners miljökontor. Det belastade gaturummet har i vissa tätorter legat i

5 2 anslutning till vägavsnitt som ligger under Vägverkets ansvar. I några fall har mätpunkten legat vid rena stadsgator som kommunerna har ansvar för. llt material (diffusionsprovtagare, uppsättningsanrdningar) har tillhandahållits av IVL. Uppsättning och provbyten har ombesörjts av miljökontorens personal. Provtagarna har placerats på en höjd över mark på ca 3 m och på sådana platser där människor upphåller sig ofta (gångbana, affärer, bostäder etc). Efter varje exponeringsomgång (vecka) har diffusionsprovtagarna sänts till IVL,s laboratorium för analys. Uppgifter om trafikflöden på på gator i närheten till mätpunkterna har inhämtats från Vägverket och kommunernas trafikkontor där detta har varit möjligt. I övriga fall har uppskattningar gjorts utifrån mätpunkternas läge och lokal kännedom. Även uppgifter invånarantal för deltagande tätorter har införskaffats. 4. Deltagande kommuner och mätpunkter. 4.1 Deltagande kommuner I nedanstående tabell presenteras deltagande kommuner och mätpunkter. Den mätpunkt som betecknas har vid valet ansatts som den hårt belastade (gaturum) och mätpunkt urban bakgrund. Tabell 1 Deltagande kommuner/tätorter samt mätpunkter och trafikflöden (fordon/medeldygn) Tätort Mätpunkt gaturum Fordon /dygn Mätpunkt bakgrund Fordon/ dygn ntal inv tusental Karlshamn Erik Dahlbergsv 15 Stortorget 5* 19 Karlskrona usstorget 1* Ronnebyg 1 3 Olofström Ö Storgatan 9 Kvarngatan 2* 8,2 orgholm Storgatan 2 Kvarngatan 2* 3,2 Torsås llfargatan 4 ankgatan 2* 2 Västervik Kvarngatan 92 Höckersbog 2 22 Finspång ergslagsv 8 Trädgårdsv 2 14 Motala Storgatan 9 Sjögatan 4* 3 Söderköping Erik Dahlbergsg 9 Hagatorget 4* 7,5 Smålandsstenar Centrumplan 7 Furugatan 2* 4,5 Vetlanda Lasarettsg 8 iblioteksg 4* 13 Värnamo runo Mats.Pl. 137 Kyrkogatan 3* 17 Ljungby Kungsgatan 6 L Torget 2* 14 Växjö Linnegatn 1 Storgatan 4* 5 Älmhult Köpmangatan 8 N, S Krong 4* 8,5 *) Uppskattade trafikflöden 4.2 Korta beskrivningar av mätpunkterna I nedanstående avsnitt ges korta beskrivningar för mätpunkterna. I vissa fall har kommentarer om ventilationsförhållanden (subjektivt uppskattade) medtagits.

6 lekinge län Karlshamn: Mätpunkt, Erik Dahlbergsväg infartsled/kringled till centrum belägen öster om stadskärnan. Mätpunkten placerad ca 35 m från vägbanan. Mätpunkt, Stortorget i centrum med parkering och relativt omfattande trafik såväl bil som buss på gatorna runt omkring. Mätpunkten var placerad på Rådhusets fasad ca 4 m över gatan. Karlskrona: Mätpunkt, usstorget vid infartsleden till centrala Karlskrona. Omfattande trafik av såväl bilar och tyngre fordon. Mätpunkten ligger norr om centrum. Mätpunkt, Ronnebygatan i centrum, begränsad trafik. Olofström: Mätpunkt, Ö Storgatan i centrum, gata med omfattande trafik. Mätpunkt, Kvarngatan, bostadsområde ca 15 m norr om Ö Storgatan liten trafik i området Kalmar län orgholm: Mätpunkt, korsningen Storgatan Köpmangatan, huvudinfarten till centrum öster om själva centrum. Sannolikt relativt stor trafik. Mätpunkt, Kvarngatan norr om Rådhuset, lite trafik. Torsås: Mätpunkt, llfarvägen i centrum, genomfartsled med stor trafik. Mätpunkt, ankgatan ca 2 m norr om llfarvägen, lugn sidogata i bostadsområde. Västervik: Mätpunkt, Kvarngatan, infarts-genomfartsled till centrum, kraftig trafik. Mätpunkt, Höckersbogatan, lungt villaområde ca 8 m sydväst om centrum. Trafiken ringa på gatan men på en parallellgata väster om mätpunkten är trafiken ca 2 fordon/dygn Östergötlands län Finspång: Mätpunkt, ergslagsvägen, genomfarts-/infartsled till centrum. Omfattande trafik både lätt och tung. Mätpunkt, Trädgårdsvägen i centrum. Lite trafik på gatan (återvändsgata) men relativt omfattande trafik på kringliggande gator. Motala: Mätpunkt, korsningen Östrmalmsgatan/Vadstenavägen, genomfarts- /infartsled nordost om centrum med omfattande trafik. Sannolikt välventilerat gaturum. Mätpunkt, Sjögatan bostadsområde v ca 7 m väster om direkta centrum och ca 1 m från Vättern. Lite trafik. Liggerdär URN-mätpunkten brukar vara placerad. Söderköping: Mätpunkt, Erik Dahlbergsgatan/E22 genomfartsled med omfattande trafik, välventilerat gaturum. Ligger väster om centrum.

7 4 Mätpunkt : Hagatorget i centrum, parkering på torget och trafik på omgivande gator. Sannolikt ej välventilerat Jönköpings län Smålandsstenar: Mätpunkt, Centrumplan korsning mellan några genomfartsleder, relativt mycket trafik såväl personbilar som tunga fordon. Sannolikt välventilerad mätpunkt. Mätpunkt, Furugatan villaområde ca 1 m sydväst om centrum. Lite trafik. Vetlanda: Mätpunkt, Lasarettsgatan i korsningen med Missionsgatan. Mätpunkten ligger i centrala Vetlanda. Omfattande trafik på båda gatorna. Mätpunkt, iblioteksgatan i centrum ca 2 m nordväst om mätpunkt. Gågata. Värnamo: Mätpunkt runo Matssons plats, genomfarts-/infartsled till centrum. Hårt trafikerad gata. Sannolikt dåligt ventilerad. Mätpunkt, Kyrkogatan ca 5 m SO från. Mätpunkten ligger i ett område med bostäderoch offentliga lokaler. Lite trafik på gatan. URN-mätpunkt Kronobergs län Ljungby: Mätpunkt, Kungsgatan korsning mellan flera större gator i centrala Ljungby. Relativt mycket trafik. Sannolikt välventilerad mätpunkt. Mätpunkt, Lilla torget ca 15 m norr om mätpunkt. Gågata. URN-mätpunkt tidigare år. Växjö: Mätpunkt, Linnegatan, infartsled till centrum, gaturumsbredd ca 24 m. Två körfält i vardera riktningen, mittalle. Stor trafik (även busstrafik) på gatan och närliggande gator. Mätpunkten sannolikt ej välventilerad. Mätpunkt, Storgatan inne i centrum, gågata ca 5 m väster om mätpunkt. Älmhult: Mätpunkt, korsningen Köpmangatan/Norra Esplanaden. Norra Esplanaden är genomfarts-/infartsled till centrum. Mätpunkten placerad i centrala Älmhult. Relativt omfattande trafik. Mätpunkt, Norra/Södra Krongatan ca 3 m öster om Norra/Södra Esplanaden. ostadsområden med vissa offentliga byggnader (daghem). Lite trafik. Mätpunkten var först placerad på Norra Krongatan, men flyttades efter de tre första mätperioderna till Södra Krongatan. 5. Mätveckor och väder. 5.1 Mätveckor För att kunna ge en viss information om luftföroreningssituation över en längre tid (vinterhalvåret okt-mars) valdes att fördela de sex mätveckorna med en i varje månad. Vidare bedömdes att samordningen skulle fungera bättre om de var förlagda till sista veckan i varje månad, med ett undantag sista veckan i december. Följande veckor har ingått: 9844, 9848, 9851, 994, 998 och I de flesta fall har exponeringen pågått måndag till måndag.

