Cyklingens värde för folkhälsan

Transkript

1 FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö vid GIH Cyklingens värde för folkhälsan Peter Schantz professor, dr med sc Föreläsning SKL Nationell Cykelkonferens Östersund 23 maj 2018

2 Cyklingens värde för folkhälsan Miljömässigt välbefinnande - färdvägsmiljöer Motverka sjukdomar Förlänga livet Bättre luft Minskat buller Mindre växthusgaser

3 WHO:s definition av hälsa 1948: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro av sjukdom eller skröplighet.

4 förekomst av sjukdomar/ grad av sjuklighet ingen många/ hög

5 förekomst av sjukdomar/ grad av sjuklighet ingen många/ hög

6 välbefinnande högt förekomst av sjukdomar/ grad av sjuklighet ingen många/ hög lågt

7 välbefinnande högt förekomst av sjukdomar/ grad av sjuklighet ingen många/ hög högt ovälbefinnande

8 Färdvägsmiljö Miljödomän: fysisk trafik social väder ljus Skattning: otrygghet trygghet: trafik Skattning: otrygghet trygghet: andra orsaker Skattning: motverkande stimulerande Miljömässigt ovälbefinnande välbefinnande under gång och cykling

9 Färdvägsmiljö Miljödomän: fysisk trafik social väder ljus Skattning: otrygghet trygghet: trafik Skattning: otrygghet trygghet: andra orsaker Skattning: motverkande stimulerande Beteendet gång och cykling: färdvägsval, duration, frekvens och intensitet Miljömässigt ovälbefinnande välbefinnande under gång och cykling

10 Färdvägsmiljö Miljödomän: fysisk trafik social väder ljus Skattning: otrygghet trygghet: trafik Skattning: otrygghet trygghet: andra orsaker Skattning: motverkande stimulerande Beteendet gång och cykling: färdvägsval, duration, frekvens och intensitet Miljömässigt ovälbefinnande välbefinnande under gång och cykling

11 Färdvägsmiljö Miljödomän: fysisk trafik social väder ljus Skattning: otrygghet trygghet: trafik Skattning: otrygghet trygghet: andra orsaker Skattning: motverkande stimulerande Beteendet gång och cykling: färdvägsval, duration, frekvens och intensitet Miljömässigt ovälbefinnande välbefinnande under gång och cykling

12 Färdvägsmiljö Miljödomän: fysisk trafik social väder ljus Skattning: otrygghet trygghet: trafik Skattning: otrygghet trygghet: andra orsaker Skattning: motverkande stimulerande Beteendet gång och cykling: färdvägsval, duration, frekvens och intensitet Miljömässigt ovälbefinnande välbefinnande under gång och cykling

13 Rapport 2012:157

14 Rapport 2012:157

15 fysisk aktivitet folkhälsa hållbar utveckling

16 fysisk aktivitet folkhälsa Förtida dödlighet hållbar utveckling

17 fysisk aktivitet folkhälsa hållbar utveckling Duration Frekvens Intensitet

18 fysisk aktivitet folkhälsa hållbar utveckling Duration Frekvens Intensitet -- tidsrymd: dag, vecka, månad, år, decennier.

19 Intensitet?

20 Relativ risk för förtida död av alla olika skäl i relation till energiförbrukning vid fysisk aktivitet på fritiden hos män med stillasittande arbeten Energiförbrukning, < kcal/vecka Relativ risk Paffenbarger, R.S., Hyde, R.T., Wing, A.L. & Hsieh, C Physical activity, all-cause mortality, and longevity of college alumni. The New England Journal of Medicine 314:10:

21 Relativ risk för förtida död av alla olika skäl i relation till energiförbrukning vid fysisk aktivitet på fritiden hos män med stillasittande arbeten Energiförbrukning, < kcal/vecka Relativ risk Paffenbarger, R.S., Hyde, R.T., Wing, A.L. & Hsieh, C Physical activity, all-cause mortality, and longevity of college alumni. The New England Journal of Medicine 314:10: Manliga arbetspendlare Energiomsättning genom aktiv arbetspendling (kilokalorier/vecka) Februari Maj September November Cyklister

22 Relativ risk för förtida död av alla olika skäl i relation till energiförbrukning vid fysisk aktivitet på fritiden hos män med stillasittande arbeten Energiförbrukning, < kcal/vecka Relativ risk Paffenbarger, R.S., Hyde, R.T., Wing, A.L. & Hsieh, C Physical activity, all-cause mortality, and longevity of college alumni. The New England Journal of Medicine 314:10: Manliga arbetspendlare Energiomsättning genom aktiv arbetspendling (kilokalorier/vecka) Februari Maj September November Cyklister

