Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) i Jönköping

Transkript

1 Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) i Jönköping Ks 2010:266 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) i Jönköping Fastställt av kommunfullmäktige

2 2

3 Förslag till åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) i Jönköping

4 Sammanfattning Hälsofarliga partiklar finns runt omkring oss. Många av dessa innefattas i samlingsnamnet PM 10 som innebär partiklar med medeldiameter under 10 µm. Största bidraget kommer från vägtrafiken. Dessa partiklar har i studier visat sig ge upphov till luftvägsproblem och astma. Det har även visat sig att luftföroreningars hälsoeffekter läggs till andra sjukdomar, vilket kan leda till försämring av sjukdomstillstånd samt förtida död. För att begränsa förekomsten av dessa partiklar har en miljökvalitetsnorm (MKN) inrättats. Enligt förordningen om miljökvalitetsnorm får normvärdet 50 µg/m 3 som dygnsmedelvärde överskridas max 35 ggr per år. Jönköpings kommun har från och med vinterhalvåret 2005/2006 genomfört mätningar på Barnarpsgatan i centrala Jönköping. Under 2005/2006 överskreds normvärdet 34 gånger, gånger och under 2008 överskreds normvärdet 36 gånger. I december 2006 informerade kommunen länsstyrelsen om att risken för framtida överskridanden var stor. Regeringen har ställt krav på Jönköpings kommun att upprätta ett förslag till åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för partiklar. Arbetet startade under våren 2009 då representanter från stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret samt miljökontoret utsågs att arbeta med programmet. Under sommaren har gruppen tagit del av erfarenheter från andra kommuner samt vad som tidigare genomförts i Jönköping. Under framtagandet av programmet har samråd och dialog förts med Länsstyrelsen, Vägverket och Naturvårdsverket. Genom simuleringar har kommunen valt ut gator som kan vara i riskzonen och prövat vilken trafikmängd gatorna klarar för att inte överskrida normen. Simuleringar har även genomförts för att testa vilken påverkan åtgärder kan ha på partikelhalterna. Ett åtgärdsprogram ska syfta till att miljökvalitetsnorm uppfylls. Om angiven tid då normen senast skulle vara uppfylld redan passerats, såsom för PM 10, bör ambitionen i ett åtgärdsprogram vara att normen uppfylls snarast. Detta kan i praktiken innebära innevarande år eller nästföljande år efter det att programmet fastställts. Åtgärderna som kommunen valt att inrikta sig på är sådana som främst minskar uppkomsten av partiklar. Informationsåtgärder minskad användning av dubbdäck Förbättrat vägunderhåll samt upprepad vårrengöring med spolmaskin Kortsiktig stadsplanering Dessa åtgärder bör tillsammans ge tillräcklig effekt för att miljökvalitetsnormen för partiklar inte skall överskridas. Åtgärdsprogrammet ska omprövas vid behov, dock minst vart sjätte år. 2

5 Innehållsförteckning 1 Bakgrund REGERINGENS BESLUT MILJÖKVALITETSNORM ARBETSPROCESSEN Hälsoproblem trafikrörelser SAMBAND MELLAN LUFTFÖRORENINGAR OCH HÄLSA PARTIKLAR TRAFIKBULLER Situationen i Jönköping PÅVERKANDE FAKTORER REDAN GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA HALTERNA UPPMÄTTA HALTER REDOVISNING AV BEHOVSBEDÖMNING SIMULERING I SIMAIR Genomförda simuleringar Simuleringar E IDENTIFIERADE PROBLEMOMRÅDEN Åtgärder DRIFT/UNDERHÅLLS ÅTGÄRDER Dammbindning med CMA, MgCl 2 eller CaCl 2 vid höga halter: Val av halkbekämpningssätt Val av ny beläggning Förbättrat vägunderhåll samt upprepad vårrengöring med spolmaskin BETEENDEPÅVERKANDE ÅTGÄRDER Sänkt hastighet Informationsåtgärder, minskad användning av dubbdäck Utredning om dubbdäckförbud på enskilda gator Begränsa tiden då dubbdäck är tillåtna Dubbdäcksskatt på nya däck Dubbdäcksavgift Beaktande vid leverantörsupphandling Kommunala policys Krav på dubbfria vinterdäck vid miljöbilsparkering INFRASTRUKTURELLA ÅTGÄRDER Stadsplanering på lång sikt Stadsplanering på kortare sikt SAMMANSTÄLLNING FÖRESLAGNA BESLUTADE ÅTGÄRDER Beslutade föreslagna åtgärder UPPFÖLJNING AV BESLUTADE ÅTGÄRDER I JÖNKÖPING Mätningar på Barnarpsgatan Mätningar på andra gator Modellberäkningar Mätning av dubbdäcksandel Referenser Bilagor

6 1 Bakgrund Under vinterhalvåret 2005/2006 gjordes mätningar av PM 10 på Barnarpsgatan i Jönköping. Kommunen underrättade i december 2006 Länsstyrelsen och Naturvårdsverket om risken för överskridande av miljökvalitetsnormen för partiklar i Jönköping. Länsstyrelsen gav då kommunen i uppdrag att redovisa ett åtgärdsförslag i enlighet med Länsstyrelsen meddelande I beslutet från kommunen Ks/2008: fastställdes de åtgärder som kommunen förväntas genomföra. I beslutet gjordes bedömningen att dessa åtgärder var tillräckliga och att det inte fanns skäl för Naturvårdsverket att föreslå för regeringen att besluta om ett åtgärdsprogram enligt miljöbalken. Naturvårdsverket yttrade sig till regeringen i ärendet och förordade att ett åtgärdsprogram, enligt 5 kapitlet i miljöbalken, upprättas för att uppfylla miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun föreslogs få i uppdrag att upprätta ett förslag till åtgärdsprogram. 1.1 Regeringens beslut Enligt regeringens beslut ska Jönköpings kommun upprätta ett förslag till åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för partiklar (PM 10 ). Det färdiga förslaget ska enligt beslutet redovisas för regeringen och Länsstyrelsen i Jönköpings län senast den 31 december Enligt beslutet skulle kommunen samråda med Länsstyrelsen, Vägverket, Boverket och Naturvårdsverket. Berörda lokala och regionala aktörer samt näringsliv bör bjudas in att delta i arbetet. I beslutet påtalas att åtgärderna ska i den mån det är möjligt, inte vara i konflikt med andra intressen som till exempel behovet av ett säkert transportsystem och en fungerande bostadsmarknad. Vidare får åtgärderna inte leda till ökade bullernivåer eller påtagligt försämrad luftkvalitet i andra områden. De föreslagna åtgärderna skall vara specificerade med vad de kostar att genomföra, vem som skall bära kostnaderna och vem som bär ansvaret för att genomföra dem. Länsstyrelsen i Jönköpings län har fått i uppdrag att fastställa åtgärdsprogrammet inom 6 månader efter det att kommunen har redovisat sitt förslag. Vidare ska länsstyrelsen återrapportera om åtgärderna i åtgärdsprogrammet har genomförts eller ej i årsredovisningarna för 2011 och

7 1.2 Miljökvalitetsnorm 1 januari 1999 trädde miljöbalken i kraft och med den infördes begreppet miljökvalitetsnormer(mkn) i svensk lagstiftning. Normer för luftkvalitet finns idag för bl.a. kväveoxid, kvävedioxid, bly, bensen, kolmonoxid, samt partiklar. Denna norm reglerar en föroreningsnivå som inte får eller inte bör överskridas. Myndigheter och kommuner ska enligt miljöbalken säkerställa att miljökvalitetsnormerna uppfylls. Enligt Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft: 9 Till skydd för människors hälsa får partiklar efter den 31 december 2004 inte förekomma i utomhusluft med mer än: 1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 35 gånger per kalenderår (90- percentil). 1.3 Arbetsprocessen Arbetet med att ta fram programmet startade under våren En arbetsgrupp utseddes med representanter från stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret samt miljökontoret se Figur 6 Projektorganisation. Under sommaren hämtade arbetsgruppen in erfarenheter från tidigare åtgärdsprogram samt vad som tidigare genomförts i Jönköpings kommun. Under framtagandet av programmet så har dialog och samråd förts med Länsstyrelsen, Vägverket och Naturvårdsverket. Tekniska nämnden, stadsbyggnadsnämnden och miljönämnden arbetar i samverkan och under ledning av tekniska utskottet. Var och en av nämnderna beslutade om åtgärder inom sina respektive ansvarsområden. Därefter kom förslaget till åtgärdsprogram att bli föremål för två månaders samråd i enlighet med 5 kap 4 miljöbalken där myndigheter, organisationer, verksamhetsutövare, allmänheten och övriga berörda bereds möjlighet att lämna synpunkter. När remissvar kommit in från samrådet så sammanställdes programmet och behandling skedde i tekniska utskottet innan kommunstyrelse och kommunfullmäktige tog beslut i ärendet. 5

8 2 Hälsoproblem trafikrörelser 2.1 Samband mellan luftföroreningar och hälsa De senast decennierna har synen på luftföroreningar skadeverkningar skärpts avsevärt. Kortvarigt måttligt förhöjda halter av luftföroreningar är som droppen som får bägaren att rinna över. Utsatta personer med andra sjukdomar som blir påverkad av luftföroreningarnas hälsoeffekter kan bli kraftigt försämrade i sina sjukdomstillstånd. Ett stort antal studier som utförts i olika delar av världen visar tydliga samband mellan halterna av luftföroreningar och effekter på människors hälsa, se Figur 1 Samband mellan partiklar i luften och ökning av negativa hälsoeffekter. Studierna visar på astma- och bronkitsymtom, nedsatt lungfunktion samt död. Barn som bor eller går i skola i områden där högre halter av luftföroreningar finns, är särskilt utsatta och har oftare symtom från luftvägarna. Det kan då röra sig om väsande andning, nattligt hostanden eller pipande. Studierna har även visat en ökad risk att utveckla allergi mot pollen. Studier genomförda i Oslo samt Nordamerika visar på att vägtrafiken och partikelhalterna är starkt kopplad till ökad dödlighet. Boende i områden med högre halter av luftföroreningar har setts få en förhöjd risk att få lungcancer. Studierna är något tvetydiga i om det finns ett samband mellan närhet till vägar och förhöjd risk för barncancer men Världshälsoorganisationen (WHO) drog slutsatsen att studierna sammantaget talar mot ett samband men att viss osäkerhet fortfarande kvarstår. Figur 1 Samband mellan partiklar i luften och ökning av negativa hälsoeffekter 6

9 2.2 Partiklar PM 10 är ett samlingsbegrepp för partiklar med en aerodynamisk diameter på mindre än 10 µm. Det talas i regel om tre indelningar: Grov fraktion (1-10 µm) som främst består av de partiklar som kommer från slitage av vägbana, bromsar, däck och halkbekämpning med sand, salt med mera. Mängden av dessa grova partiklar påverkas av antal fordon, hastighet, andel tungtrafik, användningen av sand och kross för halkbekämpning samt till största delen av dubbdäcksanvändningen. Under våren är partikelhalterna som högst då vägbanorna torkar samtidigt som andelen dubbäck fortfarande är hög, partiklarna rivs upp och virvlas upp när fordon passerar. De grova partiklarna utgör beroende på årstid cirka procent av den sammanlagda partikelmassan i luften. Vilket innebär att åtgärdsprogrammet huvudsakligen inriktar sig på att reducera de grövre partiklarna. Fin fraktion (0,1-1µm) består främst av partiklar som kommer från andra källor, dessa transporteras med vinden från andra delar av Europa samt från lokala och regionala källor. Ultrafin fraktion (< 0,1 µm) kommer från lokal förbränning. Dessa partiklar slås i regel ihop till större partiklar efter några timmar. 2.3 Trafikbuller Riksdagen har, vid behandling av Infrastrukturpropositionen, 1996/97:53, antagit riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Vid nybyggnation av bostäder eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur gäller att ekvivalentnivån inte bör överstiga 55 dba utomhus vid fasad. Vid uteplats i anslutning till bostad bör maximalnivån inte överstiga 70 dba. Inomhusnivåerna ska inte överstiga 30 dba ekvivalentnivå och 45 dba maximalnivå. Boverket gav 2008 ut allmänna råd för planering av bostäder i trafikbullerutsatta områden. Enligt råden kan avsteg från riktvärdena accepteras i vissa fall i tätorters centrala delar. I sådana fall ska det kunna skapas en tyst sida (högst 45 dba ekvivalentnivå vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 dba ekvivalentnivå vid fasad). Den långsiktiga målsättningen för befintlig bebyggelse är densamma som för nybyggnad och väsentlig ombyggnad. Enligt Infrastrukturpropositionens åtgärdsprogram åtgärdas i en första etapp befintliga bostadsmiljöer med buller överstigande 65 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad. Åtgärderna bör leda till att inomhusnivåerna understiger 30 dba ekvivalentnivå och 45 dba maximalnivå. På de flesta av de gator som nämns i kapitel har det till en del gjorts åtgärder för att förbättra inomhusmiljön. Om inga åtgärder har vidtagits är bullret den dimensionerande faktorn, annars är det PM 10 7

