Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser

Transkript

1 SLUTRAPPORT (Reviderad) Malin Bergqvist Drogsamordnare Verksamhetsberedningen Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser

2 1 (15) Innehållsförteckning Bakgrund Uppdraget 2 2 Behovskartläggning metod 2 Övriga kunskapskällor 2 Styrdokument: 2 Definition av föräldrastöd 3 Mål föräldrastöd 3 Föräldrastöd, behövs det? Främjar en positiv utveckling hos barn 3 3 Efterfrågan från föräldrar 3 Positiva effekter på samhällsekonomin 3 Aktuell svensk forskning 4 Aktörer 4 Omvärldsbevakning 4 Nationellt 4 Jämtlands län 4 Familjecentraler 5 Behovskartläggning föräldrastöd i Åre 5 Resultat: Enkätundersökning förskolepersonal 5 Resultat: Referensgrupp föräldrastöd Åre 7 Resultat: Förskolechefer och specialpedagoger på förskolan: 8 Sammanfattning av hela behovskartläggningen: 8 Resurskartläggning 9 Ett föräldrastöd anpassat efter behov och resurser i Åre kommun 10 Ömsesidig Respekt 10 Tematiska föräldramöten 10 Familjeverkstan 10 Cope 11 Föräldrar på distans 11 Family Lab 11 Förslag på grundläggande föräldrastödsutbud i Åre kommun 12 Påbyggnad av föräldrastödet i Åre kommun, ett förslag 12 Familjecentral först och främst 14 Bilagor 14 Källor 14 1

3 2 (15) Bakgrund Uppdraget Uppdraget gavs inledningsvis till elevhälsans Centrala resursteam och följde sedan med till den nya tjänsten som drogsamordnare. Formulerat i enlighet med utvecklingsplanen Åre Kommun : Vi kommer fortsätta med utvecklingen av olika föräldrastödsprogram. Centrala resursteamet har uppdrag att ta fram förslag på lämpliga evidensbaserade föräldrastödsprogram för förskolan. Vi räknar med att under kommande period ha beslutat om vilket som ska gälla och påbörja implementeringen i verksamheten. Kommentarer till Barn- och utbildningsnämndens inriktningsmål och effektmål för verksamhetsperioden Uppdraget från Barn och utbildningsnämnden hade som mål att kommunen skulle erbjuda föräldrastöd till föräldrar med barn i förskoleålder. Med anledning av att den nationella strategin för föräldrastöd har som mål att föräldrastöd ska erbjudas till föräldrar till barn från 0-17 år, har jag valt att även redovisa behov och resurser för den gruppen (SOU 2008:131). Behovskartläggning metod Utredningen genomfördes på följande sätt: Enkätundersökning med personal i kommunens samtliga förskolor vintern 2011 Tre möten med referensgruppen Föräldrastöd i Åres under 2012/2013 med deltagare från förskola, socialtjänsten, politiker, föräldrar, BVC, MVC, kyrkan, skola; skolsköterskor, rektor, lärare, specialpedagog, kurator. Möte med förskolerektorer och specialpedagoger i förskolan 2014 Övriga kunskapskällor Under 2010 var Åre kommun huvudsökande för länsövergripande föräldrastödsinsatser med medel från Folkhälsoinstitutet. Ansökan gick ej igenom, men en mängd kunskap och erfarenheter i samband med ansökansarbetet har ändå varit till användning bl a i denna utredning. Som representant för föräldrastöd i kommunen, deltar drogsamordnaren regelbundet på regionala nätverksträffar sedan Föräldrastöd Östersund är alltid behjälpliga med stöd och hjälp. De har vid ett par tillfällen besökt Åre för att informera om föräldrastöd, senast inför referensgruppen. Styrdokument: I FN:s barnkonvention är står det att:: familjen, såsom den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla dess medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt skydd och bistånd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället Tydlig vägledning finns även i socialdepartementets betänkande Föräldrastöd -en vinst för alla (SOU 2008:131) På regionalt plan är ett av fyra huvudområden i Folkhälsopolicyn för Jämtlands län Trygga uppväxtvillkor där man betonar vikten av en god föräldra-/barnrelation och goda sociala villkor för barnfamiljer. Regionförbundet Jämtland, i samarbete med polismyndigheten, länsstyrelsen, landstinget och kommunerna, lyfter fram föräldrarstöd som angelägen en förebyggande insats i sin programförklaring 2014 för Mobiliseringen mot droger. 2