8 5 5.2 Väder Nedan följer en kort beskrivning av vädersituationen varje mätvecka. Uppgifterna är hämtade från SMHIs publikation Väder och Vatten samt vind/temp-data från SMHIs synopsstationer i närheten av Karlshamn, Linköping, Värnamo, Västervik och Älmhult. I huvudsak gäller beskrivningarna vädret i Götaland. Vecka 9844 (26/1-2/11): Veckan präglades av omfattande lågtryck som medförde stora nederbördsmängder. I första hand var det de sydliga och västra delarna i Götaland som fick det mesta av regnet. Vindarna var friska under veckan. Medeltemperaturen var normal för perioden, möjligen något lägre än normalt i nordöstra Götaland under de sista dagarna i veckan. Vecka 9848 (23/11-3/11): Ett mindre snöfall kom in från sydost på kvällen den 24. Redan sedan tidigare i månaden hade det varit kallt och med nederbörd i form av snö. I slutet av veckan rådde grått och disigt väder med sydliga vindar. Temperaturen var dock mycket under normala för perioden. Vindarna var mycket svaga (1-2 m/s). Vecka 9851 (14/12-22/12): Veckan inleddes av milt och ostadigt väder och avslutades med en kallare högtrycksperiod. Temperaturen var normal för perioden (1-3 C). Vindarna var måttliga (3-4 m/s). Vecka 994 (25/1-1/2): Veckan inleddes med att ett intensivt lågtryck drog österut över norra Götaland. Vindarna var hårda och byiga. Ytterligare ett lågtryck passerade den 26/27 i stort sett på samma bana. I slutet av veckan kröp temperaturerna under de normala i Götaland. Temperaturen låg i nivån 3 till 9 C som medelvärde under veckan. De lägsta tempertaurerna uppmättes i nordöstra Götaland. Vindarna var måttliga (3-4 m/s). Vecka 998 (22/2-1/3): Vädret i Götaland präglades under veckan av ett antal nederbördsområden som kom från sydost i början av vecakn och frånsydväst under senare delen av veckan. Vindhastigeten varierade kraftigt. Medelvinden stannade på nivån 4 m/s. Temperaturen var högre än normalt för årstiden (1 till 2 C). Vecka 9912(22/3-29/3): Veckan inleddes med att ett nederbördsområden passerade Sydsverige. Den 26 bredde för årstiden mycket varm luft ut sig över Sydsverige. Detta bröts redan den 27 av en kallfront i norra Götaland. En högtrycksrygg gav soligt väder i de sydöstra delarna under slutet av veckan. Temperaturen var över det normala för årstiden. Vindarna var relativt svaga 2-3 m/s. Sammanfattning De sex mätveckornas väder speglar relativt väl det väder som i stort gällde under hela vinterhalvårsperioden. Vinterhalvåret var mildare och nedebördsrikare än normalt. Detta väder bröts vid ett fåtal kortvariga tillfällen av kallare väder. November var den månad som uppvisade den största negativa avvikelsen från normal temperaturen. Mätveckan 9848 torde därmed spegla detta förhållande.

9 6 6. Resultat I följande avsnitt presenteras bearbetade mätresultat i form av tabeller och diagram. Fullständig resultatredovisning finns sammanställd i bilaga Databortfall Totala antalet mätvärden för varje parameter skulle om allt fungerat väl uppgått till 18 st. Ett litet bortfall har uppstått av olika orsaker. Vid något tillfälle har provtagarna (NO X, NO 2 och O 3 ) lossnat från regnskydden (uppsättningsanordningarna) och hamnat på marken. I ett fall har utrustningen saboterats och rivits ned. När det gäller VOC så har bortfallet också varit litet. Tillgängliga resultat som kunnat utnyttjas i sammanställningen är följande: NO2 178 värden 98% NOx 178 värden 98% O3 159 värden 88% VOC 177 värden 98% Den betydligt lägre tillgängligheten för ozon har sin förklaring i att i några av tätorterna verkar provtagningen ej fungerat. Resultaten har varit inkonsekventa med extremt låga halter eller osnnolikt höga halter. Dessa värden har strukits i bearbetningen av resultaten. 6.2 NO 2 /NO X Observera att halterna har beräknats vid aktuell temperatur. Summa kväveoxider (NO X ) har redovisas som μg NO 2 /m 3, det vill säga halten NO har räknats om till NO 2 och därefter summerats med uppmätt NO 2 halt Medelvärden för kväveoxiderna presenteras i tabell 6.1 Tabell 6.1. Medelvärden av NO 2 och NO X som NO 2 (μg/ m 3 ) för de sex veckornas mätningar. Ort NO 2 NO X NO 2 NO X orgholm Finspång Karlshamn Karlskrona Ljungby Motala Olofström Smålandstenar Söderköping Torsås Vetlanda Värnamo Västervik Växjö Älmhult

10 7 De högsta halterna av både NO 2 och NO X i den belastade mätpunkten () har uppmätts i Värnamo, Karlskrona, Västervik och Växjö. I punkten så har de högsta halterna uppmätts i Finspång, Söderköping, Karlshamn och Karlskrona. v resultaten framgår att valet av mätpunkter fungerat väl utifrån målsättningen. Genomgående med ett tydligt undantag (Karlshamn) var halterna lägre i -punkten. vståndet till vägbanan i punkten var ca 35 m vilket kan förklara att halterna var lägre än i. Man kan också avläsa en mindre skillnad i NO 2 mellan och än i NO halter mellan och -punkten till följd av ett större trafiktillskott av NO i -punkterna. I figurerna är samtliga veckoresultat från de olika tätorterna grupperade efter län.

11 8 Karlshamn NO2 NO NOX 6 ug/m Karlskrona NO2 NO NOX ug/m v991 v991 Olofström NO2 NO NOX 6 ug/m Fig 6.1 Halter av NO 2 /NO/NO X (μg/m3) i de två mätpunkterna / för tätorterna i lekinge län.

