Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects
|
|
- Roland Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects Disputation 23 september 2011 Barnsjuksköterska Med Dr Verksamhetschef Uppsala
2 Bakgrund Fetma - global epidemi 17% övervikt, 3% fetma Föräldrarna - nyckelpersoner Ref. WHO, 1997 Hesketh et al Health Promot Int 2005 Birch et al Appetite 2001 Gundersen et al Obes Rev 2010 Widdowson EM. Lancet 1951
3 Bakgrund Klinisk erfarenhet som skolsköterska Frukostprojekt
4 Syfte Att undersöka föräldrars perspektiv på förskolebarns livsstil när det gäller matvanor och fysisk aktivitet - kvantitativa och kvalitativa metoder
5 Design Svars- Huvudresultat Datainsamlingsmetod frekvens Studie I Tvärsnitt Enkät Föräldrar till N=156 barn 89.7 % Föräldrar med hög utb rapporterar hälsosam livsstil Skillnader i erfarenheter Samstämmiga inställningar Studie II Tvärsnitt Enkät Föräldrar till N= 873 barn 67.2 % Ökad risk för övervikt vid mammors föräldrarelaterade stress Studie III Kvalitativ Fokusgruppsintervjuer Föräldrar till N= 30 barn 5 fokusgrupper 6-8 st/grupp Utmaningar/lockelser Föräldraansvar Professionellt stöd Föräldranätverk Samhällsansvar Studie IV Tvärsnitt Enkät Föräldrar till N= 180 barn 47-72% Aktivt tacka nej till deltagande i postenkät - högre svarsfrekvens - mindre tidsåtgång - högre kostnadseffektivitet
6 Resultat Erfarenhet Inställning
7 Resultat Måltidsmönster Erfarenhet p< 0.01 Inställning NS Kostvanor Erfarenhet p < Inställning p< (undantag godis och snacks) Fysisk aktivitet Erfarenhet p< Inställning NS (undantag gemensam motion och tv/data under veckorna)
8 Resultat Föräldrar med hög utbildning Barnets vilja och preferenser Tidsbrist Hemhjälp Föräldrar med låg utbildning Brist pengar Brist på tid + pengar Kortare arbetstid Ekonomiskt stöd Önskat stöd oberoende av utbildningsnivå Mer undervisning i idrott och hälsa
9 Resultat Samband identifierades mellan mammans föräldrastress och barnets BMI
10 RESULTAT 100 Adjusted Odds Ratio 10 Overweight Underweight 12,00 16,91 36,07 5,93 6,86 3,07 1,72 1,81 1 1, Mammans SPSQ-värde
11 Resultat 1. Livsstil - Sättet att leva är föräldrarnas ansvar 2. Utmaningar för att främja barns livsstil 3. Stöd från professionella och vänner underlättar 4. Efterfrågan av ett övergripande ansvar från samhället Begreppet livsstil Föräldern som modell och guide Föräldrar förlorar auktoritet Barns preferenser Stort utbud av ohälsosam mat Brist på tid och stöd Motsägelsefulla budskap i media Barnhälsovården & Skolsköterskan Förskola och Skola Styrkan i föräldragruppen Ett kollektivt ansvar Tydliga riktlinjer
12 Resultat -Som förälder är du ansvarig för dina barns livsstil. Vi måste vägleda barnen och visa dem alternativen..barn gör inte vad föräldrar säger åt dem, utan de gör vad föräldrarna gör.men kamraterna blir viktigare ju äldre barnen blir Jag tycker att samhället borde ta ett ansvar för våra barns kost och motionsvanor politikerna stiftar ju lagar. Jag tror på tidiga förebyggande insatser och inte när det är försent, dvs när barnen som mitt barn redan är en tjockis...
13 Från vetenskap till klinisk praktik Ökad förståelse för föräldrars situation Forum för att kunna ventilera sina funderingar och få stöd, både i nätverk med andra föräldrar och med professionell vägledning. Tydliga riktlinjer för barns kost och aktivitet. Skolan och skolsköterskan kan på olika sätt bidra till att underlätta för föräldrar - Stöd på gruppnivå (föräldramöten) - Evidensbaserat föräldrastödsprogram - Hälsosamtalet
14 Samverkan och tidiga insatser MAKROSYSTEM EXOSYSTEM MESOSYSTEM FAMILJ FÖRSKOLA VÄNNER MIKROSYSTEM SKOLA Ref Bronfenbrenner The Ecology of Human Development 1979
15
16 Tack!
Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?
Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor? Linda Håkansson, distriktsköterska/mph och vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne E-post: kunskapscentrum.bhv.pv@skane.se
Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket
Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket Vad är målet med att tidigt främja hälsosamma matvanor? Välmående och aktiva barn, en god hälsa både på kort och lång sikt! Vad är hälsosamma
En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor
En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor Mat och cancer 25 januari 2017 Liselotte Schäfer Elinder, docent Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Institutionen för folkhälsovetenskap,
Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet
Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård,
WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer
Främja Hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Region Skåne Linda Håkansson Barnhälsovårdsamordnare Blekinge Barnfetma bland
Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien
Workshop: Barnveckan 2016 Östersund Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien Paulina Nowicka Docent i pediatrisk vetenskap, leg. dietist Enheten för pediatrik, CLINTEC, Karolinska
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Hur kan vi arbeta över generationsgränserna? Hur kan vi arbeta över generationsgränserna? Vad kan vi lära av varandra? Familjecentrerat
När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014
När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist Hur ser de preliminära resultaten ut?
Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar
Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar 1. Hur ofta äter du frukost? 2. Hur ofta äter du mellanmål? Aldrig 1-2 ggr/dag 3-4 ggr/dag 3. Vilken typ av mellanmål
Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss
Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Inspirationsdag om barn och fetma 22-23 januari 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist En smakbit av studien Mer och Mindre studien
Vet vi vad som fungerar?
Vet vi vad som fungerar? Senaste rönen om tidig barnfetma Paulina Nowicka, PhD beteendevetare, leg. dietist, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet
Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus
Lars Gelander Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Barn och skolhälsovård Förebygga Upptäcka Hälsofrämja Inte skada! Behandla? Fetma Övervikt Medelvärde
Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN
Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd
Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten
Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Februari 2009 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Vi har ställt totalt 12 frågor till Föräldrajuryn, samtliga frågor och svar redovisas på sidorna
De små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre
De små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre BORIS-dagen 20 oktober 2016, Stockholm Anna Ek, leg. dietist, Med dr, Enheten för pediatrik, CLINTEC,
FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Vilken vård du får avgörs av var du bor
Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans
Prevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss
Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Inspirationsdag om barn och fetma 16 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist En smakbit av studien Mer och Mindre studien
Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008
2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat
Familjecentraler. -det är grejor det
Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne
Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008
2008-12-16 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat
Presentation av projekt
Presentation av projekt Munhälsa och övervikt hos barn i Piteå kommun Orsak till att vi startade projektet Trend mot en ökad kariesförekomst, framförallt hos vissa ungdomar Frätskador Övervikt Mål Skolan
Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete
Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete Eva Eurenius & Lina Tjärnström hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten, Staben för verksamhetsutveckling
Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie
Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie Susann Regber Doktor i Medicinsk vetenskap Barnsjuksköterska Susann Regber 2 DEN SYSTEMATISKA
Uppföljning rörelseglada barn
Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin
Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr
Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min
Vad tycker föräldrar i Uppsala kommun om förskola och familjedaghem?
RFÖRÄLDRAENKÄT 2015 Vad tycker föräldrar i Uppsala kommun om förskola och familjedaghem? n Tittut 2015-04-08 Kortfattat om undersökningen Under tiden från början av februari till mitten av mars 2015 fick
Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar
Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar Total Exam Points: 14.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel (Effectiveness of the Healthy Lifestyles Programme (HeLP) to prevent
Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.
Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Folkhälsocentrum och Primärvårdscentrum, Landstinget Västernorrland 6 Bakgrund Fetma
2013-04-08. Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap
Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift Malmö april 2013 Marie Golsäter Skolsköterska Fil. Dr. i Omvårdnad Förberedelse skapar bereds kap Annars kanske man bara
Vad tycker föräldrar i Uppsala kommun om förskola och familjedaghem?
