Föräldrastöd i Halland

Transkript

1 Föräldrastöd i Halland en kartläggning av metoder i de halländska kommunerna

2 Författare: Karin Jansson, Region Halland Region Halland

3 Innehåll Inledning... 4 Syfte... 4 Metod... 5 Begreppet föräldrastöd... 5 Avgränsningar... 6 Evidensbaserade föräldrastödsprogram... 7 Samspelsprogram för föräldrar till spädbarn... 8 Samspelsprogram för föräldrar till mindre barn (2 12 år)... 8 Kommunikationsprogram för föräldrar till äldre barn och tonåringar (10 15 år) Icke evidensbaserade föräldrastödsprogram Sammanställning av föräldrastödjande verksamhet i Halland Erfarenheter från Halland Behov och intresse av föräldrastöd hos föräldrar Marknadsföring Framgångsfaktorer Hinder Utvärdering Önskemål om stöd Goda råd från övriga landet Strategi och implementering Marknadsföring Övriga råd Referenser Bilaga: Specialgrupper inom Barnhälsovården

4 Inledning I propositionen En förnyad folkhälsopolitik (2007) betonas betydelsen av insatser för att öka förutsättningarna för goda relationer mellan barn och deras föräldrar. Goda relationer mellan barn och föräldrar under de första levnadsåren är en definitiv förutsättning för en god psykisk hälsa senare i barnets liv. Regeringen har extra betonat föräldrastöd som en metod för att stärka barns psykiska hälsa och bedömer att det generella föräldrastödet och hjälpen bör utvecklas och förbättras för att till slut kunna omfatta hela barnets uppväxttid. Det finns ett stort intresse för föräldrastöd bland föräldrar i Sverige. Den psykiska ohälsan tenderar att öka bland unga i Sverige med allt fler som vårdas för psykiska besvär. Detta problem kräver åtgärder (Socialstyrelsen, 2005). I en enkätstudie kring föräldrastöd gjord av Statens folkhälsoinstituts framkom att föräldrar i allmänhet var nöjda med det stöd som gavs från förskola, skola, fritidsverksamhet och barnhälsovård. Många föräldrar efterlyste dock fortsatt och kompletterande stöd och rådgivning under barnens uppväxt. Exempelvis önskade drygt 40 % av föräldrarna delta i strukturerad föräldragrupp medan 40 % önskade tillgång till enskild rådgivning (Olsson, Hagekull & Bremberg, 2004). Under 2009 och 2010 satsar regeringen därför 70 miljoner årligen till kommuner och landsting för att stimulera utvecklingen och strukturering av föräldrastöd. En nationell utredare tillsattes av folkhälsominister Maria Larsson under Utredaren, Inger Davidsson, skulle ta fram ett förslag på en långsiktig strategi som nationellt skulle bidra till en kvalitetshöjande kompetensökning och utveckling av det stöd och hjälp till mäns och kvinnors föräldraskap som samhället kan erbjuda. Utredarens arbete utmynnade i SOU rapporten Föräldrastöd en vinst för alla. Viktiga aspekter i utredningsarbetet var hur samhällets erbjudande om föräldrastöd kan utvecklas och förbättras, samt hur samarbete och samverkan mellan verksamheter och organisationer med föräldrar som målgrupp kunde utvecklas. Övriga uppgifter för utredaren var att ge förslag rörande; en definition på föräldrastöd, mätbara del och etappmål, insatser för att informera, stödja och hjälpa föräldrar i deras föräldraskap, modell för utbildning av utbildare i evidensbaserade metoder, berörda aktörer däribland den offentliga sektorn, roll och ansvarsfördelning berörda aktörer emellan samt uppföljning och utvärdering av del och etappmål (Statens folkhälsoinstitut, 2008a). I Halland är flertalet av kommunerna, landstinget och vissa frivilligorganisationer inblandade i och arbetar med föräldrastödjande verksamhet genom olika metoder. Man behöver dock nå ut till en större andel föräldrar än man gör idag för att föräldrastödet ska få effekt på den allmänna psykiska hälsan hos barn och unga. Syfte: Att genom en inventering kartlägga vilka föräldrastödsmetoder som förekommer i Halland. Genom detta vara ett stöd för utvecklat föräldrastödsarbete i Halland. 4