12 9 orgholm NO2 NO NOX 6 ug/m Torsås NO2 NO NOX 6 ug/m Västervik NO2 NO NOX ug/m3 1 5 Fig 6.2 Halter av NO 2 /NO/NO X (μg/m 3 ) i de två mätpunkterna / för tätorterna i Kalmar län.

13 1 Finspång NO2 NO NOX 6 ug/m Motala NO2 NO NOX 7 6 ug/m Söderköping NO2 NO NOX ug/m Fig 6.3: Halter av NO 2 /NO/NO X (μg/m 3 ) i de två mätpunkterna / för tätorterna i Östergötlands län.

14 11 Smålandsst NO2 NO NOX 7 6 ug/m Vetlanda NO2 NO NOX 7 6 ug/m Värnamo NO2 NO NOX 9 ug/m Fig 6.4: Halter av NO 2 /NO/NO X (μg/m 3 ) i de två mätpunkterna / för tätorterna i Jönköpings län.

15 12 Ljungby NO2 NO NOX 7 6 ug/m Växjö 25 2 NO2 NO NOX 15 ug/m3 1 5 Älmhult NO2 NO NOX 7 6 ug/m v9848 v9848 Fig 6.5: Halter av NO 2 /NO/NO X (μg/m 3 ) i de två mätpunkterna / för tätorterna i Kronobergs län.

16 13 Halterna i mätpunkten har i de flesta fall varit högre än i. I Karlshamn har dock halterna varit högre i den mätpunkt som skulle vara mindre belastad. Detta har sannolikt sin förklaring till att -punkten var placerad relativt långt från vägbanan och att den kan vara välventilerad samt att -punkten är relativt karftigt påverkad av trafik. I tabell 6 2 nedan har kvoterna för mellan och punkterna sammanställts. Tabell 6.2: Förhållandet mellan och mätpunkten i de olika tätorterna. Ort Kvot NO2 / Kvot NOx / orgholm Finspång Karlshamn Karlskrona Ljungby Motala Olofström Smålandstenar Söderköping Torsås Vetlanda Värnamo Västervik Växjö Älmhult Mv Som framgår av tabellen har halterna i den mer belastade punkten som medelvärde varit ca 1,5 ggr högre för NO 2 och ca 2 ggr högre för summa NO X. I flera orter ( Finspång, Karlshamn, Karlskrona, Ljungby, Olofström, Torsås, Söderköping) var skillnaden i halt av NO 2 mellan och punkten relativt liten. När det gäller NO X så har skillnaden varit liten i orgholm, Karlshamn och Olofström. Förhållandet mellan NO 2 och NO X har sammanställts i tabell 6.3 nedan.

17 14 Tabell 6.3: Förhållandet mellan NO 2 och NO X i mätpunkterna. Ort NO2/NOx () NO2/NOx () orgholm Finspång Karlshamn Karlskrona Ljungby Motala.28.3 Olofström Smålandstenar Söderköping Torsås Vetlanda Värnamo Västervik Växjö Älmhult Som förväntat är relationen mellan NO 2 och NO X den att i -mätpunkterna består en större andel av kväveoxidbelastningen av NO 2 än i mätpunkterna. Halter av NO 2 och NO X i förhållande till trafik och antal invånare En sortering av uppmätta halter utifrån den trafik som passerar under medeldygn på de närliggande gatorna till mätpunkterna ger följande figur 6.6. Observera att värdena från Karlshamn ej ingår. NOX/NO2 () vs trafik 14 y =.55x R 2 = NOX NO2 Linear (NOX) Linear (NO2) 8 ug/m3 6 4 y =.8x R 2 = Fordon/dygn Figur 6.6. Förhållandet mellan antalet fordon/dygn på närliggande gata och halterna av kväveoxider i den trafikbelastade mätpunkten ()

18 15 NOx, NO2 ( ) vs Inv NO2 NOX Linear (NOX) Linear (NO2) y = 1,6365x + 42,451 R 2 =, y =,316x + 13,137 R 2 =, Inv 1-tal Figur 6.7: Förhållandet mellan invånarantal och halter av NO X och NO 2 i - mätpunkten Motsvarande förhållande för -mätpunkten presenteras i figur 6.8 NOx NO2( ) vs inv NO2 NOX Linear (NOX) Linear (NO2) 35 y =,1321x + 33,399 R 2 =, y =,157x + 1,891 R 2 =, Inv 1-tal Figur 6.8. Förhållandet mellan invånarantal och halter av NO X och NO 2 i - mätpunkten. En viss korrelation mellan trafikintensitet och halter i -punkten kan observeras även om spridningen är relativt stor. Ventilationsförhållandena samt avståndet till vägbanan för mätpunkten torde ha en mycket stor inverkan på vilka halter som kan

19 16 uppkomma (se Karlshamn, Söderköping). Ett något tydligare samband kan ses mellan storlek (inv.antal) och uppmätta halter i -punkten. Detta förhållande kan inte skönjas i resultaten från -punkten. Ozon Resultaten av ozonmätningarna som medelvärden för de sex mätveckorna i de två mätpunkterna presenteras i tabell 6.4 nedan. Dessutom redovisas halterna vid EMEPs stationer. På dessa stationer mäter IVL på uppdrag av Naturvårdsverkets Miljöövervakningsenhet ozon kontinuerligt. Stationer ingår i det internationella övervakningsprogrammet. Tabell 6.4: Medelvärden (6 mätveckor) för ozon (μg/m 3 vid 2 C och 113 mbar, STP) i mätpunkterna och samt vid tre EMEP-bakgrundsstationer i Götaland. Ort orgholm Finspång Karlshamn Karlskrona Ljungby Motala Olofström Smålandstenar Söderköping 5 38 Torsås 37 Vetlanda Värnamo 44 6 Västervik Växjö Älmhult Mv 44 5 N:a Kvill 55 Rörvik 51 Vavihill 46 Resultaten från orgholm och Olofström har utelämnats på grund av stort bortfall. Även i mätpunkten i Torsås var bortfallet stort. Halterna har genomgående varit lägre i den belastade mätpunkten med två tydliga undantag, Karlshamn och Söderköping. Haltmönstret är således det omvända för ozon. En viss förbrukning av ozon sker i den belastade mätpunkten till följd av de högre halterna av luftföroreningar (NO). Det totala medelvärdet baserat på samtliga orter och mätpunkter har legat på i stort samma nivå som på EMEP,s bakgrundsstationer. Veckovariationerna har dock varit stora. Se exempel från Jönköpings län i figur 6.9 nedan

20 17 Jönköping Smål Smål Vetl Vetl Värn Värn Norra K 2 1 vecka Figur 6.9: Veckovis variation av halten ozon i tätorterna i Jönköpings län samt vid EMEP-stationen Norra Kvill i nordöstra Småland.

