Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008
|
|
- Pernilla Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008 Anton Lager och Sven Bremberg A 2009:01
2 A 2009:01 ISSN: ISBN: FÖRFATTARE: ANTON LAGER OCH SVEN BREMBERG
3 3 Innehåll SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 5 METOD... 7 RESULTAT... 8 DISKUSSION...12 MEDVERKANDE...14 REFERENSER...15
4 4 Sammanfattning Syftet med den här rapporten är att beskriva spridningen av föräldragrupper i förskoleoch skolåldern. Samtliga 3 storstäder ingick i kartläggningen. Därtill gjordes ett stratifierat slumpmässigt urval av 5 förortskommuner, 5 större städer och 10 övriga kommuner. Information om antalet familjer som har deltagit i föräldragruppsverksamhet under höstterminen år 2007 och vårterminen år 2008 inhämtades per e-post och telefon från folkhälsoplanerare, alkohol- och drogsamordnare samt projekt- och utbildningsansvariga för specifika metoder. Kartläggningen pekar på att 56 procent av Sveriges föräldrar bor i kommuner där evidensbaserade metoder för föräldrar med barn 2 9 år förekommer år Totalt bedrivs dessa grupper i en omfattning motsvarande ungefär 5 procent av en årskulls storlek, upp från omkring 3 procent år 2006 respektive 1 procent år Omkring 83 procent bor i kommuner där evidensbaserade metoder för föräldrar med barn år förekommer år Dessa grupper bedrivs i en omfattning motsvarande totalt omkring 30 procent av en årskulls storlek, upp från omkring 10 procent år 2006 respektive 1 procent år 2004.
5 5 Bakgrund Regeringen har uppdragit åt Statens folkhälsoinstitut att kartlägga befintligt föräldrastöd, föräldrars efterfrågan för olika former av stöd samt värdera metoder för utbildning av utbildare. I den här delrapporten behandlas spridningen av föräldrastöd för föräldrar med barn i förskole- och skolåldern. Underlaget har bistått den särskilda utredare som utvecklar ett förslag på långsiktig nationell strategi för ett frivilligt föräldrastöd som erbjuds kontinuerligt under hela uppväxten (1). I utredarens uppdrag ingår också att ge förslag på mätbara del- och etappmål, uppföljning av dessa samt olika aktörers möjliga roll. En av de övergripande utgångspunkterna för det nationella arbetet med föräldrastöd är barnkonventionen. De länder som har ratificerat barnkonventionen har bland annat åtagit sig att ge lämpligt bistånd till föräldrar och vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran (2). Utgångspunkten i Statens folkhälsoinstituts arbete kring föräldrastöd är att metoderna ska vara av dokumenterad nytta för barnen. Denna barncentrerade utgångspunkt är i linje med barnkonventionens grundprincip om att barnens bästa ska komma i första rummet vid alla åtgärder som rör dem. Metoder med dokumenterad nytta, eller så kallade evidensbaserade metoder, är metoder eller strategier som har visats vara verksamma i studier med kontrollgrupper. Det är studier där man kan jämföra utfall i en grupp som deltagit i insatsen med utfall i en grupp som inte deltagit, men där grupperna för övrigt är lika och har behandlats på ett liknande sätt. Föräldrastöd är en insats på folkhälsoområdet som lämpar sig väl för ett evidensbaserat förhållningssätt, eftersom det är praktiskt möjligt att studera effekterna av till exempel föräldragrupper i utvärderingar med kontrollgrupper. I linje med den barncentrerade utgångspunkten bör de positiva effekterna vara dokumenterade hos barnen och inte enbart hos föräldrarna. Systematiska sammanställningar av alla internationella studier på området visar att evidensen är tydligast för tre grupper av strukturerade föräldrastödsprogram: anknytningsprogram för föräldrar med barn 0 1 år (spridningen av dessa behandlas i kommande delrapporter), samspelsprogram för föräldrar med barn omkring 2 9 år och kommunikationsprogram för föräldrar med barn omkring år. Dessa grupper av program förebygger psykisk ohälsa bland barnen (3). Samspelsprogrammen för föräldrar till barn 2 9 år bygger på att främja tre förhållningssätt hos föräldrarna: att visa positiv uppmärksamhet, att kommunicera på ett enkelt sätt och att ha en genomtänkt strategi för gränssättning. Förhållningssätten påverkas genom erfarenhetsutbyte föräldrar emellan och genom praktiska övningar. Metoderna är manualbaserade. De tydligaste effekterna består i minskade utagerande beteendeproblem hos barnen. Kommunikationsprogrammen bygger på samma principer som samspelsprogrammen, men de är avsedda för föräldrar till barn omkring år och fokuserar mer på kommunikation samt på att förebygga vissa särskilda hälsoproblem, speciellt alkohol-, narkotika- och tobaksbruk. De enskilda metoder som Statens folkhälsoinstitut rekommenderar har publicerats i rapportform år 2004 (3) och sedan dess på myndighetens hemsida (
6 6 För metoder som inte är strukturerade är det vetenskapliga stödet osäkrare (3). För förståelse av hur föräldrastödsverksamheter kommer till och sprids är det dock av intresse att följa utvecklingen av alla sorts föräldragrupper. Syftet med den här delrapporten är därför att beskriva spridningen av föräldragrupper i förskole- och skolåldern oavsett form eller regi.