5 Frågeställningar: Vad innebär begreppet föräldrastöd (sammankopplat med nationell utredning)? Vilket föräldrastöd finns i Halland samt vem är huvudman? Vilka metoder är utvärderade och med vilket resultat? Hur ser framtiden ut? Vad finns det för behov av stöd till verksamheten? Metod Kartläggningen genomfördes under hösten En första kontakt togs med folkhälsoplanerare/hälsopedagoger med insyn i föräldrastödsverksamheten i de halländska kommunerna. Dessa bidrog i sin tur med kontaktuppgifter till personer inom verksamheten. En definition av föräldrastöd utformades på Region Halland och det beslutades att endast föräldrastöd med en generell målgrupp skulle tas med i rapporten då syftet var av hälsofrämjande slag. Ett frågeformulär utformades med frågor kring syfte, mål, utbildning, grupper, intresse hos föräldrar, marknadsföring, utveckling, framgångsfaktorer, hinder, utvärdering samt förfrågan om stöd önskades i de olika utförarnas föräldrastödsarbete. Personlig kontakt togs därefter via telefon för en telefonintervju utifrån frågeformuläret med personer som på något sätt ansvarade för föräldrastödsverksamhet i Halland. Totalt intervjuades 29 personer och intervjuerna varade mellan 15 och 30 minuter. Begreppet föräldrastöd I Föräldrastöd en vinst för alla (Statens offentliga utredningar, 2008) ges följande definition av föräldrastöd: Ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala utveckling. Föräldrastödet ska bidra till: Fördjupad kunskap om barns behov och rättigheter Kontakt och gemenskap Att stärka föräldrar i sin föräldraroll. I arbetet med kartläggningen av föräldrastödet i Halland har följande definition använts av Region Halland: 5

6 Det hälsofrämjande stöd som erbjuds föräldrar i grupp med syfte att utveckla ett positivt samspel samt att främja en god kommunikation mellan föräldrar och deras barn. Avgränsningar Under kartläggningens gång har det medvetet fokuserats på hälsofrämjande och generellt riktade föräldrastödsmetoder, baserat på den definition som Region Halland utarbetat för denna kartläggning. Således tas inte problemfokuserade föräldragrupper upp. Föräldragrupper inom barnhälsovården har inte heller tagits upp i mer detaljerad form då dessa ska erbjudas inom all barnhälsovård. Andra verksamheter, såsom föräldraföreläsningar, finns i flera kommuner men har inte tagits upp närmare i denna rapport då dessa inte innebär en uttalad gruppmetod där gruppen träffas kontinuerligt. Barnhälsovårdens verksamhet Socialstyrelsen beslutade i ett dokument 1979 att det skulle vara ålagt barn och mödrahälsovården att erbjuda föräldrautbildning antingen individuellt eller i grupp. Föräldrautbildningen inom mödra och barnhälsovården i Halland idag består av ett baspaket som ska informera och förbereda föräldrarna om sitt föräldraskap. Målet är att 70 % av förstagångsföräldrarna ska delta vid minst tre tillfällen. Föräldragrupperna ska hjälpa föräldrarna att hitta nätverk och ge psykosocialt stöd, samt ge praktisk information kring barn och föräldraskap. Detta under sex till åtta träffar under barnets första levnadsår. Personalen inom den halländska barnhälsovården märker idag ett större behov av stöd då dagens föräldrar inte i samma utsträckning har ett nätverk omkring sig av släktingar och vänner som förr. De erfarenheter som finns i försök med föräldragrupper i barnavårdscentralens regi även efter barnets levnadsår är mindre bra. Grupperna har fått avbryta sin verksamhet eftersom föräldrarna inte har möjlighet att komma. Barnet har oftast börjat på dagis runt ettårsåldern och föräldrarna gått tillbaka till arbete. Verksamheten måste därför läggas på kvällstid, barnpassning behöver ordnas och så vidare, vilket gör att verksamheten blir omöjlig att genomföra (Gerd Tangen, muntligt kommunikation ). Idag finns inom barnhälsovården specialgrupper utöver basverksamheten. Dessa grupper har olika inriktningar såsom unga mammor, unga pappor, tvillinggrupper, adoptivbarnsgrupper etc. Se bilaga 6

