Så kan färdvägsmiljöer stimulera till att gå eller cykla till arbetet eller skolan

Transkript

1 Så kan färdvägsmiljöer stimulera till att gå eller cykla till arbetet eller skolan Lina Wahlgren, Doktor i idrott lina.wahlgren@gih.se FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö Idrotts- och hälsokonventet GIH 2014

2 Innehåll Fysiskt aktiv transport Färdvägsmiljöer FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö ACRES Fysiskt aktiv skolpendling

3 Sammanhang/tidsdomäner för fysisk aktivitet Under fritiden som fritidsaktiviteter Under fritiden som vardagssysslor Under fritiden som transport Under arbetstid som friskvård/inom skolans ämne idrott och hälsa Inom arbetets/skolans ramar i övrigt Schantz 2012

4 L.M. Ericsson cyklade 950 promenerade åkte kollektivt 50 - någon form av motorfordon 79% - fysiskt aktiva arbetspendlare 20% - fysiskt aktiva / passiva arbetspendlare 1% - fysiskt passiva arbetspendlare Gyllenberg 2006 i Schantz 2012

5 Varför fysiskt aktiv arbetspendling? Att cykla till jobbet är något av det smartaste man kan göra. Man får motion medan man tar sig till jobbet och man cyklar med gott miljösamvete. Man sparar pengar och man sparar tid samtidigt som man vårdar sin hälsa och förbättrar sin kondition. ( )

6 Information Media Vägskyltar Socialkulturell miljö Väder Luftkvalité Färdvägsmiljöer och beteende Den social ekologiska modellen Platser där FA kan äga rum Tillgänglighet & Kvalité *Rödljus *Cykelbana *Säkerhet *Estetik Naturlig miljö Utformning av byggd miljö Lagar (t.ex. hastighet) Gener Fysiologi Psykologi Levnadsvanor Ekonomi Utbildning Policy Beteendemiljöer Beteende Upplevelser av miljöer Individ Sallis et al Områden för en aktiv livsstil *FA som rekreation *Hushållsrelaterad FA *Arbetsrelaterad FA *Aktiv transport Tillgänglig Bekväm Attraktiv Säker

7 Färdvägsmiljöer Fysisk miljö (fasta objekt) Trafikmiljö (rörliga objekt) Social miljö (interaktion mellan människor) Väder Ljusförhållanden (naturliga och konstruerade) Schantz 2012

8 Färdvägsmiljöer (#2) Roslagsvägen vid Solna, Stockholm. Foto: P. Schantz Erik Dahlbergsgatan på Gärdet, Stockholm. Foto: P. Schantz Schantz 2012

9 Förutsättningar för aktiv arbetspendling Avstånd (t.ex. Badland et al. 2008) Säkerhet/trygghet (t.ex. Parkin et al. 2008) Stimulerande Män: 9 km Kvinnor: 7 km Stigell 2011; Schantz et al. 2006

10 Påverkan av färdvägsmiljöer Beslutet Volym frekvens, tid/avstånd Intensitet Bibehållande år, liv Välbefinnande Wahlgren 2011; Schantz 2012

11 FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö Peter Schantz Hans Rosdahl Lina Wahlgren Jane Salier Eriksson Professor Forskningsledare Högskolelektor Doktor / vikarierande högskolelektor Doktorand

12 FAAP Fysiskt aktiv arbetspendling i Stor-Stockholm

13 ACRES The Active Commuting Route Environment Scale Helhet Stimulerar eller motverkar Avgas Buller Flödet av motorfordon Hastighet hos motorfordon Hastighet hos cyklister Trängsel i blandtrafik Trängsel bland cyklister Konflikter Cykelbana Trafik: trygg eller otrygg Grönska Fulhet eller skönhet Vägens dragning Backighet Rödljus Färdväg: kort eller lång Wahlgren et al. 2010; Wahlgren 2013

14 Avgas

15 Stor-Stockholms inner- och ytterstad Innerstaden: Gamla stan, Södermalm, Kungsholmen, Vasastan, Norrmalm och Östermalm Copyright: Lantmäteriverket, Gävle

16 Färdvägsmiljöprofiler Ytter Inner Wahlgren & Schantz 2011; Wahlgren 2013

17 Färdvägsmiljöfaktorer simulerar/motverkar Prediktor Utfall Avgas Buller Flödet av motorfordon Hastighet hos motorfordon Hastighet hos cyklister Trängsel i blandtrafik Trängsel bland cyklister Stimulerar eller motverkar Konflikter Cykelbana Grönska Fulhet eller skönhet Vägens dragning Backighet Rödljus

18 Samband Stimulerar Utfall: Miljö som helhet Motverkar Lite Prediktor: Grönska Mycket

19 Multipla samband Prediktor Utfall Avgas Buller Flödet av motorfordon Hastighet hos motorfordon Hastighet hos cyklister Trängsel i blandtrafik Trängsel bland cyklister Stimulerar eller motverkar Konflikter Cykelbana Grönska Fulhet eller skönhet Vägens dragning Backighet Rödljus

