Samverkan för säker cykel o mopedtrafik

Transkript

1 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Samverkan för säker cykel o mopedtrafik Johan Lindberg Jörgen Persson

2 Strategi för ökad och säker cykling Nystart Nollvisionen: Viktigt att berörda aktörer tar sin del av ansvaret för ökad och säker cykling Trafikverket har ansvar för att leda samverkan av trafiksäkerhetsarbetet inom vägtrafiken Säker cykling är en av tre prioriterade utmaningar! 2

3 Nationell samverkan för säker vägtrafik GNS Väg Gruppen för Nollvisionen i Samverkan Samverkansgrupp Säker gångtrafik Samverkansgrupp Säker cykling och mopedtrafik Samverkansgrupp Säker yrkestrafik Samverkansgrupp Säker fyrhjulings- o traktortrafik Samverkansgrupp Säker motorcykeltrafik

4 Ökad cykling i ett hållbart samhälle! Kopplar till många mål i Agenda 2030 Ökad hälsa och livskvalitet Minskar risken att dö i förtid Ren luft och inget buller Klimatsmart + Ekonomiskt 26 omkom och över 2000 får invalidiserande skador som cyklister gånger högre skaderisk och 10 gånger högre dödsrisk jämfört med bil - Betydande del av hälsovinsterna försvinner i trafikskador 4

5 Nollvisionen en förutsättning för en hållbar och attraktiv cykling Hållbara cykling måste vara säker Säker cykling definieras genom Nollvisionen Nollvisionen uppnås via uppsatta etappmål 5

6 Hållbara cykling måste vara säker Agenda 2030, delmål 3.6: Till 2020 halvera antalet dödsfall och skador i trafikolyckor i världen Agenda 2030, delmål 11.2: Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra transportsystem för alla God bebyggd miljö, precisering Hälsa och säkerhet: Människor utsättas inte för oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker Europaparlamentet (resolution 2011): Halvera antalet dödsolyckor i trafiken mellan Minska antalet omkomna fotgängare och cyklister med 50 % Minska antalet personer med livshotande skador med 40 % 6

7 Säker cykling definieras genom Nollvisionen Riksdagen, oktober 1997: Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet samt att vägtransportsystemets utformning, funktion och användning skall anpassas till de krav som följer av detta. 7

8 Ett säkert system består av flera icke utbytbara delar Nollvisionen: Planera för att olyckor sker och hantera energin i kollisionen Normal körning Krasch oundviklig 8

9 Ett säkert system exemplet kollision cykel - bil = 3 Upp till 95 % reduktion av mycket allvarliga skador Vägen Säker utformning Anpassade hastigheter Fordonet Autobroms Vänlig front Cyklisten Cykelhjälm

10 Syfte Gemensam inriktning för säker cykel och mopedtrafik 2018 Systematisera och där det är möjligt samordna säkerhetsarbetet och därmed öka säkerheten för både cyklister o mopedister. Detta sker främst genom att inriktningen: beskriver nuvarande kunskapsläge beskriver målsättning pekar ut prioriterade insatsområden beskriver inledande ambitioner att bidra identifierar kunskapsbrister och klargör behovet av ytterligare FOI-insatser klargör hur uppföljning ska ske Inriktningen ska vara ett hjälpmedel i verksamhetsplaneringen för statliga myndigheter, kommuner, organisationer och andra aktörer inom området. 10

11 Deltagare COM 2018 Gemensam inriktning för säker cykel och mopedtrafik Trafikverket Transportstyrelsen Polisen Svensk cykling Cykelfrämjandet Jörgen Persson projektledare, Johan Lindberg Niclas Nilsson Ursula Eriksson Klas Elm Lars Strömgren McRF Per Johansson Cykel Motor och Sportfackhandlarna Berit Gibbs Cycleurope Sverige AB Claes Alstermark Stockholms stad Joakim Boberg Västerås stad Jenny Bergström Uppsala Tove Västibacken, Daniel Fritz Eskilstuna Linköping Folksam Länsförsäkringar NTF STR RISE Safer VTI Trivector Chalmers Industriteknik (CIT) Konsumentverket Petter Skarin Per-Erik Hahn Helena Stigson sekr Maria Wedin Susanne Gustafsson Jimmy Ceihagen Viveca Wallqvist Tania Dukic Willstrand Anna Niska, Jenny Eriksson dag Erik Stigell Anna Carlsson Helena Nilsson/ Jonas Eriksson 11