RFÖRÄLDRAENKÄT 2014 Vad tycker föräldrar i Uppsala kommun om förskola och familjedaghem? n Tittut 2014-05-09 Kortfattat om undersökningen Från början av mars till slutet av april 2014 fick föräldrar till
Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011
Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Vikt sex år efter barnets födelse:
Vikt sex år efter barnets födelse: En uppföljningsstudie av feta kvinnor som deltagit i ett interventionsprogram under graviditeten Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5
Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr
Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk
Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan
Innehållsförteckning
Bilagor De 1042 svaren Uppföljning under 2009-2010 av kartläggningen från 2005 av insatser avseende övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Västra Götaland Innehållsförteckning Bilaga A: Informationsbrev
Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier
Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning
Synpunkter på grönboken om kost och motion
Diarienr 2006/0041 2006-03-14 Thomas Rostock Avd för vård och omsorg Thomas.Rostock@skl.se Phone: 0046 8 452 77 02 Europeiska kommissionen DG Hälsa och konsumentskydd Enhet C4 - Hälsans bestämningsfaktorer
BHV-programmet i Sverige
BHV-programmet i Sverige Lotta Lindfors Kristin Lindblom Kerstin Johannesson Linda Håkansson Toni Reuter 1 Från mjölkdroppe till BVC 2 Den allmänna och fria spädbarnsvårdens betydelse för hälsa, utbildning
skolmåltiden som offentlig måltid
Den svenska skolmåltiden som offentlig måltid Christine Persson Osowski Leg. dietist, Fil. Dr. kostvetenskap Institutionen för kostvetenskap Uppsala universitet Email: christine.persson-osowski@ikv.uu.se
Hur kan vi främja Grunda Sunda Vanor på familjecentralen
Hur kan vi främja Grunda Sunda Vanor på familjecentralen Linda Håkansson, distriktsköterska /MPH, vårdutvecklare Mariette Derwig, barnläkare och doktorand LU Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne
Prevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?
RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? Anneli Marttila, Lene Lindberg, Kristina Burström, Asli Kulane, Madelene Barboza, Johanna Mellblom, Kirsi
Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011
Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring
RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?
RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? Lene Lindberg, Bo Burström, Anneli Marttila, Kristina Burström, Asli Kulane, Madelene Barboza, Johanna
FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR
FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen
Växelvis boende och barns upplevelse av stress
Växelvis boende och barns upplevelse av stress Jani Turunen Stockholms universitet jani.turunen@sociology.su.se Växelvis boende Ett relativt nytt fenomen Ökat från ca 1% av barn med separerade föräldrar
Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson
Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design
Hur arbetar skolsköterskor med att förebygga övervikt hos skolelever och tillämpas socialstyrelsens riktlinjer i detta arbete
Hur arbetar skolsköterskor med att förebygga övervikt hos skolelever och tillämpas socialstyrelsens riktlinjer i detta arbete Maria Persson 2013 Uppsats, kandidatnivå, 15 hp Folkhälsovetenskap Hälsopedagogiska
Politiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud
Tjänsteskrivelse 1 (5) Handläggare Agnetha Jonsson Politiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud Förslag till beslut 1. Regiondirektören
Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor
Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor
Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad
Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård Antagen 2007-09-21, uppdaterad 2016-01-22 Värdegrund Alla barn har rätt till goda och trygga uppväxtvillkor. Verksamhetsmål
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
ehälsostudier i Östergötland
Rapport från MINISTOP 2.0 och våra övriga ehälsostudier i Östergötland Vad har hänt sedan nov 2017?, professor, Pontus Henriksson, med dr, post doc Hanna Henriksson, post doc, utvecklingsledare (CVU Institutionen
Projektledningen BarnSäkert
BarnSäkert Maria Engström Doktorand forskargruppen, Institutionen Kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Vårdutvecklare barnhälsovården i Uppsala län Projektledningen BarnSäkert Steven Lucas projektledare,
Förändrad livsstil hos våra PCI patienter. Hur lyckas vi?
Förändrad livsstil hos våra PCI patienter Hur lyckas vi? Roland Carlsson Överläkare PCI enheten Centralsjukhuset i Karlstad 1 Ur ett patientperspektiv: Behov av ändrade levnadsvanor Mer fysiskt aktiv Slutar
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig
Föräldraskap och barnfetma: Vad vet vi om gränssättning?
Föräldraskap och barnfetma: Vad vet vi om gränssättning? 12 oktober 2015 Paulina Nowicka, docent Enheten för pediatrik, CLINTEC, Karolinska Institutet Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet
Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska
BARN OCH GAMING - EN GUIDE TILL FÖRÄLDRAR
BARN OCH GAMING - EN GUIDE TILL FÖRÄLDRAR 1 STÖTTA OCH VAR NÄRVARANDE Telia och Rädda Barnen Finland har samlat idéer från tusentals barn och ungdomar om hur internet skulle kunna bli bättre och säkrare
Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.
Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand
1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Fö rä ldrärs syn pä fö rsköleverksämheten
Fö rä ldrärs syn pä fö rsköleverksämheten I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning till föräldrar som har barn i förskolan i Eslövs kommun. Enkäten går ut till de förskolor där kommunen
Eslövs kommun Ängabo förskola
Föräldraenkät 2013 Kommunal förskola Eslövs kommun Ängabo förskola Slutrapport Utförandedatum: 2013-03-25 An : 61 Trygghet, trivsel och glädje 33. Bedöm i vilken utsträckning du upplever att nedanstående
Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Hösten 2018 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka
STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER
unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar
Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet
Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet 2018-10-16 2 Migration har effekt på individens hälsa Migration medför förändring i familjedynamiken (Bhugra,
http://www.youtube.com/watch?v=os-rrcctdby Patienter som vill utveckla vården Nätverket Hälsofrämjande Sjukvård, 2013-12-03 Sara Riggare 3 december 2013 Sara Riggare 3 3 december 2013 Sara Riggare 4 Parkinsons
Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm
Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i
Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i och effekter av ledarledda grupper för föräldrar med äldre barn och tonåringar Anders Broberg & Elin Alfredsson anders.broberg@psy.gu.se elin.alfredsson@psy.gu.se
varken bra mycket bra bra eller dålig/a dålig/a mycket dålig/a
Hälsofrågor åk 4 Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg Syn: Rygg: ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i rutan som
Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005. Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige
Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005 Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige Målinstrument för samspel Barn med flera grava funktionshinder,
% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019
Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019 2014 all planering, alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter 1 Barnhälsovårdens
Eslövs kommun Lönnebo förskola
Föräldraenkät 2013 Kommunal förskola Eslövs kommun Lönnebo förskola Slutrapport Utförandedatum: 2013-03-25 An : 45 Trygghet, trivsel och glädje 33. Bedöm i vilken utsträckning du upplever att nedanstående
Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare
Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Vilket föräldrastöd kan vi ge i behandling av fetma hos förskolebarn och vad tycker föräldrarna? Mer och Mindre-studien
Barnveckan 2016 Östersund BHV kurs Vilket föräldrastöd kan vi ge i behandling av fetma hos förskolebarn och vad tycker föräldrarna? Mer och Mindre-studien Paulina Nowicka Docent i pediatrisk vetenskap,
Ett socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1
Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga
Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.
Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga
Tema övervikt 18 maj 2016. Laslo Erdes. laslo.erdes@vgregion.se. Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås
Tema övervikt 18 maj 2016 Laslo Erdes laslo.erdes@vgregion.se Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås Överviktens evolution Somatiska risker/problem från 1177.se högt blodtryck diabetes typ 2 blodfettsrubbningar
GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för pedagogik och didaktik
GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för pedagogik och didaktik KURSPLAN IDG290 IDG290 IDROTTSVETENSKAP MED INRIKTNING MOT FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSOPROMOTION,
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?
Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Svar; Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Svar; Fråga 3. Trygghet, trivsel och glädje ; I I ditt barn får den trygghet det behöver på förskolan ditt barn
Sjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
En intervjustudie i kommunal grundskola. Ida Hagsten. Examensarbete, avancerad nivå, 15Hp Omvårdnad
Skolsköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn i låg- och mellanstadiet samt deras uppfattningar om och reflektioner kring detta arbete En intervjustudie i kommunal grundskola Ida Hagsten
Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv
Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv 2004-04-15 Sven Bremberg Statens folkhälsoinstitut, Stockholm och Karolinska Institutet Swedish studies of social health inequalities Health outcome
LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Barnhälsovård : att främja barns hälsa PDF ladda ner
Barnhälsovård : att främja barns hälsa PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Margaretha Magnusson. I denna nya och omarbetade 6:e upplaga av Barnhälsovård redovisas aktuellforskning och
Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta
I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig
I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig i din föräldraroll Att vara förälder är för det mesta
MANUAL. En frisk skolstart ett program för att främja bra mat- och rörelsevanor hos barn i förskoleklass
MANUAL En frisk skolstart ett program för att främja bra mat- och rörelsevanor hos barn i förskoleklass Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins manualer och rapporter, men glöm inte
ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät
ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät OBSERVERA!! Det här är första utkastet av Västra Götalands gemensamma elevhälsoenkäter för årskurs 4 och 8 i grundskolan samt 1:an på
Tillsammans gör vi skillnad. 2 december Att se till barnets rättigheter i ledning och styrning Elizabeth Englundh, SKL
Fredagsakademin Tillsammans gör vi skillnad 2 december Att se till barnets rättigheter i ledning och styrning Elizabeth Englundh, SKL Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner