Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel
|
|
- Oliver Fransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel Johan Sommar, Wasif Raza och Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet
2 Syfte Skatta hälsokonsekvenserna bland de individer som byter bilen mot cykel m.a.p. exponering för Fysisk aktiviet Luftföroreningar Olycksrisk Skatta hälsokonsekvenserna i den generella befolkningen som ett resultat av minskad exponering för luftföroreningar Inklusive hälsokonsekvenserna bland nuvarande cyklister I projektet så har detta gjorts för befolkningen i Stockholms län
3 För detta behöver vi Hem och arbetsadress för yrkesverksamma befolkningen som både bor och arbetar i Stockholms län Information om val av transportmedel till arbetet idag Definiera ett realistiskt scenario Nya cykelpendlare är de som kan cykla till arbetet inom 30 minuter Individuella potentialen att cykla ett visst avstånd inom en viss tid
4 Cykelhastighet bland nuvarande cykelpendlare
5 Jämförelse av syreupptagningsförmågan hos nuvarande cykelpendlare och generella befolkningen
6 Tidstrend för BMI i Stockholm
7 Korrektion i förhållande till faap:aren baserat på data från LIV 90 och LIV 2000 m.h.t. taget till viktutvecklingen i befolkningen och cykelvikt. manliga cykelpendlare kvinnliga cykelpendlare
8 Hastighet (km/h) Antagen hastighet Baserat på dessa data skattas cykelhastigheten (km/h) bero av ålder enligt: För män: (ålder (år)* ) * För kvinnor: (ålder (år)* ) * Män Kvinnor Ålder (år)
9 Fördelning av transportmedel till arbetet idag samt i scenarios Antalet personer som transporterar sig med Nuvarande scenario Alternativt scenario 30 minuter Alternativt scenario 50 minuter Cykel Gång Lokaltrafik Bil (förare) Bil (passagerare)
10 Hur stor ökning i cykling till och från arbetet innebär cykel30-scenariot? Antal Avstånd nuscenario (kvartiler): 3.5 ( ) Avstånd cykel30-scenario (kvartiler): 3.3 ( ) Cykelavstånd till arbetet (km)
11 Fördelning av färdhastigheter bland nya cyklister Frequency Medelhastigheten var13.8 km/h Speed (km/h)
12 Hur stort arbete utförs av de nya cyklisterna? Intensitet av den fysiska aktiviteten: 6,8 MET Antal resor: 4 tur- och retur-resor per vecka
13 Vad säger litteraturen om hälsoeffekter av cykling till och från arbetet? Kriterier: Studiedesign: Prospektiva studier Ålder: Vuxna Skattat sambandet mellan mortalitet/morbiditet och aktiv arbetspendling
14 Tidigare meta-skattningar angående sambandet mellan mortalitet och cykling till och från arbetet Relativa risken (RR) är 0,90 med 95% konfidensintervall (0,87; 0,94) vid 11,25 MET-timmar/vecka
15 Relativ risk för sjuklighet Relativa risker Bröstcancer 0.93 (0.87, 0.98) Hjärtinfarkt 0.77 (0.67, 0.87) Stroke 0.84 (0.77, 0.92) Diabetes typ (0.73, 0.96) Hjärtsvikt 0.77 (0.71, 0.83) Tjocktarmscancer 0.85 (0.68, 1.01) Demens 0.61 (0.24, 0.98)