7 7 Metod Kartläggningen genomfördes i september år 2008 med utgångspunkt från en kartläggning som genomfördes i slutet av år 2006 (4). För urvalet användes Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning (5). Den 31 december år 2007 bodde 17 procent av Sveriges befolkning i storstäder (3 kommuner), 16 procent i förortskommuner (38 kommuner), 28 procent i större städer (27 kommuner), och totalt 40 procent i kommuner som hörde till övriga sex kommungrupper (222 kommuner) (6). Samtliga tre storstäder (Stockholm, Göteborg och Malmö) ingick i kartläggningen. För resten av urvalet gjordes ett stratifierat slumpmässigt urval av fem förortskommuner (Burlöv, Järfälla, Kungsbacka, Lerum och Nacka), fem större städer (Skellefteå, Sundsvall, Västerås, Örnsköldsvik och Östersund) och tio övriga kommuner (Hultsfred, Laholm, Landskrona, Ludvika, Ovanåker, Skövde, Storfors, Storuman, Ulricehamn och Värnamo). Uppgifter om antalet barn per årskull baserades på antalet barn 0 17 år i kommunen den 31 december år 2007 (6). Information om antalet familjer som har deltagit i föräldragruppsverksamhet under höstterminen år 2007 och vårterminen år 2008 i de aktuella kommunerna inhämtades per e-post och telefon från personer med övergripande bild av aktiviteter inom kommunens gränser, främst folkhälsoplanerare, alkohol- och drogsamordnare samt projekt- och utbildningsansvariga för specifika metoder. I de flesta fall har kontaktpersonerna själva validerat sina uppgifter med kollegor runt om i kommunen. I några fall har det funnits uppgifter om att en metod har använts kontinuerligt i en enskild enhet i förvaltningen eller inom kommunen, exempelvis i en familjecentral, i en förskola eller hos ett studieförbund, medan exakta uppgifter om antalet genomförda grupper eller deltagande föräldrar har saknats. Verksamhetens omfattning har då uppskattats till en grupp om tio föräldrar per termin.
8 8 Resultat Information erhölls från totalt 22 av 23 kommuner år 2008 (96 procent). Cirka 17 procent av Sveriges befolkning bor i de tre storstäderna. År 2008 förekom evidensbaserade metoder för föräldrar med barn 2 9 år i alla dessa tre storstäder, se tabell 1. De övriga 20 kommunerna var slumpmässigt utvalda med hänsyn till befolkning per kommungrupp. Information om förekomsten av evidensbaserade metoder för föräldrar med barn 2 9 år erhölls från 19 av dessa 20 kommuner, år Metoderna förekom i 9 av de 19 kommunerna, eller i 47 procent, med ett 95-procentigt konfidensintervall från 23 till 71 procent. Kartläggningen pekar sammantaget på att 56 procent av Sveriges föräldrar år 2008 bor i kommuner där evidensbaserade metoder för föräldrar med barn 2 9 år förekommer (0, ,83 9/19 = 0,56) med ett 95- procentigt konfidensintervall från 36 till 76 procent. I de kommuner som år 2008 har evidensbaserade metoder för föräldrar med barn 2 9 år varierar verksamheten i omfattning motsvarande från 2 till 20 procent av en årskulls storlek, se tabell 1. I de tre storstäderna motsvarade det genomsnittliga deltagandet 8 procent av storleken på en årskull (1 360/ = 0,08). I det övriga urvalet där uppgifter förelåg (19 av 20 kommuner) var deltagandet år 2008 sammanlagt 4 procent av årskullarnas storlek (419/ = 0,04). Kartläggningen pekar därmed på att de evidensbaserade metoderna för föräldrar med barn i åldern 2 9 år i Sverige bedrivs i en omfattning motsvarande ungefär 5 procent av en årskulls storlek år 2008 (0,17 0,08 + 0,83 0,04 = 0,05). Motsvarande siffra för år 2006 är 3 procent av en årskulls storlek (0,17 0,04 + 0,83 0,03 = 0,03). Antalet föräldrar som deltog år 2004 har tidigare skattats till i hela landet (4), vilket motsvarar knappt 1 procent av en årskulls storlek. I vissa kommuner finns uppgifter om deltagande både från år 2006 och 2008, se tabell 1. I alla tre storstäder har verksamheten ökat i omfattning sedan år Bland de övriga tolv kommuner där det fanns uppgifter om deltagande från båda åren hade deltagandet ökat i fem (42 procent), varit oförändrat i fem (42 procent), och minskat i två (17 procent). Evidensbaserade metoder för föräldrar med barn omkring år förekom år 2008 i de tre storstäderna, samt i 15 av de övriga 19 kommuner där information förelåg, se tabell 2. Sammantaget pekar