21 VOC Medelvärdet av bensen och toluen redovisas i tabell 6.6 nedan. Fullständig resultatsammanställning finns i bilaga 2. Tabell 6.5: Medelvärden (μg/m 3 ) av bensen och toluen för de sex mätveckorna Ort ensen () Toluen () ensen () Toluen () orgholm Finspång Karlshamn Karlskrona Ljungby Motala Olofström Smålandstenar Söderköping Torsås Vetlanda Värnamo Västervik Växjö Älmhult Halten bensen/toluen har som förväntat varit högre i den belastade mätpunkten med två undantag Karlshamn och Söderköping. Halterna av bensen i -punkten har varit ca dubbelt så höga i jämförelse med punkten. Motsvarande skillnad för toluen visar på ca 2,5 ggr så hög halt i den belastade punkten. Detta är något större skillnad än vad som registrerades för NO2/NOx. Vid en sortering av halterna utifrån mängden trafik fig 6.1 och invånarantal fig 6.11 kan ses att inget tydligt samband mellan trafik eller invånarantal har erhållits. Mätpunkterna i Karlshamn och Söderköping som trots närheten till stora trafikflöden uppvisar relativt låga halter kan troligtvis förklaras med att mätplatserna är välventilerade och i Karlshamns fall även avståndet till vägbanan. ntal innevånare i tätorten har gett en viss tendens till högre halter (mätpunkt ) i de större tätorterna. Detta kan ej skönjas i mätpunkt se fig 6.12

22 19 Trafik och /T i ensen Toluen ug/m Karlshamn 1 Växjö 1 Karlskrona 1 Söderköping 91 Västervik 9 Motala 9 Olofström 8 Finspång Ort, antal fordon 8 Vetlanda 8 Älmhult 7 Smålandstenar 6 Värnamo 6 Ljungby 4 Torsås 2 orgholm Fig 6.1: ensen- och toluen-halter (mv) sorterade utifrån trafikmängd vid mätpunkt (μg/m 3 ) Sorterade e inv 2 18 ensen Toluen ug/m Växjö Karlskrona Motala Västervik Karlshamn Värnamo Ljungby Finspång Vetlanda Älmhult Olofström Söderköping Smålandstenar orgholm Torsås ort Fig 6.11: ensen- och toluen halter (mv) i mätpunkt sorterade efter invånarantal i tätorten (μg/m 3 ).

23 2 T vs Inv 8 7 ensen Toluen Linear (ensen) Linear (Toluen) 6 y =.356x R 2 = ug/m y =.74x R 2 = Inv 1-tal Fig 6.12: ensen- och toluenhalter i mätpunkt avsatta mot antal invånare i tätorterna. 7 Diskussion 7.1 Relationen mellan den belastade mätpunkten och den urbana bakgrunden Mätningarna har visat att halterna av de trafikrelaterde luftföroreningarna (NOx, VOC) som ett medelvärde varit en faktor 2 högre i den belastade mätpunkten. Nivån på de halter som uppmätts verkar styras av i första hand väderleksituationen och i mindre utsträckning storlek på tätorten och trafikflöden. Vid två av de mest trafikerade mätpunkterna (Karlshamn, Söderköping) är nivån lägre eller i samma nivå som vid den urbana bakgrundspunkten. I dessa fall har vägavsnittet varit väl ventilerat och i Karlshamns fall legat på relativt stort avstånd från vägbanan, samt att -punkten legat vid trånga gaturum med relativt stor trafik (torg med parkeringsplatser etc). Spännvidden i halt (mv) vid den belastade mätpunkten har varit en faktor 3 mellan olika tätorter för NO X mellan 4-13 μg/m 3 och för bensen mellan 4-12 μg/m 3. De enskilt högsta veckovärdena uppmättes under vecka 9848 i Växjö. I -mätpunkten har halterna (mv) varierat mellan μg/m 3 för NO X och mellan 2 4,5 μg/m 3 för bensen. De enskilt högsta veckovärdena (NO X ) i mätpunkt uppmättes vecka 9851 i Finspång och Värnamo. ensenhalterna var högst i Värnamo (7,7 μg/m 3 ) och Karlskrona (6,5 μg/m 3 ) vecka v resultaten framgår att även i mindre tätorter kan halterna av trafikrelaterade luftföroreningar bli relativt höga i anslutning till gator och trafikleder. Skillnaden mellan trafikmiljöer () och urban bakgrund () kan tyckas vara liten men det bör beaktas att uppmätta halter är veckomedelvärden. De kortvariga halterna (timme, dygn) har med största sannolikhet uppvisat betydligt större differens.

24 Jämförelse med halvårsmedelvärden. I fyra av de deltagande tätorterna har även mätningar skett inom URN-projektet. En jämförelse mellan uppmätta halvårsmedelvärden och medelvärdet av de sex veckornas mätning som skett inom detta projekt visar att halterna överensstämmer väl. Sex veckors medelvärdet i mätpunkt speglar således relativt väl halvårsmedelvärdet inom URN-projektet. Se tabell 7.1 Tabell 7.1: Halvårsmedelvärden av NO 2, bensen och toluen i fyra tätorter samt sex veckorsmedelvärden (μg/m 3 ). NO2 NO2 ensen ensen Toluen Toluen Ort Mätpkt Urban Mätpkt Urban Mätpkt Urban Karlshamn Värnamo V-Vik Älmhult Mv I Karlshamn och Värnamo sammanfaller de två mätpunkterna, medan det i Västervik och Älmhult skiljer några hundra meter mellan -mätpunkten och Urbanmätpunkten. v dessa resultat kan antas att väderförhållandena (vind, temperatur m.m.) aktuella mätveckor varit relativt väl representativa för hela perioden i Götaland oktober till mars. 7.3 Jämförelse med parallella mätningar i andra tätorter i södra Sverige Som tidigare nämnts har även mätningar utförts på likartat sätt och under i stort sett samma veckor i ytterligare några tätorter i lekinge (2 st, enbart belastade mätpunkter) och Östergötlands län (4 st ). Halterna i -punkterna i de två lekinge tätorterna var bland de högre för NO, och VOC. I Ronneby uppmättes de absolut högsta enskilda veckovärdena vecka 9851 för NO X och bensen/toluen. Mätningarna (fyra av sex veckor sammanföll) i de fyra östgöta tätorterna har gett resultat som liknar de som de mindre tätorterna i föreliggande studie uppvisar. Halterna av NO 2, NO X i -punkterna låg på samma nivå (mv NO 2 11 μg/m 3 och mv NO X 28 μg/m 3 ) som i de mindre tätorterna. Samma förhållande gällde för VOC, bensen mv 2,2 μg/m 3 och toluen mv 3,6 μg/m 3. Skillnaden i halt mellan och -mätpunkten var relativt liten i dessa tätorter. Kvoten mellan / för NO 2 och NO X i de fyra tätorterna varierade mellan,7-1.5 respektive,8-1, Jämförelse med gränsvärden/riktvärden En direkt jämförelse av de uppmätta halterna med gällande gränsvärden kan ej göras på detta material. Dock kan man genom jämförelse med URN-data och med vissa approximationer föra ett resonemang om vilka halter som skulle kunna förväntas ifall mätningarna skett för att kunna vara jämförbara med gränsvärden. För NO 2 kan sägas att sannolikt har gränsvärdet för halvår (5 μg/m 3 ) ej överskridits i någon mätpunkt. Högsta 6 veckorsmedelvärde i mätpunkt var 25 μg/m 3. Kommande till miljökvalitetsnorm (31 dec 25) för NO 2 har satts till 4 μg/m 3 att gälla för vinterhalvår. Sannolikt har denna halt ej överskridits. Enskilda

