NTF:s verksamhetsinriktning (Fastställd av NTF:s kongress )

Transkript

1 NTF:s verksamhetsinriktning (Fastställd av NTF:s kongress )

2 Detta är NTF: NTF En trafiksäkerhetsorganisation NTF bildades 1934 på initiativ av den dåvarande kommunikationsministern. Syftet var att verka för höjd trafikkultur och ökad trafiksäkerhet i Sverige, främst på gator och vägar. Från början var en stor del av NTF:s arbete inriktat på trafiksäkerhetsundervisning i skolan. Trafiksäkerhetsarbetet har bedrivits sedan dess med varierande inriktning. Idag är NTF en fri, självständig och idéburen organisation som arbetar för en säker trafik. NTF arbetar på ideell och demokratisk grund genom folkrörelser, organisationer, samhällsinstitutioner, företag och enskilda. Organisatoriskt består NTF av ett gemensamt kansli, 20 länsförbund och ett 50 tal nationella medlemsorganisationer. I NTF:s länsförbund finns dessutom ett stort antal lokala medlemsorganisationer, trafiksäkerhetsföreningar och nätverk. NTF:s verksamhetsidé NTF arbetar för att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. NTF utgör en sammanhållande kraft för medlemsorganisationer och nätverk. NTF:s opinionsbildning ska öka politikers, myndigheters, organisationers, företags och enskilda medborgares förmåga och vilja att ställa krav på och själva bidra till bättre trafiksäkerhet och folkhälsa. Genom NTF:s lokala förankring, närheten till människan och medlemsorganisationerna är vi en attraktiv samarbetspartner för trafiksäkerheten i hela Sverige. Framtida utmaningar och utveckling av organisationen Förutom de utmaningar som ligger i de övergripande trafiksäkerhetsmålen ställs NTF inför andra prövningar. NTF har genomgått och genomgår fortfarande stora förändringar avseende organisationens uppbyggnad för att möta förändringar i omvärlden. Minskade bidrag och andra intäkter påverkar naturligtvis möjligheten att bedriva verksamhet men det påverkar också relationen till NTF:s medlemsorganisationer. Det är angeläget att vi är öppna, ärliga och tydliga med alla de förändringar i organisation och arbetssätt som genomförs och vilka konsekvenser dessa får, både inom organisationen och gentemot våra externa kontaktytor. Det är viktigt att vi under kongressperioden fortsätter arbetet med att finna nya finansieringsvägar för att vi långsiktigt ska klara verksamheten och kunna vara ett stöd till NTF:s medlemsorganisationer i vår gemensamma strävan för en säker trafik. Vi ska också dra lärdom av de satsningar på nya intäkter som gjorts hittills, t ex Säker Trafik AB som inte längre existerar som företag men vars tjänster även framöver kommer vara tillgängliga för marknaden och viktiga inkomstkällor för NTF förbunden. För verksamhetsåret 2014 har Trafikverket beviljat ett omställningsbidrag till NTF på 3 mnkr vars syfte är att ge organisationen möjlighet till fortsatt utveckling. NTF har en strävan att vara en kunskapsorganisation och den ambitionen kvarstår. Med en begränsad ekonomi är det svårt att göra större investeringar i kompetensutveckling. Vi måste därför där det går tillägna oss kunskaper inom ramen för våra verksamheter. Detsamma gäller för opinionsbildning, medlemsvård och varumärkesstärkande insatser, de måste i större utsträckning än tidigare läggas in i befintlig verksamhet. NTF ska fortsätta ställa krav på samhället att man ska vara med och finansiera det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet, t ex genom verksamhetsstöd och projektstöd. NTF ska föreslå och bedriva verksamhet med hjälp av andra intäkter, dels för att klara föreningsverksamheten, men också för att även i framtiden behålla positionen som kraftfull och trovärdig opinionsbildare och för att utveckla våra verksamheter som bidrar till en ökad trafiksäkerhet. 2