kartläggningen därmed på att cirka 4/5, eller 83 procent, av Sveriges föräldrar år 2008 bor i kommuner där metoderna förekommer (0, ,83 15/19 = 0,83) med ett 95-procentigt konfidensintervall från 66 till 99 procent. I de kommuner som är aktiva varierar verksamheten år 2008 i omfattning motsvarande från 2 till 100 procent av en årskulls storlek, se tabell 2. I de tre storstäderna motsvarade det genomsnittliga deltagandet 18 procent av storleken på en årskull (2 950/ = 0,18). I det övriga urvalet där uppgifter förelåg (17 av 20 kommuner) var deltagandet år 2008 sammanlagt 32 procent av årskullarnas storlek (3 410/ = 0,32). Kartläggningen pekar därmed på att de evidensbaserade metoderna för föräldrar med barn i åldern år i Sverige bedrivs i en omfattning motsvarande ungefär 30 procent av en årskulls storlek år 2008 (0,17 0,18 + 0,83 0,32 = 0,30). Motsvarande siffra för
9 9 år 2006 är 10 procent (0,17 * 0,17 + 0,83 * 0,09 = 0,10). Antalet föräldrar som deltog år 2004 har tidigare skattats till i hela landet (4), vilket motsvarar knappt 1 procent av en årskulls storlek. I två av storstäderna har verksamheten ökat i omfattning sedan år I den tredje har verksamheten minskat. Bland de återstående tolv kommunerna där det fanns uppgifter om deltagande från båda tillfällena hade deltagandet ökat i tio (83 procent) och varit oförändrat i två (17 procent). Den vanligaste formen av andra föräldragrupper för föräldrar med de yngre barnen är grupper genom socialtjänsten. De vanligaste formerna av andra föräldragrupper för föräldrar med barn år är grupper genom studieförbund, fältassistenter och skolor samt föreläsningsserier.
10 10 Tabell 1. Föräldragruppsverksamhet för föräldrar med barn omkring 2 9 år, i 23 kommuner, vårterminen 2006/höstterminen 2006 samt höstterminen 2007/vårterminen Kommun Barn/ årskull Evidensbaserade metoder, Deltagande vt 06/ht 06 Deltagande ht 07/vt 08 Andra föräldragrupper, ht 07/vt 08 Deltagande ht 07/vt 08 Tendenser avseende evidensbaserade metoder Stockholm Komet 240 (3 %) 280 (3 %) - - Ökad spridning Göteborg COPE, Otroliga åren, Föräldrakraft, Komet 200 (4 %) 580 (11 %) ICDP i förskoleåldern, gr gm frivilligorganisationer 110 (2 %) Ökad spridning, gr gm invandrarföreningar, Familjeverkstan planeras Malmö COPE 300 (10 %) 500 (17 %) - - Ökad spridning, gr gm invandrarföreningar Västerås COPE, Komet a 90 (6 %) 110 (7 %) Gr gm skolor - Ökad spridning, Familjeverkstan diskuteras Nacka Nej 0 (0 %) 0 (0 %) Mellow Parenting gm socialtjänsten 20 (2 %) Oförändrat, föräldrastöd diskuteras Sundsvall Nej - 0 (0 %) Gr gm förskolor, gr gm socialtjänsten, Mentor 200 (18 %) Familjeverkstan startar, föräldrastöd diskuteras Kungsbacka COPE 80 (8 %) 60 (6 %) Föreläsningsserie gm Föräldrar 380 (38 %) Minskad spridning emellan Skellefteå 830 COPE 15 (2 %) 15 (2 %) Gr gm socialtjänsten 80 (10 %) Oförändrat, Familjeverkstan plan, Komet disk Järfälla 820 De otroliga åren 20 (2 %) 0 (0 %) Föräldradialog, gr gm socialtjänsten 180 (22 %) Minskad spridning, Familjeverkstan planeras Östersund 640 Komet a 0 (0 %) 50 (8 %) Gr gm familjecentral 20 (3 %) Ökad spridning Örnsköldsvik 620 Nej 0 (0 %) 0 (0 %) Gr gm förskolan, gr gm socialtjänsten, pappagrupper, gr för föräldrar med överviktiga, PREP b 170 (27 %) Oförändrat, ICDP-utbildning för personal i förskola, socialtjänst, BUP och BVC påbörjad, Familjeverkstan diskuteras Skövde c 570 Nej - 0 (0 %) Nej 0 (0 %) Föräldrastöd diskuteras Lerum 560 COPE - 80 (14 %) Gr gm socialtjänsten 60 (11 %) - Landskrona 460 Active Parenting 20 (4 %) 30 (7 %) Gr gm familjecentral d, gr gm 20 (7 %) d Ökad spridning socialtjänsten d Värnamo 410 Nej - 0 (0 %) Gr gm socialtjänsten 20 (5 %) COPE har genomförts tidigare Ulricehamn 270 COPE d 30 (11 %) - Gr gm familjecentral d, Positivt 40 (15 %) d - Föräldraskap Plus d Laholm 270 Nej 0 (0 %) 0 (0 %) Nej e 0 (0 %) e Oförändrat, COPE och Föräldrakraft har diskuterats, Familjeverkstan planeras Ludvika 270 COPE 30 (11 %) 50 (19 %) Gr gm socialtjänsten, gr gm 100 (37 %) Ökad spridning, Komet planeras bildningsförbund, seminarieserier Burlöv 200 Komet - 12 (6 %) Nej, tidigare gr gm studieförbund, 0 (0 %) COPE har genomförts tidigare ICDP gm förskolan diskuteras Hultsfred 150 Nej - 0 (0 %) Nej 0 (0 %) - Ovanåker 130 Nej 0 (0 %) 0 (0 %) Gr gm kyrkan 20 (15 %) Oförändrat Storuman 70 Nej - 0 (0 %) Nej 0 (0 %) COPE planeras Storfors 50 Komet 0 (0 %) 12 (20 %) Föräldramötesmodell gm förskolor 50 (100 %) Ökad spridning, Familjeverkstan planeras a) Metod som är ny för ht 07/vt 08, b) Evidensbaserat program för parrelationer, c) Uppgifterna uppdaterades , d) Uppgifter från vt 06/ht 06, e) Laholm har övergått till mer individuellt stöd, Notera: Om inga uppgifter föreligger anges detta med -, gr = grupper, gm = genom
