Utbyggnad av Biomedicum, Solnavägen

Transkript

1 LVF 2011:21 Utbyggnad av Biomedicum, Solnavägen HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO2 ÅR 2015 Lars Burman SLB-ANALYS, DECEMBER 2011

2 SLB-analys: Luftutredning Biomedicum, Solnavägen (LVF 2011:21) Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys är operatör för Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds system för övervakning och utvärdering av luftkvalitet i regionen. Uppdragsgivare för utredningen är White arkitekter AB (Åsa Keane). Rapporten har granskats av: Magnus Brydolf Uppdragsnummer: Daterad: Handläggare: Lars Burman, Status: Granskad Miljöförvaltningen i Stockholm Box Stockholm 2

3 SLB-analys: Luftutredning Biomedicum, Solnavägen (LVF 2011:21) Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Beräkningsförutsättningar... 5 Planområde... 5 Trafik... 6 Spridningsmodeller... 6 Emissioner... 7 Osäkerheter... 8 Miljökvalitetsnormer Partiklar, PM Kvävedioxid, NO Resultat Partiklar, PM Kvävedioxid, NO Exponering Hälsoeffekter Referenser Bilaga 3

4 SLB-analys: Luftutredning Biomedicum, Solnavägen (LVF 2011:21) Sammanfattning I samband med utbyggnad av Karolinska sjukhuset i Solna planeras ny bebyggelse längs Solnavägen mellan Solnabron och Karolinska vägen. SLB-analys har i en tidigare utredning, på uppdrag av White arkitekter AB, genomfört spridningsberäkningar för hur luftkvaliteten kommer att påverkas av den nya bebyggelsen (LVF-rapport 2009:3). I denna utredning tillkommer beräkningar för en utbyggnad av Biomedicum. Förutom partiklar, PM10 har även halter av kvävedioxid, NO 2 beräknats. Beräkningarna tar även hänsyn till intunnlingen av E4/E20 i närheten av Solnavägen enligt tidigare studie (LVFrapport 2009:2). Syftet med utredningen är att visa haltnivåer av PM10 och NO 2 med den nya bebyggelsen längs Solnavägen år Haltberäkningarna har för detta år jämförts med situationen utan bebyggelse, vilket för Biomedicum innebär ett från spridningssynpunkt öppet gaturum vid Solnavägen. Båda alternativen innebär att väg E4/E20 överdäckas från Eugeniatunneln i öster fram till ungefär 75 m väster om Solnabron. Trafikmängden på Solnavägen vid Biomedicum är fordon per dygn för både alternativen. Miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10 till skydd för hälsa, klaras Miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10 till skydd för människors hälsa omfattar både årsmedelvärde och dygnsmedelvärde. Beräkningarna för Biomedicum har gjorts för normvärdet avseende dygnsmedelvärde eftersom det är svårast att klara i Stockholmsregionen. Dygnsmedelvärdet 50 µg/m 3 får överskridas vid maximalt 35 tillfällen under ett kalenderår. Halten av partiklar, PM10 har vid fasaden till Biomedicum beräknats till ca µg/m³. Det är i samma storleksordning som tidigare beräkningar för omgivande byggnader enligt rapport LVF 2009:3. Motsvarande miljökvalitetsnorm till skydd för människors hälsa, 50 µg/m 3, klaras således längs Solnavägen, men normen överskrids i närheten av tunnelmynningarna vid väg E4/E20. I jämförelse med situationen utan Biomedicum (öppet gaturum) ökar halterna som mest med ca 15 µg/m³ eller ca 50 %. Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2 till skydd för hälsa, klaras Miljökvalitetsnormen för partiklar, NO 2 till skydd för människors hälsa omfattar årsmedelvärde, dygnsmedelvärde och timmedelvärde. Beräkningarna för Biomedicum har gjorts för normvärdet avseende dygnsmedelvärde eftersom det är svårast att klara i Stockholmsregionen. Dygnsmedelvärdet 60 µg/m 3 får överskridas vid maximalt 7 tillfällen under ett kalenderår. Halten av kvävedioxid vid Biomedicums fasad har beräknats till ca µg/m³. Motsvarande miljökvalitetsnorm till skydd för människors hälsa, 60 µg/m 3, klaras längs hela Solnavägen, men överskrids i närheten av tunnelmynningarna vid E4/E20. I jämförelse med situationen utan Biomedicum (öppet gaturum) ökar NO 2 -halterna som mest med ca 10 µg/m³, eller ca 30 %. Exponeringen av luftföroreningar ökar Försämrade ventilationsförhållanden och en större trafikmängd jämfört med idag gör att haltnivåerna av luftföroreningar är relativt höga längs Solnavägen år 2015, även om miljökvalitetsnormerna klaras. Överdäckningen av E4/E20 gör att exponeringen blir lägre för människor som vistas närmast Solnabron. Vid den nya bebyggelsen Biomedicum ökar exponeringen av luftföroreningar i jämförelse med situationen år 2015 utan en utbyggnad. Ökningen beror på försämrad ventilation och uppgår som högst till ca %. 4

5 SLB-analys: Luftutredning Biomedicum, Solnavägen (LVF 2011:21) Inledning Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLBanalys är operatör för Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds system för övervakning och utvärdering av luftkvalitet i regionen. Uppdragsgivare för denna utredning är White arkitekter AB. Beräkningar har gjorts för halter av partiklar, PM10 och kvävedioxid, NO 2. Beräkningar har gjorts för situationen år 2015 med respektive utan den nya bebyggelsen Biomedicum. För båda alternativen går väg E4/E20 i tunnel genom Norra Stationsområdet. Beräknade halter jämförs med gällande miljökvalitetsnormer för PM10 och NO 2. Beräkningsförutsättningar Planområde Planen innebär en fortsättning av förtätningen som pågår längs Solnavägen i samband med utbyggnaden av Karolinska sjukhuset. Vid Biomedicum kommer Solnavägens gaturum att bli enkelsidigt bebyggt (dvs. öppet på motsatt sida om vägen). Fasaden som vetter mot Solnavägen är ca 39 meter ovanför gatunivån och avståndet från fasad till närmaste körbana är ca 10 meter. Solnavägens körbanebredd är ca 17 meter. I närheten av Biomedicum planeras även dubbelsidig bebyggelse. Biomedicum Figur1. Utkast till planområde för Biomedicum, längs Solnavägen i Solna. 5

6 Trafik Figur 2 visar vägar och gator i området med prognostiserade trafikflöden för år 2015 (WSP, 2009). Trafikflödet på Solnavägen är i nuläget ca fordon per årsmedeldygn, varav 6 % är tung trafik (mätningar på Solnabron 2007). Trafikflödet på Solnavägen år 2015 vid Biomedicum har prognosticerats till ca fordon per årsmedeldygn. Prognoserna är hämtade från luftutredningen Intunnling av väg E4/E20 där WSP levererat trafikprognoser (LVF-rapport 2009:2). Väg E4/E20 kommer att gå i tunnlar när Biomedicum är byggd. Detta minskar bakgrundshalterna längs Solnavägen även om tunnelmynningarna vid Solnabron kommer att påverka luften i närheten. Figur 2. Trafikmängder (i rött) på Solnavägen, prognoser för år 2015, fordon per årsmedeldygn (WSP, 2009) Spridningsmodeller Beräkningar av halter av PM10 och NO 2 har utförts med hjälp av SMHI-Airviro gaussmodell [1]. För att generera ett representativt vindfält över gaussmodellens beräkningsområde har SMHI-Airviro vindmodell använts. SMHI-Airviro vindmodell Halten av luftföroreningar kan variera mellan olika år beroende på variationer i meteorologiska faktorer och intransport av långväga luftföroreningar. När luftföroreningshalter jämförs med miljökvalitetsnormer ska halterna vara representativa 6