10 3 Situationen i Jönköping 3.1 Påverkande faktorer Den dominerande källan till partiklar i Jönköping är vägtrafiken. Andra källor är energisektorn och arbetsmaskiner. I områden med mycket vedeldning kan vedeldning vara en betydande källa. Omfattningen av vedeldning i centrala Jönköpings tätort bedöms dock vara liten Kraftvärmeverket Munksjö, som förser Jönköpings fjärrvärmenät med värme, ligger ca 150 m från mätpunkten på Barnarpsgatan. Enligt spridningsberäkningar (SWECO VIAK AB, ), som redovisats med Jönköping Energis tillståndsansökan för kraftvärmeverket är bidraget till PM 10 -halterna i Jönköping mycket litet. Enligt beräkningarna är haltbidraget vid Barnarpsgatan ca 0,002 µg/m 3 räknat som årsmedelvärde och ca 0,002 µg/m 3 även som 90-percentil för dygnsmedelvärden. Haltbidragen är alltså försumbara jämfört med uppmätta halter, ca 25 µg/m 3 som årsmedelvärde och ca 50 µg/m 3 som 90-percentil för dygnsmedelvärden. Detta gäller även inom övriga delar av Jönköping. 8

11 3.2 Redan genomförda åtgärder för att minska halterna Inköp av spolmaskin/spolning av gator Tekniska kontoret köpte under 2008 in en spolmaskin som levererades vid årsskiftet till Som test genomfördes effektiv renhållning varannan vecka mars till maj. Men ingen tydlig effekt syntes på partikelhalterna. Informationsåtgärder Genomför kunskap och attitydundersökning om vinterdäck i kommunen under Avgaser och vägdamm- hur farlig är luften i stan? Föreläsning med Gunnar Bylin under Europeiska trafikantveckan september Informationsträffar med däckshandlare, däckgrossister, taxiföretag, bilskolor, hyrbilsfirmor, bilfirmor m.fl. juni Vägtrafikens partikelföroreningar källor effekter och åtgärder. Föreläsning med Krister Johansson under Europeiska trafikantveckan september Informationskampanj om dubbdäckens effekter på luftkvaliteten inför vinter säsongen 2009/2010. Inköp av mätinstrument Ett mätinstrument för att kontinuerligt kunna mäta partikelhalterna har köpts in. Dubbfria vinterdäck Successivt så förses kommunens egna fordon med dubbfria vinterdäck. Stadsplanering En handlingsplan för hållbart resande i Jönköpings kommun ( ) med mätbara indikatorer har tagits fram liksom en Kommunikationsstrategi där man tittar på förslag till hållbara trafiklösningar i området runt Munksjön. Diskussioner med Länstrafiken har påbörjats för att skapa en attraktivare kollektivtrafik parallellt med stadsbyggnadsplanering för en utökning av densamma. Vidare arbetar kommunen med beteendepåverkan och bättre och utökade cykelbanor för att få fler att cykla. 9

12 3.3 Uppmätta halter Partiklar mäts för närvarande vid Hoppets torg och vid Barnarpsgatan. Mätstationen vid Hoppets torg är en urban bakgrundsstation medan mätstationen vid Barnarpsgatan är en gaturumsstation. Mätningarna vid Hoppets torg sker under vinterhalvår och påbörjades vintern 2001/2002. Mätningarna vid Barnarpsgatan påbörjades vinterhalvåret 2005/2006 och sker från och med 2007 under hela året. Enligt miljökvalitetsnormen för partiklar får partikelhalten i utomhusluft högst uppgå till 40 µg/m3 som årsmedelvärde och 50 µg/m3 som dygnsmedelvärde. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 35 gånger per år (90-percentil). Vid den urbana bakgrundsstationen Hoppets torg understiger både årsmedelvärdet och dygnsmedelvärdena normen med god marginal. Vid Barnarpsgatan tangeras eller överskrids normvärdet avseende dygnsmedelvärden under samtliga år då mätningar har utförts. Normvärdet för årsmedelvärde underskrids med god marginal samtliga år. Tabell 1. Vinterhalvårsmedelvärden och antal överskridanden av dygnsmedelvärde för miljökvalitetsnormen för partiklar vid Hoppets torg i Jönköping Hoppets torg 01/02 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 Vinterhalvårsmedelvärde (µg/m3) Antal dygn >50 µg/m (max 35/år) Högsta dygnsmedelvärde ,9 Figur 2 Vinterhalvårsmedelvärden 10

13 Tabell 2. Årsmedelvärden och antal överskridanden av dygnsmedelvärde för miljökvalitetsnorm för partiklar vid Barnarpsgatan i Jönköping Barnarpsgatan 05/ (vinterhalvår) Årsmedelvärde (µg/m3) Antal dygn >50 µg/m (max 35/år) Högsta dygnsmedelvärde Datafångst (antal dygn) * *Ej kvalitetsgranskade Årsmedelvärden och antal överskridanden av dygnsmedelvärde Antal dygn >50 ug/m3 30 Årsmedelvärde (µg/m3) Figur 3 Årsmedelvärden och antal överskridande av dygnsmedelvärde Årsmedelvärdet under 2006 avser vinterhalvår och är då inte direkt jämförbart med övriga år. 11

14 3.4 Redovisning av behovsbedömning En miljöbedömning är en process där en utvärdering görs av vilken påverkan på hälsa och miljön genomförandet av en plan eller ett program eller en ändring av en plan eller ett program kan antas få. Syftet är att integrera miljöaspekter i programmet så att en hållbar utveckling främjas. Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om en miljöbedömning av åtgärdsprogrammet krävs Tre kriterier ska samtliga alltid vara uppfyllda för att en miljöbedömning ska krävas (6 kap. 11 MB): 1. Planen eller programmet ska upprättas eller ändras av en myndighet eller kommun. 2. Planen eller programmet ska krävas i lag eller annan författning. 3. Genomförande av planen, programmet eller ändringen ska kunna antas medföra betydande miljöpåverkan. Åtgärdsprogrammet uppfyller punkterna 1 och 2. Om någon av följande fyra punkter gäller ska åtgärdsprogrammet anses medföra betydande miljöpåverkan. 1. Om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas innefatta en verksamhet eller åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken (Natura 2000 område) (4 mkb-förordningen). 2. Om planen, programmet eller ändringen anger förutsättningarna för kommande tillstånd för sådana verksamheter eller åtgärder som anges i 3 eller bilaga 3 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar samt avser de sektorer eller områden som anges i 4 a f förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (4 mkb-förordningen). 3. Om förutsättningarna är desamma som anges i punkten 2 ovan men det enbart är frågan om små områden på lokal nivå eller mindre ändringar ska en behovsbedömning göras med beaktande av kriterierna i bilaga 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Om man vid denna behovsbedömning finner att genomförandet kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning genomföras. Detaljplaner anses alltid omfatta små områden på lokal nivå (4 andra stycket förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar). 4. Om det är frågan om en plan, program eller ändring som anger förutsättningarna för kommande tillstånd för verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön och myndigheten och kommunen vid beaktande av kriterierna i bilaga 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar 12

15 finner att genomförandet kan antas medföra betydande miljöpåverkan (5 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar). Åtgärdsprogrammet bedöms inte innefatta någon verksamhet eller åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. Att ange förutsättningarna för kommande tillstånd innebär att planen eller programmet på något sätt begränsar utrymmet för kommande verksamhetstillstånd. Begränsningarna behöver inte vara bindande, även en stark vägledning kan anses sätta ramar för kommande tillstånd. Begreppet tillstånd bör omfatta tillstånd oavsett vilken nivå tillståndskravet föreskrivits. Även bygglov marklov och dispenser bör omfattas. De åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet bedöms inte ange förutsättningarna för kommande tillstånd för verksamheter eller åtgärder som anges i 3 eller bilaga 3 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Åtgärdsprogrammet bedöms inte heller innehålla åtgärder som anger förutsättningarna för kommande tillstånd för verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön. (5 1. förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar) Mot bakgrund av ovanstående gör kommunen bedömningen att åtgärdsprogrammet inte medför betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning av åtgärdsprogrammet krävs därför inte. I åtgärderna Stadsplanering på lång sikt nämns projekt som bedöms kunna kräva miljöbedömning. Miljöbedömningen av dessa bör göras i respektive projekt Simulering i SIMAIR För att simulera luftkvaliteten i Jönköpings kommun användes SimAir, en Internetapplikation tillhandahållen av SMHI. Den metod som används för att simulera luftpartiklarna är framtagen i ett samarbete mellan bland annat SMHI, Vägverket och Naturvårdsverket. Applikationen klarar av att simulera ett flertal olika luftföroreningar orsakade av trafiken, simuleringen redovisar halter för bensen, kolmonoxid, kväveoxid och PM 10. För simuleringen matas flera olika värden in i applikationen, trafikmängd, vägtyp, gaturumsbredd, körbanebredd osv. Vid jämförelse mellan simulerade värden och mätvärden stämmer det beräknade värdet ganska bra, dock finns en osäkerhetsfaktor i inmatning av gaturum, körbanebredd och hushöjd. Därefter simuleras respektive vägsträcka, vilket ger att varje simulering i sig är specifik för respektive plats. Därför är dessa världen bara en indikation för överskridande av MKN på olika gator i Jönköping. De gator som finns med i SimAir och ligger som underlag för simuleringen är vald utifrån två faktorer. Främst är det huvudsakliga pendelvägnätet och i andra hand de punkter där trafikmängdsmätningar är gjorda. Orsaken till valet av dessa är att den huvudsakliga trafikmängden sker längs de gator där pendlingen till och från arbete är vanligast förekommande. I det andra fallet är valet gjort då trafikmängdsmätningarna 13

16 är gjorda med en ganska bra spridning i Jönköpings kommun. Dessa punkter kan då ge varningssignaler för utsatta gator utanför huvudpendlingsnätet. Simulatorn tar hänsyn till vilken form av halkbekämpning som används, ifall gatan är saltat eller sandad. För att minska osäkerheten så har alternativet sandning använts i simuleringen vilket ger högre partikelhalter än salt Genomförda simuleringar Som underlag till utbyggnadsstrategin valdes att pröva en stigande trafikmängd tills någon MKN överskrids. Alla dessa simuleringar visar att MKN för PM 10 överskrids innan någon av de andra MKN överskrids. Simuleringen har gjorts för de gatusträckningar som antogs ha högsta värden. Se Figur 7 Simulerade gator 1/2 och Figur 8 Simulerade gator 2/2. 1. Kortebovägen i höjd med Björnebergsvägen Buller, : 65 db(a) Trafikmängd, 2005: årsdygnstrafik, ÅDT Kommentar: Vid trafikmängden av ÅDT överskrids MKN för PM 10 Den begränsade faktorn för Kortebovägen är trafikbuller. 2. Kortebovägen i höjd med Talavidskolan Buller, -: Finns ingen bullerberäkning på den aktuella sträckan. Trafikmängd, 2008: ÅDT (Trafikmängden baserar sig på trafik mot staden) Kommentar: Vid trafikmängden av ÅDT överskrids MKN för PM 10. Trafikmängden är baserad på de östergående körfälten närmast skolan, vidare utredning rekommenderas vid exploatering norrut. 3. Åsenvägen i korsningen med Juneleden Buller, : 60 db(a) Trafikmängd, 2008: 9400 ÅDT Kommentar: Med dagens öppna gaturum har gatan en stor förmåga att klara av en kraftigt ökad trafikmängd, vid eventuell framtida förtätning av gaturummet behövs en ny simulering. 4. Klostergatan söder om korsningen med Kungsgatan Buller, : 69 db(a) Trafikmängd, 2008: 7900 ÅDT Kommentar: Vid trafikmängden av ÅDT överskrids MKN för PM 10 Den dimensionerande faktorn för Klostergatan är trafikbuller 5. Barnarpsgatan mellan Sjögatan och Myntgatan Buller, : 68 db(a) Trafikmängd, 2008: ÅDT Kommentar: Vid trafikmängden av ÅDT överskrids MKN för PM 10 Den dimensionerande faktorn för Barnarpsgatan är trafikbuller. 6. Norra Strandgatan i höjd med Apotekaregränd Buller, : 66 db(a) Trafikmängd, 2008: ÅDT 14