11 11 Tabell 2. Föräldragruppsverksamhet för föräldrar med barn omkring år, i 23 kommuner, vårterminen 2006/höstterminen 2006 samt höstterminen 2007/vårterminen Kommun Barn/ årskull Evidensbaserade metoder, Stockholm Steg för steg, Föräldrastegen a, Komet a Deltagande vt 06/ht 06 Deltagande ht 07/vt 08 Andra föräldragrupper, ht 07/vt 08 Deltagande ht 07/vt (8 %) 140 (2 %) - - Minskad spridning Tendenser avseende evidensbaserade metoder Göteborg COPE a, ÖPP (42 %) 2600 (50 %) b, c Ledarskap för tonårsföräldrar, gr gm frivilligorganisationer 200 (4 %) Ökad spridning, Steg för steg har genomförts tidigare Malmö COPE 20 (1 %) 210 (7 %) - - Ökad spridning, gr gm invandrarföreningar Västerås COPE a, 80 (5 %) 800 (50 %) b, c Föräldramötesmodell, 160 (10 %) c Ökad spridning Föräldrastegen a, Steg för steg, ÖPP föreläsningsserier Nacka COPE a, ÖPP a 0 (0 %) 640 (53 %) b Föreläsningsserie 120 (10 %) Ökad spridning, föräldrastöd diskuteras Sundsvall Nej - 0 (0 %) Gr gm socialtjänsten - Föräldrastöd diskuteras Kungsbacka COPE a 0 (0 %) 60 (6 %) Föreläsningsserie gm Föräldrar 380 (38 %) c Ökad spridning, föräldrastöd diskuteras emellan, gr gm socialtjänsten Skellefteå 830 ÖPP a 0 (0 %) 170 (20 %) Gr gm fältassistenterna 20 (2 %) Ökad spridning, fortsatt spridning planerad Järfälla 820 Nej 0 (0 %) 0 (0 %) Gr gm skolor 250 (30 %) Oförändrat Östersund 640 Steg för steg, Nya steg a 40 (6 %) 50 (8 %) Gr gm fältassistenterna 20 (3 %) Ökad spridning 380 (61 %) 590 (95 %) Gr gm socialtjänst, gr och läger Örnsköldsvik 620 Steg för steg, Nya 90 (15 %) Ökad spridning, gr gm studieförbund steg a gm studieförbund Skövde b 570 Komet, ÖPP - 80 (14 %) Nej 0 (0 %) Föräldrastöd diskuteras Lerum 560 ÖPP b (100 %) Gr om alkohol och droger 20 (4 %) COPE planeras, ÖPP introduceras på gymnasiet Landskrona 460 Active Parenting 0 (0 %) 20 (4 %) - - Ökad spridning Värnamo 410 ÖPP - - Nej 0 (0 %) - Ulricehamn 270 Nej d 0 (0 %) - Gr gm skola d 20 (7 %) d - Laholm 270 ÖPP 190 (70 %) 190 (70 %) Nej e 0 (0 %) e Oförändrad spridning Ludvika 270 COPE 30 (11 %) 50 (19 %) Seminarieserie 50 (19 %) Ökad spridning Burlöv 200 Nej - 0 (0 %) Nej, tidigare gr gm studieförbund 0 (0 %) - Hultsfred 150 Nej - 0 (0 %) Gr gm fältassistenter/fritidsgårdar 20 (13 %) - Ovanåker 130 ÖPP a 0 (0 %) 130 (100 %) b Gr gm skola 130 (100 %) b Ökad spridning Storuman 70 Föräldrastegen, - 20 (29 %) b Nej 0 (0 %) - ÖPP Storfors 50 ÖPP a 0 (0 %) 50 (100 %) b Nej 0 (0 %) Ökad spridning a) Metod som är ny för ht 07/vt 08, b) Uppgifterna uppdaterades , b) Verksamhet på en, flertalet (50 %), respektive alla skolor, c) Uppgifterna avser endast ÖPP respektive föreläsningsserier, d) Uppgifter från vt 06/ht 06, e) Laholm har övergått till mer individuellt stöd, Notera: Om inga uppgifter föreligger anges detta med -, gr = grupper, gm = genom
12 12 Diskussion Kartläggningen pekar på att 56 procent av Sveriges föräldrar bor i kommuner där det år 2008 förekommer evidensbaserade metoder för föräldrar med barn 2 9 år, med ett konfidensintervall mellan 36 och 76 procent. I de aktiva kommunerna varierar den årliga verksamheten i omfattning motsvarande från 2 till 20 procent av storleken på en årskull. Under åren 2004, 2006 och 2008 har den samlade aktiviteten i landet ökat från uppskattningsvis 1 till 3 och 5 procent av en årskulls storlek. Kartläggningen pekar vidare på att 83 procent av Sveriges föräldrar bor i kommuner där det förekommer evidensbaserade metoder för föräldrar med barn år, med ett konfidensintervall mellan 66 och 99 procent. I de kommuner som är aktiva varierar den årliga verksamheten i omfattning motsvarande från 2 till 100 procent av storleken på en årskull. Under åren 2004, 2006 och 2008 har den samlade