7 Evidensbaserade föräldrastödsprogram Idag finns i Sverige drygt tio evidensbaserade föräldrastödsprogram för föräldrar med barn i olika åldersgrupper. I Föräldrastöd en vinst för alla (2008) betonas att hälsofrämjande och förebyggande folkhälsoarbete bör vara evidensbaserat. I vilken grad programmen lever upp till benämningen evidensbaserade beror på vilka kriterier som används för begreppet. Det beror också på hur resultaten från internationella vetenskapliga utvärderingar går att överföra till svenska förhållanden. I utredningen har man valt att använda begreppet evidens med en bredare innebörd där, förutom den tillgängliga forskningen, även brukarperspektivet och professionens beprövade erfarenheter utgör basen för evidensen. Ett flertal av de program som finns idag bygger på forskning från USA, Kanada och Australien. Här har vetenskapliga studier med försöks och kontrollgrupper genomförts som har visat på positiva effekter på föräldrars upplevelse av sitt föräldraskap och på barnens beteende. Även i Sverige och Norge har utvärderingar av vissa program gjorts med goda resultat. Att programmen ska vara av dokumenterad nytta för barnen är utgångspunkten i Statens folkhälsoinstituts arbete med föräldrastöd och ligger i linje med barnkonventionens grundprincip om att barnens bästa ska komma i första hand vid alla åtgärder som berör dem. Många program som utvärderats utomlands har utvecklats för en målgrupp med fler problem än vad som avser den generella målgruppen i Sverige. Programmens effekter blir då troligen mindre tydliga här. Programmen som rekommenderas i Föräldrastöd en vinst för alla (Statens offentliga utredningar, 2008) bygger på teorier som är stödda av forskning och fokuserar främst på att hjälpa föräldrar att utveckla en varm relation till sina barn. Även träningsmoment som rollspel och hemläxor förekommer. Dessa moment har visat sig verkningsfulla i internationella vetenskapliga studier. De flesta evidensbaserade program som förekommer idag är närbesläktade och strukturerade och syftar till att stärka samspel och samhörighet mellan barn och deras föräldrar. De olika föräldrastödsprogrammen genomförs i föräldragrupper med specialutbildade ledare inom det aktuella programmet. Alla evidensbaserade program som tas upp i denna rapport fokuserar på positiv uppmärksamhet på barnet, tydlig kommunikation mellan barn och föräldrar samt genomtänkt gränssättning (Statens folkhälsoinstitut, 2008b). Samtliga program rekommenderas av Statens folkhälsoinstitut och i Föräldrastöd en vinst för alla (Statens offentliga utredningar, 2008). De olika föräldrastödsprogram som finns är uppdelade efter vilken ålder de är anpassade till: 7

8 Samspelsprogram för föräldrar till spädbarn Det finns goda möjligheter att främja en trygg anknytning hos spädbarnet med hjälp av olika samspelsprogram som bidrar till att öka föräldrarnas förmåga att tolka och reagera adekvat på spädbarnens signaler. En trygg anknytning är en skyddsfaktor för barn och motverkar ohälsa senare i livet. Vägledande samspel (ICDP) Vägledande samspel (ICDP) används inom barnhälsovården i flera delar av landet och är den metod som fått den mest omfattande spridningen i Sverige. Vid årsskiftet 06/07 hade 180 sjuksköterskor fått utbildning i metoden och ca 5000 föräldrar hade genomgått programmet. Programmet baseras på åtta samspelsteman, alla med syfte att utveckla ett positivt samspel mellan vuxna och barn. Föräldrarna diskuterar kring de videoinspelade temana som bygger på forskning kring samspelets möjligheter och den känslomässiga kommunikationens betydelse för den sociala och kognitiva utvecklingen. Vägledande samspel används även i förskola och skola som förhållningssätt. Från första början Detta är en kanadensisk metod översatt till svenska. Linköpings kommun har tagit fram en svensk manual och svenska filmsekvenser. Från första början är avsedd för alla föräldrar med barn under två år. Ofta är det BVC sköterskor eller personal från förskola eller öppen förskola som är kursledare. Samspelsprogram för föräldrar till mindre barn (2 12 år) Ett flertal närbesläktade program finns med syfte att stärka samspelet mellan föräldrar och barn. De bygger alla på att främja tre förhållningssätt hos föräldrarna; att visa positiv uppmärksamhet, att kommunicera på ett enkelt sätt och att ha en genomtänkt strategi för gränssättning. Vanligast är att föräldrastödsprogrammen omfattar 8 12 träffar som bygger på videoavsnitt, rollspel, hemuppgifter och skriftligt material. Cope (The community parent education program) Cope har använts i Sverige sedan år Programmet bygger på inlärningspsykologi och social inlärningsteori men även på kognitiv attributionsteori, systematisk familjeteori och teorier om storgruppsprocesser (Svenska Cope föreningen, 2008). Syftet med Cope är att ge föräldrarna stöd och styrka till sitt föräldraskap samt få verktyg för att förstå och hantera sitt barns beteende. Kurstillfällena är noga strukturerade och avhandlar vart och ett en specifik strategi, såsom hur man medvetet berömmer och uppmuntrar sitt barn för att bryta negativa cirklar i relationssamspelet. Genom att titta på korta videovinjetter av vardagliga situationer ska föräldrarna identifiera problem och komma med förslag på lösningar och alternativa 8