17 Kommentar: Vid trafikmängden av ÅDT överskrids MKN för PM 10 Den dimensionerande faktorn för Norra Strandgatan är trafikbuller. 7. Östra Strandgatan mellan Teaterrondellen och Museirondellen Buller, -: Finns ingen bullerberäkning på den aktuella sträckan Trafikmängd, 2008: ÅDT Kommentar: Vid trafikmängden av ÅDT överskrids MKN för PM 10 Den dimensionerande faktorn för Östra Strandgatan är PM Östra Storgatan i höjd med Lönnholmsgatan Buller, : 67 db(a) Trafikmängd, 2008: ÅDT Kommentar: Vid trafikmängden av ÅDT överskrids MKN för PM 10 Den dimensionerande faktorn för Östra Storgatan är trafikbuller. 9. Kämpevägen i höjd med Skeppsbrogatan Buller, -: Finns ingen bullerberäkning på den aktuella sträckan Trafikmängd, 2008: ÅDT Kommentar: Med dagens öppna gaturum har gatan en stor förmåga att klara av en kraftigt ökad trafikmängd, vid eventuell framtida förtätning av gaturummet behövs en ny simulering. 10. Bangårdsgatan i höjd med Gnejsvägen Buller, -: Finns ingen bullerberäkning på den aktuella sträckan Trafikmängd, 2006: ÅDT Kommentar: Med dagens öppna gaturum har gatan en stor förmåga att klara av en kraftigt ökad trafikmängd, vid eventuell framtida förtätning av gaturummet behövs en ny simulering. 11. Solåsgatan i höjd med Fältspatsvägen Buller, -: Finns ingen bullerberäkning på den aktuella sträckan Trafikmängd, 2008: ÅDT Kommentar: Med dagens öppna gaturum har gatan en stor förmåga att klara av en kraftigt ökad trafikmängd, vid eventuell framtida förtätning av gaturummet behövs en ny simulering. 12. Vägverket har genomfört beräkningar för överskridanden av PM 10 på E4 enligt nedan. 15

18 3.5.2 Simuleringar E4 E4:an har en central roll i kommunens trafiksystem. Vägverkets beräkningar visar i dagsläget inte på några överskridanden av normen för PM 10, däremot överskrids den övre utvärderingströskeln för dygnsmedelvärde se Figur 9 PM 10 E4. Det är alltså viktigt att partikelfrågan beaktas noga i samband med förändringar vid ändrade rutiner för drift och underhåll av E4:an t.ex. halkbekämpning samt förändringar i E4:ans roll i framtiden. Exempelvis till följd av kommunal planering för stadsutveckling, kollektivtrafikåtgärder, förändringar i lokalt gatunät, generell trafikökning och förändring av fordonsparken etc. I dagsläget är % (beroende på vilket snitt man tittar på) av trafiken på E4 genom Jönköping lokalt genererad varför en tät samverkan och samsyn mellan stat och kommun kring möjliga framtidsscenarier är nödvändig för en rad olika aspekter där partiklar är en. Figur 4 E4 Norrgående Solåsen 16

19 3.6 Identifierade problemområden På de gator som har förhöjda nivåer av luftpartiklar handlar det om delar av sträckorna: Barnarpsgatan, mellan Torparondellen och Munksjörondellen. Specifikt i anslutning till infarten av Munksjörondellen i höjd med Hälsohögskolan och Skatteverket, där de båda fastigheternas fasader skapar ett trångt utrymme. I området berörs cirka 570 boende. Norra Strandgatan, från Undergången till Hotellplan är det längs den östgående filen förhöjda halter av luftpartiklar. Gatan är utsatt för köbildning. Sydvästlig vind skapar ett undertryck där förorenad luft från gatan trycks in mot fasaden. Östra Strandgatan, mellan Teaterrondellen och Museirondellen visar simuleringen förhöjda partikelhalter. Men även söder om teaterrondellen finns tendensen av förhöjda värden. Simuleringen baserar sig på att det är fasader längs båda sidor, men det är dock bara en fastighet längs östra sidan av gatan. Kortebovägen, vid Talavidskolan. Samma bekymmer som vid Norra Strandgatan. Figur 5: Kortebovägen 17

20 4 Åtgärder Samtliga nedanstående åtgärder har delats upp i sex olika avsnitt som beskrivs nedan: Allmänt, beskriver lite om åtgärden i allmänhet och lite om studier som gjorts kring åtgärderna. Effekter/resultat, här beskrivs vilka förväntade effekter och resultat som åtgärderna kan få på partikelhalterna på kritiskt gatunät. Dessa effekter är beräknade utifrån gjorda studier samt genom antagande att åtgärderna enskilt skulle ha användas under Detta för att på något sätt kvantifiera åtgärderna. Övriga konsekvenser, beskriver en del av vilken påverkan som åtgärderna har på samhället i stort och även huruvida det påverkar individen. I vissa åtgärder är även kostnader medräknade. Bedömning, är hur arbetsgruppen har sett på åtgärden och dess förslag inför beslut av nämnderna. Tidplan, när åtgärden beräknas genomföras. Ansvarig, den nämnd, myndighet, organisation, som bär ansvaret att åtgärderna faktiskt blir genomförda. 18

21 4.1 Drift/underhålls åtgärder Dammbindning med CMA, MgCl 2 eller CaCl 2 vid höga halter: Allmänt Dammbindning innebär att en vätska (t ex kalciummagnesiumacetat, magnesiumklorid eller kalciumklorid) sprids över vägbanan och därmed minskar uppvirvlingen av partiklar. Dammbindning har använts på ett flertal orter både i Sverige och Norge och har visats sig vara effektiv på kort sikt. Enligt fältförsök på E4 i Stockholm så reducerades PM 10 halterna med c:a 35 %. Studier i Göteborg har visat att effekten av spridningen är som störst de första två dygnen för att sedan avta kraftigt. Effekter/Resultat Dammbindning har tidigare visat sig vara en effektiv åtgärd som troligtvis kan sänka partikelhalterna med 25-35% vid varje spridningstillfälle. Vid ett antagande att halterna sänks med % skulle innebära att antalet dygn med halter över 50µg/m 3 skulle sjunka från 36 stycken (år 2008) till stycken, om spridningen sker samtliga dagar under mars och april. Övriga konsekvenser: Dammbindningsutrustningen är relativ dyr i inköp, cirka kr och studier har visat att vägbanorna slits mer då beläggningen är våt. Dammbindningen kan ge minskad friktion och därmed halka vilket kan ge negativ effekt för trafikanter. Kloriderna är även starkt korrosiva vilket påverkar de enskilda individerna bland annat i form av rostangrepp på fordon. Dessa två effekter har i dagsläget inneburit att Stockholm gjort uppehåll med dammbindning för att undersöka detta vidare. Åtgärden påverkar partikelhalterna på kritiska gatusträckor i staden. Bedömning: Eftersom investeringskostnaden för spridningsutrustning är relativt hög, samt att det idag prövas med dammbindning på flera orter med olika medel och sidoeffekter så bör dammbindning vara en nödlösning som enbart ska användas i yttersta nödfall. Förhoppningsvis så utvecklas dammbindningen och medlen så de inte är starkt korrosiva samt att de inte ger upphov till halka. Om det senare ska beslutas att metoden ska användas så bör det genomföras tillsammans med effektiv renhållning. Genomförd: Kan genomföras under våren 2011 om övriga åtgärder ej ger tillräcklig effekt. Ansvarig: Tekniska nämnden 19

22 4.1.2 Val av halkbekämpningssätt Allmänt Enligt Weartox studierna har det framkommit att stenkross som är tvättad ger upphov till mindre PM 10 än natursand oavsett däcktyp. Stockholm har gått över från sand till salt på utsatta vägsträckor eftersom sanden sliter mer på vägbanan genom den s.k. sandpapperseffekten. I Finland så anses det vara sanden som är en de viktigaste källorna till uppkomsten av vägdamm och därför har de gått över till salt kombinerat med tvättad stenkross. Effekter/resultat Ej kvantifierad Övriga konsekvenser Högre kostnad med tvättad stenkross än att exempelvis använda sand för halkbekämpning samt att krossad sten ger större risk för punkteringar hos cyklister. Bedömning: I dagsläget så används endast salt på berörda sträckor. Prövning av nya halbekämpningssättt för att säkerställa att partikelhalterna inte ökar. Genomförd: Ska beaktas vid val av nytt halkbekämpningssätt. Ansvarig: Tekniska nämnden Val av ny beläggning Allmänt Enligt Weartox studien så har man kommit fram till att en asfaltbetong (ABT) beläggning med granit ger flera gånger högre halter av PM 10 än en asfaltbetong, stenrik (ABS) beläggning med kvartsit. Dubbdäck skapar gånger högre halter av PM 10 än friktionsdäck vid samma beläggning. Effekter/resultat Ej kvantifierad Övriga konsekvenser Relativt hög kostnad samt att hårdare beläggningen kan ge sämre friktion. Bedömning: Huvudlederna i Jönköping består idag av 90 % högkvalitativ ABS 11 som har god motståndskraft även mot dubbdäck. I dagsläget så finns inte behovet att förnya beläggningarna på aktuella vägsträckor. Vid val av ny typ av beläggning så ska PM 10 beaktas. Det bör även säkerställas att beläggningarna är av god kvalitet. Genomförd: Ska beaktas vid val av ny beläggning. Ansvarig: Tekniska nämnden 20

23 4.1.4 Förbättrat vägunderhåll samt upprepad vårrengöring med spolmaskin Allmänt Det är fortfarande oklart vilken effekt renhållningsåtgärder har på PM 10 halterna men ett rimligt antagande bör vara att effektiv renhållning kan ha viss effekt, detta är ännu inte visat i studier. Men en ökad renhållning ger ett mervärde för trivseln då det tar bort det grövre vägdammet som irriterar ögon och slemhinnor och smutsar ner stadsmiljön. Enligt Dag Tönnesen på Nilu i Oslo så gav väg städningen ett dåligt resultat då maskinerna endast tog bort de grövsta partiklarna och virvlade upp de mindre. I Trondheim har renhållningen utförts med anpassade maskiner (Dulevo) dessa är utrustade med dammsugare som tar upp de små partiklarna, efter renhållningen så läggs MgCL 2 ut och detta har gett en effekt på % minskning av PM 10. Renhållningen bör anpassas efter vädret och genomföras då det börjar torka upp. Effekter/resultat Upprepad vårrengöring utgör ett mervärde för trivseln då damm och andra partiklar minimeras. Effekten på PM 10 partiklarna är dock mycket osäker men med ett antagande att vårrengöringen skulle ske under perioden mars-maj och efter prognostiserat väder och minskningen av partikelhalterna kunde ske med cirka 10-4%. Det skulle innebära att antalet dygn med halter över 50µg/m 3 skulle sjunka från 36 stycken (år 2008) till stycken. Åtgärden påverkar partikelhalterna på kritiska gatusträckor i staden. Övriga konsekvenser Maskinerna är dyra i inköp och det är svårt att ställa rätt prognos efter vädret när maskinerna ska användas. Spolmaskinen tvättar gatorna effektivt och medför en behagligare miljö för trafikanter. Bedömning: Jönköpings Kommun köpte under 2008 in en spolmaskin för detta ändamål. Som test användes maskinen ett par gånger varannan vecka under perioden mars till maj. Någon minskning av PM 10 gick inte att urskilja. Under våren 2010 kommer spolmaskinen att köras då det är torrt väder efter väderprognos och inte enligt schema som tidigare. Kontinuerliga utvärderingar kommer att ske om den har någon påverkan på partikelhalterna. Genomförd: Från våren 2010 kommer maskinen att användas efter prognostiserat väder. Ansvarig: Tekniska nämnden 21

24 4.2 Beteendepåverkande åtgärder Sänkt hastighet Allmänt Hastigheten är kopplad till slitaget på vägen och uppvirvlingen av PM 10. Studier som VTI har genomfört i provvägsmaskin med dubbdäck visar att om hastigheten sänks med 10 km/h så kommer partikelhalterna att sänkas med cirka 25 %. Det finns oklarheter hur vindturbulensen påverkar uppvirvlingen av PM 10 och detta sänker antagligen effekten ytterligare. Vägverket genomför under 2009 studier på PM 10 halterna kopplat mot hastighet dessa studier kommer att presenteras under våren Det skulle kunna vara möjligt att använda variabla hastighetsskyltar som anpassar hastigheten efter dagar med hög risk eller kanske under hela vintersäsongen. Möjlighet finns även att sätta upp informationsskyltar för att styra trafiken. Försök med sänkt hastighet har även visat sig var positivt, att fler väljer cykeln när omkringvarande bilar framförs i lägre tempo. Effekter/Resultat Förhoppningsvis kan en lägre hastighet stimulera fler till att ta cykeln, samtidigt som luftkvaliteten i övrigt blir bättre och säkerheten hos oskyddade trafikanter ökar. Ett antagande att hastigheten sänks till 40 km/h och partikelhalterna skulle minskas med % skulle innebära att antalet dygn med halter över 50µg/m 3 skulle sjunka från 36 stycken (år 2008) till stycken. Övriga konsekvenser Sänkt hastighet kräver eventuella ombyggnationer och initialt fler trafikkontroller för att verkligen få ner hastigheten på aktuella vägsträckor detta ger ökade kostnader. Studierna är mycket osäkra gällande fordonsturbulensen och de klimatologiska förutsättningarna, detta kan ge stor påverkan och i sämsta fall kan det ge ökade halter av PM 10 halter. En fördel med lägre hastighet är att trafiksäkerheten blir högre, framförallt för gångare och cyklister. Åtgärden påverkar partikelhalterna på kritiska gatusträckor i staden. Bedömning: Just nu pågår ett arbete med en hastighetsöversyn för de nya hastigheterna, 40, 60, 80,100 och 120 vilket kan komma att innebära en sänkt bashastighet i Jönköpings kommun. Anledningen till att Vägverket och kommunerna arbetar med förändrade hastigheter är främst för att rädda liv men förändringarna förväntas även ha en positiv effekt på miljön. En hastighetsöversyn har påbörjats. Genomförd: Hösten Våren 2010 Ansvarig: Stadsbyggnadsnämnden 22

25 4.2.2 Informationsåtgärder, minskad användning av dubbdäck Allmänt Dubbdäck orsakar stora halter av grova partiklar genom slitaget på vägbanan under vårvintern. Enligt teoretiska studier från SLB Analys i Stockholm så kan en minskning av dubbdäck med 10 % ge effekten att PM 10 -halten sjunker med minst 5 µm/m 3. Enligt undersökningar som genomfördes under 2008 så är dubbdäcksanvändandet c:a % i Jönköping. Effekter/Resultat Dubbdäcken sliter upp partiklar och orsakar buller, färre dubbdäck på vägarna ger både mindre buller och bättre luftkvalitet. Vid ett antagande att reduceringen av dubbdäck skulle ske med % och att vi använder oss av de teoretiska studier som SLB analys tagit fram, så skulle det skulle innebära att antalet dygn med halter över 50µg/m 3 skulle sjunka från 36 stycken (år 2008) till stycken. Vid en simulering i SIMAIR så gav 30 % färre dubbdäck, minskade partikelhalter av dygnsmedelvärde med cirka 17 µg/ m 3. Vid antagandet ovan användes en minskning med 15 µg/ m 3. Övriga konsekvenser För många medborgare kommer det successivt handla om att gå över från dubbade vinterdäck till odubbade för nordiska förhållanden. De som väljer att göra detta successivt kommer inte drabbas av någon merkostnad. Eventuellt kan det krävas ökad vinterväghållning vid extremt väder. Bedömning: Jönköpings kommun har sedan 2008 aktivt arbetat med att informera om fördelarna med dubbfria vinterdäck och kommer under hösten 2009 att sända ut en folder till hushåll i Jönköping där medborgarna uppmanas att göra ett aktivt val av däck. Arbetet kommer att fortgå med att informera om de hälsoskadliga effekter som dubbdäck medför. En målsättning finns med att halvera dubbdäcksanvändandet mot idag. Åtgärden påverkar partikelhalterna generellt i staden. Genomförd: Under , informera med betoning under höstperioden men även i olika forum under året. Ansvarig: Stadsbyggnadsnämnden, Miljönämnden, Tekniska nämnden Utredning om dubbdäckförbud på enskilda gator Allmänt Regeringen har under 2009 tagit beslut om förslaget att varje kommun skall kunna införa dubbdäcksförbud på enskilda gator som styrmedel ska godkännas. EU kommissionen godkände förslaget under oktober Effekter/Resultat Dubbdäcken sliter upp partiklar och orsakar buller, färre dubbdäck på vägarna ger både mindre buller och bättre luftkvalitet. Åtgärden är ej kvantifierad. 23

26 Övriga konsekvenser Om ett dubbdäcks förbud skulle införas med kort varsel så skulle enskilda medborgare som bor i området eller färdas i området bli utsatta för en ökad kostnad för inköp av nya däck. Det kan innebära att problemen flyttas till andra gator och bör därför genomföras på längre sikt. Antagligen så kommer det krävas mycket resurser för att kontrollera att förbudet efterlevs. Åtgärden påverkar partikelhalterna på kritiska gatusträckor. Bedömning: I Jönköping är risken överhängande att ett förbud på en gata skulle kunna medföra trafikmängdsökningar och överskridande på intilliggande gator. Önskvärt vore om möjligheten fanns för en dubbfri zon då både övervakning och effekten skulle bli god. Hänsyn måste tas till kommunmedborgare så tid finns att välja dubbfria vinterdäck för nordiska förhållanden. Under 2010 kommer en uppföljning ske av det försök med dubbdäcksförbud som genomförs på Hornsgatan i Stockholm. En utredning om åtgärden är lämplig för Barnarpsgatan, där hänsyn tas till ekonomi, luft och effekt kommer att genomföras under 2011, om normen fortfarande överskrids och om försöket i Stockholm blir lyckat. Genomförd: Under 2010 Ansvarig: Utredning Stadsbyggnadsnämnden Begränsa tiden då dubbdäck är tillåtna Allmänt En lagändring som trädde kraft under december 2009 begränsades tiden som dubbdäck är tillåtna till 1/10-15/4. Detta innebär att mängden bilar med dubbdäck reduceras kraftigt och antalet dagar då normens gränsvärden överskrids förväntas minska under slutet av april Effekter/Resultat Dubbdäcken sliter upp partiklar och orsakar buller, färre dubbdäck på vägarna ger både mindre buller och bättre luftkvalitet. Vid ett antagande att halterna sjunker med µg/m3 per dygn under begränsningsperioden så skulle det innebära att antalet dygn med halter över 50µg/m 3 skulle sjunka från 36 stycken (år 2008) till stycken. Övriga konsekvenser Däckorganisationer kan få ett ökat tryck på byte till sommarhjul då det blir en förkortning av tiden. Högre krav ställs även på enskilda individer att skifta till sommarhjul under en kortare period. Åtgärden påverkar partikelhalterna generellt i staden. Bedömning: En begränsning av tiden då dubbdäck är tillåtet är ett bra förslag, främst eftersom senare delen av april historiskt sett är den period då halterna är som högst, då vägbanorna torkar upp. Genomförd: Under hösten

27 Ansvarig: Regeringen Dubbdäcksskatt på nya däck Allmänt Vägverket har tillsammans med andra myndigheter 2007 föreslagit försäljningsskatt på 50 kr per dubbdäck. Effekter/resultat Ej kvantifierad Övriga konsekvenser Problemen med dubbdäck är störst i södra Sverige och storstadsregionerna, förslaget berör även de som bor i övriga delar av landet. Norra Sverige berörs inte av partikelproblematiken i samma utsträckning då en större andel av trafikarbetet sker på vägar belagda med snö och is. I södra Sverige sker cirka 5 % av trafikarbetet på vägar med snö jämfört med hela 50 % i norra Sverige. Bedömning En försäljningskatt på nya dubbdäck kan vara ett sätt att minska halterna, men skillnaderna är stora då slitagekostnaden i Norrland är ungefär hälften av vad den är i södra Sverige, vilket gör att det kan vara svårt att få acceptans för en skatt som slår lika över hela landet. Genomförd: Kräver lagändring Ansvarig: Regeringen Dubbdäcksavgift Allmänt Ett styrmedel som skulle kunna införas är en dubbdäcksavgift liknande den i Norge. Om någon vill ha dubbdäck på sin bil får de betala en extra avgift, detta har i Trondheim anpassats så att avgifterna använts till en förbättrad vinterdrift av vägnätet. Anmärkningsvärt är att varken Oslo eller Trondheim har rapporterat om ökat andel olyckor till följd av att andelen dubbdäck minskat. I dag så har kommunerna ingen möjlighet att besluta om en sådan avgift. Effekter/Resultat Dubbdäcken sliter upp partiklar och orsakar buller, färre dubbdäck på vägarna ger både mindre buller och bättre luftkvalitet. Effekten är ej kvantifierad men åtgärden påverkar partikelhalterna generellt i staden. Övriga konsekvenser Kan kräva ökad vinterväghållning vid extremt väder. Medför en extra kostnad för dem som absolut vill använda dubbdäck. 25

28 Bedömning: En dubbäcksavgift har fungerat väl i Norge och troligtvis skulle den även fungera bra i Jönköping. Enligt studier så är en viss mängd dubbdäck, cirka 20 % bra för att slippa polering av asfalten. I Trondheim hade man under % av bilisterna som körde med dubbade vinterdäck, efter införande av avgiften sjunk detta under 2002 till 34 %. Genomförd: Kräver lagändring Ansvarig: Regeringen Beaktande vid leverantörsupphandling Allmänt Med den komplexitet som finns i en upphandlingssituation så är det viktigt att miljökraven hanteras på ett riktigt sätt. I framtida upphandlingar så bör även krav finnas på att leverantörer ska använda sig av dubbfria vinterdäck. Effekter/Resultat Mycket svårt att kvantifiera åtgärden, men den bör ge effekt för att minska uppkomsten av PM 10 samt en viss minskning av buller. Effekten är ej kvantifierad men åtgärden påverkar partikelhalterna generellt i staden. Övriga konsekvenser Upphandlingskrav tar lång tid att genomföra. Bedömning: Kommunen bör vara ett gott föredöme och då även ställa krav på sina leverantörer. På kort sikt kan det innebära att kommunen vid upphandlingar kan informera om fördelarna med dubbfria vinterdäck för att eventuellt senare kunna ställa krav på dubbfria däck. Genomförd: Genomförande av utredning på upphandlingskrav klar hösten Ansvarig: Tekniska nämnden, stadsbyggnadsnämnden, miljönämnden Kommunala policys Allmänt Genom att använda miljöpolicys gällande fordon så finns möjligheten att sprida kunskapen bland anställda så kommunen inte enbart tänker på hur fordon används i tjänsten utan även privat. Effekter/Resultat Mycket svårt att kvantifiera åtgärden, men den bör ge effekt för att minska uppkomsten av PM 10 samt en viss minskning av buller. Åtgärden ger även bättre ekonomi i form av mindre slitage på vägnätet och en ökad medvetenhet hos användare av den kommunala fordonsflottan. Effekten är ej kvantifierad men åtgärden påverkar partikelhalterna generellt i staden. Övriga konsekvenser 26

29 Det tar tid att göra policys allmänt kända och att se till att alla verkligen lever upp till dessa. Bedömning: Kommunala policys angående fordon och fordonstrafik existerar idag och är under bearbetning, det krävs att samtliga nämnder tar krafttag runt dessa och ser till att dessa levs upp till och att de blir allmänt kända i organisationerna. Detta är ett bra sätt att sprida information till kommunanställda och öka kunskapen Genomförd: Pågående Ansvarig: Stadsbyggnadsnämnden, Miljönämnden, Tekniska nämnden Krav på dubbfria vinterdäck vid miljöbilsparkering Allmänt Kommunen tillhandahåller billigare parkering vid miljöbilsparkering. Idag finns inget krav på dubbfria vinterdäck vid miljöbilsparkering. I Göteborg har de nu ändrat sina krav för att få miljöbilsparkering att även gälla dubbfria vinterdäck. Effekter/Resultat Mycket svårt att kvantifiera åtgärden, men den bör ge effekt för att minska uppkomsten av PM 10 samt en viss minskning av buller. Åtgärden ger även bättre ekonomi i form av mindre slitage på vägnätet och en ökad medvetenhet hos användare av den kommunala fordonsflottan. Dubbfria vinterdäck på miljöbilar skulle innebära att cirka 1500 fordon (hösten 2009) som finns i centrala staden skulle beröras. Effekten är ej kvantifierad men åtgärden påverkar partikelhalterna generellt i staden. Övriga konsekvenser Åtgärden kan innebära en ökad kostnad för miljöbilsanvändare om de idag kör med dubbade vinterdäck. Bedömning: Ett införande gällande kravet på dubbfria vinterdäck är något som exempelvis Göteborg genomför nu under 2009 och detta borde även fungera i Jönköping. September 2009 finns cirka 1500 fordon med miljöbilstillstånd och varje månad inkommer cirka 20 stycken nya så en utredning kring detta bör genomföras. Ansvarig: Tekniska nämnden 4.3 Infrastrukturella åtgärder Stadsplanering på lång sikt I Jönköpings kommun pågår tre stora framtidsprojekt som påverkar var vi kommer att fortsätta att bygga och hur vi ska kunna skapa hållbara transporter i framtiden. Det första är Utbyggnadsstrategin, som är en fördjupning av kommunens översiktsplan, och som ska visa hur vi på det mest hållbara sättet ska växa för att inrymma en framtida befolkning på invånare. I denna finns som målsättning att De nyplanerade bostads- och verksamhetsområdena ska ha goda 27