aktiviteten i landet för föräldrar med barn år ökat från uppskattningsvis 1 till 10 och 30 procent av en årskulls storlek. Det finns osäkerhet i uppskattningarna som beror på urvalens storlekar och andra felkällor. Vid uppskattningarna om förekomst av evidensbaserade metoder på kommunnivå har hänsyn tagits till urvalets storlek genom beräkningar av konfidensintervall. När det gäller verksamhetens omfattning i relation till årskullarnas storlek har det inte uppfattats meningsfullt att skatta osäkerheten statistiskt, eftersom urvalen är mindre och andra felkällor troligen är mer avgörande. En sådan möjlig felkälla är selektivt bortfall. Det är möjligt att de kommuner som gör satsningar på föräldrastöd är överrepresenterade bland dem som lämnat fullständiga uppgifter båda åren. En annan felkälla är att kontaktpersonerna inte alltid kan känna till all verksamhet inom kommunens gränser och därmed underskattar omfattningen. En viktig aspekt i förhållande till spridningen av föräldrastödsmetoder är föräldrars intresse. I en enkät till ett representativt urval av Sveriges föräldrar genomförd i april år 2003, angav 49 procent av föräldrar med barn 0 17 månader, 49 procent med barn 1,5 5 år, 43 procent med barn 6 12 år, och 36 procent med barn år att de var intresserade av att delta i strukturerade föräldragrupper. Skillnaderna i intresse var små mellan män och kvinnor, hög- och lågutbildade, samt över födelseland (3). Med hjälp av resultatet från enkäten går det att uppskatta målgruppens storlek för kontinuerligt, årligt återkommande föräldrastöd med utgångspunkten att det är frivilligt och att alla föräldrar som är intresserade erbjuds plats. Försök att identifiera vilka föräldrar som har särskilda behov enligt andra definitioner, exempelvis genom professionellas bedömning eller screening, kan ge osäkra resultat. Sådana metoder kan också leda till att deltagande upplevs som stigmatiserande och att stödet inte kommer viktiga målgrupper tillgodo. Den årliga målgruppen för varje kategori av program är lika stor som det årliga tillskottet av intresserade nya föräldrar. De tre evidensbaserade kategorierna av föräldrastödsprogram är anpassade för föräldrar med barn i tre olika åldrar: spädbarn, förskolebarn, samt äldre skolbarn. Det är troligt att intresset och behovet av föräldrastöd är störst bland förstagångsföräldrar, att intresset för att upprepade gånger genomgå program anpassat för en viss ålder är litet, men att intresset för att delta i program för äldre barn inte påverkas påtagligt av att man deltagit i en metod för yngre barn. Av de
13 13 barn som föddes år 2007 i Sverige var 45 procent första barnet för mamman (personlig kommunikation, SCB:s enhet för befolkningsstatistik). Om drygt 40 procent av dessa barns föräldrar är intresserade av strukturerat föräldrastöd så är den årliga målgruppen för respektive grupp av program (anknytnings-, samspels- och kommunikationsprogram) i storleksordningen 20 procent av årskullarnas storlek (0,45 0,40 = 0,18). Enligt dessa beräkningar skulle en kommun med 100 barn i varje årskull kunna tillgodose efterfrågan av föräldrastöd med en årlig genomströmning av omkring 20 föräldrar i ett anknytningsprogram för de som har spädbarn, 20 föräldrar i ett samspelsprogram för de som har förskolebarn och 20 i ett kommunikationsprogram för föräldrar med äldre skolbarn, eller en grupp à tio föräldrar per metod och termin. I flera av kommunerna har verksamheten för föräldrar med barn 2 9 år en omfattning år 2008 som närmar sig procent av årskullarnas storlek. Spridningen har sett olika ut i dessa kommuner. I Göteborg och Västerås har till exempel verksamheten expanderat genom att användningen av flera olika metoder ökat parallellt och olika stadsdelar har testat olika strategier. I Göteborg är flera av verksamheterna kopplade till utvärderingar i kontrollerade studier. Olika sammansättningar av förvaltningar håller i grupperna och man samarbetar med landsting, studieförbund och invandrarföreningar. I Malmö, Lerum, Ludvika och Storfors har verksamheten i stället kunna expandera kraftigt genom satsning på en enskild metod. Också i Malmö bedrivs ett antal av grupperna i samarbete med invandrarföreningar. Den kraftigt ökade spridningen av