Föräldraskap och barnfetma: Vad vet vi om gränssättning?

Transkript

1 Föräldraskap och barnfetma: Vad vet vi om gränssättning? 12 oktober 2015 Paulina Nowicka, docent Enheten för pediatrik, CLINTEC, Karolinska Institutet Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet Innehåll Vad föräldrar gör och samband med fetma Riktad intervention till familjer med föreskolebarn Kvantitativ och kvalitativ utvärdering av interventionen 20 november

2 Olika föräldrastilar Hög grad av lyhördhet Eftergivet Accepterande men gränslöst Auktoritativt Uppmuntrande med tydliga gränser Låga krav Oengagerat Gränslöst med låg interaktion Höga krav Auktoritärt Krav på lydnad med liten lyhördhet för barnets behov Låg grad av lyhördhet (Baumrind, 1966; Maccoby & Martin, 1983) 20 november Föräldrastilar och fetma Auktoritativt föräldraskap samband med hälsosamma vanor för kost och fysisk aktivitet samt lägre BMI. (Rhee Pediatrics 2006; Lohaus J Early Adolesc 2009; Olvera J Pediatr Psychol 2010; Sleddens Int J Pediatr Obes 2011) Auktoritärt föräldraskap associerat med högre BMI hos barnet. (Berge Obesity 2010; Sleddens Int J Pediatr Obes 2011) Eftergivet föräldraskap starkt samband med ett högre BMI hos barnet. (Hughes Appetite 2005; Hughes J Dev Behav Pediatr 2008) 20 november

3 Föräldratekniker och fetma Uppmuntran Benton Int J Obes 2004; Gubbels, Int J Behav Nutr Phys Act 2011; Hearst Health Educ Behav 2012; Van Lippevelde PLoS One 2013 m.fl. Tillsyn Tiberio JAMA 2014; Lloyd Appetite 2014; Rogers Int J Behav Nutr Phys Act 2014 m.fl. Gränssättning och rutiner Thompson & Christakis Pediatrics 2005; Anderson & Whitaker Pediatrics 2010; Jones Biosoc Sci 2014 m.fl. Restriktion Birch Appetite 2001, Wardle Am J Clin Nutr 2010; Jansen Int J Behav Nutr Phys Act 2012; Sleddens Appetite 2014; Nowicka Appetite 2014, Rolllins Pediatr Obes 2015 m. fl. 20 november november

4 Restriktion versus struktur (Rollins, Pediatr Obes, 2015) 20 november Hur man begränsar är viktigt: Om synlig och osynlig kontroll Overt and covert control questionnarie mäter hur föräldrar begränsar barnets ätande i olika situationer (Odgen et al 2006). Synligt för barnet (föräldrar reglerar vad, hur mycket etc barn har på tallriken). Osynligt för barnet (föräldrar undviker köpa godis hem, undviker gå förbi snabbmatsställe m m ) Nowicka, Eating Behaviors

5 Synlig och osynlig kontroll hur ofta? % av föräldrar som svarade på olika kategorier Kontroll Fråga 1 Aldrig 2 Sällan 3 Ibland 4 Ofta 5 Alltid SYNLIG Hur ofta bestämmer du 1 vad barnet äter när barnet äter vart barnet äter hur mycket barnet äter OSYNLIG 1 Hur ofta undviker du gå med dina barn till matställen som säljer ohälsosamt mat undviker köpa hem snacks och chips inte köper mat som du själv skulle vilja äta eftersom du inte vill att dina barn ska äta den försöker inte äta ohälsosamt mat när dina barn är kan se det undviker köpa hem sötsaker Synlig och osynlig kontroll När och av vem sambanden med bakgrundsfaktorer Skala CFQ BMI Mors Restr Press Tillsyn Barn Mor Far Utb Nat Kontroll Synlig 0.37** ns 0.27** ns ns ns ns 0.13** Osynlig 0.37** ns 0.26** 0.07* ns ns ns 0.15** CFQ Rest= Restriktion, CFQ Press=Pressen att äta upp, Utb = 4-nivåer av utbildning, Nat = födelseort (Sverige = 0, annat = 1). * p <.05; ** p <.001. Nowicka, Eating Behaviors