30 kommunikationsmöjligheter med en bra fungerande kollektivtrafik. Utbyggnadsmöjligheter utefter järnvägar och stomlinjenät för bussar är särskilt betydelsefulla. Utbyggnadsstrategin kommer att fastställas Det andra är Stadsbyggnadsvisionen för centrala Jönköping vars syfte bl.a. är att omvandla industriområden runt Munksjön till attraktiv stad, med en blandning av bostäder och verksamheter. Här ska vi också inrymma en station för höghastighetståg, som gör att hela regionen drar nytta av den tillväxt som kan skapas här. Hösten 2007 skrev kommunen på Ålborgsåtagandena, som ger oss ramen för den fortsatta trafikplaneringen. Dessa innebär bl.a. att vi ska arbeta för att minska behovet av privata motorfordon och främja attraktiva alternativ. Som en följd av detta har vi satt upp målet att andelen resande med kollektivtrafik/invånare (exklusive resor till och från skolan) ska dubbleras till Som delmål gäller minst 30 % ökning till 2012 (basår 2007). Motsvarande mål för cykeltrafiken är en ökning med 20 % till 2013 jämfört med Inom ramen för stadsbyggnadsvisionen tas en Kommunikationsplan fram för att hitta en hållbar trafiklösning i området runt södra Munksjön. Det framtida trafiksystemet i Jönköping utgår från målsättningen att resbehoven inom och till de centrala delarna ska ske med hållbara färdmedel som gående, cykel eller kollektivtrafik. De hållbara färdmedlen ska ges förutsättningar att utvecklas så att de får en kraftigt ökad konkurrenskraft gentemot bilen. En förtätning av staden och en blandad bebyggelse med bostäder, verksamheter och handel ger goda förutsättningar att utveckla de hållbara färdmedlen. I Kommunikationsstrategin föreslås en trafikstruktur som pekar ut ett huvudnät för kollektivtrafik, där vi reserverar utrymme för en högprioriterad kollektivtrafik, som på sikt även ska kunna inrymma spårvagn. Barnarpsgatan är ett sådant huvudstråk. Den nya höghastighetsstationen söder om Munksjön gör att vi kan skapa infartsparkeringar vid stationen med möjlighet att byta till kollektivtrafik Huvudnätet för cykeltrafiken ska binda samman stadsdelar och viktiga målpunkter och ska till största delen bestå av separata cykelvägar. Huvudnätet för biltrafiken är baserat på att dagens kapacitet ska vara oförändrad räknat i antalet körfält. Den ökning av resandet som blir följden av utvecklingen runt södra Munkjön ska klaras med de hållbara färdmedlen. Kommunikationsstrategin ska vara antagen senast Det tredje stora framtidsprojektet är att, tillsammans med Vaggeryds kommun, utveckla Torsviks industriområde till Logpoint South Sweden, ett nationellt sett betydande logistikcentrum som genom anläggande av en ny kombiterminal och nya, stora verksamhetsområden har stora möjligheter att utöka godstransporter på järnväg Stadsplanering på kortare sikt Allmänt Som ett led i arbetet med tidigare nämnda mål har ett antal utredningar genomförts, bl.a. Cykelstråk och cykelparkering i stadskärnan, Bristanalys och åtgärdsförslag och Kollektivtrafikutredning i stråken Bankeryd, Huskvarna och Tabergsdalen. 28

31 I kommande budget för åren har 4 mnkr avsatts till åtgärder för att förbättra cykelnätet i stadskärnan (med 5 mnkr ytterligare i utblick efter 2012) och 2,5 mnkr har avsatts för att fullfölja kommunikationsstrategin. Kommunen har avsatt 28 mnkr för framkomlighetsåtgärder till kollektivtrafiken (med 160 mnkr i utblick efter 2012) och man har också bestämt att ytterligare 10 mnkr i årligt driftbidrag (från 58 till 68 mnkr) ska gå till Länstrafiken för att öka attraktiviteten i kollektivtrafiken genom t.ex. högre turtäthet. Länstrafiken har i sin senaste upphandling av tätortstrafiken ställt krav på att denna senast 2010 ska drivas med minst 20 % förnyelsebar energi och 2012 ska andelen vara minst 40 %. Inom ramen för Program för hållbar utveckling miljö pågår ett arbete med att i vår planering för nya verksamheter förbereda för en utbyggd infrastruktur för bredare användning av pluginhybrider. Detta gäller möjlighet till både kort- och långtidsladdning. Effekter/Resultat Effekten är ej kvantifierad men åtgärderna påverkar partikelhalterna generellt i staden. Övriga konsekvenser Satsningar på bättre och kompletterande cykelvägar i kombination med lobbying för hållbart resande förväntas få effekten att fler ser cykeln som ett alternativ till bilen. En ökad användning av biogas för våra kollektiva fordon kommer att minska utsläppen från kollektivtrafiken. Kommunens inköp av elfordon 2010, som skall användas i den egna verksamheten, kommer också att bidra till minskade utsläpp i staden. Det årliga driftsbidraget till kollektivtrafiken kommer att användas för att skapa tätare turer, fler direktlinjer eller annat som gör vardagsresandet snabbare och enklare och förväntas därmed ger ett ökat antal resenärer. Det Handlingsprogram för kollektivtrafiken i Jönköpings kommun som skall påbörjas i slutet av 2009 skall belysa vilka infrastrukturåtgärder som kommer att krävas för att uppnå målen. Alla ovan beskrivna åtgärder är delar av det viktiga arbetet med Hållbart resande och leder till en bättre miljö samtidigt som de får en rad andra positiva effekter. Satsning på cykelvägar och arbetet för ett hållbart resande pågår löpande. Åtgärder för fler resenärer med kollektivtrafiken är ett arbete som har påbörjats i samarbete med Länstrafiken och det vi kallar kort sikt är åtgärder för genomförande under Ansvarig Kommunstyrelsen, stadsbyggnadsnämnden 29

32 4.4 Sammanställning föreslagna beslutade åtgärder Konkreta föreslagna beslutade åtgärder Åtgärd/Ansvarig Beslutade Effekt/Resultat* Genomförd Kapitel Ja -5 till -1 dygn med Under Förbättrat vägunderhåll antagande på historik samt upprepad från 2008 års värden. vårrengöring med Effekt: Endast kritiska spolmaskin gator. Ansvarig: Tekniska nämnden Kapitel Informationsåtgärder, minskad användning av dubbdäck Ansvarig: Stadsbyggnadsnämnden, Miljönämnden Kapitel Stadsplanering på kortare sikt Ansvarig Kommunstyrelsen, stadsbyggnadsnämnden Ja Ja -19 till - 9 dygn med antagande på historik från 2008 och -30 % av dubbdäcksanvändandet Effekt: Generellt i staden Ej kvantifierad Effekt: Generellt i staden Pågående Till 2013 Kostnad ~ kr per år kr än så länge. ~ kr per år Ca 80 mnkr , är avsatt för hållbara kommunika tioner Styrande åtgärder Nej Nej En grov uppskattning är att ovanstående åtgärder bedöms ha möjlighet att minska överträdanden av normen i Jönköping med cirka dygn vilket skulle generera att kommunen inte längre överskrider normen. 30

33 Föreslagna beslutade åtgärder som är av utredningskaraktär som genomförs löpande Åtgärd/Ansvarig Beslutade Effekt/Resultat* Genomförd Kostnad Styrande åtgärder Kapitel Val av halkbekämpningssätt Ansvarig: Tekniska nämnden Kapitel Val av ny beläggning Ansvarig: Tekniska nämnden Ja, beaktande av nya halkbekämpningssätt Ja, beaktande vid ny beläggning Ej kvantifierad Ej kvantifierad Beaktas vid val av nytt halkbekämpningssätt. Beaktas vid val av ny beläggning. Ej bedömd Ej bedömd Nej Nej Kapitel Sänkt hastighet Ansvarig: Stadsbyggnadsnämnden Kapitel Kommunala policys Ansvarig: Tekniska nämnden, stadsbyggnadsnämnden miljönämnden Ja, / hastighetsöversyn se kap Ja - 12 till -7 dygn med antagande på historik från 2008 och h 40 km/h. Effekt: Endast kritiska gator Ej kvantifierad Effekt: Generellt i staden Hastighetsöversyn genomförs under 2010 Ej bedömd Ja Pågående Ej bedömd Ja Kapitel Stadsplanering på lång sikt Ansvarig Kommunstyrelsen, stadsbyggnadsnämnden Ja Ej kvantifierad Effekt: Generellt i staden Pågående Ej bedömd *Minskning av partikelhalterna PM 10 mot de faktiska normvärden som fanns under år 2008 beräknat på studier och förväntad effekt. Antal dagar normen överskreds under 2008 var 36 dagar. 31

34 Föreslagna beslutade åtgärder av utrednings karaktär som kan genomföras om normen fortsätter att överträdas Åtgärd/Ansvarig Beslutade Effekt/Resultat* Genomförd Kostnad Styrande åtgärder Kapitel Utredning om dubbdäckförbud på enskilda gator Ansvarig: EU-kommissionen, Utredning Stadsbyggnadsnämnden Kapitel Dubbdäcksskatt på nya däck Ja uppföljning av Stockholm Ev Utredning Ja, utredning Ej kvantifierad Ej kvantifierad Utredning däcksförbud under 2011 Kräver lagändring Ej bedömd Ej bedömd Ja Ja Ansvarig: Regeringen Kapitel Dubbdäcksavgift Ansvarig: Regeringen Ja,utredning Ej kvantifierad Effekt: Generellt i staden Kräver lagändring Ej bedömd Ja Kapitel Beaktande vid leverantörsupphandling Ansvarig: Tekniska nämnden, stadsbyggnadsnämnden, miljönämnden Kapitel Krav på dubbfria vinterdäck vid miljöbilsparkering Ansvarig: Tekniska nämnden Ja, utredning. Ja, utredning Ej kvantifierad Effekt: Generellt i staden Ej kvantifierad Effekt: Generellt i staden Med start 2010 Tidplan: Utredning under 2010 Ej bedömd Ej bedömd Ja, ev. senare Ja Om normen fortsätter att överträdas så kommer ovanstående åtgärder att utredas för att säkerställa att normen inte överskrids. 32

35 Åtgärder som är genomförda eller ej är föreslagna till beslut under nuvarande situation Åtgärd/Ansvarig Beslutade Effekt/Resultat* Genomförd Kostnad Styrande åtgärder Kapitel Dammbindning med CMA, MgCL 2 eller CaCL 2 vid höga halter: Ansvarig: Tekniska nämnden Kapitel Begränsa tiden då dubbdäck är tillåtna Ansvarig: Regeringen Nej Ja -19 till -16 dygn med antagande på historik från 2008 och spridning 60 dygn Effekt: Endast kritiska gator. - 8 till -5 dygn med antagande på historik från 2008 och minskning med µg/m 3. Effekt: Generellt i staden Kan genomföras under våren 2011 Nya regler gäller från 1 december 2009 ~5000 kr/tillfälle och kr investering Ej bedömd Nej Ja 33

36 5 Beslutade föreslagna åtgärder Här nedan redovisas konsekvenserna av de föreslagna beslutade åtgärderna. Se även bilaga Bedömning av miljökonsekvenser av åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnorm för partiklar (PM10) i Jönköpings kommun. Åtgärder som är konkreta och beslutade till förslag redovisas nedan: Kapitel Förbättrat vägunderhåll samt upprepad vårrengöring med spolmaskin Konsekvens av beslut Under våren 2010/2011 ska Miljökontoret meddela när det är lämpligt att genomföra spolningar av Barnarpsgatan och Tekniska kontoret kommer då att spola gatan. Förvaltningarna kommer tillsammans att säkerställa statistik om när spolningar ägt rum och hur partikelhalterna påverkas. Ansvarig: Tekniska nämnden Genomförd: Våren Kapitel Informationsåtgärder, minskad användning av dubbdäck Konsekvens av beslut Under kommer kommunen sprida information om dubbdäckens negativa hälsoeffekter och om val av andra transportmedel. Målsättning finns att halvera dubbdäcksanvändandet ner mot % mot de % som finns idag. Ansvarig: Miljönämnden Genomförd: Fram till 2013 Kapitel Stadsplanering på kortare sikt Konsekvens av beslut Säkerställa att påbörjade projekt avseende cykelbanor och hållbart resande bedrivs inom ramen för åtgärdsprogrammet. Ansvarig: Stadsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen Genomförd: Fram till

37 Åtgärder av utredningskaraktär som genomförs löpande redovisas nedan: Kapitel Val av halkbekämpningssätt Konsekvens av beslut Innan val av nytt halkbekämpningssätt så ska minst följande frågor beaktas för att säkerställa att inte situationen försämras: Hur påverkar detta nya halkbekämpningssätt partikelhalterna i Jönköping? Hur påverkar detta nya halkbekämpningssätt trafikanter i avseende på halka och korrosion? Hur påverkar detta nya halkbekämpningssätt bullernivåerna för gående, trafikanter och boende? Finns det bättre halkbekämpningssätt att tillgå? Ansvarig: Tekniska Nämnden Genomförd: Vid val av nya halkbekämpningssätt Kapitel Val av ny beläggning Konsekvens av beslut Innan val av nytt beläggningsmaterial så ska minst följande frågor beaktas för att säkerställa att inte situationen försämras: Hur påverkar detta nya beläggningsmaterial partikelhalterna i Jönköping? Hur påverkar detta nya beläggningsmaterial trafikanter? Hur påverkar detta nya beläggningsmaterial bullernivåerna för trafikanter och boende? Finns det bättre nya beläggningsmaterial att tillgå? Ansvarig: Tekniska Nämnden Genomförd: Vid val av nya beläggningsmaterial Kapitel Sänkt hastighet Konsekvens av beslut Under 2010 kommer en hastighetsöversyn att genomföras med ledning från Stadsbyggnadskontoret. Där tas även hänsyn till partikelhalterna. Ansvarig: Stadsbyggnadsnämnden Genomförd: Under

