Cykling i ett folkhälsoperspektiv

Transkript

1 Cykling i ett folkhälsoperspektiv Peter Schantz Mittuniversitetet, Östersund & FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö, GIH, Stockholm

2

3 Changes in Prevalence of Adult Obesity >= 25% 20-24% 15-19% 10-14% <10% No data Note: Data are for ages 18 years and over, based on self-reported weight and height via telephone interview. Obesity is defined as BMI >= Source: Behavioral Risk Factor Surveillance System, NCCDPHP, CDC. Obj. 19-2

4 5-3. Prevalence of Diagnosed Diabetes, Adults 18 years and over, by State, United States Age-adjusted percent <4% 4-4.9% 5-5.9% 6+% Note: 1994: 3-Year Average; 2000: 2-Year Average. Source: Behavioral Risk Factor Surveillance Survey (BRFSS), CDC, NCCDPHP.

5 hur mycket av cykling behövs? vilket ekonomiskt värde? hur kan miljön stötta cykling?

6 hur mycket av cykling behövs? vilket ekonomiskt värde? hur kan miljön stötta cykling?

7

8 positiva effekter 40 % reduktion av risken för typ II diabetes fysisk aktivitet energiomsättning kcal/vecka

9 positiva effekter 40 % reduktion av risken för typ II diabetes fysisk aktivitet energiomsättning

10 positiva effekter 40 % reduktion av risken för typ II diabetes blodprofil: FFA, HDL fysisk aktivitet energiomsättning

11 positiva effekter 40 % reduktion av risken för typ II diabetes fysisk aktivitet energiomsättning kcal/vecka

12

13 Avstånd: 1600 m Tid: 17 min 15 sek Energiomsättning: 106 kilokalorier 8 promenader per vecka: 23 % lägre risk att få typ II diabetes

14

15

16 Avstånd: 1600 m Tid: 17 min 15 sek Energiomsättning: 106 kilokalorier 8 promenader per vecka: 23 % lägre risk att få typ II diabetes

17 slumpmässigt utvalda personer, ålder 20-93, i Köpenhamnsregionen följdes under 14.5 år.

18 slumpmässigt utvalda personer, ålder 20-93, i Köpenhamnsregionen följdes under 14.5 år. Effekten av att cykla till och från arbetet (i snitt 3 tim/vecka) minskade i sig mortaliteten med 28 %. Källa: Andersen et al. Arch Intern Med 160: , 2000

19 mortality risk reduction hours/week of bicycling commuting

20 mortality risk reduction hours/week of bicycling commuting

21 mortality risk reduction morbidity risk reduction hours/week of bicycling commuting

22 hur mycket av cykling behövs? vilket ekonomiskt värde? hur kan miljön stötta cykling?

23 health economics and physically active commuting mortality risk reduction morbidity risk reduction hours/week of bicycling commuting

24 health economics and physically active commuting mortality risk reduction hours/week of bicycling commuting

25 cost-benefit analysis

26

27 Cost-benefit analysis: infrastructure for physically active transports in Hokksund, Hamar and Trondheim (Norway) (Saelensminde 2004) benefit/cost ratios: 4-5

28

29

30 Number of trips per day Mean trip length (km)

31 Denna text och andra om aktiva transporter kan laddas ned från: Läs gärna mer om forksningsprojektet aktiv arbetspendling på Schantz, P WHO sätter ekonomiskt värde på cykling. Svensk Idrottsforskning 3:47-51.

32 hur mycket av cykling behövs? vilket ekonomiskt värde? hur kan miljön stötta cykling?

33 motivation för ett fysiskt aktivt beteende kritisk nivå

34 motivation för ett fysiskt aktivt beteende kritisk nivå

35 individen politik & policy yttre faktorer av betydelse för fysisk aktivitet inre faktorer fysisk aktivitet effekter upplevelser

36 fysisk aktivitet? kvantitet och kvalitet av stödjande miljöer för fysisk aktivitet

37 yttre faktorer färdvägsmiljön fysiska miljön trafikmiljön sociala miljön individen inre faktorer fysisk aktivitet arbetspendling per cykel

38 Stor-Stockholm studieområde: Stockholms innerstad

39 yttre faktorer motverkande faktorer avgaser trängsel i blandtrafik konflikter individen inre faktorer arbetspendling per cykel fysisk aktivitet

40 stimulerande faktorer gröna element skönhet yttre faktorer motverkande faktorer avgaser trängsel i blandtrafik konflikter individen inre faktorer arbetspendling per cykel fysisk aktivitet

41 konklusioner Variationer i färdvägsmiljöer i en innerstad verkar kunna ha stor betydelse för att stimulera respektive motverka beteendet fysiskt aktiv arbetspendling genom cykling. Cykelbanor/-fält separerade från annan trafik och inramade med gröna och vackra miljöer verkar kunna vara effektiva i att stimulera till fysiskt aktiv arbetspendling genom cykling.

42 konklusioner Variationer i färdvägsmiljöer i en innerstad verkar kunna ha stor betydelse för att stimulera respektive motverka beteendet fysiskt aktiv arbetspendling genom cykling. Cykelbanor/-fält separerade från annan trafik, och inramade med gröna och vackra miljöer verkar kunna vara effektiva i att stimulera till fysiskt aktiv arbetspendling genom cykling.

43 E14 Åre Undersåker Järpen 12 km 12 km

44 tack för uppmärksamheten

45 tack för uppmärksamheten