Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss
|
|
- Susanne Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Inspirationsdag om barn och fetma januari 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist
2 En smakbit av studien Mer och Mindre studien Varför ett föräldrastödsprogram? Veckoträffarna - innehåll och erfarenheter Vad har vi lärt oss? Feedback från familjerna Preliminära resultat Pågår just nu i studien Frågor? 22 januari
3 Mer och Mindre tidig behandling av fetma hos barn Barn 4-6 år med fetma (n=120) remitterade från barnhälso- och sjukvården 30 familjer föräldraprogram med uppföljande samtal 30 familjer föräldraprogram utan uppföljande samtal 60 familjer standard behandling Samtycke Randomisering Baselinemätningar 3 månaders behandling 3 månaders uppföljning Uppföljande samtal Inga samtal Standardbehandling 6 månaders uppföljning Uppföljande samtal Inga samtal Standardbehandling 12 månaders uppföljning 22 januari
4 Varför ett föräldrastödsprogram? Förbättra familjernas kommunikation för bättre vanor. Förstärka effektiva föräldratekniker: uppmuntran, tillsyn, engagemang, känsloreglering, gränssättning. Minska mindre effektiva föräldrabeteenden: upptrappning av konflikter och fokus på negativa beteenden. 22 januari
5 Föräldraskap och barnets viktutveckling 22 januari
6 Mer och Mindres veckoträffar 12 veckor à 1,5 h/gång Introduktion av veckans tema kring föräldraskap Egna erfarenheter av veckans tema Rollspel för svåra situationer Livsstilstema Handouts Veckans fyra hälsotips Veckans uppdrag 22 januari
7 Träff 1 Introduktion av program och föräldrars nyckelroller Att vi kunde prata med andra som har samma problem, som förstår hur vi menar. alla är kompetenta föräldrar och alla gör så gott de kan Däremot kan föräldrar få mer och bättre verktyg för föräldrar att jobba med... Det är snarare så att jag har fått en bättre insikt om hur det är att vara förälder och verktyg att behålla de bra matvanor som vi nu har skaffat oss. 22 januari
8 Träff 2 Mat och lek: När mer, när mindre? Vad behöver ditt barn förändra och hur kan du uppmuntra detta? Det är mycket som kommer fram som man blir påmind om. Mycket vet man ju redan. Det gäller att man får en liten knuff. Man glömmer bort, man lever inte efter det man vet. Man går i en ond cirkel och det är bra att någon säger att man kan göra så här också och så prövar man det och så funkar det. 22 januari
9 Träff 3 Samarbete Vad är ett gott samarbete och varför är det viktigt? Hur kan du som förälder uppmuntra barnet? det med det positiva, det är det som fastnade mest hos mig. Att man ska tänka på det positiva, att det är det man ska ge feedback till barnen, i stället för ja det blir mycket nej, nej ändå. 22 januari
10 Träff 4 Att lära barn nya saker Att vara specifik och att uppmuntra varje framsteg. Det du fokuserar på fokuserar barnet på, var positiv! jag har blivit mycket mera konsekvent, jag hade inte lagt märke till att man måste vara konsekvent med alla saker i vardagen, inte bara med det hur man äter och rör sig. 22 januari
11 Träff 5 Scheman och belöningar Ett roligt sätt för barnet är lära nytt eller lära om. Ett sätt för föräldrar att ge uppmuntran på ett strukturerat sätt. Det som hände när vi hade scheman var att min son började äta grönsaker. Det fastnade väldigt mycket och det har vi fortsatt kontinuerligt med. 22 januari
12 Träff 6 Att sätta gränser? tar kanske mest tid att ändra. Som pappa och mamma, man älskar sitt barn, man vill inte begränsa det. Å andra sidan ska barnet acceptera och lära sig så småningom. Det behöver lite tid. Men det har gått ganska bra hemma hos oss. Nu har vi haft nya rutiner och de fungerar. 22 januari
13 Träff 7 Att hantera känslor Ett sätt att förbättra kommunikationen med barnet. Jättebra med hur man kunde hantera sina känslor när barnen tjatade om att de ska få någonting äta, hur man ska sätta gränser 22 januari
14 Träff 8 Maktkamper Vad är en maktkamp? När är det läge att diskutera? Det är mycket som man vet men det är bra att bli påmind om. Det märker man när man provar, att man behöver inte gå i klinch med barnet bara för att man säger nej. 22 januari