38 Kapitel Kommunala policys Konsekvens av beslut Jönköpings kommun ska, när beslut om nya styrprinciper för kommunen föreligger, uppdatera och slå ihop rese-och bilpolicy m.fl. dokument som styr resor. Därvid är det viktigt att de policys som rör biltrafik stämmer överens med åtgärdsprogrammet för PM 10. Ansvarig: Tekniska nämnden (Arbetsgrupp) Genomförd: Under Kapitel Stadsplanering på lång sikt Konsekvens av beslut Att när framtida stadsplanering sker ska åtgärdsprogrammet för PM 10 beaktas för att inte överträda miljökvalitetsnormen. Ansvarig: Stadsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen Genomförd: Kapitel Utredning om dubbdäckförbud på enskilda gator Konsekvens av beslut Stadsbyggnadskontoret kommer att studera hur försöket med dubbdäcksförbud på Hornsgatan i Stockholm faller ut. Om risken för överskridanden av normen fortfarande bedöms som hög i slutet av 2010 så ska en utredning om dubbdäckförbud på enskilda gator genomföras under Ansvarig: Stadsbyggnadsnämnden Genomförd: Senast 2011 Kapitel Dubbdäcksskatt på nya däck Konsekvens av beslut Om de övriga åtgärderna inte ger tillräckligt effekt på partikelhalterna innan utgången av 2011, utreds förutsättningarna hur ett styrmedel som dubbdäcksskatt på nya däck skulle kunna påverka situationen i Jönköping, detta under förutsättning att det finns lagstöd. Ansvarig: Tekniska nämnden (Arbetsgrupp) Genomförd: Innan utgången av

39 Kapitel Dubbdäcksavgift Konsekvens av beslut Om de övriga åtgärderna inte ger tillräckligt effekt på partikelhalterna innan utgången av Utreds förutsättningarna hur ett styrmedel som dubbdäckavgift skulle kunna fungera i Jönköping, detta under förutsättning att det finns lagstöd. Ansvarig: Tekniska nämnden (Arbetsgrupp) Genomförd: Innan utgången av 2011 Kapitel Beaktande vid leverantörsupphandling Konsekvens av beslut Under 2010 ska kommunen utreda förutsättningarna för hur vi vid framtida upphandlingar kan ställa krav på kommunens leverantörer avseende fordon och miljö. Ansvarig: Tekniska nämnden (Arbetsgrupp) Genomförd: Under 2010 Kapitel Krav på dubbfria vinterdäck vid miljöbilsparkering Konsekvens av beslut Jönköpings Kommun följer upp Göteborgs försök med krav på dubbfria vinterdäck vid miljöbilsparkering. Om försöket fungerat bra så genomförs detta i Jönköping under Ansvarig: Tekniska nämnden (Arbetsgrupp) Genomförd: Införande eventuellt under 2011 Samtliga ovanstående åtgärder bedöms tillsammans ha en positiv effekt på partikelhalterna. Tillsammans bör dessa åtgärder reducera partikelhalterna generellt i staden så att miljökvalitetsnormen inte överskrids. Åtgärderna som är föreslagna bedöms inte nämnvärt ge några större konsekvenser ur ett allmänt eller medborgarperspektiv än vad som beskrivits under respektive kapitel om åtgärderna. De åtgärder som är av typen utredning får vidare beakta det allmänna-och medborgarperspektivet. Åtgärdsprogrammet ska omprövas vid behov, dock minst vart sjätte år. 37

40 Åtgärder som är genomförda eller ej är föreslagna till beslut under nuvarande situation redovisas nedan: Kapitel Begränsa tiden då dubbdäck är tillåtna Konsekvens av beslut Då beslutet från regeringen nu har kommit så är åtgärden utförd. Under våren kommer fortsatta mätningar att genomföras och Miljökontoret får då göra en analys av hur stor effekt åtgärden kan ha haft. Ansvarig: Miljönämnden Genomförd: Våren 2010 Kapitel Dammbindning med CMA, MgCl2 eller CaCl2 vid höga halter: Konsekvens av beslut Åtgärden föreslås ej i nuvarande situation utan får omprövas om normen fortsätter att överskridas. 5.1 Uppföljning av beslutade åtgärder i Jönköping En särskild grupp tillsätts för att följa upp att samtliga beslutade åtgärder i åtgärdsprogrammet genomförs, vilket kan ske inom programmet för hållbar utveckling. Gruppen rapporterar årligen till kommunstyrelse och rapporteras inom miljöbokslutet Mätningar på Barnarpsgatan Mätning av PM 10 -halten kommer att fortsätta för att kontrollera effekten av vidtagna åtgärder. Mätning kommer att ske med betainstrument, en metod som är likvärdig med referensmetoden av Referenslaboratoriet för tätortsluft. Instrumentet är försett med en tillsatsmodul för registrering av tim medelvärden av PM 10, vilken möjliggör information av aktuell partikelhalt på kommunens hemsida. Ansvarig: Miljönämnden Kostnad: ca kr/år ingår i miljönämndens budget 38

41 5.1.2 Mätningar på andra gator Mätning föreslås utföras på ytterligare två gator i Jönköpings tätort som vid beräkning med Simair visar risk för överskridande av miljökvalitetsnormen. Mätningarna skulle kunna ske en vintersäsong under perioden februari-april för att ge en indikation på om normen riskerar att överskridas. Mätningarna kan utföras med IVL:s partikelprovtagare. Föreslagna gator är Norra Strandgatan och Östra Strandgatan. Med stöd av resultatet bedöms behovet av utökade mätningar. Ansvarig: Stadsbyggnadsnämnden, miljönämnden, tekniska nämnden Kostnad: kr Modellberäkningar Modellberäkningar med Simair genomförs när mätningar av antalet fordon på utvalda punkter visar på signifikanta ökningar. Ansvarig: Stadsbyggnadsnämnden Kostnad: kr Mätning av dubbdäcksandel Undersökning av dubbdäcksandel i Jönköping genomförs varje år. Uppföljning av statistik för försäljning av dubbfria vinterdäck kan vara en annan metod. Ansvarig: Miljönämnden Kostnad: 4000 kr/år 39

42 6 Referenser Dnr: , förslag till åtgärdsprogram, Länsstyrelsen i Stockholms län Luftguiden, Handbok med allmänna råd om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Naturvårdsverket. Publikation:2004:136, Vägdamm och grova partiklars effekter på befolkningens hälsa, Vägverket Åtgärdsprogram PM 10, Program för att sänka halterna av hälsoskadliga partiklar och andra föroreningar i Norrköpings kommun, Norrköpings kommun, Åtgärdsprogram för partiklar PM 10 i Linköping, Godkänt av teknik och samhällsbyggnadsnämnden Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för partiklar i Göteborg, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, maj 2006 Redovisning av Regeringsuppdrag N2006/4800/TP- Uppdrag att utreda möjligheter för att minska partikelemissioner från slitage och uppvirvling. Förslag till att sänka partikelhalten i utomhusluften, En rapport från trafikkontoret i Göteborg. Eccotrafik, november Vägdamm små partiklar-stora problem, Mats Gustafsson, VTI, 2005 Dubbdäck Regler och erfarenheter från utlandet, Koucky Partners Miljökonsulter, juni 2008 Cykelplan för Jönköpings kommun, Kommunfullmäktige, mars 2008 Samlad lägesrapport om vinterdäck, Redovisning av ett regeringsuppdrag, Vägverket 2009 Luftföroreningar och hälsa, Tom Bellander, Magnus Svartengren, december 2006 Internet källor: age=sv aspx gnadsvisionenochalborgsatagandena.4.328e aa4c html

43 Hur kan SIMAIR bidra med underlag till åtgärdsplaner för att minska PM 10 -halterna,

44 7 Bilagor Figur 6 Projektorganisation 42

45 Figur 7 Simulerade gator 1/2 Figur 8 Simulerade gator 2/2 43

46 Figur 9 PM 10 E4 44

47 Bedömning av miljökonsekvenser av åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnorm för partiklar (PM10) i Jönköpings kommun Bakgrund Mätningar utförda vid Barnarpsgatan i Jönköping under åren visar att miljökvalitetsnormen för partiklar (PM 10 ) överskrids. Utförda modellberäkningar visar att risk finns för överskridanden av normen på ytterligare några gator. Regeringen har därför uppdragit åt Jönköpings kommun att upprätta ett förslag till åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för partiklar (PM 10 ) i Jönköpings kommun. Programmet får inte leda till försämrad luftkvalitet eller ökade bullernivåer i andra områden eller till ökade koldioxidutsläpp. Vidare ska behovet av ett fungerande och säkert transportsystem och en fungerande bostadsmarknad beaktas. Syftet med de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet är att reducera partikelhalterna på Barnarpsgatan och övriga gator där miljökvalitetsnormen överskrids eller riskerar att överskridas till en nivå där normen inte riskerar att överskridas. Om inte åtgärdsprogrammet genomförs riskerar partikelhalterna att ytterligare öka och miljökvalitetsnormen kommer inte att klaras. Bedömning av miljökonsekvenser Vid bedömningen av konsekvenser för miljön har de miljöaspekter som räknas upp i 6 kap. 12 punkt 6 miljöbalken varit utgångspunkt, nämligen biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar, annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa aspekter. För de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet har översiktliga bedömningar av konsekvenserna för miljön gjorts. De miljöaspekter som främst bedöms påverkas av åtgärderna är människors hälsa, luft, klimatfaktorer Beskrivning av miljökonsekvenser av de förslagna åtgärderna Dammbindning med CMA, MgCl 2 eller CaCl 2 Åtgärden förväntas ha en positiv effekt på människors hälsa genom att partikelhalterna minskar. En viss negativ effekt på miljön bedöms uppkomma om MgCl 2 eller CaCl 2 används, då de medför ett ökat utsläpp av klorider till Vättern. Ökningen bedöms dock vara liten i förhållande till det totala utsläppet av klorider. Val av halkbekämpningssätt Valet av halkbekämpningsmetod har betydelse för partikelbildningen. Användning av salt medför de lägsta partikelemissionerna. En negativ miljöeffekt är att saltning medför kloridutsläpp till yt- och grundvatten, särskilt med tanke på Vättern. 45

48 Användning av tvättad stenkross medför lägre partikelbildning än sandning. Val av ny beläggning Användning av en slitstark beläggning medför mindre partikelbildning. Åtgärden bedöms ha en positiv effekt på människors hälsa då partikelhalten bör minska. Bullret blir dock högre då en hårdare beläggning används. Förbättrat vägunderhåll Åtgärden bedöms ha liten effekt. Om en sänkning av partikelhalterna erhålls har detta en positiv effekt på människors hälsa. Sänkt hastighet Sänkt hastighet från 50 km/tim till 40 km/tim medför mindre utsläpp av hälsofarliga ämnen som kväveoxider, kolväten och kolmonoxid. Produktion av partiklar och uppvirvling av dem minskar även. Åtgärden förväntas därför ha en positiv effekt på människors hälsa. Sänkt hastighet kan medföra att bränsleförbrukningen ökar något och därmed koldioxidutsläppen. Detta kan dock motverkas av att ett lugnare körsätt utvecklas med mindre accelerationer och retardationer. Bullernivåer och vibrationer kommer att minska med sänkt hastighet vilket också är positivt för människors hälsa. Den lugnare och säkrare trafiksituationen kan medföra att fler går och cyklar vilket har en positiv effekt på folkhälsan. Informationsåtgärder minskad användning av dubbdäck Dubbdäck ökar slitaget på vägarna och ger upphov till höga partikelhalter. En minskning av dubbdäcksanvändningen medför en positiv effekt på människors hälsa. Dubbfria däck ger lägre bullernivåer, vilket medför en positiv hälsoeffekt. Minskad andel dubbdäck har inte visat sig ge någon ökning av trafikolyckor. Utredning om dubbdäcksförbud på enskilda gator Åtgärden medför minskade partikelhalter på de gator där dubbdäcksförbud införs. Åtgärden kan innebära att trafik flyttas till andra gator med ökade partikelhalter på dessa som följd. En viss ökning av körsträckorna skulle också kunna bli följden, vilket skulle innebära något ökade utsläpp av hälso- och miljöfarliga ämnen och koldioxid. Begränsa tiden då dubbdäck är tillåtna Slutet av april är den del av året då normalt de högsta halterna av PM 10 förekommer. Om dubbdäck är förbjudna under denna tid kan antalet överskridanden av miljökvalitetsnormen för dygn förväntas minska. Buller kommer också att minska under den aktuella perioden. 46