16 Kvarvarande effekter av tidigare fysisk aktivitet Relativ risk för mortalitet (95% konfidensintervall) Wannamethee et al. Paffenbarger et al. Petersen et al. Schnohr et al. Baslinjemätning Uppföljningsmätning Män Kvinnor Män Kvinnor Icke aktiv Icke aktiv 1,70 1, (1,46-2,00) (1,35-1,87) 1 1 Icke aktiv Aktiv 0,55 0,85 1,24 1,40 0,64 0,72 (0,36-0,84) (0,65-1,13) (1,02-1,50) (1,13-1,75) (0,47-0,87) (0,50-1,05) Aktiv Icke aktiv 0,75 1,1 1,42 1,31 1,11 0,72 (0,50-1,14) (0,78-1,50) (1,01-1,80) (1,01-1,68) (0,76, 1,62) (0,48-1,07) Aktiv Aktiv 0,58 0,82 0,61 (0,41-0,82) (0,63-1,08) 1 1 (0,48-0,76) Byberg et al. 1,33 (1,12-1,56) 1,21 (0,99-1,48 1,35 (1,12-1,61) Bijnen et al. LJssner et al. 2,01 (1,19-3,39) 1 1,36 1,11 (0,78-2,36) (0,67-1,86) 1,72 2,07 (1,04-2,85) (1,39-3,09 0,66 (0,51-0,85) 1 1 1
17 Vad innebär detta för hälsokonsekvenserna i ett scenario av ökat cyklande? Förhindrade förtida dödsfall Vunna levnadsår Färre levnadsår förlorade till sjukdom (YLD) Samt summerat till vunna funktionsjusterade levnadsår (DALYs)
18 Funktionsjusterade levnadsår (disability adjusted life years; DALYs) Mått på sjukdomsbördan i en population m.a.p. Förtida dödsfall (förlorade levnadsår (YLL)) Funktionsnedsättning (YLD) DALY=YLL+YLD Hur stor funktionsnedsättningen är för en viss sjukdom bestäms av sjukdomsvikter 0 till 1, där 0 är ingen nedsättning och 1 är maximal nedsättning Vikterna har i studier bestämts baserat på
19 Funktionsjusterade levnadsår (DALYs) baseras på: Mortalitet och förekomsten av sjukdomar i studiepopulationen Incidensdata (död respektive insjuknande) Förväntad livslängd Förväntad sjukdomstid Storleken på funktionsförlusten vid olika sjukdomar den begränsning en sjukdom, en skada eller ett tillstånd medför för förmågan att fungera i den kapacitet som anses normal för en människa
20 Storleken på funktionsförlusten Vikt Bröstcancer 0,09 Hjärtinfarkt 0,439 Stroke 0,92 Långtidsöverlevare 0,226 Diabetes typ 2 0,015 Hjärtsvikt 0,201 Tjocktarmscancer 0,2 Demens 0,666 Lungcancer 0,15 Astma 0,043
21 Struijk E et al. (2013)
22 Fördelning av relativ risk för (årsvis) dödsrisk för cyklisterna bland nya cyklister
23 Vad innebär detta för årligt förhindrade dödsfall?
24 Vad innebär detta för årligt förhindrade dödsfall? 16,2 årligt förhindrade förtida dödsfall
25 Hur många vunna levnadsår motsvarar dessa? Varje år uppskjuts dödsfall motsvarande 469 vunna levnadsår på grund av ökad fysisk aktivitet
26 Hur stor påverkan på sjukdomsbördan har denna nivå av fysisk aktivitet -DALY-bidrag för sjukdomar där sjukdomsbördan baseras på insjuknande Risken för insjuknande ett visst år vid dessa nivåer av fysisk aktivitet är ri Antalet sjukdomsfall är summan av alla individers risker ri Hur påverkar detta insjuknande sjukdomsbördan? Sjukdomstillståndet kan antingen vara kroniskt eller övergående Om tillståndet är kroniskt bestäms YLD av: summan av ri gånger den förväntade livslängden med sjukdomen Om tillståndet är tillfälligt bestäms YLD av: summan av ri gånger en förväntad sjukdomstid
27 Hälsoeffekten av ökad fysisk aktivtet Fysisk aktivitet Exponering Nuscenario 30 minuters scenario Skillnad YLD (antal fall) Bröstcancer Cykling (73.1) (69.2) -9.8 (-3.8) Hjärtinfarkt Cykling 23.5 (77.2) 18.1 (59.4) -5.4 (-17.7) Stroke Cykling (69.3) (59.5) (-9.8) Diabetes typ 2 Cykling (342.4) (294.3) (-48.1) Hjärtsvikt Cykling (36.7) 95.5 (29.4) (-7.3) Tjocktarmscancer Cykling 60.3 (16.2) 47.7 (12.9) (-3.4) Demens Cykling 6.5 (1.9) 4 (1.2) -2.5 (-0.7) YLL (antal fall) Cykling (142.9) (126.7) -469 (-16.2) DALYs