15 Träff 9 Att ha koll Att äta rätt när föräldern inte är med. Hur ser det ut? Möjliga områden att förändra. Jag känner mig mycket mera modig att gå till förskolan och prata om det. Jag vet att det är många som går direkt och pratar om det. Förr hade jag inga tankar på att gå till förskolan och reglera deras mat. Så det är positivt att jag kan prata om det. Anna Ek och Mahnoush Etminan Malek, Mer och Mindre studien, KI 22 januari
16 Träff 10 Mer stöd Mindre stress Vilka är nyckelpersonerna för barnet? Vilka strategier har föräldrarna för att hantera stress? de har ju hand om våra barn under större delen av dagen; det är klart att man måste ställa vissa krav. Man kan ju inte vara där och titta vad de gör hela tiden. Det är mer att man ska stärka föräldrarna i att kunna säga vad man vill själv, att kunna vara tydlig och tala om att till exempel att mitt barn ska inte äta mer än så. Om man tycker att det är jobbigt så kanske kan man få hjälp att ta de samtalen 22 januari
17 Träff 11 Förbereda och planera gränssättning är jättesvårt men jag tycker att vi har blivit mer konsekventa på att sätta gränser. Vi fokuserar på rätt tillfällen. att nej är ett nej när jag säger nej man har lärt sig mera att förutse de situationer som kan uppkomma och vara beredd på att behöva säga nej. Förut var det mera som oj man blev liksom ställd och så sa man nej halvhjärtligt och så blev det mittemellan i stället. Och nu tycker jag att gränsdragningen är mycket mera konsekvent där den behövs. 22 januari
18 Träff 12 Sammanfattning föräldraskap, mat och lek Vad tar familjerna med sig? Nu fortsätter arbetet med nya verktyg i verktygslådan. Jag känner mig mer kompetent som förälder, jag känner, precis som jag sa tidigare, att man fick lite uppbackning att man är på rätt spår. Jag fick flera tips och erfarenheter från andra föräldrar. "Ta det lugnt och tänka istället för att bli arg...hur små mängder för snacks och godis som är ok 22 januari
19 Det var det man skulle tänka på med maten, med portionerna, tycker jag var viktigt. Det var ett bra delmoment som vi alla föräldrar pratade om. Det här med fredagsmyset och så vad man kan plocka bort. Vad som är nödvändigt för utflykter och hur ska man förbereda barnen. Hur man säger nej, hur man står emot. 22 januari
20 Vad har vi lärt oss? Föräldraskap Föräldrarna blev bättre på att: vara mer specifika och konsekventa uppmärksamma det barnet gör bra minska konflikter ökat samarbete Svårt att be förskolan om stöd. Svårt att säga nej bland andra vuxna. 22 januari
21 Vad har vi lärt oss? Livsstil Minskad skärmtid Mindre portioner Mindre sötsaker och snacks Ökad utomhusaktivitet Mer planering av matinköp och matlagning Mer koll på vad barnet gör när föräldern inte är med 22 januari
22 Hur många familjer deltar i studien? Totalt: 65 familjer MoM föräldragrupp: 32 familjer (3 avhopp) 16 familjer har avslutat grupperna 8 familjer har fått uppföljande samtal BUMM standardbehandling: 33 familjer (2 avhopp) 22 januari
23 Hur ser de preliminära resultaten ut? Skillnad från behandlingsstart till 3 och 6 månader för MoM föräldragrupp (FG) och standardbehandling (SB) Behandlingsstart 3 månader 6 månader FG (n=22) SB (n=25) FG (n=16) SB (n=13) FG (n=10) SB (n=12) Skillnad p Skillnad p BMI (medel) BMI SDS (medel) Midjemått (cm) januari
24 Några fler uppmuntrande resultat Båda grupperna har minskat sitt intag av: Läsk/saft och juice Läsk/saft/juice Godis (hur ofta) (mängd) (hur ofta) 22 januari
25 Pågår just nu Rekrytering till vårens grupp och uppstart Ettårsuppföljningar Insamling av enkätdata Valideringsstudie av två nya enkäter 22 januari
26 Sammanfattning Uppmuntrande resultat och respons från föräldrar. Det är viktigt att vi behandlar barn i förskoleålder. Utmaningar: ett fortsatt rekryteringsflöde att få in enkäter för utvärderingen att undvika avhopp Tack! 22 januari
27 22 januari
28 Intresseanmälan 22 januari
29 22 januari
Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss
Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Inspirationsdag om barn och fetma 16 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist En smakbit av studien Mer och Mindre studien
Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien
Workshop: Barnveckan 2016 Östersund Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien Paulina Nowicka Docent i pediatrisk vetenskap, leg. dietist Enheten för pediatrik, CLINTEC, Karolinska