3 NTF:s prioriteringar för det egna arbetet med trafiksäkerheten Prioriterade trafiksäkerhetsområden NTF är en organisation som arbetar med trafiksäkerhet inom många olika områden och för många olika trafikantgrupper. Insatserna kan variera över tid och anpassas efter olycksutvecklingen eller andra aktuella behov. För att trafiksäkerhetsarbetet ska utvecklas i önskvärd takt krävs en samsyn om de övergripande målen och kunskap om vad som är de viktigaste åtgärderna för att nå dit. Förutom att lyssna på medlemsorganisationer och NTF förbund deltar därför NTF i sammanhang där de strategiska frågorna formuleras och diskuteras. Ett exempel är Gruppen för nationell samverkan(gns) där flera viktiga trafiksäkerhetsaktörer ingår. Genom att ha en verksamhetsinriktning som är i linje med övriga aktörers inriktning säkerställer vi att NTF har en verksamhet med utgångspunkt i samhällets behov och förväntningar. Kombinerar vi detta med NTF organisationens förutsättningar så har vi tillsammans goda möjligheter att påverka utvecklingen inom en rad mycket viktiga områden. Tre olika områden med hög trafiksäkerhetspotential och en speciellt utsatt trafikantkategori prioriteras: Rätt hastighet på vägen Ökad användning av skyddssystem Ökad trafiknykterhet (alkohol och andra droger) Oskyddade trafikanter Rätt hastighet på vägen Hastigheten är avgörande både för en förares möjligheter att undvika en olycka och för en olyckas konsekvenser. För hög hastighet är därmed en av de starkast bidragande orsakerna till att människor dödas och skadas i trafikolyckor. Genom att anpassa hastighetsgränser efter vägens säkerhetsstandard och genom att få förare att anpassa hastigheten till dessa gränser och till trafikmiljön i övrigt, uppnås det bästa bidraget till en ökad trafiksäkerhet. Att respektera hastighetsgränserna är också bra för miljön. Om alla trafikanter följer hastighetsgränserna minskar koldioxidutsläppen med ca ton per år. För NTF är det därför av hög prioritet att verka för att trafiksäkerhetsargumenten väger tungt vid lokala beslut om vilka hastighetsgränser som ska gälla. Det är också viktigt att arbeta för att förare av personbilar, tunga fordon, motorcyklar och mopeder anpassar sin hastighet till gällande hastighetsgränser och till andra rådande förhållanden, t.ex. sikt, väder och väglag. Det är också viktigt att nya motorfordon utrustas med stödsystem som hjälper föraren att hålla rätt hastighet. 3

4 Ökad användning av skyddssystem Bilbälte, bilbarnskydd och krockkuddar utgör vid en olycka de viktigaste skyddssystemen i bilar och bussar. Om man använder bilbälte i en personbil halveras risken att dödas i en olycka. De flesta bilisterna använder bilbälte men det är fortfarande runt 4 procent i framsätet och ca 16 % i baksätet som inte gör det. Trots den lilla andelen icke användare är ca 30 procent av de bilförare och passagerare som dödas i trafikolyckor obältade. Det är därför avgörande för en fortsatt positiv utveckling att även de sista procenten börjar använda bälte. Detta kräver attitydpåverkan, bättre utbildning, informationsinsatser, bättre övervakning och bältespåminnare i alla nya bilar. Till skyddssystemen hör också hjälmar avsedda för förare och passagerare på cykel, motorcykel, moped, fyrhjulingar och snöskotrar. Även här kan man konstatera att alltför många skador beror på att man inte använt hjälm eller inte knäppt fast den på korrekt sätt. Bland cyklister är speciellt de äldre utsatta för skallskador som skulle kunna förhindras med hjälm. Det finns också en relativt outnyttjad potential när det gäller skyddskläder för cyklister och mopedister. Här krävs ökad hjälmanvändning, bättre utbildning, informationsinsatser och bättre övervakning. Ökad trafiknykterhet (alkohol och andra droger) Internationellt sett har Sverige en relativt god trafiknykterhet men rattfylleri svarar för en alldeles för stor del av olyckor, skador och dödsfall. Antalet drogpåverkade förare som upptäcks av polisen ( per år sedan 2008) utgör ca en tredjedel av alla anmälda rattfylleribrott. Andelen alkoholpåverkade dödade personbilsförare har minskat och ligger de senaste åren på %. Motsvarande siffra för dödade motorcykelförare är 26 %. Kraftfulla insatser i form av tekniska stödsystem (framförallt alkolås), bättre metoder för kontroll av droger, utbildning av förare och snabba vårdinsatser för de rattfyllerister som upptäcks, är helt nödvändiga för att vi ska nå de långsiktiga trafiksäkerhetsmålen. Prioriterad trafikantgrupp Oskyddade trafikanter Utöver ovan gjorda områdesprioriteringar finns det även anledning att särskilt peka ut behovet av att arbeta med en specifik trafikantkategori, nämligen de oskyddade trafikanterna. Till oskyddade trafikanter räknas alla trafikanter som inte omgärdas av ett skyddande skal. Hit hör t.ex. fotgängare, cyklister, mopedister och motorcyklister. Äldre trafikanter och barn är viktiga grupper som har sina speciella behov som oskyddade trafikanter. Det är därför viktigt att vi särskilt beaktar dessa. Övriga trafikantgrupper som är viktiga fångas upp inom de prioriterade områdena ovan men gruppen oskyddade gör inte alltid det. Analyser av vad som kommer att kunna göras på trafiksäkerhetsområdet fram till 2020 visar på stora positiva effekter på skade och 4