28 Skattning av luftföroreningsexponeringen bland cyklister Vägval bestäms av kortastevägenalgorithmen längs ett nätverk av bil och cykelvägar, samt koordinatsätts Koordinaterna matchas sedan med spridningsmodellerade halter av trafikföroreningar
29 Hur stor är ökningen av cyklister längs vägnätet? Götgatan +50 % Västerbron +65 % Liljeholmsbron +40 % Solnavägen +80 % Skeppsbron +60% Ungefärlig ökning av antal cyklister
30 Förändring i luftföroreningsnivån längs färdvägar Förändring av trafikens bidrag till NOx-halten fm rusning mån-fre, april-okt > -20 % % % % oförändrad halt 1-5 % Medelförändring i länet: 6 7 % minskning
31 Exponering av NO x för cyklist och bilist i Cykel30 Exempel vid resa i morgonrusning under april-okt, sträckan Hägersten till Kungsholmen Trafikens haltbidrag NOx µg/m Cyklistens ackumulerade dos av NO x ca 30 % lägre än bilistens för detta vägval
32 Relativa risker associerade med luftföroreningsexponering Exponering Utfall ERF Enhet Trafikrelaterade föroreningar (µg/m3) Lungcancer 1.22 ( ) Per 10 PM10 Diabetes 1.05 ( ) Per 10 PM10 Originalstudie Raaschou-Nielsen et al., 2013 vuxna (meta-analysis) Weinmayer et al., 2015 vuxna (45+) Kronisk bronkit ( ) Per 10 HRAPIE PM10 (WHO;2013b) Akut hjärtinfarkt 1.12 ( ) Per 10 PM10 Cesaroni et al., 2014 vuxna (meta-analysis) Åldersgrupp , I = 0,09/100/yr (Holm et al., 2014) 30+ Avgaser Mortalitet 1.08 ( ) Per 10 NOx Nafstad et al, Avgaser Stroke 1.33 ( ) Per 05 PM2.5 Staffogia et al., 2014 Meta-analysis (25+) 30+
33 Hälsoeffekten av ökad exponering för luftföroreningar bland nya cyklister -med antagande om ökat intag och upptag om totalt 330% vid cykling samt 50% lägre exponering i bilkupén jämfört med omgivningsluften Exponering Som bilist Som cyklist Skillnad YLD (antal fall) Stroke PM (56) 168 (56) 0.31 (0.11) Hjärtinfarkt PM10 19 (62) 19 (63) 0.43 (1.42) Diabetes (typ 2) PM (300) 354 (303) 3.28 (2.92) Lungcancer PM10 16 (13) 17 (14) 0.7 (0.57) Astma PM (86) 157 (87) 2.67 (1.63) YLL (antal fall) NOx 3390 (117) 3644 (125) (8.87) DALYs Antar 4 tur- och retur-resor per vecka 45 veckor om året
34 Minskar cyklistens exponering i Cykel30? Exempel vid resa i morgonrusning under april-okt, sträckan Hägersten till Kungsholmen befintliga cyklistens ackum. dos av NO x ca 7 % lägre för denna färdväg
35 Hälsoeffekten av minskad exponering för luftföroreningar bland befintliga cyklister -med antagande om ökat intag och upptag om totalt 330% Exponering Nuscenario 30 minutersscenario Skillnad YLD (antal fall) Stroke PM (32) 96 (32) (0) Hjärtinfarkt PM10 10 (34) 10 (34) (-0.04) Diabetes (typ 2) PM (154) 180 (154) (-0.07) Lungcancer PM10 9 (8) 9 (8) (-0.02) Astma PM10 86 (47) 86 (47) (-0.04) YLL (antal fall) NOx 1826 (64) 1818 (64) (-0.29) DALYs Antar 4 tur och retur resor per vecka 45 veckor om året
36 Förändringen i totala befolkningens exponering förändras I genomsnitt minskar NOx på hemadress med 0.4 µg/m 3 NOx Vi antar RR=1.08 per 10 µg/m 3 ökning (Nafstad) - trafikens haltbidrag av NO x på platser där folk bor, jämförelse mellan Nuläge och Cykel30 Stockholm C Förändring av trafikens haltbidrag NOx µg/m Södertälje C Detta motsvarar 42 årligt förhindrade förtida dödsfall