25 22 dygns- och timmedelvärden kan ha ha överskridit haltnivåer motsvarande gränsvärden/miljökvalitetsnormer för dygn respektive timme i någon kraftigt belastad mätpunkt (). När det gäller bensen kan konstateras att i samtliga mätpunkter (, ) har den av IMM rekommenderade lågrisknivån (1,3 μg/m 3 ) för livslång exponering överskridits. Naturvårdsverkets förslag till miljökvalitetsnorm för bensen har satts till 2,5 μg/m 3 som årsmedelvärde. Detta föreslås gälla på alla platser fr.o.m. januari år 21. Om man antar att årsmedelvärdet är 8% av vinterhalvårsmedelvärdet så är det troligt att i stort sett samtliga -mätpunkter, med få undantag, för närvarande kan antas ha årsmedelvärden högre än 2,5 μg/m 3. Däremot så torde årsmedelvärdet i - mätpunkterna i de flesta fall ligga lägre än den föreslagna miljökvalitetsnormen. Lågrisknivåerna för toluen och xylen (38 resp. 44 μg/m 3 ) har sannolikt ej överskrididts i någon av mätpunkterna. För ozon så finns rekommenderade riktvärden för skydd mot hälsoeffekter för timma dels som 99%-il (12 μg/m 3 ) dels som lågrisknivå (IMM) timmedelvärde ( 8 μg/m 3 ). Utifrån de veckohalter som uppmätts kan man på goda grunder anta att dessa riktvärden överskridits relativt frekvent. 8 Slutsatser Mätningarna har visat att med diffusionsprovtagare och en samordnad strategi kan man få ett jämförelsematerial användbart för bedömning av luftföroreningssituationen i många tätorter och trafikmiljöer. Mätningarna har även visat på vilken skillnad som kan förväntas i halt mellan förmodade hårt belastade miljöer och den urbana bakgrunden. Även i mindre tätorter kan halterna av trafikrelaterade luftföroreningar bli relativt höga i förhållande till gräns-/rikt-värden och miljökvalitetsnormer. En djupare analys (som ej ingått i projektet) av erhållna resultat skulle sannolikt ge möjlighet till ytterligare bedömningar om nuvarande och framtida luftföroreningssituation i de tätorter som deltagit i projektet. Tack Från Vägverket Region Sydöst och IVL vill vi framföra ett stort tack till de personer och kommuner som skött större delen av det praktiska arbetet med uppsättning och provbyten. Utan Era insatser hade projektet inte varit möjligt att genomföra med denna omfattning.

26 23 Referenser Svanberg P-, m.fl. Luftkvaliteten i Sverige sommaren 1998 och vintern 1998/99 Resultat från mätningar inom URN-projektet. IVL Rapport 134 (1999) ilagor ilaga 1 ilaga 2 Instruktioner nalysresultat

27 ilaga 1 Val av mätpunkter. Uppsättningsinstruktioner 1. Urban bakgrund: I centrum av tätorten, gågata, torg eller liknanade där människor vistas (bostäder, butiker) och som om möjligt ej är direkt påverkad av trafik. Placering på stolpe, kalt träd eller ut från vägg. Höjd över mark 3-3,5 m eller så att utrustningen ej kan bli utsatt för åverkan. 2. Hårt trafikerad miljö tex trång gata med dålig ventilation, gatukorsning etc. Platsen bör dock vara ett ställe där människor uppehåller sig t.ex näraliggande bostäder och/eller gångtrafikanter. Placering på stolpe, kalt träd eller ut från vägg. Höjd över mark 3-3,5 m eller så att utrustningen ej kan bli utsatt för åverkan. Hantering av provtagare. VOC-provtagaren hanteras enligt bilagda instruktioner. NOx, NO 2 och ozon provtagarna skall sättas fast under den upp och nedvända plastburken som fungerar som regnskydd. Se skiss nedan. lla tre provtagarna skall vara kvar i transportburkarna vid exponering. Locket till burkarna bytes mot ett lock med utstansat hål. Provtagarna skall ligga i burkarna med det grå stålnätet nedåt mot öppningen. urken sättes fast i botten på regnskyddet med fästkuddar (dubbelhäftande tejp). Efter avslutad provtagning bytes locket med hål mot det ordinarie locket (helt lock). Notera start- och stopp-tid på etiketten på burkarna samt provtagningsplats. PS behåll locken med hål. Ni får inga nya efter det första utskicket. 3-3,5 m 1347.doc, 1/11/99

28 ilaga 2 Station Start Stopp t C O3 NO2 NO NOx nmärkning ORGHOLM µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 orgholm 26-okt-98 2-nov-98 8, orgholm 23-nov-98 3-nov-98 3, orgholm 14-dec dec O3 negativt orgholm 25-jan-99 1-feb O3 negativt orgholm 22-feb-99 1-mar orgholm 22-mar mar Mv orgholm 26-okt-98 2-nov-98 8, orgholm 23-nov-98 3-nov-98 3, orgholm 14-dec dec O3 negativt orgholm 25-jan-99 1-feb orgholm 22-feb-99 1-mar orgholm 22-mar mar Mv FINSPÅNG Start Stopp t C O3 NO2 NO NOx Finspång 26-okt-98 2-nov-98 7, Finspång 23-nov-98 3-nov-98 1, Finspång 14-dec dec O3 negativt Finspång 25-jan-99 1-feb Finspång 22-feb-99 1-mar Finspång 22-mar mar Mv Finspång 26-okt-98 2-nov-98 7, Finspång 23-nov-98 3-nov-98 1, Finspång 14-dec dec Finspång 25-jan-99 1-feb Finspång 22-feb-99 1-mar Finspång 22-mar mar Mv KRLSHMN Start Stopp t C O3 NO2 NO NOx Karlshamn 26-okt nov-98 8, Obs 1 månad Karlshamn 23-nov-98 3-nov Karlshamn 14-dec dec Karlshamn 25-jan-99 1-feb Karlshamn 22-feb-99 1-mar Karlshamn 22-mar mar Mv Karlshamn 26-okt nov-98 8, Obs 1 månad Karlshamn 23-nov-98 3-nov Karlshamn 14-dec dec Karlshamn 25-jan-99 1-feb Karlshamn 22-feb-99 1-mar Karlshamn 22-mar mar Mv