6 Observationsstudie, dyader med föräldrar och barn (n=1275, ålder 9 år), som följdes i ett år. Både synlig och osynlig kontroll var kopplade till ohälsosamma mellanmål. Endast osynlig kontroll var associerad med lägre BMI SDS och ökat intag av frukt ett år senare. Paulina Nowicka, MoM September 2014, KI 11 Stöd till föräldrar via ett föräldrastödsprogram positiva föräldratekniker: uppmuntran, tillsyn, engagemang, känsloreglering, gränssättning. ineffektiva föräldrabeteenden: upptrappning av konflikter och fokus på negativa beteenden. 20 november

7 Föräldraskap och barnets viktutveckling 20 november Mer och Mindre tidig behandling av fetma hos barn Barn 4-6 år med fetma (n=180) remitterade från BVC, SHV och BUMM 45 familjer föräldraprogram med uppföljande samtal 45 familjer föräldraprogram utan uppföljande samtal 90 familjer standard behandling Samtycke Randomisering Baselinemätningar 3 månaders behandling 3 månaders uppföljning Uppföljande samtal Inga samtal Standardbehandling 6 månaders uppföljning Uppföljande samtal Inga samtal Standardbehandling 12 månaders uppföljning 20 november

8 Detaljerat studieprotokoll är publicerat 20 november Föräldrastödsprogram 10 veckor à 1,5 h/gång Introduktion av veckans tema kring föräldraskap Egna erfarenheter av veckans tema Rollspel för svåra situationer Livsstilstema Handouts Veckans fyra hälsotips Veckans uppdrag 20 november

9 Standardbehandling Utformning varierar mellan de olika mottagningarna Vanligast är enskilda samtal Enstaka BUMM erbjuder behandling i grupp Minst 4 behandlingstillfällen under det året studien pågår Första besöket: läkare Uppföljningsbesöken: sjuksköterska och vid behov dietist och sjukgymnast. Efter varje BUMM besök fyller personalen i ett besöksprotokoll och skickar till studiens samordnare. 20 november Barn som deltar i studien Föräldragrupp Standardbehandling Ålder (år) BMI BMI SDS Midjemått (cm) Ingen skillnad mellan behandlingsgrupperna i de presenterade variablerna. 20 november

10 Föräldrar som deltar i studien Föräldragrupp Standardbehandling Har övervikt eller fetma 96 % 92 % Universitetsutbildning 31 % 45 % Utländsk härkomst 54 % 49 % Annat språk än svenska i hemmet 58 % 68 % 20/11/ Förändring i BMI SDS 3 månader 6 månader 12 månader 20 november

11 Förändring i BMI 3 månader 6 månader 12 månader 20 november Förändring midjemått (cm) 3 månader 6 månader 12 månader 20 november

12 Andel barn / 0.5 BMI SDS vid 3 månader En minskning med 0,5 eller mer i BMI SDS innebär betydelsefulla förbättringar vad gäller både kroppssammansättning och metabola riskfaktorer (Ford, 2010; Reinehr, 2004, 2009) 20 november Andel barn / 0.5 BMI SDS vid 6 månader 20 november

13 Andel barn / 0.5 BMI SDS vid 12 månader 20 november Resultaten från en kvalitativ undersökning Telefonintervju med 21 föräldrar som har deltagit i föräldragrupperna Hur har deltagandet i programmet påverkat din upplevelse av din kompetens som förälder? Alla är kompetenta föräldrar och alla gör så gott de kan. Däremot kan föräldrar få mer och bättre verktyg för föräldrar att jobba med. Det är snarare så att jag har fått en bättre insikt om hur det är att vara förälder och verktyg att behålla de bra matvanor som vi nu har skaffat oss. 20 november