9 handlingssätt. Dessa handlingssätt och strategier rollspelas och föräldrarna får en hemläxa i form av att pröva hemma tills nästa träff (Statens folkhälsoinstitut, 2006). Komet Komet erbjuder stöd främst till föräldrar som upplever att de har svårigheter med att hantera sina barns bråk och trotsbeteenden. Särskilt utbildade gruppledare tar upp olika teman tillsammans med föräldrarna. Föräldrarna ska sedan själva försöka hitta lösningar på problem och fokus ligger på att prata om möjligheter istället för svårigheter och brister. Mellan träffarna ska föräldrarna pröva råd och tips hemma, som under träffarna delas ut som skriftligt material. Komet har använts i Sverige sedan år 2003 (Statens folkhälsoinstitut, 2006). De otroliga åren De otroliga åren har fyra fokusområden: lek, beröm och belöning, effektiv gränssättning och bemötande av dåligt uppförande. Syftet är att tillsammans med andra föräldrar lära sig hitta nya strategier i sitt föräldraskap. Verktyg som används inom metoden är video, rollspel, hemuppgifter och arbetsböcker. De otroliga åren har använts i Sverige sedan år 2002 (Statens folkhälsoinstitut, 2006). Föräldrakraft Programmet började prövas i Sverige år 2004 och vänder sig till familjer med barn som är 3 6 år gamla. Syftet med Föräldrakraft är att fokusera på positiva uppfostringsstrategier och stärka familjesammanhållningen. Vid varje träff träffas föräldrarna en timme (föräldrapasset) och en timme med barnen (barnpasset). Därefter arbetar barn och föräldrar tillsammans i familjepasset. Kommunikation, tid tillsammans, beröm, belöning och positivt samarbete mellan hem och skola är viktiga områden som tas upp (Statens folkhälsoinstitut, 2006). Active parenting (Aktiva småbarnsföräldrar och Aktivt föräldraskap idag) Active parenting innehåller två program, med samma grundstruktur, anpassade för föräldrar med barn i åldern 1 4 år samt föräldrar med barn i åldern 2 12 år. Båda kurserna baseras på videoavsnitt och diskussioner. I videoavsnitten tas olika vardagssituationer upp som är lätta att känna igen sig i. Tillsammans arbetar gruppen fram lösningar med hjälp av diskussioner, rollspel, gruppaktiviteter och hemuppgifter. Aktiva småbarnsföräldrar introducerades i Sverige år 2004 och Aktivt föräldraskap idag har funnits i Sverige sedan 1997 (Statens folkhälsoinstitut, 2006). Familjeverkstan Familjeverkstan är ett DVD baserat program utvecklat av Statens folkhälsoinstitut och Preventionscentrum i Stockholm. Programmet är avsett för studiecirklar som kan arrangeras av studieförbund i samarbete med kommunerna. Metoden började användas 2008 och har utvecklats med syftet att nå alla föräldrar. 9

10 Kommunikationsprogram för föräldrar till äldre barn och tonåringar (10 15 år) Utvärderingar av program som används i denna åldersgrupp har främst visat effekt på bruk av alkohol och droger hos ungdomarna, detta särskilt vid kombination av stöd till föräldrarna och insatser för barnen. Något större belägg för effekter på barns psykiska hälsa finns dock inte. Föräldrakraft Föräldrakraft finns även som en kurs för familjer med barn år gamla. Syftet är, liksom i programmet för yngre barn, att stärka faktorer som verkar skyddande i familjerna. Särskilt fokus läggs på att förebygga missbruk. Metoden för äldre barn började användas i Sverige 2004 (Statens folkhälsoinstitut, 2006). Cope tonår (The community parent education program) I denna version av Cope arbetar grupper om upp till 30 föräldrar tillsammans för att lösa vanliga vardagsproblem med hjälp av videoavsnitt, diskussioner och rollspel. Förutom de grundläggande temana arbetas även med tobak, alkohol och droger. I Sverige har metoden använts sedan år 2003 (Statens folkhälsoinstitut, 2006). Steg för steg Detta program vänder sig till föräldrar med barn i skolår 5 7. Målet är att i tidig ålder förebygga användandet av tobak, alkohol och droger bland ungdomar. Föräldrar träffas kvällstid i skolans lokaler medan barnens delaktighet i programmet förläggs till skoltid. Föräldrar och barn träffas även två gånger gemensamt under kursens gång. Programmet för barn behandlar ämnen såsom drömmar, mål, föräldrarelationer, stresshantering och kompistryck. För föräldrarna används videovinjetter, diskussioner, rollspel och hemövningar. Metoden används i Sverige sedan 2002 (Statens folkhälsoinstitut, 2006). Örebro Preventionsprogram (ÖPP) Detta program riktar sig till föräldrar för att minska alkoholbruket hos ungdomar. Syftet är att föräldrarna gemensamt ska ta ställning till hur de ska förhålla sig till ungdomar som dricker sig berusade. En gång per termin, i anslutning till föräldramöten i skolår 6 8, träffas föräldrar för en träff ledd av särskilt anställda personer som leder diskussionerna utifrån tydliga principer. Exempelvis gås forskningsresultat igenom som visar att barn till föräldrar som bjuder dem på alkohol dricker mer. Förslag ges också till föräldrarna hur man gemensamt kan göra överenskommelser i klassen, exempelvis regler kring föräldrafria fester. Sedan hösten 2004 finns programmet tillgängligt (Statens folkhälsoinstitut, 2006). Active parenting för tonårsföräldrar Kurserna bygger på videovinjetter som speglar olika vardagssituationer som alla kan känna igen sig i. Genom diskussioner, rollspel, gruppaktiviteter och hemuppgifter hjälps föräldrarna åt att hitta en lösning. Olika sätt att bemöta tonåringarna diskuteras utifrån fördelar och nackdelar. Ledarstilar och förhållningssätt tas upp men även problemlösning och kommunikationsfärdigheter såsom hur man hanterar sin egen och tonåringarnas ilska. Metoder 10

