VAR SKA DEN FÖRLÅTANDE CYKELBANEBELÄGGNINGEN PLACERAS? METOD FÖR ATT PRIORITERA DE VIKTIGASTE PLATSERNA

Transkript

1 VAR SKA DEN FÖRLÅTANDE CYKELBANEBELÄGGNINGEN PLACERAS? METOD FÖR ATT PRIORITERA DE VIKTIGASTE PLATSERNA Erik Stigell, Trivector Annika Nilsson, Trivector Sara Malm, Trivector Ett projekt finansierat av Skyltfonden

2 BAKGRUND: NOLLVISIONEN Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet Vägtransportsystemets utformning och funktion behöver därför anpassas till de krav som följer av detta. Nollvisionen omfattar även cyklister 2

3 CYKLISTER SKADAS ALLVARLIGT TILL FÖLJD AV VÄGMILJÖN Källa: VTI rapport 801 Trafikverket (2014). Säkrare cykling, Gemensam strategi för år , version 1.0 3

4 HUR FÅR VI FÄRRE ALLVARLIGT SKADADE CYKLISTER? I första hand bör vi förbygga själva olyckan men det är inte alltid möjligt. I andra hand bör vi minska islagsenergin för de olyckor som sker. Minskar islagsenergin minskas också skadorna på kroppen. Trafikverket (2014). Säkrare cykling, Gemensam strategi för år , version 1.0 4

5 HUR KAN ISLAGSENERGIN MINSKAS? Islagsenergin kan minskas på i princip två sätt: Informera alla riskgrupper av cyklister att de bör ha särskilda stötupptagande skyddskläder, (= ett omfattande informationsarbete) Utrusta vägarna man cyklar på med en beläggning som tar upp en del av islagsenergin. (= ett omfattande ombyggnadsarbete) 5

6 FÖRLÅTANDE BELÄGGNING FÖR CYKELBANOR FINNS! Svenska forskare på RISE har redan tagit fram och testat stötupptagande beläggningsmaterial men den förlåtande cykelbanebeläggningen är ännu så länge dyrare än traditionella beläggningar och kan därför inte läggas ut överallt Vilka platser som är lämpliga och hur man ska bedöma vilka platser som är mest prioriterade är inte undersökt. Källa: Wallqvist, V. et al (2016) New functional pavements for pedestrians and cyclists 6

7 SYFTE MED PROJEKTET Syftet med projektet är att ta fram en metod som hjälper väghållare att hitta platser att prioritera för utplacering av förlåtande cykelbanebeläggning. Med förlåtande cykelbanebeläggning menar vi en beläggning som tar upp en del av islagsenergin vid ett fall från t.ex. en cykel, energi som annars skulle tagits upp av människokroppen och skadat den. Källa: Wallqvist, V. et al (2016) New functional pavements for pedestrians and cyclists. Bilder från testbanan ASTAZero 7

8 UTGÅNGSPUNKTER Att den förlåtande cykelbanebeläggningen i dagsläget är för dyr att lägga ut på alla delar av cykelvägnätet. Att singelolyckornas geografi inte är helt slumpmässig Att vissa platser med viss utformning är farligare än andra Foto: Krister Isaksson, Bicycling 8

9 METODUPPLÄGG Kartläggning av befintlig kunskap om beläggningen och dess egenskaper genom en litteraturstudie och expertintervjuer. Olycks- och platsanalys via Transportstyrelsens databas STRADA för cykelsingelolyckor i fem städer. En metod för att identifiera de prioriterade platserna togs fram Metoden testades sedan i Eskilstuna kommun där resultaten i form av platser jämfördes med erfarna trafikplanerares förslag på prioriterade platser. 9

10 RESULTAT: CYKELBANEBELÄGGNINGENS EGENSKAPER Olika typer av stötdämpande beläggningsmaterial har tagits fram och testats på AstaZero samt i fältmiljö utanför Uppsala av Trafikverket och RISE Friktion och stötdämpande förmåga vid olika temperaturer har testats samt förändringen av den stötdämpande effekten över tiden mm Materialens stötdämpande förmåga, och potential för skadereducerande effekt, har mätts genom den så kallade HIC-metoden, Head Injury Criterion, och befunnits god Eftersom den stötdämpande beläggningen är mjuk bedöms den inte vara lämpad för ytor där fordonstrafik förekommer. En mjuk yta kompakteras av fordonstrafik. 10

11 OLYCKS- OCH PLATSANALYS Cykelsingelolyckor i fem städer analyserades, sk hotspots med många olyckor analyserades utifrån platsernas egenskaper Händelsebeskrivningarna i STRADA analyserades och vanliga riskfaktorer var brant lutning, svängar och interaktion med andra. Stora cykelflöden bidrar till högre risker för singelolyckor, när cyklister väjer för varandra. 11

12 BELÄGGNINGEN LÖSER INTE ALLT Många olyckor beror på halka. Dessa olyckor förebyggs bäst med bättre vinterväghållning. Andra vanliga egenskaper var ojämnt underlag och kantsten. Dessa olycksfaktorer kan man istället bygga bort Ytterligare en olycksfaktor var spår. Platser med spår kan åtgärdas så att cyklisterna korsar spåren vinkelrätt En stor del av olyckorna skedde pga övriga faktorer som inte kunde knytas till platsen. Cykelvägar med många cyklister kan utrustas med beläggning eftersom många kan dra nytta av en stötdämpande beläggning oavsett om olyckan berott på platsens egenskaper eller ej. 12

13 SAMMANFATTNING AV RESULTAT Resultatet visar att den stötdämpande beläggningen bara bör läggas ut i de delar av cykelnätet där biltrafik inte är tillåten dvs cykelbanor och kombinerade gång- och cykelbanor. Inom det bilfria cykelnätet bör man därefter välja platser som har en känd riskabel utformning, tex skarpa kurvor och branta backar och som inte kan byggas bort Därtill bör man välja platser med mycket cykeltrafik eftersom cykelcykelolyckor är vanligare där oavsett om de är kopplade till platsen eller ej. Som en förenklad metod kan man istället söka upp särskilt olycksdrabbade platser (hot spots) genom analys av STRADA-data över flera år. 13

14 METOD FÖR ATT IDENTIFIERA PLATSER ATT LÄGGA UT FÖRLÅTANDE BELÄGGNING PÅ Målgrupp: väghållare Metoden är främst tänkt att tillämpas på en specifik kommun Metoden ska kunna användas för befintligt cykelnät Metoden är en skrivbordsmetod som ska kunna anpassas efter tillgängliga verktyg och indata Målet på lång sikt är att principerna ska appliceras via GIS för den avancerade användaren som även vill använda metoden på framtida nät. För väghållare med lokalkännedom kan metoden användas på ett enklare sätt utan detaljerade indata som utgångspunkt för trafiksäkerhetsdiskussioner. 14

15 SLUTSATS Den framtagna metoden lägger en god grund för att ta fram rekommendationer om vilka platser i cykelnätet som bör prioriteras för utläggning av stötupptagande beläggning. Metoden behöver utvecklas ytterligare baserat på ny forskning om beläggningens egenskaper, kostnad samt metod för utläggning Foto: SP/RISE. Foto: Solaroad 16

16 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! Erik Stigell 17