37 Hälsoeffekten av minskad exponering för luftföroreningar i generella befolkningen YLD (antal fall) Exponering Nuscenario 30 minutersscenario Skillnad Stroke PM (3586) 5600 (3585) (-0.52) Hjärtinfarkt PM (1566) 344 (1564) (-1.41) Diabetes (typ 2) PM (6106) 5655 (6104) (-2.23) Lungcancer PM (709) 882 (708) -1.4 (-1.12) Astma PM (1528) 2517 (1527) (-1.11) YLL (antal fall) NOx (12704) (12669) (-34.7) DALYs
38 Summering av hälsoeffekter Fysisk aktivitet Nuscenario 30 minutersscenario Skillnad DALYs Förändring i befolkningens exponering för luftföroreningar Nuscenario 30 minutersscenario Skillnad DALYs Förändring i luftföroreningsexponering för nya cyklister Som bilist Som cyklist Skillnad DALYs Förändring i luftföroreningsexponering för tidigare cyklister Nuscenario 30 minutersscenario Skillnad DALYs Olyckor DALYs 110 Total förändring i DALYs -613
Cykelboom i Peking ska rädda miljön
Bilpendlare som blir cykelpendlare bidrar till renare luft och bättre hälsa för alla Cykelboom i Peking ska rädda miljön Fler personer dör av trafikens föroreningsutsläpp än i trafikolyckor Global burden
Läs merTrafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?
Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret? Jönköping 2017-10-18 Jarl Hammarqvist Hälsa är ett tillstånd av fullständigt Hälsa fysiskt, är ett psykiskt tillstånd och av fullständigt socialt
Läs merLuftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet
Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merI Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet
I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Lancet: Newly emerging evidence Premature births Lung function Atherosclerosis Cognitive impairment
Läs merHur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss?
Hur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss? Leo Stockfelt Läkare, forskare Arbets- och Miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet Leo.stockfelt@amm.gu.se MacCreanor et
Läs merCyklingens värde för folkhälsan
FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö vid GIH www.gih.se/rhm Cyklingens värde för folkhälsan Peter Schantz professor, dr med sc Föreläsning SKL Nationell Cykelkonferens Östersund 23 maj 2018 Cyklingens
Läs merExponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier
Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Vad säger tidsseriestudierna
Läs merCykling och hälsa. vad borde vi göra för att nå cyklingens fulla potential och hur bra är bevisen?
FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö vid GIH www.gih.se/rhm Cykling och hälsa vad borde vi göra för att nå cyklingens fulla potential och hur bra är bevisen? Peter Schantz professor, dr med sc Föreläsning
Läs merExponering för partiklar i tunnelluft. Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet
Exponering för partiklar i tunnelluft Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Bakgrund och fokus Vägtunnlar blir allt vanligare lösningar i stadsmiljö, t ex Norra länken och Förbifart
Läs merKONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm.
KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. Vid höstens möte blir det som vanligt information om projekt och aktuella frågor inom förbundet
Läs merFordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin
Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut
Läs merUtblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet
Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter
Läs merBertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM
Är partiklarna som dubbdäcken skapar hälsofarliga? Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Ett dilemma Bakgrund I media har ifrågasatts att
Läs merOm vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor
Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merHälsoeffekter av luftföroreningar
Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merCykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007
Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se
Läs merPartikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?
Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs mer2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi
Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för
Läs merStadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP
Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Hur studeras hälsoeffekterna? Experimentella
Läs merGå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012
Gå eller cykla till jobbet Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012 Läkemedlet fysisk aktivitet ger minskad risk för: Hjärt-kärlsjukdom 30-50% Diabetes typ 2 Övervikt och fetma Tjocktarmscancer
Läs merLuftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin
Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS 213 Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Detta vet man - men vid vilken nivå? Finns det säkra nivåer? Dödlighet Luftvägssjukdom Hjärtkärlsjukdom
Läs merHälsokalkylator. Bakgrund
Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merEmpiri och fysisk arbetskapacitet som grund för beräkning av potentiell cykelpendling
Empiri och fysisk arbetskapacitet som grund för beräkning av potentiell cykelpendling Peter Schantz, Lina Wahlgren, Jane Salier-Eriksson & Hans Rosdahl FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö GIH, Stockholm
Läs merLuftkvalitet och människors hälsa
Luftkvalitet och människors hälsa Kristoffer Mattisson, Miljöhygieniker Arbets- och Miljömedicin Syd Luftföroreningar och hälsa på Arbets- och Miljömedicin Syd Södra sjukvårdsregionen Miljömedicinska ärenden/patient
Läs merFörtätad bebyggelse, miljö och hälsa
Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa Tom Bellander, CivIng, Professor i miljömedicinsk epidemiologi Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting & Institutet för miljömedicin, Karolinska
Läs merTom Bellander, Institutet för miljömedicin
Tom Bellander, Institutet för miljömedicin Hälsoeffekter av partiklar Svenska lutfvårdsföreningen Tom Bellander, civ ing, docent Centrum för arbets- och miljömedicin, SLL & Institutet för miljömedicin,
Läs merHälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA
Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Annika Nilsson Footer 1 Om forskningsprojektet PASTA Startade i november 2013 och ska pågå i 4 år Det största forskningsprojektet i Sverige
Läs merHälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?
Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander tom.bellander@sll.se Centrum
Läs merHälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen
Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs merAtt mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6
Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Mortalitet Morbiditet Standardisering
Läs merTobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet
Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,
Läs merTransporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa
Miljötillståndsdagen 30 januari 2019 Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa Henric Nilsson, enhetschef, Malmö Stad och Malmö stads representant i Skåne Luftvårdsförbunds styrelse Vilket
Läs merAtt mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.
Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?
Läs merCancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation
CancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation Inna Feldman inna.feldman@pubcare.uu.se Namn Efternamn 14 december 20172 14 Frågeställning Kan vi uppskatta förändringar i cancerincidens / samhällskostnader
Läs merViktig, ung och stolt. Göteborg 080515.
Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir
Läs mer2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden
Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi
Läs merBenartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT
Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen
Läs merPartikelutsläpp och hälsa
Partikelutsläpp och hälsa Höga partikelhalter kan påverka hälsan Under perioden 1 oktober 2012 till 15 april 2013, sänker Trafikverket hastigheten på E18 genom Danderyd och Täby. Skälet är att höga partikelhalter
Läs merBRUTNA BEN, TRASIGA LIV: Fragilitetsfrakturkrisen i Sverige. Utvecklingen av detta initiativ har stödts av UCB.