11 tas även upp för att uppmuntra tonåringarnas självständighetsutveckling. Sedan 1998 har programmet använts i Sverige (Statens folkhälsoinstitut, 2006). Icke evidensbaserade föräldrastödsprogram I Sverige och Halland förekommer ett antal olika föräldrastödsmetoder som inte är evidensbaserade. I Halland är programmen Positivt föräldraskap, Växa tillsammans, Föräldraknut och Föräldraskap från hjärtat aktuella. Positivt föräldraskap Positivt föräldraskap bedrivs i studiecirkelform och bygger på samtal och övningar för att tillsammans med andra komma till insikter, främst kring att man inte är ensam om sina känslor och funderingar. Syftet med positivt föräldraskap är att lära sig mer om barns behov och utveckling, stärka sina positiva sidor i föräldraskapet, arbeta med gränssättning och närhet, träffa andra med liknande erfarenheter, stärka självkänslan och bearbeta känslor av skuld och skam. Växa tillsammans Växa tillsammans är ett studiematerial som vänder sig till föräldrar och pedagoger som har barn eller arbetar med barn inom förskola och skola. Detta används i studiecirkelform med 4 6 träffar under en termin. Träffarna bygger på utbyte av erfarenheter och inleder ett samarbete som stärker och stöttar i föräldrarollen. Växa tillsammans är inte en samling råd till föräldrar utan mer ett försök att stimulera till diskussion där allas kunskaper och erfarenheter är betydelsefulla. Föräldraknut Syftet med Föräldraknut är att i studieförbunds regi arrangera cirklar för att stötta nyblivna föräldrar i deras föräldraskap och erbjuda en möjlighet för föräldrarna att fortsätta träffas då föräldragrupperna på BVC avslutas. Grupperna inom Föräldraknut fortsätter vanligtvis tills föräldrarna återgår till arbete. Samtliga deltagare får en studiebok som tar upp barnets första levnadsår. Under cirkelns gång erbjuds tematräffar utifrån olika ämnen, såsom sex och samlevnad, barnolycksfall, trafiksäkerhet och spädbarnsmassage. Föräldraskap från hjärtat Programmet bedrivs ofta i cirkelform och i samarbete med studieförbund och bygger på en bok med samma namn. Syftet med programmet är att stötta föräldrarna i sitt föräldraskap. Föräldraskap från hjärtat fokuserar på att lära föräldrarna att undvika kritik och istället ge stöd och uppmuntran till sina barn. 11

12 Sammanställning av föräldrastödjande verksamhet i Halland Kommun Huvudman Utförare Evidensbaserade metoder Andra grupper Arbetat med metoden sedan Antal utbildade ledare Antal grupper Intresse från föräldrar Kungsbacka Kungsbacka Kommunen Familjehuset Cope, 3 11 år Stort, alla får inte plats Kungsbacka Kommunen Fritidsenheten Cope, tonår cope barn 4 cope tonår Fritidsenheten ÖPP skolor aktiva Stort. Något minskat intresse. Framtid Fler ledare diskuteras Förhoppning om utökning Fungerar bra Utbilda fler informatörer Kungsbacka Studieförbundet vuxenskolan Varberg Varberg Barn och utbildningsförvaltning, Socialtjänst, BVC Håsten Varberg Barn och utbildningsförvaltning, Socialtjänst, BVC Håsten Kungsbacka Kommunen; Föroch grundskoleförvaltningen Studieförbundet Vuxenskolan Familjeverkstan Positivt föräldraskap Växa tillsammans Föräldraknut Familjens hus Active parenting 1 4 år Familjens hus Active parenting 2 12 år Stort, fulla grupper Större efterfrågan hela tiden Erbjuder programmen men har inte några grupper igång. En ledare pensioneras. Ny behövs Om fler ledare inte utbildas faller metoden 12