7 för ett normalår. Som indata till SMHI-Airviro vindmodell används därför en klimatologi baserad på meteorologiska mätdata under en flerårsperiod ( ). Meteorologin hämtas från en 50 meter hög mast i Högdalen i Stockholm och inkluderar horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning, temperatur, temperaturdifferensen mellan tre olika nivåer samt solinstrålning. Vindmodellen tar även hänsyn till variationerna i lokala topografiska förhållanden. SMHI-Airviro gaussmodell SMHI-Airviro gaussiska spridningsmodell används för att beräkna den geografiska fördelningen av luftföroreningshalter två meter ovan öppen mark. I områden med tätbebyggelse representerar beräkningarna halter två meter ovan taknivå. En gridstorlek, dvs. storleken på beräkningsrutorna, på 25 meter x 25 meter har använts för planområdet. För att beskriva haltbidragen från utsläppskällor som ligger utanför det aktuella området har beräkningar gjorts för hela Stockholms och Uppsala län. Haltbidragen från källor utanför länen har erhållits genom mätningar. SMHI-SIMAIR väg PM10- och NO 2 -halterna längs Solnavägens gaturum har beräknats med SMHI:s gaturumsmodell SIMAIR-väg [2]. Modellen har kalibrerats efter uppmätta halter i tre mätpunkter på Sveavägen i Stockholm. Emissioner Emissionsdata, dvs. utsläppsdata, utgör indata för spridningsmodellerna vid framräkning av halter av luftföroreningar. För beräkningarna har Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabas använts [3]. Där finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl.a. vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. I Stockholmsregionen är vägtrafiken den största källan till luftföroreningar. Utsläppen innehåller bl.a. kväveoxider, kolväten samt avgas- och slitagepartiklar. Vägtrafikens utsläpp av kväveoxider och avgaspartiklar är beskrivna med emissionsfaktorer för olika fordons- och vägtyper enligt Artemismodellen - en gemensam europeisk emissionsmodell för vägtrafik [4]. Artemismodellen är anpassad efter svenska förhållanden samt efter vägtrafiken i Stockholmsregionen. Trafiksammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad beräknas utifrån prognoser. Fordonens utsläpp av avgaspartiklar och kväveoxider kommer att minska i framtiden beroende på kommande skärpta avgaskrav som beslutats inom EU. Slitagepartiklar i trafikmiljö orsakas främst av dubbdäcksupprivningen men bildas också vid slitage av bromsar och däck. Längs starkt trafikerade vägar utgör slitagepartiklarna huvuddelen av PM10-halterna. Under perioder med torra vägbanor vintertid kan haltbidraget från dubbdäcken vara % av totalhalten PM10. Emissionsfaktorer för slitagepartiklar har bestämts utifrån kontinuerliga mätningar på Hornsgatan i centrala Stockholm. Korrektion har gjorts för att slitaget och uppvirvlingen ökar med vägtrafikens hastighet [5]. Regeringen har beslutat om åtgärder för att minska partikelutsläppen från vägtrafiken (se bilaga). Kommunerna har t.ex. getts möjlighet att i lokala trafikföreskrifter förbjuda fordon med dubbdäck att köra på vissa gator eller i vissa zoner. Regeringens beslut innebär också att dubbdäcksperioden har förkortats med två veckor på våren. För dubbdäck tillverkade efter den 1 juli 2013 genomförs också en begränsning av antalet 7

8 tillåtna dubbar. Detta ger enligt Transportstyrelsen en minskning av antalet dubbar med ca 15 % och en motsvarande minskning av vägslitage och partiklar [6]. SLB-analys och Trafikverkets mätningar av trafikens dubbdäcksandelar i Stockholmsregionen visar en generellt minskande trend de senaste åren (se bilaga). Bedömningen är att de beslutade åtgärderna gör att dubbandelen kommer att fortsätta att minska från den nuvarande andelen vintertid på ca % till ca % år 2015 och ca % år Osäkerheter Modellberäkningar av luftföroreningshalter innehåller osäkerheter. Systematiska fel uppkommer när modellen inte på ett korrekt sätt förmår ta hänsyn till alla faktorer som kan påverka halterna. Kvaliteten på indata är en annan parameter som påverkar hur väl resultatet speglar verkligheten. För att få en uppfattning om den totala noggrannheten i hela beräkningsgången dvs. emissionsberäkningar, vind- och stabilitetsberäkningar samt spridningsberäkningar har modellberäkningarna jämförts med mätningar av både luftföroreningar och meteorologiska parametrar i länet. Hänsyn har också tagits till intransporten av luftföroreningar baserat på mätningar vid bakgrundsstationen Norr Malma, 15 km nordväst om Norrtälje. Spridningsberäkningar jämförs fortlöpande med kontinuerliga mätningar i olika utsläppsbelastade miljöer i Stockholms och Uppsala län [7]. Jämförelserna visar att beräknade halter av NO 2 och PM10 gott och väl uppfyller kraven på överensstämmelse mellan uppmätta och beräknade halter enligt Naturvårdsverkets föreskrift om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft 8. Osäkerheterna i de beräknade halterna är större i ett framtidsscenario jämfört med nuläget. Detta beror på att det i dessa beräkningsscenarier tillkommer osäkerheter vad gäller prognostiserade trafikflöden och framtida utsläpp från vägtrafiken, t ex utvecklingen av bränslen och motorer. 8