BRUTNA BEN, TRASIGA LIV: Fragilitetsfrakturkrisen i Sverige Utvecklingen av detta initiativ har stödts av UCB. Förekomst av osteoporos: - ungefär en ½ miljon människor i Sverige har osteoporos (2015) -
Läs merKAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201
KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 Dagens innehåll Presentation Mina utgångspunkter Hälsoekonomisk snabbkurs Närma mig svaret på frågan KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR
Läs merCancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10
Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för
Läs merSAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader
SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln
Läs merFysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning
Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,
Läs merFolkhälsokalkylator. Bakgrund
Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merLUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?
LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN? Bakgrund Flera studier har tittat på luftföroreningar och födelsevikt/graviditetslängd. Få har tittat på graviditetskomplikationer. Vad händer
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merNordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer
Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,
Läs merVAD VINNER VI PÅ ATT FLER GÅR OCH CYKLAR?
VAD VINNER VI PÅ ATT FLER GÅR OCH CYKLAR? Hej! Linda Kummel Konsultstöd, hållbart resande. Twitter @kummelo 070-405 77 22 MIN BAKGRUND STADSPLANERING Översiktsplanering FÖP Social hållbarhet Förtätning
Läs merHälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Läs merCykelhastighetens betydelse i nyttoanalyser
FoU-enheten för rörelse, hälsa och miljö Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm Cykelhastighetens betydelse i nyttoanalyser Peter Schantz dr med sc, professor Transportforum den 9-10 jan 2019
Läs merSamband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.
Dokument 2 Gunnar Carlsson 1998-4-28 NTF-kansliet Rev 23-9-5 Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Hastighetens betydelse för olycksrisken och olyckornas konsekvenser har visats i en stor mängd
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merLuftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?
Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Christer Johansson Professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet & Miljöutredare
Läs merGå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Läs merAKTIV MOBILITET - ETT GRATIS HÄLSOPILLER -
AKTIV MOBILITET - ETT GRATIS HÄLSOPILLER - 180323 Hållbart resande väst, nätverksträff Lennart Persson Kontorschef, Trivector Göteborg 1 AGENDA Inledning Hälsa på teknik! (5 min) PASTA är bra för hälsan?
Läs merCykling i ett folkhälsoperspektiv
Cykling i ett folkhälsoperspektiv Peter Schantz Mittuniversitetet, Östersund & FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö, GIH, Stockholm Changes in Prevalence of Adult Obesity >= 25% 20-24% 15-19% 10-14%
Läs merCyklingens hälsoeffekter i Stockholm
1 PM :91 Ulf Eriksson Lena Smidfelt Rosqvist -12-01 Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm en utredning med HEAT Sammanfattning Syftet med denna utredning är att studera cyklandets utveckling till och från
Läs merEffekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI
Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Upplägg Hastigheter i tätort idag resultat från NTFs och VTIs uppföljning Hastighetens betydelse för en
Läs merHÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET
HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET Erik Stigell, PhD, trafikkonsult Trivector Nationella cykelkonferensen Östersund 2018-05-23 FRÅGA: VARFÖR SKA VI MÄTA CYKELTRAFIKENS HÄLSOEFFEKTER?
Läs merModeller komplement eller ersättning till mätningar?
Modeller komplement eller ersättning till mätningar? Svar: Absolut nödvändigt komplement! Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms
Läs merSvar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län
1(8) Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län Ärendet Länsstyrelsen i Stockholms län har överlämnat ett förslag till
Läs merOm äldre (65 och äldre)
Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det
Läs merGrunderna i epidemiologi.
Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi
Läs merEnergiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.
Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar
Läs merLite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND
Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel
Läs merArbetsgång
Mätning eller beräkning? Behov och användningsområden av regionala emissionsdatabaser Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Räcker inte att mäta Kontroll av gränsvärden Trendanalys
Läs merDagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1
Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning
Läs merPeter Groth Folkhälsostrateg Centrum för folkhälsa och miljö Region Skåne
Peter Groth Folkhälsostrateg Centrum för folkhälsa och miljö Region Skåne Definition av hälsa - WHO 1948: Hälsa är ett tillstånd av fullständig fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte endast
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE STADSPLANERING AKTIV MOBILITET RÄDDAR LIV I ÖSTERGÖTLAND
HÄLSOFRÄMJANDE STADSPLANERING AKTIV MOBILITET RÄDDAR LIV I ÖSTERGÖTLAND ULF ERIKSSON, KOSTERHAVETS EKOBOD ULF.ERIKSSON@KOSTERHAVETSEKOBOD.SE, TEL 0736 793 045 2 GÖR DET LÄTTARE ATT GÖRA RÄTTARE SVERIGES
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merHÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR
HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR Utbildningsdag 25 oktober 2016 Varberg Titus Kyrklund Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 1 Upplägg av presentationen Vilka är källorna
Läs merÄr trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier
Läs merEPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN
Luftföroreningar och hälsa EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN Luftföroreningar Vart tar de vägen? Traditionell syn på inhalerade partiklars öde Transporteras
Läs merFärdvägsmiljöernas betydelse för ökad cykling. Peter Schantz dr med sc, professor
Färdvägsmiljöernas betydelse för ökad cykling Peter Schantz dr med sc, professor Föreläsning för Föreningen Sveriges Stadsbyggare i Sundsvall den 17 maj 2017 samverkan fysisk aktivitet folkhälsa hållbar
Läs merLevnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk
Läs merSKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR
SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet
Läs merVi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera
Vi är rädda för att vi inte vet vad vi ska säga Vi är rädda för svaret och hur vi ska reagera Vi är många gånger rädda för att säga fel saker Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den
Läs mer2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar
5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda
Läs mer-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!
23 november 2017 Miljöhälsorapport Stockholms län 2017 Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön! -Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön! Antonios Georgelis antonios.georgelis@sll.se www.camm.sll.se
Läs merMed åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni
Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre
Läs merOskyddade Trafikanter
Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och
Läs merDe äldres hälsoutveckling
Framtidens äldreomsorg behov och finansiering De äldres hälsoutveckling Mårten Lagergren Gysinge 5 oktober 2011 De fyra åldrarna Funktionsförmåga Nivå för oberoende 1:a 2:a 3:e 4:e åldern åldern åldern
Läs merSKL 3 dec 2014. Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling
SKL 3 dec 2014 Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling Region Skånes klimatberedning 2007-2009 Strategiskt program för klimatarbete, Region Skåne Flera
Läs merEPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)
EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen
Läs merStudiedesign: Observationsstudier
Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie
Läs merAterosklerosens olika ansikten
Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang
Läs merReviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen
Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen 2018-06-19 Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras inte i Göteborgsregionen Dygnsvärden av NO 2 (98-percentil)
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 24/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Exponering för luftföroreningar i Skåne, och risk för stroke Anna Oudin Kristina Jakobsson Exponering för luftföroreningar i Skåne, och risk för stroke
Läs merINVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?
INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras
Läs merEn dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade
Ö Hallberg 2009-05-26 B 1 En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Örjan Hallberg, Hallberg Independent Research, Trångsund Inledning Statistiska Centralbyrån har sedan 1960-talet utgivit
Läs merÖkat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003
Ökat antal dödsfall vid värmeböljor Excess mortality in France 2003 Effekt av prevention Värmebölja i Frankrike 2012 Drygt 1000 extra dödsfall kunde förväntas Nationell plan med preventiva åtgärder hade
Läs merKunskap och forskning
Kunskap och forskning Kvarts, asbest, dieselavgaser, radon Maria Albin, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet Kvarts, dieselavgaser, asbest, radon Vilka sjukdomar? Vilka nivåer ger ökad risk?
Läs merBefolkningen i Stockholms län lever allt längre. För förs
1 Hälsoutvecklingen i Stockholms län 1.1 Den ökande livslängden Aldrig förr har medellivslängden varit längre i Stockholms län än i riket Befolkningen i Stockholms län lever allt längre. För förs ta gången
Läs mer