13 Kommun Huvudman Utförare Evidensbaserade metoder Varberg Landstinget/ Studieförbundet Vuxenskolan Studieförbundet Vuxenskolan Varberg Studiefrämjandet Studiefrämjandet Varberg Studieförbundet vuxenskolan Varberg Kommunen Högstadieskolor Studieförbundet Vuxenskolan Falkenberg Falkenberg Socialförvaltningen Socialförvaltningen Active parenting, tonår Andra grupper Arbetat med metoden sedan Antal utbildade ledare Antal grupper Intresse från föräldrar Framtid Startar vt 2009 Föräldraknut grupper år 2008 Stort Fortsätta i samma skala. Vill utöka. ÖPP Startar vt högstadieskolor med intresse Familjeverkstan Positivt föräldraskap, Växa tillsammans, Babymassage Cope, 3 12 år. Cope, tonår Lågt anmälningstal Finns i programutbud. Inga grupper startade Fortsätta som nu Falkenberg Kommunen Tullbroskolan ÖPP Fler skolor har visat intresse Falkenberg Landstinget Familjecentralen BVC Skogstorp Falkenberg Kommunen/ Vuxenskolan Falkenberg Sörby naturhälsogård Familjeverkstan 1 Grupp sätter igång vid tillräckligt Ätranskolan Familjeverkstan, 3 12 år Sörby naturhälsogård Föräldraskap från hjärtat intresse Stort, men svårt Ska försöka med att få dem att en grupp till efter vika nio kvällar sommaren Stort Fortsätta som nu 13

14 Kommun Huvudman Utförare Evidensbaserade metoder Halmstad Halmstad Kommun/Landsting Landstingets hälsopedagog i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan Halmstad Kommunen Socialförvaltningen Familjeverkstan, 3 12 år Halmstad Kommunen, BUF Kärnhuset Vägledande samspel (ICDP) Halmstad Kommunen, BUF Trygga Halmstad Högstadieskolor Andra grupper Arbetat med metoden sedan Antal utbildade ledare egna. Några privata Antal grupper Intresse från föräldrar 2 Stort, både behov och intresse Komet, 3 12 år Stort intresse, behov ökar handledare. Ca 300 ledare inom förskola och skola. Ledarna arbetar i daglig verksamhet med ICDP som förhållningssätt Framtid Mål att 30 % av alla Halmstads föräldrar ska delta i föräldragrupp. 100 ledare inom Familje verkstan och Komet ska finnas innan 2010:s slut. Startar Komet tonår Tankar finns om föräldragrupper kring ICDP ÖPP Försök att implementera på fler skolor i Halmstad 14

15 Kommun Huvudman Utförare Evidensbaserade metoder Laholm Laholm Kommunen Högstadieskolor Andra grupper Arbetat med metoden sedan Antal utbildade ledare ÖPP presentatörer 2 utbildare Hylte Hylte Kommunen; BUN, Familjecentralen Laholm Svenska kyrkan Öppen förskola Active parenting förskollärare Familjecentralen Vägledande samspel (ICDP) handledare. 11 ledare inom förskola och skola. Hylte Kommunen; barnoch ungdomskontoret Barn och ungdomskontoret ÖPP informatörer. 2 instruktörer Antal grupper 2 2 testgrupper Arbetar med ICDP som förhållningssätt inom skola och förskola Intresse från föräldrar 50 % kommer på föräldramötena Inte så stort. Mer information behövs Fantastisk uppslutning Framtid Arbetet med ÖPP har varit rörigt och krångligt de senaste åren. Funderar över att börja arbeta med Föräldrakraft. Utökning vt 09. Sprida förhållningssättet inom förskolan Utbilda fler informatörer för att ÖPP ska nå ut till samtliga i åk

16 Erfarenheter från Halland Behov och intresse av föräldrastöd hos föräldrar De flesta intervjupersonerna upplevde att behov och intresse hos föräldrar har ökat de senaste åren. Man har behov på ett helt annat sätt idag att få träffa föräldrar i samma situation och diskutera erfarenheter och upplevelser. Många av personerna inom verksamheterna beskriver hur många fler föräldrar idag är ganska ensamma i sitt föräldraskap; man har inte på samma sätt det nätverk av släktingar och vänner runt sig som förr. Därför behövs mer än någonsin dessa forum för föräldrar. Här kan föräldrarna komma till insikt att de inte är ensamma om sina tankar, upplevelser och problem inom familjen och det ger känslan av en trygghet. Marknadsföring De olika aktörerna i Halland upplevde alla olika behov av marknadsföringsinsatser för att nå ut med sin verksamhet. De allra flesta upplevde stort intresse från föräldrahåll och hade nått ut bra med föräldragrupperna efter en större marknadsföringsinsats precis vid uppstarten. Därefter flöt verksamheten oftast på med ett mindre behov av marknadsföring då nöjda deltagare rekommenderade vidare till sina vänner och bekanta. Viktigt var dock att inte helt lägga marknadsföringen åt sidan utan upprätthålla den till en viss grad. Metoder som använts av halländska aktörer: Studieförbunds kursprogram. Information på personal och föräldramöten inom förskola och skola. Utdelning av info och broschyrer på BVC, MVC, förskolor och öppna förskolor. Personal inom barnhälsovården, mödrahälsovården och förskolan informerar föräldrar. Annonser i tidningar. Information på hemsidor. Affischer i affärer. Starta den första gruppen med föräldrar som även är kollegor eller vänner. Detta för att lyckas locka den första gruppen som oftast är den svåraste. Är gruppen sedan nöjd hjälper de till med muntlig marknadsföring och sen är man oftast igång. Inte sluta informera efter första gången. Budskapet måste ut igen och igen och igen. Framgångsfaktorer Vid telefonintervjuerna frågades kring framgångsfaktorer för att bedriva ett bra föräldrastödsarbete. I svaren betonades betydelsen av att samarbeta över förvaltningsgränser, vilket både underlättade marknadsföringen och ökade trovärdigheten för användarna. Även samarbete med studieförbund var positivt och hjälpte på ett bra sätt till med marknadsföringen. Föräldrastödsgrupper ansågs lämpa sig väldigt väl för studiecirkelform. 16

