Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv

Transkript

1 Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv Sven Bremberg Statens folkhälsoinstitut, Stockholm och Karolinska Institutet

2 Swedish studies of social health inequalities Health outcome No. of analyse s Mortality Asthma Caries 3 15 years All types of injuries Delayed development Acting-out mental problems (information from children) Introverted mental problems (child reported) Introverted mental problems (adult reported) Overweight High alcohol consumption Smoking in teens Abortions Nutritional intake Mean (OR/ RII)

3 Sociala skillnader Greater London 10,00 8,00 6,00 4, Social position (decentil)

4 Samhälls-ekonomi och hälsa Norden USA

5 Health outcome Health outcome as a function of economy/resources Resources

6 Formal and informal expenditures for children 0-17 years of age, Sweden Other Healthcare School Pre School Transfers Parental care Food, cloths etc Age (years)

7 Svenska folkhälsomål antagna av riksdagen år 2003 Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer och produkter En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gott skydd mot smittspridning Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Ökad fysisk aktivitet Goda matvanor och säkra livsmedel Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande

8 Mediatorer mellan sociala förhållanden under uppväxten och hälsa och möjligheter till påverkan föräldrar -barn Skolmiljö Familjens resurser - materiella, utbildning nätverk, etc mellan föräldrar till andra barn Barns kompetenser, intellektuella, språkliga, emotionella, sociala Framgång i skolan Psykosocial anpassning Yrke som vuxen Levnads -vanor Hälsa under uppväxt och som vuxen till andra vuxna Förskola Fritid

9 Kompetenser - Nussbaum kunna använde de fem sinnena kunna knyt an till andra människor kunna bilda sig en uppfattning om vad som är gott kunna reflektera kritiskt kunna delta i det sociala livet kunna skratta och leka

10 Generella eller riktade insatser? Greater London 10,00 8,00 6,00 4, Social position (decentil)

11 Generella eller riktade insatser? 4 års ålder 10 års ålder

12 Generella insatser Normal Problem

13 Mediatorer mellan sociala förhållanden under uppväxten och hälsa och möjligheter till påverkan föräldrar -barn Skolmiljö Familjens resurser - materiella, utbildning nätverk, etc mellan föräldrar till andra barn Barns kompetenser, intellektuella, språkliga, emotionella, sociala Framgång i skolan Psykosocial anpassning Yrke som vuxen Levnads -vanor Hälsa under uppväxt och som vuxen till andra vuxna Förskola Fritid

14 Andel fattiga familjer före och efter transfereringar (1990) Två föräldrar 30 Före transf. Efter transf. 22, ,90 11,10 8,40 12,50 2,20 0 ÚSA UK Sweden

15 Mediatorer mellan sociala förhållanden under uppväxten och hälsa och möjligheter till påverkan föräldrar -barn Skolmiljö Familjens resurser - materiella, utbildning nätverk, etc mellan föräldrar till andra barn Barns kompetenser, intellektuella, språkliga, emotionella, sociala Framgång i skolan Psykosocial anpassning Yrke som vuxen Levnads -vanor Hälsa under uppväxt och som vuxen till andra vuxna Förskola Fritid

16 Föräldrarådgivning Finsk undersökning (Aronen et al) Rådgivande kontakter i hemmet 1 gång i månaden under barnets första 5 år Vid 15 års ålder: 95% minskning av depressiva symptom Australisk undersökning (Cullen et al) Rådgivande kontakter under barnets första 5 år Vid års ålder: 37% reduktion av depressiva symptom för kvinnor. Viss minskning för män men ej statistiskt säkerställd.

17 Föräldrars förhållningssätt Baumrind Värme Ramar Värme Känslighet för barnets signaler med feedback till barnet Ramar Förälder förmedlar tydligt en egen uppfattningen om vad som är önskvärt

18 Förslag 1. Spädbarnstiden Utveckla föräldrars förmåga att tolka barnet 2. Förskoleåldern: samspelsprogram Föräldragrupper alternativt VHS/DVD 3. Skolåldern: kommunikationsprogram Föräldragrupper alternativt VHS/DVD 4. Föräldraportal på Internet Telefonrådgivning 5. Indikatorer på föräldraskap

19 Spädbarnstiden: trygg anknytning Utvecklas 0-18 mån, därefter stabilt Påverka risken för psykisk ohälsa under hela uppväxten och vuxen ålder Mönster: trygg anknytning, överreagerande, underreagerande Endast 60% har optimalt mönster Föräldrastöd: föräldragrupper, öppen förskola; särskilda BVC program; åtgärder mot mammadepression