49 Dubbdäcksskatt på nya däck Åtgärden bedöms ha samma miljökonsekvenser som åtgärden Informationsåtgärder minskad användning av dubbdäck. Dubbdäcksavgift Åtgärden bedöms medföra samma miljökonsekvenser som åtgärden Informationsåtgärder minskad användning av dubbdäck. Beaktande vid leverantörsupphandling Åtgärden bedöms något minska partikelhalterna. Även buller bör minska något. Kommunala policys Åtgärden bedöms medföra en viss minskning av partikelhalterna och även vara positiv med hänsyn till buller. Krav på dubbfria vinterdäck vid miljöbilsparkering Åtgärden bedöms minska partikelhalter och trafikbuller marginellt. Stadsplanering på lång sikt Utbyggnadsstrategin Stadsbyggnadsvisionen Logpoint South Sweden Utbyggnadsstrategin syftar till att nya bostads- och verksamhetsområden ska placeras så att möjligheter till en bra kollektivtrafik skapas. Utbyggnad ska primärt ske utefter järnvägar och trafikleder. En miljökonsekvensbeskrivning kommer att tas fram i arbetet med utbyggnadsstrategin. Stadsbyggnadsvisionen handlar om att omvandla industriområdena runt Munksjön till bostadsområden med inblandning av verksamheter. Ett syfte med förtätningen av bostadsbebyggelsen är att skapa underlag för en bättre kollektivtrafik och även skapa förutsättningar för en ökning av cykel- och gångtrafik. För den kommunikationsstrategi som ska tas fram inom projektet Stadsbyggnadsvisionen kommer en miljökonsekvensbeskrivning att tas fram under Stadsplanering på kort sikt Här ingår åtgärder för att förbättra cykelnätet och kollektivtrafiken. Dessa åtgärder bedöms minska det totala trafikarbetet och därmed utsläppen av partiklar och andra hälsoskadliga ämnen samt koldioxid. Ökad cykling är positivt för folkhälsan. Ökad användning av biogas i bussar medför minskade utsläpp av koldioxid och även minskade utsläpp av partiklar och andra hälsoskadliga ämnen. Åtgärder för utbyggnad av infrastruktur för laddning av pluginhybrider bedöms på sikt medföra mindre utsläpp av partiklar och andra hälsoskadliga ämnen. 47

50 Sammanfattning miljökonsekvenser Flertalet åtgärder bedöms ha en positiv inverkan på luftkvaliteten. Flera åtgärder bedöms också bidra till sänkta bullernivåer. Några åtgärder bedöms medföra sänkta koldioxidutsläpp. Inga åtgärder bedöms ha någon betydande negativ miljöeffekt. Konsekvenser med avseende på de nationella miljömålen Sveriges 16 miljömål beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, naturoch kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. För Jönköpings län har 14 miljömål fastställts. De miljömål som har fastställts för Jönköpings län är följande: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv De miljömål som främst bedöms påverkas av åtgärderna i åtgärdsprogrammet är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö. En sammanställning av åtgärdernas konsekvenser med avseende på miljömålen visas i nedanstående tabell. 48

51 Tabell X Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växtliv Dammbindning vid + - höga halter Tvättad stenkross för + halkbekämpning Val av ny beläggning + - Förbättrat vägunderhåll + + Sänkt hastighet ± + + Informationsåtgärder, + + minskad användning av dubbdäck Dubbdäckförbud på + ± enskilda gator Begränsa tiden då + + dubbdäck är tillåtna Dubbdäcksskatt på nya + + däck Dubbdäcksavgift + + Beaktande vid + + leverantörsupphandling Kommunala policys + + Krav på dubbfria + + vinterdäck vid miljöbilsparkering Stadsplanering på lång sikt (ej bedömd) Stadsplanering på kort sikt

52 50

53 Samrådhandling Samrådsredogörelse Förslag till att uppfylla miljökvalitetsnormen för PM 10 SAMRÅDET Tekniska nämnden beslutade om samråd för förslaget till att uppfylla miljökvalitetsnormen för partiklar (PM 10 ) i Jönköping. Förslaget har varit utsänt för samråd fr.o.m t.o.m Under denna tid har handlingarna funnits tillgängliga i kommunens utställningslokal i Juneporten. Handlingarna har även kunnat laddas ner i pdf format från kommunens hemsida. Vid ingången av februari och mars månad annonserades samrådet ut i Jönköpingsposten. En särskild skriftlig inbjudan till samrådet skickades till Länsstyrelsen, Vägverket, Boverket och Naturvårdsverket. Frågor har under samrådet kunnat ställas direkt till de tjänstemän som har varit ansvariga för att ta fram handlingarna. Sammanlagt har 6 yttrande inkommit och dessa ska beaktas och förslaget till åtgärdsprogram bearbetas vidare. Programmet tillsammans med samrådsredogörelsen ska förankras politiskt innan det redovisas för regeringen och länsstyrelsen i juni. Länsstyrelsen ska fastställa åtgärdsprogrammet inom sex månader efter det att kommunen redovisat sitt förslag. Om så inte sker ska länsstyrelsen hänskjuta ärendet till regeringen. INKOMMNA YTTRANDEN MED KOMMENTARER Här nedan redovisas en sammanfattning av alla inkomna yttranden under samrådstiden. Yttrandena i sin helhet återfinns i bilagan till denna samrådsredogörelse. Yttranden från privatpersoner: Gunnar Gustafsson Påpekar att om man är beroende av bil för dagligt resande på 2 och 3 siffriga vägar så känns dubbdäck som ett bra val. Det lär köras omvägar i Jönköping om t.ex. Barnarpsgatan blir dubbfri. Att olyckorna inte ökat i Norge i städerna är bra, men kanske olyckorna ökar på de mindre vägarna pga. dubbfritt? Om man oftast kör i staden och kan välja att låta bilen stå de värsta dagarna skulle han själv ha valt dubbfritt. Det måste bli lättare att cykla säkert, utan att behöva växla mellan cykelbana och bilväg och att inte behöva hoppa av vid eventuella kvarvarande övergångsställen. Cykelvägarna behöver också plogas regelbundet under vintern för att möjliggöra att människor tar cykeln. Kommentar De studier som genomförts har inte specificerat om olyckorna ökar på de mindre väggarna. Enligt ett regeringsuppdrag som Vägverket genomfört (Samlad lägesrapport om vinterdäck, 2009) så framkom bland annat följande: I Norge har dubbdäcksanvändningen i de städer som har infört en dubbdäcksavgift minskat från % till % utan att personskadeolyckorna har ökat. Det finns undersökningar som visar att det inte finns några signifikanta skillnader i trafiksäkerhet mellan dubbfria och dubbade däck. 51

54 Norska vägverket har studerat olycksutfallet i Oslo och Trondheim jämfört med kontrollområden under början av 2000-talet. Ingen ökning av olyckorna har registrerats i de områden där dubbdäcksanvändningen har minskat i förhållande till kontrollområdena. VTI har genomfört en studie där testresultat från olika däckstyper har använts. Från dessa tester har man kommit fram till att dubbdäck är något säkrare än dubbfria däck utvecklade för nordiska förhållanden och mycket säkrare än dubbfria däck utvecklade för mellaneuropeiska förhållanden. Man har inte tagit hänsyn till den hastighetskompensation som andra studier har påvisat. Det viktiga att se är att det är stor skillnad mellan de olika typerna av dubbfria däck och det är inte troligt att förare med olika dubbfria däck kör olika fort. Kommunen satsar 7 mnkr extra under tre år på att förbättra cykelvägnätet inne i centrala staden just för att det ska bli säkrare och enklare att cykla. Bertil Nilsson Understryker att kommunen är på rätt väg när det gäller dubbdäcksförbud och hoppas att det blir en utökning av det. Han har själv i de flesta fall under sina 50 år som bilägare/förare inte haft något behov av dubbar och han har endast haft en bil under dessa år med dubbdäck. Kommentar Stockholms stad har infört dubbdäcksförbud på Hornsgatan i Stockholm. Vad detta får för effekter ska följas upp för att utgöra underlag för kommande diskussioner om eventuella förbud. Christina Franzén Frågar om kommunen har uppmätt vilka halter som uppkommer efter en nyårshelg av fyrverkerier? I Stockholm gjordes omfattande mätningar av luften under millennieskiftet och där framkom att halterna av olika tungmetaller var kraftigt förhöjda. Att förbjuda fyrverkerier vore ett lyft för miljön och vår hälsa samt för våra djur. Kommentar I Jönköpings kommun har vi inga uppmätta överskridanden av PM 10 i direkt anslutning till storhelger då fyrverkerier avlossas. Enligt undersökningen från Stockholm från millennieskiftet så visar diagrammen att timmedelvärdena av PM 10 och PM 2.5 ökar kraftigt under ett fåtal timmar för att sedan relativt snabbt plana ut. För PM 10 halterna medför inte fyrverkerier ett proportionerligt stort bidrag för att kommunen ska ta upp det som en åtgärd i programmet. 52

55 Yttrande från Naturvårdsverket Ett åtgärdsprogram ska syfta till att miljökvalitetsnorm uppfylls. Om angiven tid då normen senast skulle vara uppfylld redan passerats, såsom för PM 10, bör ambitionen i ett åtgärdsprogram vara att normen uppfylls snarast. Detta kan i praktiken innebära innevarande år eller nästföljande år efter det att programmet fastställts. Utförd kontroll visar en förhållandevis begränsad överträdelse av miljökvalitetsnormen för PM10 i Jönköping. Halter av partiklar i gatumiljö kan dock variera påtagligt mellan olika år, betydligt mer än vad mätningarna på Barnarpsgatan indikerar. Detta medför att det kan bli svårt att på kort sikt med säkerhet avläsa effekter av åtgärdsprogram med mätningar. Om föreslagna åtgärder vidtas bör det finnas förutsättningar för att normen klaras under de närmaste åren. Osäkerheter beträffande halter och åtgärders effekter finns dock, så den planerade uppföljningen av åtgärdsprogrammet fyller en viktig funktion. Uppföljningen kommer att visa om ytterligare åtgärder behövs för att klara miljökvalitetsnormen för partiklar. Förslaget till åtgärdsprogram Det remitterade förslaget till åtgärdsprogram har relevanta beskrivningar av rådande halter, genomförda åtgärder och olika tänkbara åtgärders konsekvenser för enskilda och allmänna. Behovsbedömningen enligt 6 kapitlet i miljöbalken är tydligt redovisad. I remissversionen är det lite otydligt vilka åtgärder som föreslås. De konkreta åtgärder, som är enligt Naturvårdsverkets tolkning; (1) förbättrat vägunderhåll samt upprepad vårrengöring, (2) informationsåtgärder angående dubbdäck, (3) projekt avseende cykelbanor och hållbart resande. Därutöver är Naturvårdsverkets tolkning att ett antal övervägande och utredningar ska genomföras av kommunen, varav några ska starta om halterna inte minskar tillräckligt. För att öka tydligheten kan det övervägas att i sammanfattningen (efter utfört samråd) redovisa vilka åtgärder som föreslås, vem som är ansvarig för åtgärden och när åtgärderna behöver vara genomförda. Detaljer Sammanfattande tabell i kapitel 4 bör överensstämma med kapitel 5. Rubriker i kapitel 4 och 5 bör vara förslag eller beslutat förslag då det är länsstyrelsen som i ett senare skeda ska besluta om åtgärdsprogrammet. Tidplan bör ersättas med behöver vara genomförd senast eller genomförd, för att underlätta uppföljning av beslutade åtgärder och för att få en tydligare överensstämmelse med miljöbalken (5 kap. 6 ). Kommentar Programmet kommer att omarbetas och Tidplan ersätts med Genomförd. Sammanfattningen kommer att tydliggöra vilka konkreta åtgärder som har föreslagits och vilka som är av utredningskaraktär. 53

56 Yttrande från Länsstyrelsen Länsstyrelsen ser positivt på kommunens ambitioner att i bred samverkan ta fram förslaget till åtgärdsprogram för att uppnå miljökvalitetsnormen för partiklar. Förslaget till åtgärder för att uppnå miljökvalitetsnormen för partiklar, som inte får överskridas, innefattar ett flertal sakområden, inklusive den kommunala samhällsplaneringen. Genomförandet av förslaget till åtgärdsprogram förutsätter därför en stark politisk förankring, konkreta och effektiva åtgärder samt ett bra uppföljningssystem. Länsstyrelsen ställer sig tveksam till om föreslaga åtgärder är tillräckliga för att förhindra ett fortsatt överskridande av miljökvalitetsnormen för partiklar på utpekade gator. Med hänsyn till kommunens utbyggnadsplaner för bostadsbebyggelse i centrala Jönköping, enligt förslag i Utbyggnadsstrategin för Jönköpings kommun, Stadsbyggnadsvisionen 2.0 och Skiss till ramprogram för södra Munksjön, samt kommunens strävan att bli landets tredje största logistikcentra föreligger dessutom en uppenbar risk att flera gator och E4:an kommer att vara föremål för överskridanden av miljökvalitetsnormen för partiklar, även efter genomförandet av föreslagna åtgärder. Länsstyrelsen anser att kommunens förslag till åtgärdsprogram, för att uppfylla miljökvalitetsnormen för partiklar PM 10, ska kompletteras med följande: 1. Resultaten av den dialog och samverkan som förts med länsstyrelsen, Vägverket, Boverket och Naturvårdsverket inför framtagandet av förslag till åtgärdsprogram. 2. Kommunens kontakter med Regionförbundet, Länstrafiken, verksamheter inom transport- och energisektorn samt grannkommuner med betydande inpendling till Jönköping, i syfte att informera om uppdraget och tillsammans med berörda aktörer ta fram konkreta och effektiva åtgärder. 3. En samrådsredogörelse om vad som framkommer under samrådsperioden 1 februari- 1 april Detta gäller främst synpunkter från allmänheten, lokala och regionala aktörer samt näringslivet. 4. En bedömning av vilken effekt de redan beslutade och vidtagna åtgärderna (Kap. 3.2) har haft på halterna av PM 10 i anslutning till de gator som bedömts som kritiska vad gäller möjligheten att klara miljökvalitetsnormen för partiklar. Detta gäller såväl vägar med uppmätta överskridanden som vägar där simuleringen i SIM-Air påvisar förväntade överskridande i framtiden, t.ex. olika segment av E4: an, gatunätet i Södra Munksjön vid en omvandling. 5. En bedömning av hur mycket de föreslagna åtgärderna sammantaget bedöms reducera halterna av PM 10 i anslutning till de kritiska vägarna, dels på ett eller några års sikt (1-5) år, dels på längre sikt (5-10 år). 6. Fler konkreta och styrande åtgärder inom den fysiska planeringen och infrastrukturplaneringen, såväl på kort som lång sikt. 7. Fler åtgärder och styrande åtgärder inom transportinfrastrukturen i enlighet med fyrstegsprincipen första och andra steg. 8. En miljökonsekvensbeskrivning som redogör för o Konsekvenserna av nuvarande överskridanden av miljökvalitetsnormen för partiklar PM 10 utan åtgärder (nollalternativ) och efter genomförandet av föreslagna åtgärder (huvudalternativ) 54