4 3 (15) Föräldrastöd. En god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för alkoholmissbruk, drogbruk, rökning,fetma, ohälsosamma matvanor, olycksfallsskador och hjärt-/kärlsjukdom. Insatser som inriktas på att utveckla ett positivt samspel mellan barn och föräldrar ger det tydligaste effekterna. Därför är det viktigt att generella föräldrastödsinsatser fortsatt utvecklas och är tillgängliga. Definition av föräldrastöd Socialstyrelsens definition är mest spridd och anses innefatta det mest centrala i föräldrastödsbegreppet: Ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala utveckling. Föräldrastödet ska bidra till: Fördjupad kunskap om barns behov och rättigheter Kontakt och gemenskap Att stärka föräldrar i sin föräldraroll (Föräldrastöd - en vinst för alla, SOU 2008:131) Mål föräldrastöd Alla föräldrar med barn i åldern 0 18 år ska erbjudas ett generellt stöd i sitt föräldraskap. Stödet ska vara frivilligt och ges utifrån föräldrars önskemål och behov (SOU 2008:131). Föräldrastöd, behövs det? Främjar en positiv utveckling hos barn Det finns omfattande vetenskaplig grund för att stöd till föräldrar, som bidrar till att utveckla ett gott samspel mellan föräldrar och barn, gynnar en positiv utveckling hos barnen samt minskar psykisk ohälsa och andra hälsoproblem. Det är ett långsiktigt förebyggande arbete som ger utdelning när barn och ungdomar hamnar i riskfyllda situationer, t ex i tonåren där risksökande och grupptillhörighet är en viktig utvecklingsfas, men som även utgör en risk att försätta sig i skadliga situationer. Åre kommun har sedan 2009 använt sig av det alkoholförebyggande föräldrastödsprogrammet Effekt (fd ÖPP) och i drogvaneundersökninger de senaste tre åren kan man se ett mönster av att elever i åk 9 dricker mindre alkohol samtidigt som deras föräldrar blivit mer och mer restriktiva med alkohol till sina barn. Efterfrågan från föräldrar Många föräldrar efterfrågar mer stöd, och det har visat sig att föräldrar idag har en större osäkerhet i sitt föräldraskap än tidigare. Denna osäkerhet framkom även i enkätundersökningen bland personal på förskolorna i Åre kommun. Det har också inkommit e-post till kommunen från föräldrar med direkt efterfrågan av föräldrastödsprogram. Positiva effekter på samhällsekonomin Ytterligare intressant aspekt av vinsterna med föräldrastöd är de väl genomarbetade hälsobokslut som mer och mer följer utvecklingen av föräldrastöd i olika delar av landet. Som exempel kan nämnas Folkhälsoinstitutets hälsoekonomiska utvärdering av föräldrastödsinsatser i 26 olika kommuner mellan baserad på forskning som bedrivits under ledning av Örebro Universitet där slutsatserna är: Föräldrastödsprogram billig insats kostar kommunen <3 000 kr och samhället <4 500 kr per barn 3

5 Kommunens kostnader för ett avvärjt fall av kliniskt utagerande beteende: kr kr Ett barn med utagerande beteende kostar kommunen och landstinget sammanlagt kr/år Alla föräldrastödsprogrammen var kostnadsbesparande och deras effekt kvarstår under ett två år Cope mest kostnadsbesparande (kommun & samhälle) Självinlärning med boken Fem gånger mer kärlek är ett kostnadsbesparande föräldrastödsalternativ (Feldman, 2011). Aktuell svensk forskning Studien Nationell Jämförelse av Föräldrastödsprogram (NJF) har genomförts på Socialstyrelsens uppdrag av en forskargrupp under ledning av Håkan Stattin från Örebro universitet. Resultatet av studien kommer att presenteras i sin helhet våren 2014, men de preliminära resultaten visar på att:: De föräldrastödsprogram som används frekvent i Sverige hjälper föräldrarna. Trots att dessa program baseras på olika teoretiska fundament tycks de ha snarlika positiva effekter. De är kostnadseffektiva. Föräldrastödsprogram är inte hela svaret på hur man kan förebygga problembeteende tidigt. Men det är en bra början. En kostnadsanalys av 18 av de mest använda föräldrastödsprogrammen visar att föräldrastödsprogram är en relativt billig insats. Fullständiga hälsoekonomiska analyser visar också att föräldrastödsprogram är en för samhället lönsam satsning. Sammanfattningsvis säger man att varje satsad krona i genomsnitt ger två kronor tillbaka (Feldman, 2011). 4 (15) Aktörer De senaste årens intresse för föräldrastöd har också bidragit till att en stor mängd aktörer erbjuder föräldrastödstjänster. Det kräver god kännedom om vilka program som utvärderade och kostnadseffektiva. I Jämtland fungerar Folkhälsocentrum på landstinget som samordnande funktion. Länsstyrelsen har ett uppföljande uppdrag och Föräldrastöd Östersund ger god vägledning även till andra kommuner. Föräldrastöd erbjuds av en mängd privata aktörer, många med program som ursprungligen kommer från USA. Vissa av dem även utvärderade i Sverige. Det börjar även dyka upp en hel del intressanta program som är både framtagna och utvärderade i Sverige. Inte sällan gör kommunerna avtal med studieförbund som ofta har god erfarenhet av föräldrastödsprogram. Omvärldsbevakning Nationellt Effekterna av föräldrastöd som förebyggande insats har haft stor genomslagskraft i hela landet. Idag uppger en majoritet (87 procent) av landets kommuner att de erbjudit föräldrastödsprogram under det senaste året (Statens Folkhälsoinstitut, A 2013:01) Jämtlands län I samtliga kommuner (utom Ragunda) erbjuds föräldrastöd i någon form varav tre kommuner, Strömsund, Östersund och Härjedalen har en synlig ambition att erbjuda föräldrar stöd 0-17 år 4