29 ilaga 2 KRLSKRON Start Stopp t C O3 NO2 NO NOx nmärkning Karlskrona 26-okt-98 2-nov-98 8, Karlskrona 23-nov-98 3-nov-98 3, Karlskrona 14-dec dec Karlskrona 25-jan-99 1-feb Karlskrona 8-mar mar Karlskrona 22-mar mar Mv Karlskrona 26-okt-98 2-nov-98 8, Karlskrona 23-nov-98 3-nov-98 3, Karlskrona 14-dec dec Karlskrona 25-jan-99 1-feb Karlskrona 8-mar mar Karlskrona 22-mar mar Mv LJUNGY Start Stopp t C O3 NO2 NO NOx Ljungby 26-okt-98 2-nov-98 7, Ljungby 23-nov-98 3-nov-98 2, Ljungby 14-dec dec Ljungby 25-jan-99 1-feb Ljungby 22-feb-99 1-mar Ljungby 22-mar mar Mv Ljungby 26-okt-98 2-nov-98 7, Ljungby 23-nov-98 3-nov-98 2, Ljungby 14-dec dec Ljungby 25-jan-99 1-feb Ljungby 22-feb-99 1-mar Ljungby 22-mar mar Mv MOTL Start Stopp t C O3 NO2 NO NOx Motala 26-okt-98 2-nov-98 7, Motala 23-nov-98 3-nov-98 2, Motala 14-dec dec Motala 25-jan-99 1-feb Motala 22-feb-99 1-mar Motala 22-mar mar Mv Motala 26-okt-98 2-nov-98 7, Motala 23-nov-98 3-nov-98 2, Motala 14-dec dec Motala 25-jan-99 1-feb Motala 22-feb-99 1-mar Motala 22-mar mar Mv

30 ilaga 2 OLOFSTRÖM Start Stopp t C O3 NO2 NO NOx nmärkning Olofsström 26-okt-98 2-nov-98 8, Olofsström 23-nov-98 3-nov Olofsström 14-dec dec O3 negativt Olofsström 25-jan-99 1-feb Olofsström 22-feb-99 1-mar Olofsström 22-mar mar Mv Olofsström 26-okt-98 2-nov-98 8, Olofsström 23-nov-98 3-nov Olofsström 14-dec dec Olofsström 25-jan-99 1-feb Olofsström 22-feb-99 1-mar Olofsström 22-mar mar Mv SMÅLNDSST Start Stopp t C O3 NO2 NO NOx Smålst 26-okt-98 2-nov-98 6, Smålst 23-nov-98 3-nov-98 Saknas Smålst 14-dec dec Smålst 25-jan-99 1-feb Smålst 22-feb-99 1-mar Smålst 22-mar mar Mv Smålst 26-okt-98 2-nov-98 6, Smålst 23-nov-98 3-nov-98 1, Smålst 14-dec dec Smålst 25-jan-99 1-feb Smålst 22-feb-99 1-mar Smålst 22-mar mar Mv SÖDERKÖPING Start Stopp t C O3 NO2 NO NOx Söderköping 26-okt-98 2-nov-98 7, Söderköping 23-nov-98 3-nov-98 2, Söderköping 14-dec dec Söderköping 25-jan-99 1-feb Söderköping 22-feb-99 1-mar Söderköping 22-mar mar Mv Söderköping 26-okt-98 2-nov-98 7, Söderköping 23-nov-98 3-nov-98 2, Söderköping 14-dec dec Söderköping 25-jan-99 1-feb Söderköping 22-feb-99 1-mar Söderköping 22-mar mar Mv

31 ilaga 2 TORSÅS Start Stopp t C O3 NO2 NO NOx nmärkning Torsås 26-okt-98 2-nov-98 7, Torsås 23-nov-98 3-nov-98 3, Torsås 14-dec dec Torsås 25-jan-99 1-feb O3 negativt Torsås 22-feb-99 1-mar Torsås 22-mar mar Mv Torsås 26-okt-98 2-nov-98 7, Torsås 23-nov-98 3-nov-98 3, Torsås 14-dec dec Torsås 25-jan-99 1-feb O3 negativt Torsås 22-feb-99 1-mar Torsås 22-mar mar Mv VETLND Start Stopp t C O3 NO2 NO NOx Vetlanda 26-okt-98 2-nov-98 6, Vetlanda 23-nov-98 3-nov-98 1, Vetlanda 14-dec dec Vetlanda 25-jan-99 1-feb Vetlanda 22-feb-99 1-mar Vetlanda 22-mar mar Mv Vetlanda 26-okt-98 2-nov-98 6, Vetlanda 23-nov-98 3-nov-98 1, Vetlanda 14-dec dec Vetlanda 25-jan-99 1-feb Vetlanda 22-feb-99 1-mar Vetlanda 22-mar mar Mv VÄRNMO Start Stopp t C O3 NO2 NO NOx Värnamo 26-okt-98 2-nov-98 6, Värnamo 23-nov-98 3-nov-98 1, Värnamo 14-dec dec Värnamo 25-jan-99 1-feb Värnamo 22-feb-99 1-mar Värnamo 22-mar mar Mv Värnamo 26-okt-98 2-nov-98 6, Värnamo 23-nov-98 3-nov-98 1, Värnamo 14-dec dec Värnamo 25-jan-99 1-feb Värnamo 22-feb-99 1-mar Värnamo 22-mar mar Mv

32 ilaga 2 VÄSTERVIK Start Stopp t C O3 NO2 NO NOx nmärkning Västervik 26-okt-98 2-nov-98 7, Västervik 23-nov-98 3-nov-98 2, Västervik 14-dec dec Västervik 25-jan-99 1-feb Västervik 22-feb-99 1-mar Västervik 22-mar mar Mv Västervik 26-okt-98 2-nov-98 7, Västervik 23-nov-98 3-nov-98 2, Västervik 14-dec dec Västervik 25-jan-99 1-feb Västervik 22-feb-99 1-mar Västervik 22-mar mar Mv VÄXJÖ Start Stopp t C O3 NO2 NO NOx Växjö 26-okt-98 2-nov-98 7, Växjö 23-nov-98 3-nov-98 2, Växjö 14-dec dec Växjö 25-jan-99 1-feb Växjö 22-feb-99 1-mar Växjö 22-mar mar Mv Växjö 26-okt-98 2-nov-98 7, Växjö 23-nov-98 3-nov-98 2, Växjö 14-dec dec Växjö 25-jan-99 1-feb Växjö 22-feb-99 1-mar Växjö 22-mar mar Mv ÄLMHULT Start Stopp t C O3 NO2 NO NOx Älmhult 26-okt-98 2-nov-98 8, Älmhult 23-nov-98 3-nov-98 3, Älmhult 14-dec dec Älmhult 25-jan-99 1-feb Älmhult 22-feb-99 1-mar Älmhult 22-mar mar Mv Älmhult 26-okt-98 2-nov-98 8, Älmhult 23-nov-98 3-nov-98 Saknas Älmhult 14-dec dec Älmhult 25-jan-99 1-feb Älmhult 22-feb-99 1-mar Älmhult 22-mar mar Mv