20 Stimulerande och motverkande faktorer Prediktor Inner Ytter Avgas Buller Flödet av motorfordon Hastighet hos motorfordon Hastighet hos cyklister Trängsel i blandtrafik Trängsel bland cyklister Konflikter Cykelbana 0.07 Grönska Fulhet eller skönhet Vägens dragning Backighet Rödljus Wahlgren & Schantz 2012; Wahlgren & Schantz 2014

21 Fysiskt aktiv skolpendling ( )

22 Dang et al s. 15 Skola Idrott Hälsa (SIH)

23 Dang et al s. 15 Skola Idrott Hälsa (SIH) (#2)

24 bil, moped elcykel gå eller cykla tillsammans med förälder eller anda skolkamrater Transportalternativ Passiv Kombination: passiv och aktiv *Med sällskap *Självständigt Semi-aktiv Aktiv *Med sällskap *Självständigt om vikten av FA, aktiv tranport och miljön inkomst, tillgång till bil och yrke (socioekonomisk status) Schantz & Ek 2012 s. 40 Yttre Faktorer Distans Trafiksäkerhet Byggd miljö Social interaktion Skola mångfald inom området, grad av urbanisering, effektiv färdväg Förälder/Vårdnadshavare Egna transport behov Attityder Uppfattningar Egenskaper kamrater som går eller cyklar, många andra barn i området, offentliga samhällets åsikter kring transport och barn Faktorer som påverkar valet av och alternativ till transport till skolan för barn och ungdomar gå eller cykla till tågstation eller busshållplats därefter passiv transport till skolan storlek, policy Barn/Ungdom Kön Ålder Grad av självständighet Fysisk förmåga Egna attityder och uppfattningar om aktiv transport Beslut om tranportsätt om trafiksäkerhet, personlig säkerhet och barnets förmåga

25 Svenska projekt för aktiv transport Nationellt Centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) På egna ben Trafikkontoret i Göteborgs Stad Vänlig väg till skolan Malmö Stad Säkra skolvägar Huddinge kommun Lidingö Stad Gå och cykla till skolan Eskilstuna Kommun Gävleborgs län Barn i trafiken Stockholm Stad Trafikkalendern Schantz & Ek 2012 s. 43

26 Internationella organisationer för aktiv tranport Safe Routes to School (SRTS) Walking School Bus Living Streets Bicycle Network Transport, Health and Environment Pan-European Programme (PEP) International Walk to School (IWALK) Schantz & Ek 2012 s. 43

27 Referenser Badland, H.M. et al. (2008) Travel behavior and objectively measured urban design variables: Associations for adults traveling to work. Health Place. 14 p Dang,P. et al. (2006) Tiden talar för fysiskt aktiv skolpendling. Svensk idrottsforskning (15):3, s Parkin, J. et al. (2007) Barriers to cycling: an exploration of quantitative analyses. In: Horton, D., Rosen, P. & Cox, P. (eds). Cycling and Society. Aldershot, UK: Ashgate. pp Sallis, J.F. et al. (2006) An ecological approach to creating active living communities. Annu Rev Public Health. 27 p Schantz, P. et al. (2006) Kan fysiskt aktiv arbetspendling bli en "folkrörelse"? Svensk idrottsforskning (15):3, s Schantz, P. (2012) Om färdvägsmiljöers betydelse för gång, cykling, hälsa och välbefinnande. Trafikverket. Schantz, P. & Ek, S. (2012) Vandrande skolbuss är bättre än skjuts. Svensk idrottsforskning (21):3, s Stigell, E. (2011) Assessment of active commuting behaviour walking and bicycling in Greater Stockholm. Avhandling. Örebro Universitet.

28 Referenser (#2) Wahlgren, L. et al. (2010) The active commuting route environment scale (ACRES): development and evaluation. IJBNPA 2010, 7:58 doi: / Wahlgren, L. & Schantz, P. (2011) Bikeability and methodological issues using the active commuting route environment scale (ACRES) in a metropolitan setting. BMC Medical Research Methodology 2011, 11:6 doi: / Wahlgren, L. (2011) Studies on Bikeability in a Metropolitan Area Using the Active Commuting Route Environment Scale (ACRES). Avhandling. Örebro Universitet. Wahlgren, L.& Schantz, P.(2012) Exploring bikeability in a metropolitan setting: stimulating and hindering factors in commuting route environments. BMC Public Health 2012, 12: 168 doi: / Wahlgren, L. (2013) Upplevelser av färdvägsmiljöer vid arbetspendlig med cykling. Idrottsform.org. Wahlgren, L. & Schantz, P. (2014) Exploring Bikeability in a Suburban Metropolitan Area Using the Active Commuting Route Environment Scale (ACRES). Int. J. Environ. Res. Public Health 2014, 11(8), s doi: /ijerph