23 Relativ risk för typ 2 diabetes för kvinnor som promenerade men inte var fysiskt aktiva på mer ansträngande sätt på fritiden METtimmar/vecka Relativ risk Hu FB, Sigal RJ, Rich-Edwards JW, Colditz GA, Solomon CG, Wilett WC, Speizer FE & Manson JE Walking compared with vigorous physical activity and risk of type 2 diabetes in women: a prospective study. JAMA 282(15):1433 9

24 Relativ risk för typ 2 diabetes för kvinnor som promenerade men inte var fysiskt aktiva på mer ansträngande sätt på fritiden METtimmar/vecka Relativ risk Hu FB, Sigal RJ, Rich-Edwards JW, Colditz GA, Solomon CG, Wilett WC, Speizer FE & Manson JE Walking compared with vigorous physical activity and risk of type 2 diabetes in women: a prospective study. JAMA 282(15): Kvinnliga arbetspendlare Metabol aktivitet genom aktiv arbetspendling (MET-timmar per vecka) Februari Maj September November Cyklister

25 Relativ risk för typ 2 diabetes för kvinnor som promenerade men inte var fysiskt aktiva på mer ansträngande sätt på fritiden METtimmar/vecka Relativ risk Hu FB, Sigal RJ, Rich-Edwards JW, Colditz GA, Solomon CG, Wilett WC, Speizer FE & Manson JE Walking compared with vigorous physical activity and risk of type 2 diabetes in women: a prospective study. JAMA 282(15): Kvinnliga arbetspendlare Metabol aktivitet genom aktiv arbetspendling (MET-timmar per vecka) Februari Maj September November Cyklister

26 Rapport 2015:153

27

28

29 Forskning i samverkan mellan GIH, Stockholms och Umeå universitet, Stockholms stads miljöförvaltning samt WSP

30

31 Antal individer som har arbetspendlat med olika färdsätt: Antal individer med nuvarande beteende Antal individer vid alternativt beteende Cykling Gång Kollektivtrafik Bil Medpassagerare i bil

32 Antal individer som har arbetspendlat med olika färdsätt: Antal individer med nuvarande beteende Antal individer vid alternativt beteende Cykling Gång Kollektivtrafik Bil Medpassagerare i bil

33 Antal individer som har arbetspendlat med olika färdsätt: Antal individer med nuvarande beteende Antal individer vid alternativt beteende Cykling Gång Kollektivtrafik Bil Medpassagerare i bil Hur många av de som tar bil till arbetet i Stor-Stockholm har ett avstånd som de kan cykla på max 30 minuter?

34 Antal individer som har arbetspendlat med olika färdsätt: Antal individer med nuvarande beteende Antal individer vid alternativt beteende Cykling Gång Kollektivtrafik Bil Medpassagerare i bil Hur många av de som tar bil till arbetet i Stor-Stockholm har ett avstånd som de kan cykla på max 30 minuter? nya cyklister

35 Antal individer som har arbetspendlat med olika färdsätt: Antal individer med nuvarande beteende Antal individer vid alternativt beteende Cykling Gång Kollektivtrafik Bil Medpassagerare i bil

36 Antal individer som har arbetspendlat med olika färdsätt: Antal individer med nuvarande beteende Antal individer vid alternativt beteende Cykling Gång Kollektivtrafik Bil Medpassagerare i bil nya cyklister medelavstånd: medelhastighet: medeltid: 3,4 km 14,0 km/tim 14,5 min

37 Beräknad procentuell reduktion i NOxkoncentration genom minskade utsläpp från trafiken vid 30 minuters scenariot. - oförändrade

38 Förbättringen av luften i Stockholms län skulle rädda 60 liv årligen inom befolkningen.

39 Förbättringen av luften i Stockholms län skulle rädda 60 liv årligen inom befolkningen.

40 Cyklingens värde för folkhälsan Miljömässigt välbefinnande - färdvägsmiljöer Motverka sjukdomar Förlänga livet Bättre luft Minskat buller Mindre växthusgaser

41 Cyklingens värde för folkhälsan Miljömässigt välbefinnande - färdvägsmiljöer Motverka sjukdomar Förlänga livet Bättre luft Minskat buller Mindre växthusgaser

42 Tack för er uppmärksamhet!