57 o Hur föreslagna åtgärder förhåller sig till var och en av kommunens tre stora framtidsprojekt o Hur föreslagna åtgärder påverkar möjligheten att nå normen utan konflikter med andra enskilda och samhälliga intressen, såsom kostnader för åtgärderna och dess påverkan på andra relevanta och samhälliga mål såsom trafiksäkerhet, framkomlighet, tillgänglighet, jämställdhet, en fungerande bostadsmarknad etc. o Hur föreslagna åtgärder bidrar till att undanröja de hinder mot exempelvis förtätningar i en tätort, etableringen av nya industrier etc. som följer av ett överskridande av normen. o Hur kommunen strategiskt avser att arbeta med redovisande åtgärder i detalj- och översiktsplaneringen mot bakgrund av att miljökvalitetsnormen för partiklar inte får överskridas. Kommentarer Synpunkt 1 Under samrådet så framkom detaljfrågor som berörde E4, olika åtgärders uppföljning, vilka åtgärder som kommunen kan föreslå samt att programmet ska ha en behovsbedömning. Det framgick även att kommunen behövde be om anstånd om tid för redovisning av programmet, detta på grund av den politiska förankringen av programmet. Utöver detta så har resultatet från den dialog och samverkan som förts generat i det program som varit ute på samråd. Synpunkt 2 Efter länsstyrelsen påpekande har åtgärdsprogrammet skickats till Regionförbundet och Länstrafiken för eventuella synpunkter. Inga kommentarer har lämnats men tiden har å andra sidan varit knapp. Åtgärderna som föreslås är dock av så konkreta natur och helt kommunens eget ansvar att det är svårt för exempelvis andra kommuner att tycka till om dessa. Synpunkt 4 och 5 Att bedöma de åtgärder som redan genomförts enligt kapitel 3.2 är mycket svårt att göra. Under 2009 hade vi endast 22 stycken (2008, 36 st) överträdanden och givetvis hoppas kommunen på att någon del av den minskningen beror på de åtgärder som genomförts under våren och hösten Med fler som ställer bilen och använder kollektivtrafik eller cykel, minskad dubbdäcksanvändning och efter väderleksprognos aktivt spola och tvätta berörda gator när risk för överskridanden bedöms vara hög. Dessa åtgärder bedöms ha möjlighet att minska antalet överskridanden med cirka dagar. PM 10 halterna är starkt beroende av klimatet och med rätt förutsättningar så är risken för överskridande mycket låg detta komplicerar uppföljningen av programmet. Däremot så kan vi ha relevant uppföljning på hur många som kör med dubbdäck, samt hur Handlingsprogram för kollektivtrafiken i Jönköpings kommun genomförts. Synpunkt 6 Syftet med ett åtgärdsprogram är att säkerställa att miljökvalitetsnormerna uppfylls på mycket kort sikt och av den anledningen ska åtgärdsprogrammet innehålla så konkreta åtgärder som möjligt. Hur kommunen arbetar med fysisk planering och infrastrukturplanering anser vi inte hör hemma i själva åtgärdsprogrammet utan detta beskrivs i andra sammanhang, vilket kommenteras nedan. 55

58 Jönköpings kommun har skrivit under Ålborgsåtagandena vilket innebär att vi ska sträva efter att förtäta den befintliga staden istället för att växa i lägen med gles bebyggelse. På längre sikt ger detta bättre förutsättningar att gå och cykla till arbetet och att skapa en attraktiv kollektivtrafik vilket ger ett hållbart samhälle på sikt. På kort sikt kan det dock leda till viss ökad trafik, innan t.ex. kollektivtrafiken är utbyggd, men detta får inte leda till att vi missar det långsiktigt hållbara samhällsbyggandet. Kommunens långsiktiga arbete för en hållbar utveckling beskrivs i Program för hållbar utveckling miljö. Här finns mängder med mål, aktiviteter och ansvariga för åtgärderna. Här kan man t.ex. läsa om arbetet med att ta fram en Kommunikationsstrategi och ett Handlingsprogram för bättre kollektivtrafik, som bl.a. ska visa hur vi ska klara de två övergripande målen andelen resor med kollektivtrafik/invånare ska fördubblas till 2020 och senast 2015 ska andelen cyklister av totala antalet fordon till och från centrum fördubblas. Ett antal konkreta åtgärder är redan vidtagna för att åstadkomma detta och här beskrivs de större: - Med start i augusti 2010 skjuter kommunen till 10 mnkr/år extra till Länstrafiken för att förbättra kollektivtrafiken i Jönköpings tätort och nå så hög beläggning som möjligt. - Cykelnätet i Jönköpings tätort, där det finns störst potentialen att cykelpendla till jobbet, ska förbättras. Totalt avsätts 3 mnkr/år med start 2010 för fysiska förbättringar, utöver 7 mnkr/år för ordinarie cykelvägsutbyggnad. - Kommunen har permanentat projektet Smart Trafikant genom att anställa en person som ska arbeta med beteendepåverkan avseende hållbart resande. - Kommunen ska satsa mer på prioriterad kollektivtrafik i några viktiga stråk. Här kommer Herkulesvägen att byggas om, med start 2012, för att kollektivtrafiken ska få eget utrymme. Detta blir det stora kollektivtrafikstråket in till stadskärnan från kommande nya områden söder om Munksjön. Motsvarande satsning på kollektivtrafikstråk kommer i framtiden att göras på Kämpevägen och Barngårdsgatan. Synpunkt 7 Syftet med ett åtgärdsprogram är att säkerställa att miljökvalitetsnormerna uppfylls på mycket kort sikt och av den anledningen ska åtgärdsprogrammet innehålla så konkreta åtgärder som möjligt. Hur kommunen arbetar med transportinfrastrukturen, i enlighet med fyrstegsprincipens första och andra steg, anser vi inte hör hemma i själva åtgärdsprogrammet utan detta beskrivs i andra sammanhang, vilket kommenteras nedan. I Program för hållbar utveckling miljö finns ett stort antal mål som rör utbyggnad och förbättringar av järnvägar. Detta för att flytta större andel godstransporter från väg till järnväg och underlätta arbetspendling med tåg. Dessa avser dock i huvudsak fyrstegsprincipens tredje och fjärde steg. Exempel på mål som avser de två första stegen, och som kan anses ha positiv påverkan på partikelhalterna, är: - Bilpool Kommunen ska senast 2010 utreda möjligheten att allmänheten kan hyra bilar från den kommunala bilpoolen utanför arbetstid. - Busskort löneförmån Kommunen ska 2010 i samverkan med Länstrafiken informera arbetsgivare om möjligheten att subventionera kollektivtrafikkort till anställda. 56

59 - Minskad gratisparkering i centrum- Kommunen ska föra en dialog med stora arbetsgivare i centrum om att undvika att subventionera bilåkande genom att minska förekomsten av subventionerade parkeringsplatser. Synpunkt 8 Kommunen gör bedömningen att åtgärderna föreslagna i åtgärdsprogrammet inte medför betydande miljöpåverkan, enligt miljöbalkens 6 kapitel, och därför behöver ingen miljöbedömning av programmet göras. När det gäller kommunens fortsatta tillväxt pågår arbetet med två strategiska dokument. Det ena är Utbyggnadsstrategin, som är en fördjupning av översiktsplanen, och som ska visa hur kommunen i framtiden kan växa till en befolkning på invånare. I dagsläget finns det tre alternativa utbyggnadsstråk som håller på att bearbetas vidare. En miljökonsekvensbeskrivning ska beställas och utgöra ett av beslutsunderlagen. Beslut om vilken huvudinriktning som väljs kan väntas efter årsskiftet och får betydelse på mycket lång sikt i planeringsarbetet. Det andra strategiska dokumentet är Ramprogrammet för södra Munksjön, som är ett av de utpekade omvandlingsområdena i Utbyggnadsstrategin. Detta är det första, större området som blir aktuellt för omvandling. Bedömningen är att första byggstart kan ske om tidigast 5 år och att hela utbyggnaden tar år. Hela området kommer på lång sikt att omvandlas från dagens industriområde till en blandstad med bostäder och arbetsplatser. Ramprogrammet kommer att, etappvis, utgöra planprogram för detaljplaner. Även Ramprogrammet ska kompletteras med miljökonsekvensbeskrivning. Yttrande från Vägverket Generella synpunkter Regelverket kring miljökvalitetsnormer där åtgärdsprogrammet syftar till att i möjligaste mån kvantifiera kostnadseffektiva åtgärder med effekt på relativt kort sikt är en stor utmaning. Inte minst eftersom, vilket konstateras i förslaget, en rad verkningsfulla åtgärder inte kan beslutas av kommunen själv. Vi bedömer att åtgärdsprogrammet, om föreslagna åtgärder genomförs, kommer ha en betydande effekt på halterna av PM 10 inom berörda områden. Det är viktigt att de åtgärder som kommunen råder över genomförs snabbt. För många av dessa åtgärder görs dock bedömningen att vidare utredningar krävs innan genomförande. Vägverket poängterar vikten att dessa utredningar startar omgående och följs av ett konkret genomförande i närtid, vilket kräver tydliga rutiner och en tydlig ansvarsfördelning för att undvika långa ledtider. Programmet har en bra fördelning mellan olika typer av åtgärder, såväl fysiska som beteendepåverkande, vilket är en förutsättning för att klara partikelnormen. De långsiktiga miljöproblemen kommer kräva en mera transportsnål samhällsplanering. Programmet hänvisar till andra underlag t.ex. stadsbyggnadsvisionen. Dessa underlag har tydlig fokus på stadsutveckling, attraktivitet och klimataspekter varför kopplingarna till partikelproblematiken behöver tydliggöras i åtgärdsprogrammet. Risken finns annars att partikelfrågan uppfattas som en gränsvärdesfråga där planerad utveckling genomförs där man är på rätt sida av gränsvärdet istället för att se låga halter av partiklar och andra luftföroreningar som en del av en attraktiv livsmiljö. 57

60 Detaljsynpunkter E4:ans överordnade roll är att med prioriterad god framkomlighet knyta samman Sveriges storstadsregioner. Genom kommunens planering och växande externa köpcentra har andelen lokaltrafik på E4 nu nått till nivåer där miljökvalitetsnormen för partiklar på sikt riskerar att överskridas. Det är därför av stor vikt att förändringar i det lokala gatunätet inte leder till ytterligare påspädning av lokaltrafik på E4. Samma försiktighetsprincip bör även gälla nya etableringar som förväntas leda biltrafik på E4. Sid 13 presenterar att urvalet av vägar i beräkningarna i Simair är gjorda utifrån arbetspendlingsströmmar, denna koppling saknas i åtgärdsförslagen. Kommentar Kommunen delar Vägverkets bedömning att åtgärdsprogrammet syftar till att säkerställa att normen inte överskrids och att detta sker på relativt kort sikt och kostnadseffektivt. Åtgärder som är av utredningskaraktär kommer att påbörjas om tendensen går mot att normen inte kommer att klaras genom de åtgärder som vidtagits. I programmet har kommunen dock valt att även kommentera de strategiska utvecklingsprojekt som pågår för att belysa den problematik som finns och att även partikelproblematiken ska belysas i dessa program. Flertalet av de åtgärder som föreslås berör även alla andra gator i tätorten varför kopplingen finns mellan gator där beräkningar i Simair gjorts (utifrån arbetspendlingsströmmar) och åtgärdsförslagen. Dessutom föreslås att ytterligare två faktiska mätningar ska genomföras på de gator där vi bedömer att risk kan finnas för överskridande. 58

61 59 TEKNISKA KONTORET Jönköping Ljuset vid vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn (vxl) Postadress Jönköping