33 ilaga 2 RONNEY Start Stopp t C O3 NO2 NO NOx nmärkning Ronneby 26-okt-98 2-nov-98 ingen mätning Ronneby 23-nov-98 3-nov-98 3, O3 negativt Ronneby 14-dec dec Ronneby 25-jan-99 1-feb Ronneby 22-feb-99 1-mar Ronneby 22-mar mar Mv SÖLVESORG Start Stopp t C O3 NO2 NO NOx Sölvesborg 26-okt-98 2-nov-98 ingen mätning Sölvesborg 23-nov-98 3-nov-98 3, Sölvesborg 14-dec dec Sölvesborg 25-jan-99 1-feb O3 mkt högt Sölvesborg 22-feb-99 1-mar Sölvesborg 22-mar mar Mv

34 ilaga 2 Sort µg/m3 Etyl utyl nm ENSEN TOLUEN OKTN E-bensen MP- XYLEN O-XYLEN NONN CETT orgholm ,8 4,1,12,64 2,1,77,17 <.3 orgholm ,5 14,4,41 2,3 7,2 2,9,19 <.3 orgholm , 3,4,14,55 1,7,63,13 <.3 orgholm 994 2, 3,,16,42 1,4,49,12 <.3 orgholm 998 2,5 5,4,21,82 2,6 1,1,26 <.3 orgholm ,6 5,3,26,76 2,5,9,31 <.3 orgholm ,1 1,9 <.12,28,88,36 <.1 <.3 orgholm ,3 8,7,3 1,4 4,3 1,7,17 <.3 orgholm ,6 2,4,17,4 1,2,46,2 <.3 orgholm 994 1,9 1,9 <.12,24,7,26 <.1 <.3 orgholm 998 1,5 1,7 <.12,24,74,27 <.1 <.3 orgholm ,7 2,6,12,38 1,17,45,1 <.3 Mv 3,2 5,9 2,9 1,1 Mv 2,2 3,2 1,5,6 Etyl utyl ENSEN TOLUEN OKTN E-ensen MP- XYLEN O-XYLEN NONN CETT Finspå 9844 Finspå ,5 13,7,5 2, 6,5 2,6,28 <.3 Finspå ,3 6,7,3 1,1 3,2 1,2,22 <.3 Finspå 994 2,9 6,3,28,88 3, 1,1,16 <.3 Finspå 998 3,7 8,7,43 1,4 4,6 1,8,24 <.3 Finspå ,8 6,7,3,9 2,8 1,1,28 <.3 Finspå ,6 3,1,26,53 1,52,63,11 <.3 Finspå ,2 8,1,82 1,3 3,8 1,6,3 <.3 Finspå ,7 2,9,28,46 1,4,53,16 <.3 lös koppling Finspå 994 1,8 3,3,2,49 1,6,6,11 <.3 Finspå 998 2,1 3,9,35,65 2,1,81,19 <.3 Finspå ,2 5,,21,63 1,9,74,19 <.3 Mv 3,8 8,4 4, 1,6 Mv 2,4 4,4 2,1,8 Etyl utyl ENSEN TOLUEN OKTN E-bensen MP- XYLEN O-XYLEN NONN CETT Karlsh ,7 3,3,13,52 1,7,67,19 <.3 Karlsh ,2 5,8,28,9 2,7 1,,15 <.3 Karlsh ,2 4,3,42,72 2,2,87,32 <.3 Karlsh 994 2,5 3,7 <.12,5 1,6,61,11 <.3 Karlsh 998 1,9 3,1,13,47 1,5,56,1 <.3 Karlsh ,1 3,5,3,6 2,,8,42 <.3 Karlsh ,4 5,8,13,94 3,3 1,3,16 <.3 Karlsh ,8 12,8,42 2, 6,4 2,5,17 <.3 Karlsh ,4 7,1,78 1,2 3,9 1,6,37 <.3 Karlsh 994 2,8 4,5,17,65 2,1,82,14 <.3 Karlsh 998 3,4 6,8,34 1,1 3,5 1,4,22 <.3 Karlsh ,7 1,7,4 1,7 5,9 2,3,36 <.3 Mv 2,5 4, 1,9,8 Mv 3,6 7,3 4,2 1,6

35 ilaga 2 Etyl utyl Sort µg/m3 ENSEN TOLUEN OKTN E-bensen MP- XYLEN O-XYLEN NONN CETT nm Karlsk ,3 2,2,47 2, 6,7 2,5,25 <.3 Karlsk ,1 15,4,79 2,5 8,1 3,2,36 <.3 Karlsk , 7,6 3,43,85 2,8 1,1,51,5 Karlsk 994 5,6 11,7,37 1,8 6,4 2,5,21 <.3 Exptid antagen Karlsk 991 4,6 8,7 <.12 1,2 3,8 1,5,48 <.3 lös koppling Karlsk ,2 9,2,42 1,63 5,6 2,22,42 <.3 lös koppling Karlsk ,6 3,,5,54 1,7,83,22 <.3 Karlsk ,5 11,6,52 1,9 6, 2,2,38 <.3 Karlsk ,5 9,9,43 1,7 5,7 2,2,42 <.3 Karlsk 994 2,2 3,3,21,5 1,6,6,18 <.3 Exptid antagen Karlsk 991 3,1 5,,26,72 2,3,89,24 <.3 Karlsk ,4 4,4,19,68 2,29,88,2 <.3 Mv 6,5 12,2 5,6 2,2 Mv 3,4 6,2 3,3 1,3 Etyl utyl ENSEN TOLUEN OKTN E-bensen MP- XYLEN O-XYLEN NONN CETT Ljung ,9 17,3,31 2,6 9,4 3,2,3 <.3 Ljung ,1 19,7,58 3,2 11 4,1,54 <.3 Ljung ,5 11,8,51 2, 7, 2,6,41 <.3 lös koppling Ljung ,2 21,7,63 3,1 1 4,,33 <.3 Ljung 998 5,3 14,,81 2, 6,9 2,7,55 <.3 Ljung ,6 16,2,56 3, 1,6 4,16,47,48 Ljung , 9,3,4,92 3,4,97,6 <.3 Ljung ,1 5,6,36,95 3, 1,2,31 <.3 Ljung ,5 2,4,21,39 1,3,48,2 <.3 Ljung 994 3,3 5,5 6,9,67 2,2,86,29 <.3 Ljung 998 1,9 3,1,9,47 1,5,58,11 <.3 Ljung ,8 3,6,22,61 2,,79,24,33 Mv 7,1 16,8 9,1 3,5 Mv 4,4 4,9 2,2,8 Etyl utyl ENSEN TOLUEN OKTN E-ensen MP- XYLEN O-XYLEN NONN CETT Motala ,5 6,5,27 1,1 3,5 1,5,12 <.3 Motala ,2 12,2,31 2,1 6,4 2,7,12 <.3 Motala , 7,3,43 1,3 3,9 1,5,28 <.3 Motala 994 3,3 7,6,44 1,2 3,8 1,5,21 <.3 Motala 998 3,5 7,8,54 1,3 4,1 1,7,12 <.3 Motala ,2 11,5,45 1,9 6,1 2,4,42 <.3 Motala ,3 2,,17,28,79,29,11 <.3 Motala ,3 6,4,33 1, 2,8 1,1,21 <.3 Motala ,2 1,7,33,26,72,3,14 <.3 Motala 994 1,7 2,5,24,4 1,2,47,13 <.3 Motala 998 1,3 1,6,51,25,67,4 <.1 <.3 Motala ,3 1,9 <.12,25,73,28 <.1 <.3 Mv 3,8 8,8 4,6 1,9 Mv 2, 2,7 1,1,5