9 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och naturmiljön. Normerna är bindande nationella föreskrifter som har utarbetats i anslutning till miljöbalken. Normvärden och begrepp grundas på gemensamma direktiv inom EU och ska spegla den lägsta godtagbara luftkvaliteten som människa och miljö tål enligt befintligt vetenskapligt underlag. I praktiken har dock de svenska miljökvalitetsnormerna närmat sig EU:s gränsvärden, som också tar hänsyn till praktiska möjligheter att uppnå normerna. Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter ta hänsyn till miljökvalitetsnormerna. I plan- och bygglagen anges bl.a. att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly 9. Halterna av svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly är så låga att miljökvalitetsnormer för dessa ämnen klaras i hela regionen [10, 11, 12, 13, 14,15]. Den kartläggning av halter av PM2,5 som genomfördes av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund under 2010 visar att även miljökvalitetsnorm för partiklar, PM2,5 klaras i hela regionen [16]. I förordningen [9] om miljökvalitetsnormer framgår att normerna gäller för utomhusluften med undantag av arbetsplatser samt väg- och tunnelbanetunnlar. Partiklar, PM10 Tabell 1 visar gällande miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 till skydd för hälsa. Normen omfattar dygnsmedelvärde och årsmedelvärde. I samtliga kontinuerliga mätningar som utförts i luftföroreningsbelastade miljöer i Stockholms och Uppsala län har normen för dygnsmedelvärde av PM10 varit svårast att klara. Kartläggningen av PM10-halter i Stockholms och Uppsala län år 2002 visade också att normvärdet för dygn var svårast att klara [15]. Normen för dygnsmedelvärde är således dimensionerande och överskrids om PM10-halten är högre än 50 µg/m³ fler än 35 dygn per kalenderår. Tabell 1. Miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 avseende skydd av hälsa [9]. Tid för medelvärde Normvärde ( g/m3) Värdet får inte överskridas mer än: 1 dygn dygn per år Kalenderår 40 Får inte överskridas 9

10 Kvävedioxid, NO 2 Tabell 2 visar gällande miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2 till skydd för hälsa. Normen omfattar tim-, dygns- och årsmedelvärde. I samtliga kontinuerliga mätningar som utförts i belastade miljöer i Stockholms och Uppsala län har normen för dygnsmedelvärde av NO 2 varit svårast att klara. Detta bekräftades även i kartläggningen av NO 2 -halter i Stockholms och Uppsala län [13]. Normen för dygnsmedelvärden är således dimensionerande och överskrids om NO 2 -halten är högre än 60 µg/m³ fler än 7 dygn per kalenderår. Tabell 2. Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2 avseende skydd av hälsa [9]. Tid för medelvärde Normvärde ( g/m3) Värdet får inte överskridas mer än: 1 timme timmar per kalenderår * 1 dygn 60 7 dygn per kalenderår Kalenderår 40 Får inte överskridas * Förutsatt att halten inte överskrider 200 g/m 3 under en timme mer än 18 gånger per kalenderår. 10