12 Tidplan/upplägg COM 2018 Initiera Förstå situationen Objektiva fakta Vad vet vi tillsammans? Olycksutveckling, Elcyklar, Indikatorer Möte 1: 19 april uppstartsmöte, fakta Möte 2: 8 juni, fakta forts, avgränsningar Nationell o andra länders cykelstrategier, Safety in Numbers Internprocess Forma inriktning Prioriterade insatsområden Ambitioner att bidra Målsättning, Avgränsning, Bristbeskrivning, Underhåll, Prioriterade insatsområden Möte 3: 1 sept prioriterade insatsområden Möte 4: 2-3 okt utkast text o ambitioner att bidra Effektsamband, Infrastruktur VGU, Regler, Trim, ITS, Försäkringsskydd, PASTA Utkast 24 nov seminarium, effekter av cykelhjälm Agenda 2030, Aktiv mobilitet, Cykelhjälmlags effekt på cyklande/ Riskkompensation Gemensam inriktning Cykel och Nollvisionen, Ambitioner att bidra Möte 5: 16 jan ambitioner att bidra Möte 6: 10 april slutmöte 12

13 Prognostiserat antal allvarligt skadade fördelat efter trafikantkategori, Cyklister Personbilister Källa: Strada. Data har justerats bakåt i tiden för sjukhus som då ännu ej börjat rapportera, samt rutinförändringar fr om

14 Målsättningar cykel

15 15 Målsättningar moped

16 Antalet omkomna oskyddade fördelat efter färdsätt och väghållare, Källa: Trafikverket

17 Antalet allvarligt skadade oskyddade* fördelat efter färdsätt och väghållare, * Skadade i vägtrafikolyckor (ej gående singel) Källa: Transportstyrelsen (uppräknat material)

18 Trafiksäkerhetsindikatorer Indikator Utgångsläge Nuläge 2017 Mål 2020 Antal omkomna Antal allvarligt skadade Hastighet, statligt 43 % 45 % 80 % 2. Hastighet, kommunalt 64 % (2012) 67 % 80 % 3. Nykter trafik 99,71% 99,74 % 99,90 % 4. Bältesanvändning 96 % 98 % 99 % 5a. Användning cykelhjälm 27 % 44 % 70 % 5b. Användning mopedhjälm 96 % 98 % 99 % 6. Säkra personbilar 20 % 72 % 80 % 7. Ökad regelefterlevnad mc - - mål saknas 8. Säkra statliga vägar 50 % 76 % 90 % 9. Säkra GCM-passager 19 % 27 % 35 % 10. Drift och underhåll av cykelvägar 18 % 36 % 70 % 11. Systematiskt trafiksäkerhetsarbete ISO mål saknas 18

19 Möjligheter 19

20 Utmaningar 20

21 Utmaningar Många allvarligt skadade cyklister till följd av halka Källa: VTI Rapport

22 Utmaningar 22

23 Utveckling av andel trimmade mopeder i dödsolyckor * (99 omkomna) 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 67% 69% 56% 50% 50% 33% 36% 32% 33% 25% 19% 17% 10% * trimmade okänt Andelen trimmade mopeder i dödsolyckor har minskat * Uppgifter för 2017 är preliminära Källa: Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor 23

24 Utmaningar- ökad hjälmanvändning 24

25 Prioriterade insatsområden Säker infrastruktur Fortsatt hastighetsöversyn Säkra GCM-passager (30km(h) Anpassning utifrån krav på säker cykling (separering) Drift och underhåll med god kvalité GCM-vägar av med god kvalitet på DoU Säkra cyklar, mopeder Ökad användning av vinterdäck, belysning Minskad möjlighet till trim o tekniska brister Säkra personbilar, tunga fordon Bilutveckling/implementering för säkert samspel med oskyddade Tex autobroms, mer förlåtande fordonsfronter och detektion av oskyddade Ökad användning av hjälm och annan skyddsutrustning Beteendepåverkande insatser Distraktion/ alkohol/ hastighet FOI: Mer samordnad och tillgänglig kunskap och forskning, fortsatt utveckling av effektsamband, skyddsutrustning, IT, ABS mm 25

26 Organisationer som står bakom inriktningen Trafikverket Transportstyrelsen Polisen Konsumentverket SKL Västerås stad Uppsala Eskilstuna Linköping McRF Cykel Motor och Sportfackhandlarna Folksam Länsförsäkringar NTF STR RISE Safer Chalmers Industriteknik VTI 26

27 Hur går vi vidare? Angeläget att med inriktningen som grund att gå vidare med arbetet för att öka säkerheten för cyklister I ett särskilt PM finns alla deltagande organisationers inledande ambitioner att bidra 27

28 Att diskutera: Olika syn på frågan om att lyfta cyklingens hälsorisker Några som valt att inte skriva under inriktningen Safety In Numbers Studie av cykelhjälmars effekt på cyklandet Elcykel och säkerhet 28

29 29