Vilket föräldrastöd kan vi ge i behandling av fetma hos förskolebarn och vad tycker föräldrarna? Mer och Mindre-studien
Barnveckan 2016 Östersund BHV kurs Vilket föräldrastöd kan vi ge i behandling av fetma hos förskolebarn och vad tycker föräldrarna? Mer och Mindre-studien Paulina Nowicka Docent i pediatrisk vetenskap,
De små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre
De små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre BORIS-dagen 20 oktober 2016, Stockholm Anna Ek, leg. dietist, Med dr, Enheten för pediatrik, CLINTEC,
När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014
När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist Hur ser de preliminära resultaten ut?
Föräldraskap och barnfetma: Vad vet vi om gränssättning?
Föräldraskap och barnfetma: Vad vet vi om gränssättning? 12 oktober 2015 Paulina Nowicka, docent Enheten för pediatrik, CLINTEC, Karolinska Institutet Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet
Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.
Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen. Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek,
TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.
MÅL ABC Under den tid som barnen bor hemma påverkar du som förälder ditt barns utveckling. Goda relationer i familjen hjälper barnet när det får problem av olika slag. I ABC träffas föräldrar fyra gånger
Hälsofrämjande förstärkta hembesök
Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete
Hvordan få til endring når vekten øker?
Hvordan få til endring når vekten øker?, PhD, forskare Enheten för pediatrik, Institution för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet, Stockholm Helsesøsterkongressen
En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor
En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor Mat och cancer 25 januari 2017 Liselotte Schäfer Elinder, docent Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Institutionen för folkhälsovetenskap,
FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR
FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen
Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1
Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga
Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.
Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga
Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder
2017 Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder FRÅN KURSER I HÄSTVEDA, VITTSJÖ, HÄSSLEHOLM OCH VINSLÖV Inledning Under höstterminen 2017 erbjöd
Övning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn
Åtgärder för aggressiva/trotsiga små barn Ett samverkansprojekt mellan barnpsykiatri och skola Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Varje gång barnet gör på ett visst sätt
Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.
2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att
Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar
Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling På Linbråkan ska alla barn känna sig trygga och bemötas och behandlas med värdighet och respekt. Inget barn ska känna obehag över att gå till förskolan
Prevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203
Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög
Utvärdering av föräldrakursen STRATEGI
Utvärdering av föräldrakursen STRATEGI Agneta Hellström Anna Backman 12-10-06 1 Utvärdering STRATEGI- kursen Utvärderingen har gjorts 2009 2011 vid ADHD-center i Stockholms läns landsting Sammanlagt har
BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran
Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,
Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:
Studieteknik Sätt upp mål och ha något roligt som morot Sätt upp några få, större mål för terminen. Det kan till exempel vara att höja betyget i något eller några ämnen. För att målen inte ska verka avlägsna
Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang
Presentation 12 mars, Föräldrastödskonferens, Länsstyrelsen, Göteborg. Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Therése Skoog Parenting is the most powerful way to
A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?