14 Man har lärt sig att förutse situationer Gränssättning är jättesvårt men jag tycker att vi har blivit mer konsekventa på att sätta gränser. Vi fokuserar på rätt tillfällen. att nej är ett nej när jag säger nej man har lärt sig mera att förutse de situationer som kan uppkomma och vara beredd på att behöva säga nej. Förut var det mera som oj man blev liksom ställd och så sa man nej halvhjärtligt och så blev det mittemellan i stället. Och nu tycker jag att gränsdragningen är mycket mera konsekvent där den behövs. 20 november Man behöver inte gå i klinch med barnet Det är mycket som man vet men det är bra att bli påmind om. Det märker man när man provar, att man behöver inte gå i klinch med barnet bara för att man säger nej. Jättebra med hur man kunde hantera sina känslor när barnen tjatade om att de ska få någonting äta, hur man ska sätta gränser. Man inser att man klarar av olika situationer och man inser vilka man måste träna på också och det gör ju att det känns som att man har kontroll i sitt föräldraskap. 20 november

15 Att sätta gränser Att man inte ska tjata att man ska säga till en gång, det behöver inte vara nu nu, men när du har tittat klart på den här filmen ska du gå och borsta tänderna så att man inte förlorar sig i massa tjat. Jag har blivit mycket mera konsekvent, jag hade inte lagt märke till att man måste vara konsekvent med alla saker i vardagen, inte bara med det hur man äter och rör sig. 20 november Tillsyn överblick av vad barnet gör Det svåraste har varit det sociala att det cirkulerar så mycket godis och glass kring andra ungar som inte har något problem med vikten, och försöka att få mitt barn att inte äta så mycket. Försöka undvika de här situationerna, det har varit det svåraste, undvika situationer där det äts väldigt mycket onyttigheter. När han går hem och leker och då vet man att nu trycker de i sig för deras föräldrar, där har de inga problem utan där blir det glass och kakor. 20 november

16 Uppmuntran ett kraftfullt verktyg Jag känner så här att det med kosten, det hade jag rätt bra koll på innan så det var mer den här psykologiska biten, det här med uppmuntran och lite tips kring det, så att det inte blir så stor grej av det hela att man byter kost, så lite tips och trix kring det är intressant. 20 november Att uppmuntra nya vanor Jag tycker själv att man vänjer sig hyfsat snabbt från att dricka mjölk till att dricka vatten, från att äta vitt bröd till att äta mörkt bröd från vanligt till fullkorn och för barn går det ju ännu snabbare. Sen märker man att han saknar inte mellanmjölk, eller vitt bröd eller sylt med socker, eller gräddglass eller godis så att jag tycker ju mer man gör det där desto enklare blir det. 20 november

17 Flera resultat Det är en helt annan nivå hemma idag än vad det var förut. Allting har trappats ner, det har blivit bättre på alla punkter. Det snarare handlade om en föräldrakurs som alla föräldrar borde gå och det tycker jag, då har man lyckats! För att det gjorde att vi kom och stannade kvar. För vi kom överens om i bilen på vägen dit att är det man gör, då åker vi hem". Och det var det inte. Det var inte pekpinnen på det sättet. Vi blev positivt bemötta och det handlade mycket mer om vårt förhållande, hur man griper an konflikter, hur man ska se på det här med mat på ett sätt som vi kunde ta till oss. 20 november Vad säger barnen? Du och pappa började ju cykla till dagis exempelvis säger Emma. Mmm. Men när det var vinter så åkte vi buss. Även ibland när det var höst. Men på lördagar och söndagar brukar jag alltid gå en promenad säger Hilda. Dagens Nyheter, 23 april november

18 Sammanfattning: Förändringar i föräldraskap Föräldrarna blev bättre på att: vara mer specifika och konsekventa uppmärksamma det barnet gör bra minska konflikter ökat samarbete Svårt att be förskolan om stöd Svårt att hantera mat i sociala situationer 20 november Stort tack till Anna Ek Doktorand Jonna Nyman Projektkoordinator Louise Lindberg Forskningsassistent Mahnoush Etminan Malek Forskningsassistent Kathryn Lewis Chamberlain Forskningsassistent, OSLC, USA Patricia Chamberlain Seniorforskare, OSLC, USA Claude Marcus Professor i pediatrik Vetenskapsrådet, Vinnova med flera 18