metoder för föräldrar med barn omkring år, beror till stora delar på spridningen av en föräldramötesmetod: Örebro Prevention Program (ÖPP). Flera av kommunerna har också verksamhet med andra metoder i relativt stor omfattning, exempelvis Malmö och Örnsköldsvik. En annan aspekt som är viktig i förhållande till spridningen av föräldrastödsmetoder, är huruvida de får positiva effekter för normalgrupper av föräldrar. Metoderna har sitt ursprung i metodik som utvecklades för att behandla familjer där barnen hade påtagliga utagerande beteendeproblem. Tack vare att principerna om positiv uppmärksamhet, klar kommunikation och genomtänkt gränssättning är universella är dock programmen effektiva också i grupper som inte kräver behandling, det visar litteraturen på området (3). I ett av forskningsexemplen erbjöds De otroliga åren, en metod som i Sverige framför allt används inom socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin med några procent av föräldrar och barn som målgrupp, till en normalgrupp av föräldrar (de 50 procent som hade högst poäng på ett screening-instrument om beteendeproblem). Den psykiska ohälsan bland barnen minskade direkt efter genomfört program och effekterna kvarstod efter sex månader (7). Den här kartläggningen, och den som genomfördes under 2006, fyller sin funktion i ett läge där kunskapen är begränsad om spridningen av de nya metoderna för föräldrastöd. För uppgifter om spridningen på kommunal nivå är kartläggningar av den här typen också nödvändiga. Kommunerna är dock belastade med ett antal förfrågningar. Det finns dessutom många sätt att organisera föräldrastöd och de kan snabbt ändras i en enskild kommun. Det är troligt att detta är något positivt, men det komplicerar kartläggningen både för den som försöker skaffa sig en bild lokalt och för den som försöker göra det nationellt. Det finns av dessa anledningar ett behov av kompletterande undersökningar som riktas direkt till ett nationellt representativt urval av föräldrar, särskilt i relation till framtida del- och etappmål och uppföljning av dessa.
14 14 Medverkande Anton Lager, folkhälsovetare, utredare, Statens folkhälsoinstitut, samt doktorand, Centre for Health Equity Studies, CHESS, Stockholms universitet/karolinska Institutet, har genomfört datainsamlingen och skrivit utkastet till rapporten. Sven Bremberg, docent, avdelningschef, Statens folkhälsoinstitut, har bidragit till texten. Analyser genomförda av författarna inom ramen för arbetet med rapporten Nya verktyg för föräldrar (3) har varit viktiga utgångspunkter för rapporten.
15 15 Referenser 1. Socialdepartementet. Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67. Stockholm: Socialdepartementet; FN:s konvention on barnets rättigheter. Hämtad från: 3. Bremberg S, red. Nya verktyg för föräldrar. Förslag till nya former av föräldrastöd. R 2004:49. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Lager A, Guldbrandsson K, Bremberg S. Spridning av nya metoder för föräldrastöd under perioden Hämtad från: 5. Sveriges Kommuner och Landsting. Kommungruppsindelning fr.o.m. 1 januari Hämtad från: 6. Statistiska centralbyrån. Sveriges befolkning 31 december Kommunala jämförelsetal. Hämtad från: 7. Patterson J, Barlow J, Mockford C, Klimes I, Pyper C, Stewart-Brown S. Improving mental health through parenting programmes. Block randomised controlled trial. Arch Dis Child 2002 Dec;87(6):472-7.
Barns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Läs merFöräldrastöd i Skåne Metoder och spridning
Föräldrastöd i Skåne Metoder och spridning Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Föräldrastöd i Skåne Länsstyrelsen i Skåne län Jenny Neikell Länsstyrelsen i Skåne län Samhällsbyggnadsavdelningen
Läs merFöräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser
SLUTRAPPORT (Reviderad) 2014-04-08 Malin Bergqvist Drogsamordnare Verksamhetsberedningen Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser 1 (15) Innehållsförteckning Bakgrund Uppdraget 2 2 Behovskartläggning
Läs merFöräldrastöd i Halland
Föräldrastöd i Halland en kartläggning av metoder i de halländska kommunerna Författare: Karin Jansson, Region Halland Region Halland Innehåll Inledning... 4 Syfte... 4 Metod... 5 Begreppet föräldrastöd...