11 Resultat I nuläget är Solnavägen relativt öppen och välventilerad utan omfattande bebyggelse längs vägen. År 2015 tillkommer bebyggelse, dels Biomedicum men även annan exploatering i samband med utbyggnad av Karolinska sjukhuset. År 2015 går väg E4/E20 i tunnlar genom Norra Stationsområdet. Utsläppen från trafiken i de två södergående tunnelrören ventileras delvis via mynningarna belägna ca 75 meter väster om Solnabron. Med avståndet från tunnelmynningarna avtar bakgrundshalterna längre norrut på Solnavägen. Vid den nya bebyggelsen, t ex vid Biomedicum, tillkommer utsläpp och haltbidrag från den lokala trafiken på Solnavägen. Den nya höga bebyggelsen kommer att försämra utvädringen vilket innebär att luftföroreningshalterna blir högre. Partiklar, PM10 Halten av partiklar, PM10 har vid fasaden till Biomedicum beräknats till ca µg/m³, se figur 3. Det är i samma storleksordning som tidigare beräkningar för omgivande byggnader (LVF 2009:3). Miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa, 50 µg/m 3, klaras längs Solnavägen, men överskrids i närheten av tunnelmynningarna vid väg E4/E20. I jämförelse med situationen utan Biomedicum (öppet gaturum) ökar halterna med ca 15 µg/m³ eller ca 50 %. Karolinska vägen Tomtebodavägen Solnavägen Biomedicum Solnavägen m µg/m µg/m 3 > 50 µg/m 3 (MKN) Figur 3. Medelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet vid utbyggnad längs Solnavägen år

12 Kvävedioxid, NO 2 För kvävedioxid ger motsvarande beräkningar vid Biomedicums fasad haltnivåer på µg/m³, se figur 4. I jämförelse med situationen utan Biomedicum (öppen väg) ökar NO 2 -halterna med ca 10 µg/m³, eller ca 30 %. Miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa, 60 µg/m 3, klaras längs hela Solnavägen, men överskrids i närheten av tunnelmynningen vid E4/E20. Karolinska vägen Tomtebodavägen Solnavägen Biomedicum Solnavägen m µg/m µg/m µg/m 3 >60 µg/m 3 (MKN) Figur 4. Medelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³) under det 8:e värsta dygnet vid utbyggnad längs Solnavägen år

13 Exponering När Solnavägen förtätas med enkelsidig och dubbelsidig bebyggelse försämras ventilationsförhållandena. Detta samt en större trafikmängd än idag gör att haltnivåerna av luftföroreningar är relativt höga längs Solnavägen år 2015, även om miljökvalitetsnormerna klaras. Överdäckningen av E4/E20 gör att exponeringen blir lägre, men främst för människor som kommer att vistas i öppna områden närmast Solnabron. Längs nya gaturum, bl.a. vid den nya bebyggelsen Biomedicum ökar exponeringen av luftföroreningar i jämförelse med situationen år 2015 utan en utbyggnad. Ökningen beror på försämrad ventilation och uppgår som högst till ca % enligt beräkningarna. För att uppnå bästa möjliga inomhusmiljö i planerade byggnader längs Solnavägen, bör tilluften tas in där luftföroreningshalterna är låga dvs. i taknivå eller via fasader som vetter från Solnavägen. Man bör undvika att ta tilluft till planerade byggnader via fasader som vetter mot Solnavägens gaturum. Hälsoeffekter Det finns tydliga samband mellan luftföroreningar och effekter på människors hälsa 8. Att bo vid en väg eller gata med mycket trafik ökar risken för att få t.ex. lungcancer och hjärtinfarkt. Hur man påverkas är individuellt och beror främst på ärftliga förutsättningar och i vilken grad man exponeras. Barn är mer känsliga än vuxna eftersom deras lungor inte är färdigutvecklade. Forskarstudier visar att barn som bor nära starkt trafikerade leder riskerar bestående skador på lungorna som kan innebära sämre lungfunktion resten av livet. Över en fjärdedel av barnen i Stockholms län upplever obehag av luftföroreningar från trafiken. Människor som redan har sjukdomar i hjärta, kärl och lungor riskerar att bli sjukare av luftföroreningar. Luftföroreningar kan utlösa astmaanfall hos både barn och vuxna. Äldre människor löper större risk än yngre att få en hjärt- och kärlsjukdom och risken att dö i förtid av sjukdomen ökar om de utsätts för luftföroreningar. 13