A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt
Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling
Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling Fri lek, styrda aktiviteter, avkoppling, dataspel och TV Det finns många saker att fylla fritiden med. Hur ser våra barns fritid ut? Ska det vara styrda aktiviteter
Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola
Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit
Elin, Alvin och vuxenlivet Arbetsblad, avsnitt 2, 8 och 9
Elin, Alvin och vuxenlivet Arbetsblad, avsnitt 2, 8 och 9 UTARBETADE AV LENA GUMMESSON OCH JÖRGEN STRÖM Elin, Alvin och vuxenlivet Arbetsblad, avsnitt 2, 8 och 9 Elin, Alvin och vuxenlivet Arbetsblad,
Tema: Beröm och belöningar, kärlek och mutor
Tema: kärlek och mutor Beröm och belöningar är ämnen som diskuterats rätt flitigt. Är det bra? Har det ingen betydelse? Eller kan det rent av vara skadligt? Hur ser vi på kritik, behövs det? Blir det olika
Lärarhandledning Min skalliga mamma Camilla Dahlson & Malin Roca Ahlgren 2018 LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG
LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG 1 FÖRORD Boken är skriven av Camilla Dahlson och kan läsas oberoende av lärarhandledningen. Handledningen är skriven av Camilla Dahlson och Malin Roca Ahlgren, leg. lärare.
Föräldraenkät förskolan i Kiruna kommun PROCENT
Föräldraenkät förskolan i Kiruna kommun 2016 - PROCENT 3. Jag upplever att det alltid finns utrymmen på förskolan där det är lugn och ro. 10 9 8 7 6 4 3 2 1 8.5% 31.4% 29.7% 22.9% 7.6% 4. Jag upplever
Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar
För vilka? Grupperna vänder sig till barn i åldern 7-12 år (uppdelat i 7-9 år och 10-12 år) och omfattar 10 träffar, en eftermiddag i veckan. Varje grupp består av 6-8 barn och två gruppledare. Under kursens
LEKTION 2 Användbarhet
LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt
Njut av tiden tillsammans TV och dator kan vänta!
Njut av tiden tillsammans TV och dator kan vänta! Till dig som arbetar i skolan med barn F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka där huvudbudskapet är att minska TV / datortid att göra något tillsammans
3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING
ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING Att vara förälder till en 3-åring Jag kan, jag vill, jag ska, jag törs. Att vara förälder till ett barn i denna ålder kan vara både roligt och krävande. Det är inte ovanligt
ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun
FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning
Tema: Konsten att sätta gränser
Tema: Vad är egentligen gränser och gränssättning? Behövs det? Hur och när ska man i så fall använda sig av gränssättning? Hur går vuxnas gränssättning ihop med barns inflytande och egna vilja? ( 1 Återkoppling
Föräldrar är viktiga
Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker
Utvärdering av föräldraskap i Sverige
1 Utvärdering av föräldraskap i Första steget: gruppledarchecklistor Preliminära resultat Erfarna gruppledare Stor spridning i grundproffessionerna hos gruppledarna Tolk användes i 70% av grupperna Varierande
Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects
Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects Disputation 23 september 2011 Barnsjuksköterska Med Dr Verksamhetschef Uppsala Bakgrund Fetma - global epidemi
Hitta matlusten Vad är matsvårigheter? Dagens agenda ELLER
Hitta matlusten En föräldragrupp om att äta för lite, äta för ensidigt, äta för mycket Tillfälle 2: Beteende i matsituationen Dagens agenda 1. Frågor från förra gången 2. Vilka mål har ni valt? 3. Vilka
Uppföljning rörelseglada barn
Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin
PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD
PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD Det här kapitlet är indelat i två avsnitt. Det första handlar om hur viktigt det är att planera hur man hanterar ADHD både hemma och i skolan. Här finns information
Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv
FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-
STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET
STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET www.fou.sormland.se EN PILOTSTUDIE Syfte med pilotstudien Att pröva en stödsamtalsmodell för föräldrar till små barn, 0-7 år, som blivit föremål för orosanmälning till socialtjänsten
Det är lätt att leka!