36 ilaga 2 Etyl utyl nm Sort µg/m3 ENSEN TOLUEN OKTN E-bensen MP- XYLEN O-XYLEN NONN CETT Olofs ,2 4,8,32,75 2,5 1,1,19 <3 Olofs ,8 18,5,82 2, 6,5 2,6,37 <3 Olofs ,9 7,8,4 1,3 4,1 1,6,4 <3 Olofs 994 8, 13,9,36 2, 6,5 2,8,2 <3 Olofs 998 3,2 5,7,51,94 3, 1,2,14 <3 Olofs ,1 3,9,19,6 2,,8,18 <.3 Olofs ,5 2,8,29,45 1,4,55,26 <3 Olofs , 6,3,46,97 2,7 1,2,2 <3 Olofs 994 4,3 5,5,42,86 2,7 1,1 1,4 <3 Olofs 998 2,1 2,4 <.12,37 1,,44,13 <3 Olofs ,5 6,6,28,54 1,6,65,27,36 Mv 5, 1,1 4,5 1,8 MV 2,9 4,6 1,9,8 Etyl utyl ENSEN TOLUEN OKTN E-bensen MP- XYLEN O-XYLEN NONN CETT Smålandst ,3 7,9,31 1,3 4,6 1,6,2 <.3 Smålandst ,4 6,9,36 1,1 3,9 1,4,3 <.3 Smålandst 994 4,8 1,1,45 1,7 5,7 2,,29 1,34 Smålandst 998 3,5 7,7,47 1,3 4,5 1,7,29 1,32 Smålandst ,2 7,1,37 1,1 4, 1,5,43,99 Smålandst ,1 1,4,14,21,61,24 <.1 <.3 Smålandst ,5 2,8,27,43 1,2,43,14,56 Smålandst ,5 1,6,19,3,92,33,25,62 Smålandst 994 1,9 2,,25,34 1,,37,14,37 Smålandst 998 1,7 1,7,16,55 1,6,56,13,41 Smålandst ,5 1,9,13,45 1,5,53,14 1, Mv 3,6 8, 4,5 1,7 MV 1,9 1,9 1,1,4 Etyl utyl ENSEN TOLUEN OKTN E-bensen MP- XYLEN O-XYLEN NONN CETT Söderk ,3 5,3,21,87 2,6 1,1,32 <.3 Söderk ,5 12,3,55 1,7 5,1 2,1,41 <.3 Söderk ,4 4,2,32,66 2,1,82,32 <.3 Söderk 994 2,1 3,4 <.12,48 1,6,6,5 <.3 Söderk 998 2,4 5,,13,56 1,9,71,12 <.3 Söderk ,5 5,2,15,77 2,6,99,12 <.3 Söderk ,8 3,9,16,69 2,,92,21 <.3 Söderk ,9 7,3,31 1,1 3,2 1,3,22,36 Söderk ,7 2,8,15,45 1,4,51,16 <.3 Söderk 994 1,7 2,9,12,39 1,3,47 <.1 <.3 Söderk 998 2,2 3,9,34,58 1,9,71,55 <.3 Söderk ,3 5,2,19,76 2,5,98,17 <.3 Mv 3,2 5,9 2,6 1,1 Mv 2,4 4,3 2,,8

37 ilaga 2 Etyl utyl nm Sort µg/m3 ENSEN TOLUEN OKTN E-ensen MP- XYLEN O-XYLEN NONN CETT Torsås ,1 4,9,14,87 2,4,97,15 <.3 Torsås ,2 15,3,67 2,6 8,2 3,2,22 <.3 Torsås ,8 5,9,27,99 3,1 1,2,15 <.3 Torsås 994 2,5 4,4,73,65 2,1,82,1 <.3 Torsås 998 2,3 3,8,45,6 2,,75,13 <.3 Torsås ,1 6,4,24,9 2,9 1,1,26 <.3 Torsås ,6 2,9 <.12,42 1,2,53,1 <.3 Torsås ,4 8,6,32 1,3 4,1 1,6,2 <.3 Torsås ,7 2,5,24,42 1,1,46 <.1 <.3 Torsås 994 4,1 8,7,29 1,1 3,6 1,3 <.1 <.3 Torsås 998 1,8 2,4,35,36 1,1,44 <.1 <.3 Torsås ,9 3,2,13,41 1,3,46,17 <.3 Mv 3,5 6,8 3,5 1,3 Mv 2,7 4,7 2,1,8 Etyl utyl ENSEN TOLUEN OKTN E-bensen MP- XYLEN O-XYLEN NONN CETT Vetl ,5 6,7,23 1,1 3,8 1,5,14,39 Vetl ,7 13,4,44 2,1 6,7 2,6,32 <.3 Vetl ,7 8,5,26 1,4 4,7 1,7,16 <.3 Vetl 994 6, 13,,58 2, 6,5 2,6,52,64 Vetl 998 3,8 8,8,34 1,4 4,7 1,8,24 <.3 Vetl ,5 8,9,24 1,7 5,6 2,1,2,49 Vetl ,3 2,4,13,35 1,1,42,17 <.3 Vetl ,9 5,7,24,81 2,5,95,28 <.3 Vetl ,3 4,5,31,75 2,3,83,42 <.3 Vetl 994 2,8 5,2,27,8 2,5,95,25,41 Vetl 998 1,8 3,3 <.12,49 1,6,59,12 <.3 Vetl ,3 5,3,2 1,2 3,9 1,4,2,45 Mv 4,4 9,9 5,3 2, Mv 2,4 4,4 2,3,9 Etyl utyl ENSEN TOLUEN OKTN E-bensen MP- XYLEN O-XYLEN NONN CETT Värnamo ,6 9,3,3 1,5 5,1 1,9 <.1,34 Värnamo , 5,2,54,74 2,2,85,2 <.3 Värnamo ,8 11,8,37 1,9 6,4 2,4,21 <.3 Värnamo 994 7,1 18,6,55 3, 1 3,9,27,65 Värnamo 998 3,8 8,3,24 1,3 4,4 1,7,15 <.3 Värnamo ,8 8,9,33 1,4 4,9 1,8,33 <.3 Värnamo ,3 2,,35,3,92,36,15 <.3 Värnamo ,7 15,4,45 2,4 8,1 3,,15 <.3 Värnamo ,9 2,9,44,45 1,3,47,18 <.3 Värnamo 994 1,9 3,2,41,47 1,5,55,22 <.3 Värnamo 998 2, 2,5,18,34 1,1,38,13 <.3 Värnamo , 2,5,18,34 1,1,38,13 <.3 Mv 4,5 1,3 5,6 2,1 Mv 2,8 4,7 2,3,9