14 Referenser 1. SMHI Airviro Dispersion: 2. SIMAIR: Modell för beräkning av luftkvalitet i vägars närområde. SMHI rapport , 3. Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun Utsläppsdata för år Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, LVF rapport 2009: SVARTEMIS - Implementering av ARTEMIS Road Model i Sverige. EMFO Emissionsforskningsprogrammet, IVL rapport B1831, februari Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet. SLB-analys, Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Väg och transportforskning institutet (VTI). SLB rapport 2: Samlad lägesrapport om vinterdäck Redovisning av ett regeringsuppdrag. Vägverket rapport FO 30 A 2008: Exposure - Comparison between measurements and calculations based on dispersion modelling (EXPOSE), Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, LVF rapport 2006: Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Naturvårdverket, NFS 2010:8. 9. Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Luftkvalitetsförordning (2010:477). Miljödepartementet 2010, SFS 2010: Luften i Stockholm. Årsrapport 2009, SLB-analys, SLB rapport 3: Kartläggning av partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län- jämförelser med miljökvalitetsnormer, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2003: Kartläggning av bensenhalter i Stockholm- och Uppsala län. Jämförelse med miljökvalitetsnormer. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2004: Uppdatering av NO 2 -kartläggning i Stockholms och Uppsala län. Jämförelser med miljökvalitetsnormer. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2007: Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnorm, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2008: Kartläggning av bens(a)pyren-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnorm. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2009: Kartläggning av partikelhalter (PM2.5) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandvikens tätort. Jämförelser med miljökvalitetsnorm. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2010: Hälsoeffekter av partiklar. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2007:14. SLB- och LVF-rapporter finns att ladda ner på

15 SLB-analys: Luftutredning för plats/ort (LVF 2011:xx) Bilaga Beslut för att minska dubbdäcksupprivningen av partiklar Regeringen beslutade 2009 att ge kommunerna rätt att i lokala trafikföreskrifter förbjuda fordon med dubbdäck för färd på gata eller del av gata. Trafik- och renhållningsnämnden i Stockholms stad beslöt att införa dubbdäcksförbud på Hornsgatan från den 1 januari Transportstyrelsen beslutade 2009 om förlängd tid då det är förbjudet att färdas med dubbdäck i Sverige. Förbud gäller mellan 16 april och 30 september. Transportstyrelsen har i samråd med Finland och Norge beslutat om en begränsning av antalet tillåtna dubbar i dubbdäck till 50 stycken per meter rullomkrets. Kravet gäller däck som är tillverkade fr.o.m. den 1 juli Regeringen beslutade i juni 2011 att ge kommunerna ytterligare möjligheter att reglera dubbdäcksanvändningen genom att tillåta zonförbud för dubbdäcksanvändning. Trafik- och renhållningsnämnden i Stockholms Stad har i augusti 2011 gett trafikkontoret i uppdrag att utreda miljözon som utestänger fordon med dubbdäck. Regeringen fastställde 2004 ett åtgärdsprogram för Stockholms län för att minska halterna av partiklar (PM10). Programmet kommer att uppdateras under 2011/2012. Resultat från mätningar av dubbdäcksandelar i Stockholm samt trend till 2020 Dubbandel i Stockholm 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% SLB-analys (infartsvägar) Trafikverket (parkerade fordon) Förväntad utveckling (infartsvägar) Dubbandel i Stockholm 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% % 15

16 Stockholms- och Uppsala Läns Luftvårdsförbund är en ideell förening. Medlemmar är 35 kommuner, länens två landsting samt institutioner, företag och statliga verk. Samarbete sker med länsstyrelserna i länen. Även Gävle och Sandvikens kommuner är medlemmar. Målet med verksamheten är att samordna arbetet vad gäller luftmiljö i länen med hjälp av ett system för luftmiljöövervakning, bestående av bl a mätningar, emissionsdatabaser och spridningsmodeller. SLB-analys driver systemet på uppdrag av Luftvårdsförbundet. POSTADRESS: Box 38145, Stockholm BESÖKSADRESS: Västgötagatan 2 TEL FAX INTERNET