5 olycksfallsutvecklingen för skyddade trafikanter. Lägre hastigheter på vägarna, säkrare bilar, tekniska stödsystem och högre säkerhetsstandard på vägarna är åtgärder som i första hand kommer de skyddade trafikanterna till nytta. Analyserna visar tyvärr att vi med dagens metoder och arbetsinsats inte kommer att ha samma gynnsamma utveckling för oskyddade trafikanter. Vi behöver därför hitta nya metoder och öka arbetsinsatsen så att de oskyddade trafikanternas säkerhet också kan förbättras. Mycket tyder på att cyklingen kommer att öka drastiskt i framtiden. För att inte det ska innebära ett ökat antal olyckor krävs förutom en hög hjälmanvändning också att man genom separering och andra fysiska åtgärder ger cyklister större del av utrymmet i våra gatumiljöer än vad vi traditionellt har gjort. När det gäller säkrare motorcykeltrafik bör NTF tillsammans med sina medlemsorganisationer ställa som krav på importörerna att alla nya motorcyklar är utrustade med ABS. Det är också viktigt att fortsätta arbetet med motorcyklisters hastighetsefterlevnad och synbarhet. Barn är som grupp speciella såtillvida att deras trafiksäkerhet helt och hålet är de vuxnas ansvar. Barn utsätts för stora olycks och hälsorisker som oskyddade trafikanter som lekande, fotgängare eller cyklister. Det är de vuxnas ansvar att se till att barn har möjlighet att röra sig fritt i sin närmiljö utan risk för att dödas eller skadas. De vuxna har också ansvar för att ge barnen grundförutsättningar att på sikt klara sig själva i trafiksystemet. Skolans arbete med trafiksäkerhet ska finnas med hela vägen från förskolan till och med gymnasiet, präglat av kontinuitet och anpassat efter barnens ålder. NTF bör arbeta för att ovanstående efterlevs genom opinionsbildning, påverkan av attityder och genom utbildning och information. Äldre är en utsatt grupp och med ökad andel äldre i befolkningen så finns det också anledning att tro att olyckorna bland äldre oskyddade trafikanter kommer att öka om inte nya åtgärder sätts in. Samhället måste därför i högre grad än tidigare anpassas till en åldrande befolkning. Även om framtidens äldre kommer att vara mer mobila och antagligen köra bil allt längre upp i åren så kommer man fortfarande till stor del vara oskyddade trafikanter. NTF har en mycket viktig roll i opinionsbildning för att anpassa och underhålla trafikmiljön efter de oskyddades förutsättningar och i spridning av kunskaper och påverkan av attityder genom utbildning och information. Metoder Inriktningen har inte som ambition att styra vilka metoder som kommer att användas. Det är viktigt att vi inte låser fast oss i invanda arbetssätt, men klart är att vi i hög grad kommer att använda oss av olika opinionsbildande insatser. Vi kommer även att arbeta genom utbildning och information i olika former. Vi kommer att arbeta tillsammans med våra medlemsorganisationer och andra som vill bidra till ett trafiksäkrare samhälle. Vi kommer att arbeta med påverkan av enskilda trafikanters beteenden, men vi kommer också att arbeta gentemot beslutsfattare, i såväl offentlig förvaltning som i näringslivet. Kommunerna kommer att vara en viktig samarbetspart och samarbetet med dessa behöver stärkas under kongressperioden. Tufft satta nationella mål för antalet dödade och mycket svårt skadade gör också att vi sannolikt måste vara beredda att verka genom nya 5

6 och oprövade metoder, men det är viktigt att vi huvudsakligen arbetar utifrån metoder som vi, genom vetenskaplig prövning eller tidigare erfarenheter, vet fungerar. 6