17 De som arbetade i familjecentralsform upplevde att marknadsföringen gick lättare då all personal i huset visste om och rekommenderade föräldrastödsverksamheten. Även tabustämpeln på föräldrastöd, som fortfarande förekom, ansågs bli mindre eftersom all verksamhet i familjecentralens regi ansågs som likvärdig av föräldrarna. Det blev på så sätt inte konstigare att gå i föräldragrupp när man har lite äldre barn än det var att gå på BVC:s föräldragrupper. Att verksamheten kring föräldrastöd var kostnadsfri ansågs vara viktigt. Även att kunna erbjuda olika typer av serviceinsatser, såsom barnpassning, upplevdes av flera ge ett högre deltagarantal. Att föräldrarna kände sig hörda och sedda ansågs som viktigt och därmed var små grupper ofta att föredra så att föräldrarna kände sig trygga och vågade prata inför de andra. Här gällde också att som gruppledare kunna hjälpa upp de tysta för att även de ska få prata. Hinder Ett flertal av de intervjuade upplevde faktorer som på ett eller annat sätt förhindrade deras verksamhet. Här nämndes framför allt brister på resurser; för lite personal, för lite pengar, brist på tid, dåliga lokaler samt att inte ha tillgång till egna lokaler utan inför varje tillfälle behöva möblera och ställa i ordning. Flera aktörer hade alltid kö till föräldragrupperna men hade ingen möjlighet att utöka verksamheten på grund av resursbrist. Resursbrist gjorde även att man inte hade möjlighet att anordna barnpassning, något som hade förenklat för många föräldrar och troligtvis lett till ökat deltagande. Resursbristerna gjorde ibland att föräldrastödsarbetet kändes motigt och för energikrävande. Ytterligare hinder var att det var svårt att arbeta över förvaltningsgränserna. Mer samarbete efterlystes samt att någon regional eller kommunal samordning fanns tillgänglig för att underlätta för föräldrar att få en överblick över de föräldrastödsgrupper som fanns tillgängliga i varje kommun. Önskemål framkom om att träffa personer som arbetar inom liknande verksamheter för att få motivation, inspiration och byta erfarenheter med varandra. Föräldrar upplevdes fortfarande vara lite rädda för att gå i föräldragrupp. En tabustämpel fanns fortfarande kvar som behövde tvättas bort. Detta påverkade troligtvis deltagandet i vissa grupper. I de få grupper där verksamheten kostade pengar var det ett hinder för föräldrar som inte hade råd att delta. Även stress och tidsbrist hos föräldrar antogs påverka deras deltagande. Utvärdering De flesta aktörer genomförde utvärderingar som ingick i det föräldrastödsprogram de använde sig av. Någon grundligare utvärdering än så hade inte gjorts i Halland. Alla som genomförde s.k. nöjdhetsutvärderingar rapporterade att de allra flesta föräldrar brukade vara nöjda och positiva. 17

18 Önskemål om stöd Vid telefonintervjuerna efterfrågades vilket stöd de olika aktörerna önskade i sitt arbete. Här framkom ett antal olika svar inom områdena utbildnings och inspirationsinsatser samt att sprida kunskap. Något som de flesta önskade var mer stöd i form av nätverk. Man kände sig ensam i sitt arbete och hade ofta inte många kollegor inom området. Inspiration önskades i nätverksform eller dagar där kända föräldrastödsprofiler bjöds in. Utbildningsinsatser: Hur marknadsför man föräldrastöd på ett bra sätt? Hur arbetar man framgångsrikt med föräldrastöd? Hur bemöter man på bästa sätt småbarnsföräldrar? Samordna gruppledarutbildningar. Implementeringsstöd Cirkelledarutbildning Inspirationsinsatser: Anordna inspirationsträffar och inspirationsdagar med olika teman. Skapa ett föräldrastödsnätverk för personer inom verksamheten. Sprida kunskap: Aktualisera frågan. Sprida kunskap kring föräldrastöd. Kvalitetssäkra arbetet och sprida informationen att vi arbetar med seriösa metoder. Hjälpa till att få bort tabu stämpeln. Tydliggöra vad som skiljer sig mellan och förenar de olika metoderna; för yrkesfolk och för allmänheten. Sprida kunskap inom våra nätverk 18

19 Goda råd från övriga landet I oktober 2008 bjöd den nationella föräldrastödsutredningen in representanter för det föräldrastödjande arbetet i olika kommuner runt om i landet till ett möte i Stockholm. Här samlades främst kommuner som hade kommit en bit i sitt arbete och syftet med mötet var att samla in erfarenheter och goda exempel. Nedan följer en sammanfattning av de ämnen som togs upp under dagen. Strategi och implementering Se långsiktigt, minst 5 år framåt. Arbetet måste vara partiöverskridande Viktigt att sätta in politiker i innebörden av föräldrastöd. De behöver bli medvetna om vilka pengar som finns att spara i framtiden genom att införa föräldrastöd, samt vad det kan göra för ungas psykiska hälsa. Föräldrastöd ska betraktas som en investering, inte en kostnad som måste ge vinst om ett halvår. En framgångsfaktor är att ha tillgång till en föräldrastödssamordnare i varje kommun. Sätt upp tydliga mål för verksamheten. Det är viktigt med bra och seriösa ledare. Kvalitet från första början. Detta för att undvika avhopp och dålig marknadsföring. Den personal som föräldrar möter måste ha kunskap om bakgrunden till föräldrastöd för att kunna motivera till deltagande. Resurser och energi bör därför satsas på själva igångsättandet av föräldrastöd. Man bör minska sårbarheten hos de som utbildas. De utbildade bör vara många, de behöver kunna ge stöd till varandra och de bör ha tid avsatt i sin tjänst. Det ska finnas avtal och pengar knutna till satsningarna. Samarbete mellan yrkesgrupper. Marknadsföring Marknadsför föräldrastödet som hälsofrämjande och icke problemfokuserat. Det är viktigt att avdramatisera; kurserna ska vara något för alla. Marknadsför utifrån föräldrarnas synvinkel. Marknadsför gemensamt i hela kommunen. Skapa en karta över alla metoder som finns tillgängliga och erbjud en lathund för vilken metod som passar vem. Övriga råd Manualbaserade program är viktiga men glöm inte bort verksamhet som redan finns, såsom öppna förskolan och dess stora betydelse. 19

20 Viktigt att inte frivilligorganisationer och studieförbund lämnas ensamma i sitt arbete med föräldrastöd. De behöver få hjälp med utvärdering för att upprätthålla kvalitet och trovärdighet. 20

21 Referenser Bremberg, S. (2004). Nya verktyg för föräldrar. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Olsson, I., Hagekull, B & Bremberg, S. (2004). Föräldrars intresse för olika former av föräldrastöd. En empirisk kartläggning av föräldrar i Sverige. Uppsala universitet och Statens folkhälsoinstitut. Hämtad från: Regeringen (2007). En förnyad folkhälsopolitik. Proposition. Hämtad från: Socialstyrelsen (2005). Folkhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen. Statens folkhälsoinstitut (2006). Nya möjligheter. Metoder för föräldrastöd från förskolan till tonåren. Stockholm. Statens folkhälsoinstitut. Hämtad från: Statens folkhälsoinstitut (2008a). Stöd till föräldrar främjar hälsa både under uppväxten och senare i livet. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Hämtad från: aspx Statens folkhälsoinstitut (2008b). Föräldrastöd under förskole och skoltid, 2 9 år samspelsprogram. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Hämtad från: aspx Statens offentliga utredningar (2008). SOU 2008:131. Föräldrastöd en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp tillföräldrar i deras föräldraskap. Stockholm: SOU. Svenska Cope föreningen (2008). Metodens användning i Sverige. Limhamn: Svenska Copeföreningen. Hämtad från:

22 Bilaga: Specialgrupper inom Barnhälsovården Exempel i Halland: Kungsbacka: Barnhälsovården: Varberg: Mödrahälsovården: Familjehuset: Falkenberg: Familjecentralen Skogstorp: Halmstad: Mödrahälsovården: Laholm: Familjecentralen: Unga mammor Unga mammor Unga pappor Babymassage Unga mammor Tvillinggrupp Unga mammor Unga föräldrar Hylte: 22

23

24 Denna rapport är en del i Region Hallands arbete för att stärka hallänningarnas hälsa. I Folkhälsopolicy för Halland lyfts goda uppväxtvillkor fram som ett av fem prioriterade insatsområden för folkhälsoarbetet. Läs mer om vårt folkhälsoarbete på Box 538, Halmstad kansli@regionhalland.se