Det är lätt att leka! - En handbok med komplement till småbarns teknikanvändning Av Emilia Byggmästar, Karin Byggmästar & Anna Westerlund Innehållsförteckning Del 1 Del 2 Bakgrund till vår handbok Sammanfattning
LÄSGUIDE till Boken om Liten
LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala
Innehåll Sammanfattning... 4 Barnens pengar... 5 Ungas ekonomi i hushåll med olika inkomst... 8
1 Innehåll Sammanfattning... 4 Barnens pengar... 5 Månadspeng utan motprestation... 5 Pengar mot större prestation och efter behov... 6 Pojkar får oftare pengar mot prestation, men flickor får högre belopp...
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Tema: Konsten att sätta gränser
Tema: Vad är egentligen gränser och gränssättning? Behövs det? Hur och när ska man i så fall använda sig av gränssättning? Hur går vuxnas gränssättning ihop med barns inflytande och egna vilja? Sida 1
Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare
Utvärdering deltagare 13 v.7-9 31 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på läger? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - För att man fick nya kompisar, fick göra det man tycker om
Främjande arbete 4 Mål: Att ha en verksamhet som är fri från diskriminering. 4 Mål: Ha en god stämning på förskolan 5
Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Barnens Hus 2016/2017 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vision och syfte... 3 Definitioner... 3 Utvärdering... 3 Utvärdering
WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer
Främja Hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Region Skåne Linda Håkansson Barnhälsovårdsamordnare Blekinge Barnfetma bland
Att verka i samverkan 30 års erfarenhet av samspelsbehandling i späd- och småbarnsfamiljer
Att verka i samverkan 30 års erfarenhet av samspelsbehandling i späd- och småbarnsfamiljer Eva Andersson Pedagog/samordnare Maria Svanström Socionom Gryningen En behandlingsenhet för späd- och småbarnsfamiljer
Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete
Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete Eva Eurenius & Lina Tjärnström hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten, Staben för verksamhetsutveckling
Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla
Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att
LÄSGUIDE till Boken Liten
LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga
Vet vi vad som fungerar?
Vet vi vad som fungerar? Senaste rönen om tidig barnfetma Paulina Nowicka, PhD beteendevetare, leg. dietist, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet
Stöd för genomförandet
Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd
Föräldrastöd. Enköpings kommun
Föräldrastöd Enköpings kommun Beskrivning föräldrastödsprogram 1-3 år Program Att vara småbarnsförälder är inte alltid lätt! Barn är olika till sin läggning redan från tidig ålder. En del är följsamma,
Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen
Tema: Tonåren gränslandet Presentation Gör en presentationsrunda där deltagarna en och en säger sitt namn, vem de är förälder till samt något som de gärna gör tillsammans med sin tonåring. Se filmen: http://www.dintonaring.se/tonaren
Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA
Mat och TV Ditt barn vägrar att äta om han/hon inte får sitta framför TV:n. Hur gör du? 1. Förklarar att ni ska äta tillsammans i köket och stänger TV:n. 2. Spelar in på video och tittar på programmet
FöräldraProgram. 5 program, 3 grupper och 3 råd. Hur jag anmäler mig, sid 2 Uppmärksamhetsprincipen, Att sätta gränser, sid 29
FöräldraProgram och grupper Spånga-Tensta 5 program, 3 grupper och 3 råd Hur jag anmäler mig, sid 2 Uppmärksamhetsprincipen, sid 17 Att sätta gränser, sid 29 FöräldraRådgivningen Spånga-Tensta Stadsdel
Vad säger forskningen? Ur Fem gånger mer kärlek av Martin Forster
Vad säger forskningen? Ur Fem gånger mer kärlek av Martin Forster 1 Det lönar sig att umgås mer Fungerande relationer behöver fem gånger mer positiv än negativ samvaro Det påverkar språkförmåga, logiskt
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN Lagens ändamål: 1 Denna lag har till ända mål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande
ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION
ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION I detta dokument finns olika exempel på övningar ni kan göra i gruppen. Det krävs tid och man kan behöva pröva flera gånger för att bli bekväm i en övning.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling På Linbråkan ska alla barn känna sig trygga och bemötas och behandlas med värdighet och respekt. Inget barn ska känna obehag över att gå till förskolan
Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet
Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Jämlikt föräldrastöd inom barnhälsovården för barnets bästa Lars Olsson, psykolog och vårdutvecklare, Region Skåne. Malin Bergström, psykolog
Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR
Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans lokala arbetsplan.