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merFaktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad
Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor
Läs merOm risk- och skyddsfaktorer
Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.
Läs merSida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
Läs merUbåtsnytt nr 7. 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius
215-11-3 Ubåtsnytt nr 7 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Vad tycker klienter och handläggare och hur går det för klienterna? I detta nummer beskrivs skillnader mellan 12-stegs behandling
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merUtvärdering av brukarundersökning inom Äldreomsorgen och Handikappomsorgen, hösten 2004
Socialförvaltningen Jan Borgehed Tel. 0477-443 19 Jan.borgehed@tingsryd.se 2004-11-17 Utvärdering av brukarundersökning inom Äldreomsorgen och Handikappomsorgen, hösten 2004 Bakgrund/genomförande Ett av
Läs merStöd till föräldrar för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa
Stöd till föräldrar för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa En systematisk forskningsöversikt Ingrid I. Olsson, Berit Hagekull och Sven Bremberg www.fhi.se Rapport nr 2003:20 2 Statens folkhälsoinstitut
Läs merFöräldrautbildningsprogrammet STRATEGI. för föräldrar till barn med ADHD i åldern 4-12 år Agneta Hellström
Föräldrautbildningsprogrammet STRATEGI för föräldrar till barn med ADHD i åldern 4-12 år Agneta Hellström 2011-12-31 Föräldrautbildningsprogrammet STRATEGI för föräldrar till barn med ADHD i åldern 4-12
Läs merSveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer
Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord av 2013-10-30 Sofia Barlind [Type text] [Type text] [Type text] 1 Innehåll: Om Brottsofferjouren 2 Bidrag 2 Kommunbidragsundersökningen
Läs merSalutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga
Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merUppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010
Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010
Läs merVilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?
Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta? 27 november 2014, Uddevalla Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Hälsoekonomisk enhet Inna Feldman, PhD Michelle Voon, MD, hälsoekonom
Läs merRapport 2009:55. Kartläggning av insatser för barn som växer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld
Rapport 2009:55 Kartläggning av insatser för barn som väer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld Rapportnr: 2009:55 ISSN: 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands
Läs merUtbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport
Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merProjektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte
Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande
Läs merLänsrapport 2014 Jönköpings län
Länsrapport 24 Jönköpings län Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete Om länsrapportens undersökning 24 Målgrupper Länsrapportens undersökning är en totalundersökning som vänder sig till landets samtliga
Läs merFörebyggande insatser för att minska cannabisanvändandet bland unga
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERG RIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-195/2013 SID 1 (8) 2013-02-27 Handläggare: Carina Cannertoft/ Christina Grönberg Telefon: 08-508 43 028/ 508
Läs merFörslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen)
Sida 1(7) Vård, omsorg, folkhälsa och Nya perspektiv Arbetsgruppen Sårbara familjen Datum 2015-09-14 Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen) Region Värmland - kommunalförbund
Läs merUtvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun
Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs
Läs merAKTIEÄGANDET I SVERIGE 2003
AKTIEÄGANDET I SVERIGE 2003 T-24818 Kontaktpersoner: Aktiefrämjandet: Katja Lager info@aktieframjandet.se, tel: 08-24 33 85 Temo AB: Arne Modig, e-post: arne.modig@temo.se tel: 08 522 330 05 Anna-Karin
Läs merFörslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-08-09 Handläggare: Siv Lundgren Telefon: 08-508 13185 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2011-09-29 Förslag till reviderade riktlinjer
Läs merUpplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning
Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan - En enkätundersökning 1 Sammanfattning Elevhälsan är en av de offentliga verksamheter som i hög grad påverkats av det ökande antalet nyanlända barn
Läs merAlkohol, tobak, narkotika och dopning
7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?
ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas
Läs merLinnéuniversitetet juni 2013. Jan Håkansson, Inger Fält
Linnéuniversitetet juni 2013 Jan Håkansson, Inger Fält Små barns lärande Forskning och förskolans kvalitetsutveckling i samspel Utgångspunkten för samarbetet mellan de tolv inblandade kommunerna, Ifous
Läs mer2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.