6 5 (15) enligt den nationella strategins definition. I Åre erbjuds föräldrastöd upp till ca 1 års ålder och sedan som mindre insats på föräldramöten i grundskolans senare del. Östersund skiljer sig från övriga kommuner genom att ha en egen kommunal verksamhet, Föräldrastöd Östersund, som har ett uppdrag tydligt kopplat till den nationella strategin (Föräldrastöd Östersund 2012, Socialdepartementet 2009). Familjecentraler Det är svårt att rapportera om föräldrastöd utan att nämna familjecentraler. Som bekant pågår en separat utredning om behov och möjligheter av familjecentral i Åre kommun. Några av slutsatserna man gjort i en studie som genomförts av Uppsala Universitet och Akademiska barnsjukhuset i Uppsala (Läkartidningen, 2013;110:CADY) var att barnavårdscentraler placerade på familjecentraler: erbjöd föräldragrupper i högre utsträckning tog oftare över grupper från mödravården erbjöd riktade grupper i högre utsträckning vidtog oftare åtgärder för att öka pappadeltagandet hade högre andel deltagande pappor. För ett klokt bygga förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart föräldrastöd i Åre kommun anses familjecentralsverksamhet vara en framgångsrik grund att utgå ifrån. Behovskartläggning föräldrastöd i Åre Resultat: Enkätundersökning förskolepersonal Enkätundersökningen genomfördes i januari 2011 genom en webenkät som skickades till samtliga förskolor i Åre kommun. Svarsfrekvensen låg på ca 60%. Nedan ett par tongivande resultat och några kommentarer från förskolepersonalen. Se bifogad sammanställning (Bilaga 1) för fullständiga resultat. Anledningen till att just personalen tillfrågades var ett antagande om att de besitter unik kunskap och erfarenhet om föräldrar och föräldrars behov i kommunen. Så gick tankegångarna då. I efterhand kan man reflektera över om det kanske hade varit bättre att vända sig med enkäten direkt till föräldrarna istället. En majoritet av personalen ansåg att föräldrar var i behov av något slags stöd i sitt föräldraskap: 5

7 6 (15) De allra flesta lyfte fram gränssättning som det viktigaste för föräldrarna att utveckla, därefter föräldraledarskap, förhållningssätt, trots. Kommentar från en förskolepersonal i samband med frågan om vad vilken typ av stöd föräldrar behöver: Stötta föräldrar att tro på sig själv, hur viktiga de är! Känna sig lugna, inte bli så oroliga så fort något inte går som de tänkt att det ska bli, "det är livet". Ge barnen möjlighet till delaktighet men inte till orimlighet, vuxna MÅSTE vara VUXNA-TA BESLUT! I nedanstående fråga var det många som ställde sig positiva till fortbildning för att kunna möta föräldrar. I kommentarsfältet, på Referensgruppen och genom förskolechfen framkom dock en tveksamhet om föräldrastöd verkligen ingår i förskolans uppdrag. Hur relationen till föräldrarna skulle kunna påverkas om personalen även håller föräldrastödsträffar, och framförallt hur det tidsmässingt skulle vara möjligt att få in i övriga arbetsuppgifter. Kommentar från en personal: Bra med mer kunskap om hur vi kan inspirera föräldrar till föräldrautbildning. Jag känner mig osäker på om detta är en del i vårt uppdrag. Vi ska ju naturligtvis arbeta med föräldrasamverkan men vår arbetsbelastning är redan ganska tidspressad och vårt fokus är att arbetet med barnen och att få föräldrar att samverka i det som händer på förskolan. 6