20 Mötesplatser i förskoleåldern Informella sociala nätverk Föräldragrupper på BVC och MVC Öppna förskolor Familjecentraler

21 Att bemöta barns beteende - föräldragrupper Frivilligt erbjudande till alla föräldrar Ca 12 tillfällen Utgår från konkreta situationer - videoinspelningar Strukturerad metodik Ledning av förskollärare som fortbildats Utländska försök 60% minskning av utagerade beteendeproblem

22 Förskolebarn - COPE, m. fl. Gränser Problemsituationer på video Övningar Observationer Värme

23 Barn med beteendeproblem i en kommun med och utan samspelsprogram för föräldrar

24 Skolåldern: kommunikation QuickTime och en TIFF (okomprimerat)-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. Föräldragrupper Skolhälsovården förmedlar Studieförbund organiserar och genomför VHS/DVD Lämnas ut via skolhälsovården Uppföljande samtal

25 Föräldratelefon QuickTime och en TIFF (okomprimerat)-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. Kännedom Gemensamt 020 nummer Samarbete mellan olika organisationer Kostnader kr/samtal? Hänvisningar till Internetportal

26 Mediatorer mellan sociala förhållanden under uppväxten och hälsa och möjligheter till påverkan föräldrar -barn Skolmiljö Familjens resurser - materiella, utbildning nätverk, etc mellan föräldrar till andra barn Barns kompetenser, intellektuella, språkliga, emotionella, sociala Framgång i skolan Psykosocial anpassning Yrke som vuxen Levnads -vanor Hälsa under uppväxt och som vuxen till andra vuxna Förskola Fritid

27 Cochrane review av förskolans hälsoeffekter Zorich et al 2002 Genomgång av 939 studier: 8 RCT med god kvalité Effekter Minskad förekomst av beteendeproblem Högre inkomster, mindre kriminalitet Kommentarer Förutsätter barncentrerad pedagogik Ofta kombinerat med insatser för föräldrar - ofta anknytning till Head Start

28 Förskoleåldern: emotionell kompetens Effekt i pedagogiska program som utvecklar förmågan att känna igen egna och andras känslor, uttrycka egna känslor samt att förstå egna och andras beteenden. Mått: SD 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Genomsnittlig effekt i försök (Durlak, -97) 2-7 år (8) 7-11 år (28) >11 år (10)

29 Förskolor i Stockholm län 2002 Verksamhet Andel kommuner Systematisk insamling av frldrarnas uppfattning 22/25 Systematisk insamling av barnens uppfattning 2/25 Systematisk genomgng av varje frskola 19/24 Kvalitetsmtt fr frskolan tillgngliga fr allmnheteten 10/25 Std fr utveckling av frskolan 17/25 Fysisk aktivitet - kommunala ml 1/25 Knslomssig utveckling - system fr uppfljning 14/25 Sprklig utveckling - system fruppfljning 19/25 Matematisk utveckling - system fr uppfljning 14/24

30 Mediatorer mellan sociala förhållanden under uppväxten och hälsa och möjligheter till påverkan föräldrar -barn Skolmiljö Familjens resurser - materiella, utbildning nätverk, etc mellan föräldrar till andra barn Barns kompetenser, intellektuella, språkliga, emotionella, sociala Framgång i skolan Psykosocial anpassning Yrke som vuxen Levnads -vanor Hälsa under uppväxt och som vuxen till andra vuxna Förskola Fritid

31 Att främja självförtroende: Rutters kriterier för framgångsrika skolor Undervisningen Välstrukturerad Intellektuellt utmanande Begränsat fokus under varje undervisningspass Maximal kommunikation lärare - elev Noggranna noteringar om varje elev Skolan Aktivt pedagogiskt ledarskap från rektor och studierektor

32 Elevinflytande Studier av vuxna: kombination av krav och kontroll (Karasek- Theorell) Systematisk översikt av 10 kontrollerade studier Ökat inflytande främjar fysisk, social, psykologisk hälsa och kognitiv utveckling

33 15-åringars kunskaper i matematik och naturvetenskap, PISA 2000.

34 Offentliga utgifter för utbildning och privata utgifter för utbildningsins titutioner, andel av BNP, 2000.

35 Variation i resultat mellan skolor och inom skolor, kombinerad läskunnighetsskala, 2000

36 Ytterligare information