2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna
Läs merALHVA hembaserad, verksamhetsövergripande behandling
ALHVA hembaserad, verksamhetsövergripande behandling Dialogforum om föräldrastöd, Stockholm 2014 Annelie Lindberg, projektledare annelie.lindberg@malmo.se Syfte och mål Syfte att prova och vetenskapligt
Läs merYttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)
Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS
Läs merAnsökan från Kooperativet Fjället avseende överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap för ungdomsverksamhet
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2014-05-26 Diarienummer N131-0259/14 Sektor Kultur och fritid Hasse Ohlson Telefon 031-365 27 05 E-post: hasse.ohlson@angered.goteborg.se Ansökan från Kooperativet Fjället avseende
Läs merSLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR, KOMET BILAGA 2 SID 1 (5) 2010-10-28 Till Länsstyrelsen i Stockholms län, sociala enheten SLUTRAPPORT OM UTVECKLING
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER
Läs merUpplägg 2013-09-25. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Nationella föräldrastödsstrategin. Några exempel från projekt som fått stimulansmedel
Upplägg Syftet med konferensen Vad är föräldrastöd Nationella föräldrastödsstrategin Några exempel från projekt som fått stimulansmedel Lite om 2012 års kartläggning.och så ska vi se en film 1 Föräldrar
Läs merRAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan
RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig
Läs merSalut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten
Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Sverige Västerbottens
Läs merGöteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23
Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal
Läs merKartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011
2012-04-20 Kartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011 Sammanfattning Under hösten 2011 genomförde Statens folkhälsoinstitut en kartläggning av arbetet med föräldrastöd i landets
Läs merEffekter av Pappabrevet
REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs mer1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning
Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merEtt stärkt föräldrastöd för barnets rätt till trygga uppväxtvillkor
Socialutskottets betänkande 2013/14:SoU21 Ett stärkt föräldrastöd för barnets rätt till trygga uppväxtvillkor Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2013/14:87 Ett stärkt föräldrastöd
Läs merGRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006
GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merKommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Läs mer2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna
2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,
Läs merProgram för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer
Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten
Läs merGranskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan
Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga
Läs merCertifiering av föreningar. Öppen idrott & Idrott åt alla
Certifiering av föreningar Öppen idrott & Idrott åt alla Nya sätt för föreningarna att möta nya behov Eskilstuna kommun vill hjälpa föreningslivet att utveckla sin verksamhet och samtidigt kvalitetssäkra
Läs merBehovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning
1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-16 Social- och omsorgskontoret Äldreomsorgsnämnden Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning Dnr: 15/51 Sammanfattning av ärendet Äldreomsorgsnämnden
Läs merAntagning till högre utbildning vårterminen 2016
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700390 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2016-01-12 Diarienummer Dnr
Läs merHälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.
Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument
Läs merUnga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning
SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid
Läs merVälfärdsredovisning 2009
Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material
Läs merÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN
ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften
Läs merTrött på att jobba? REDOVISAR 2000:10
REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor
Läs mer2010-01-25. Förskolan och skolan främjar och förebygger
2010-01-25 AVTALSUPPFÖLJNING Hälsokällan 1. Inom vilka områden/ämnen har verksamhet efterfrågats En mängd olika aktiviteter så som utbildning, handledning, nätverk, konferenser m m har efterfrågats av
Läs merSamordnare för våld i nära relation Slutrapport
Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:
Läs merFaktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad
Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor
Läs merAttityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning
Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...
Läs merNågra första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010
Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merKommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014
Kommittédirektiv Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet Dir. 2014:20 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merSå reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09
Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:
Läs merLänsrapport 2012 Hallands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete
Länsrapport 2012 Hallands län Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete 4.1. 1. Kommunens namn Kommunens namn: Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Alkohol 83,3% 5 Tobak 66,7% 4 Narkotika
Läs merFolkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete
Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av
Läs merVäljarnas syn på ökande klyftor
SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...
Läs merVerksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för
Läs merÖppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013
Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård resultat s kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010. Jämförelserna
Läs mermålområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor
Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 3 Trygga
Läs merPresentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007
Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15
Läs mer1. Resultat i delprov och sammanvägt provbetyg, svenska
Resultat från kursprov 1 våren 2014 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 2014 hade temat Olika världar. Provet är det sjätte
Läs merResultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011
1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en
Läs merANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier
ANALYSERAR 2005:23 Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för forskning och utveckling Pernilla Tollin
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade under i stort
Läs merHögstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten
Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14
Läs merBarnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007
Barnombudsmannen rapporterar br2008:01 På lång sikt Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från myndigheter, landsting, regioner och kommuner för att bevaka
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Det är angeläget att finna metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Det finns tecken på att psykisk ohälsa hos barn kan ha ökat under de senaste decennierna
Läs merProjekt inom ramen för Stadsdelsförnyelsen i Östberga
Avdelning förskola-skola Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (6) 2006-03-08 Dnr 05-004/165 Handläggare: Karin Aleberg Lövgren Tfn: 08-508 14 109 Till Enskede-Årsta stadsdelsnämnd
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs mergrupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa.
Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från Socialstyrelsens tredje nationella kartläggning av hemlöshetens omfattning i Sverige. Kartläggningen har utförts på uppdrag av regeringen och de
Läs merFamiljecentraler. Kartläggning och kunskapsöversikt
Familjecentraler Kartläggning och kunskapsöversikt Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys
Läs merSMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD
SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD 2011-11-23 Anders Broberg om barns utsatthet 1. Definitionen mellan psykiskt våld och emotionellt våld? 2. Varför kan inte samtliga siffror vara sanna?
Läs merSkärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01
Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merKvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län
Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet
Läs mer