8 7 (15) Resultat: Referensgrupp föräldrastöd Åre Referensgrupp Föräldrastöd Åre sammankallades vid tre tillfällen under Under träffarna genomfördes ett processarbete om behov av föräldrastöd med deltagare från förskola, socialtjänst, politiker, föräldrar, BVC, MVC, kyrkan, skola; skolsköterskor, rektor, lärare, specialpedagog, kurator. Referensgruppen delades in i en förskolegrupp med personer som mest arbetade med små barn. Och en grupp bestående av dem som mest träffar äldre barn/ungdomar. Flera av punkterna i de två grupperna är påfallande lika och därför gjordes denna sammanfattning av referensgruppens syn på behov av föräldrastöd: Sammanfattning behov Referensgrupp föräldrastöd i Åre Störst behov till föräldrar med barn i ålderskategorin F-6 Viktigt att olika program har samma värdegrund så att de kan användas i olika åldrar och vid olika behov. Både universellt till samtliga föräldrar och indikerat till föräldrar med missbruk eller i separation. Röd tråd. Särskilt utbildad och avlönad personal eller med tid avsatt i sin tjänst. Ömsesidig Respekt är redan etablerat i Åre Sammanfattning innehåll: Gränssättning Självförtroende i föräldraskapet Att aktivt ta föräldrarollen, ansvaret. Riktat stöd till föräldrar i missbruk och föräldrar i separation Tillfällen att diskutera gemensamma strategier med andra vuxna, föräldrar eller skolpersonal 7

9 8 (15) Resultat: Förskolechefer och specialpedagoger på förskolan: På efterfrågan från en förskolechef så hölls ett möte på temat föräldrastöd i förskolan. På mötet gav man följande reflektioner utifrån ovanstående behovskartläggning. Ömsesidig Respekt är det föräldrastöd som bör erbjudas föräldrar med barn i förskoleålder. Föräldrastöd ligger inte inom förskolans uppdrag. Särskilt viktigt att inkludera föräldrar med annan kulturell bakgrund. Sammanfattning av hela behovskartläggningen: Sammantaget är slutsatsen att det föräldrastöd som efterfrågas i Åre kommun utgörs av följande punkter: Program ska kunna anpassas efter barnens ålder i flerårigt spann. Program ska ha fokus på samtal, diskussion och nätverksskapande utifrån olika teman Ömsesidig respekt efterfrågas av föräldrar och professionella Tveksamhet från förskolan att inkludera föräldrastöd i förskolans uppdrag Program ska ta upp: Gränssättning Självförtroende i föräldraskapet Att ta föräldrarollen Att ta ansvar som förälder Förhållningssätt i föräldraskapet Att hantera trots, sömn och uppfostran 8

10 9 (15) Resurskartläggning Så här kan man sammanfatta de föräldrastödsinsatser som erbjuds i Åre kommun idag. Universell, Selektiv och Indikerad prevention står för olika nivåer av förebyggande insatser där universell riktar sig till samtliga föräldrar, selektiv till föräldragrupper med barn med särskilda behov och selektiv nivå avser stöd till enskilda familjer som har uttalade problem. Barn ca 3 mån BVC Universell prevention Selektiv prevention Indikerad prevention Kostnad Till alla föräldrar BVC Föräldragrupper Till föräldrar med Behov av stöd Till föräldrar med Uttalade problem IFO Individ och familjeomsorgen HAB Barn-habiliteringen BUP Barn och ungdomspsykiatrin Barn ca 6 mån Ömsesidig respekt IFO, HAB, BUP ÖR: :-/år Barn 1-5 år Förskola IFO, HAB, BUP Barn 3-12 år IFO, HAB, BUP Ungdomar åk 7-9 Effekt (fd ÖPP) IFO, HAB, BUP Effekt: 4000kr/år t Ungdomar i Gymnasiet IFO, HAB, BUP BVC-grupper. Barnavårdscentralerna erbjuder föräldragrupper i samband med barnets födelse. Där tas de vanligaste frågeställningarna upp såsom mat, sömn, amning mm. BVC-sköterskorna utgår från ICDP/Vägledande samspel vilket är mer som ett förhållningssätt än ett regelrätt program. Se mer Ömsesidig Respekt är ett program som är utvecklat av Mona Hedström boende i Åre. Det är mycket populärt bland många av de föräldrar som deltagit och har också blivit utvärderat av Örebro universitet med positivt resultat. Det täcker dessutom in många av de behov som efterfrågades i behovskartläggningen. Se mer Effekt (fd ÖPP) är ett enkelt föräldrastöd som i syftar till att försena alkoholdebuten hos ungdomar, genom enkla råd till föräldrar på föräldramöten, samt genom gemensamma beslut 9