Förebygga våld mot barn
Förebygga våld mot barn Tre experimentella fallstudier av metoden Tryggare barn i Socialtjänsten Anna Mautner, leg psykolog Magelungen utveckling anna.mautner@magelungen.com 076-171 72 78 Illustratör:
Björkgläntans och Tallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Björkgläntans och Tallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision Vi vill att vår förskola
Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem
Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Vi har ett nytt läsår framför oss. Alla har förväntningar
Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?
Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev
Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Pedagogisk gruppverksamhet Barnfokus 7-20 år För hela familjen Politiskt och religiöst obundet BIV startades i Malmö 2004 och BIS 2007 av IM och
BIS-deltagarna Familjerna och de ensamkommande ungdomarna har bott i krigsdrabbade länder vilket påverkar både de ensamkommande barnen/ungdomarna och familjerna. Många har också utsatts för diskriminering
Frågeformulär till vårdnadshavare
Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna
KOMET för föräldrar Resultat av utvärdering av Kometutbildning
LUNDS KOMMUN Kultur & Fritid Martin Ekström Koordinator 046-356342 ATAD Prevention Center, Lund Alkohol, Tobak och Andra Droger www.droginfo.com 2006-09-06 KOMET för föräldrar Resultat av utvärdering av
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844
Lingonets kvalitetssäkring 2012-2013.
Lingonets kvalitetssäkring 2012-2013. 1 Normer och värden. 1. Vi vill att vi tillsammans, både barn och vuxna ska ta ansvar för att alla trivs i gruppen och att vi är rädda om våra leksaker och vår närmiljö.
Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben
Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Öppna jämförelser Frukt och grönt-konsumtion 25% sämsta 50% mittemellan 25% bästa Baseras på Hälsa på
Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.
DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA. Är det jobbigt hemma? Ibland kan det kännas som att du är helt ensam i världen. Som att ingen varken vill eller kan förstå. Dina föräldrar kanske
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter Personalen på Bovallstrands förskola diskuterar värdegrundsfrågor, förhållningssätt
REFLEKTIONSKORT för pedagoger
1 Ni ska gå på utflykt och det är bestämt att alla barn ska gå parvis. Alla har redan valt par utom Elsa och Astrid. En av pedagogerna säger att de ska ta varandra i hand så de kommer iväg någon gång.
I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig
I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig i din föräldraroll Att vara förälder är för det mesta
Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:
Orrvikens förskola Solen/Månen Förskolechef Thomas Edström Upprättad:180914 Utvärderad: 1. NORMER OCH VÄRDEN 1. NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar - Öppenhet, respekt,
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Familjeenkät. Familjeenkäten är utformad för att underlätta för er att beskriva er familj och på vilket sätt ni stödjer ert barns behov
Familjeenkät Familjeenkäten är utformad för att underlätta för er att beskriva er familj och på vilket sätt ni jer ert Instruktioner: Denna enkät ska fyllas i av den familjemedlem s oftast har kontakt
Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben
Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Blåkullas vision. Trygga barn i naturnära miljö. Engagemang. Nyfikenhet. Kreativitet Glädje. Trygghet. Natur
Trygghet Nyfikenhet Kreativitet Glädje Natur Blåkullas vision Blåkullas vision uppnås genom fem målområden vars fundament utgörs av föräldrarnas och personalens gemensamma engagemang Trygga barn i naturnära
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår enavdelningsförskola ligger på Mobacken, 4 km väster om centrum. Vi har en fin utegård som vi delar med Hallonbackens förskola. På vår
Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling
Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2016-201 2017 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola
Barns och ungdomars engagemang
Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade
Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig
Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall
Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år
Föräldrastödskurser i Halland för dig med barn mellan 2-18 år Det är inte alltid lätt att vara förälder Känner du att du ofta hamnar i tjatkarusellen och skulle vilja ha fler trevliga stunder tillsammans