11 10 (15) som även skapar en större sammanhållning bland föräldrarna i en skolklass. Se mer IFO, HAB och BUP:s föräldrastöd avser ordinarie verksamhet såsom IFO:s familjebehandlingsteam, samarbetssamtal, handledning till enskilda föräldrar, HAB:s utbildningar och stöd till föräldrar till barn med exempelvis neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning, BUP:s insatser utgår alltid med familjen i centrum, särskilt kan nämnas familjer i missbruk med särskilt föräldrastödjande insatser inom projektet Från kunskap till praktik är under utveckling. Som synes finns det en hel del luckor, men det finns också personer boende i kommunen som är vilande presentatörer för olika program. Däribland Family Lab som är den danske psykologen Jesper Juuls universella program riktat till alla åldrar och Familjeverkstan som är studieförbundet ABF:s universella program till föräldrar till barn i åldrarna Detta sammantaget med det föräldrastöd som finns etablerat utgör goda möjligheter till utveckling av föräldrastöd i kommunen utan alltför stora resurser. Ett föräldrastöd anpassat efter behov och resurser i Åre kommun Följande föräldrastödsprogram anses vara de bäst lämpade att använda sig av i Åre kommun baserat på behovskartläggning, kostnadseffektivitet, omvärldsanalys och aktuell forskning. 1. Ömsesidig Respekt Föräldrar till barn ca 6 mån-5 år Riktar sig till samtliga föräldrar 7 träffar Kostnad idag kr för kommunen, lika mycket för landstinget. Avser arbetstid. Ev utökning 6 mån 5 år 26000kr/grupp. Exempel på alternativt program ABC Alla barn i centrum 10

12 11 (15) Studieförbund som huvudman kr/grupp Utbildning av två ledare: Tematiska föräldramöten Barn i förskoleålder och upp tom åk 6 Riktar sig till alla föräldrar Ett föräldramöte per år samt dagligt förhållningssätt Kostnad utbildning av skol/förskolepersonal 4000 kr per grupp 3. Familjeverkstan Barn 3-12 år Riktar sig till alla föräldrar 8 träffar (även web-baserad utbildning) Studieförbund står för kursledare Kostnad per studiecirkel Exempel på alternativt program ABC Alla barn i centrum S ovan 4. Cope Barn 3-12 och tonårsbarn Riktar sig till föräldrar med behov av stöd 10 träffar Kostnad utbilda gruppledare: 7000:- Tjänst ca 5-10 % Exempel på liknande program Komet Utbildning av gruppledare kr 5. Föräldrar på distans Föräldrar med barn som går gymnasieutbildning på annan ort 5 träffar Total kostnad: kr 6. Family Lab Barn 0-17 Riktar sig till alla föräldrar, eller de med särskilda behov Antal träffar efter behov Kursledare finns i kommunen Kostnad: inköp av tjänst Exempel på liknande program: Active Parenting 11

13 12 (15) Förslag på grundläggande föräldrastödsutbud i Åre kommun Det främst prioriterade borde vara universellt stöd till föräldrar med barn i förskoleålder, här föreslås Ömsesidig respekt som redan är inarbetat och populärt bland föräldrarna fast kostsamt, alternativt ABC (alla barn i centrum) som är okänt i kommunen, men väl utvärderat och beprövat och mindre kostsamt. Cope eller liknande program t ex Komet har i en nyligen genomförd studie visat mycket god effekt främst för att få en bättre familjesituation, men också i form av minskat behov av resurser för utagerande barn. Denna nivå borde också prioriteras i ett grundläggande stöd. Behovskartläggningen visar att behovet av föräldrastöd anses vara stort även i årskurserna F-6, vilket gör att man även bör överväga att erbjuda föräldrastöd på den nivån, trots att detta uppdrag inte var utformat så. Även föräldrar till barn som går gymnasiet på annan ort är i hög grad i behov av nätverk med andra föräldrar, där är Föräldrar på distans ett bra alternativ, här har Åre kommun möjlighet att prova detta program redan under hösten Det finns ett par program som motsvara referensgruppens efterfrågan på att bara använda ett program från 0-17 år. Dessa är Family Lab och Active Parenting. Eventuellt skulle även Ömsesidig Respekt kunna utvecklas till att passa samtliga årsgrupper. Påbyggnad av föräldrastödet i Åre kommun, ett förslag Family Lab fungerar som alternativ eller komplement på samtliga nivåer och åldrar Svart text= finns idag Lila text= rekommenderad påbyggnad Universell prevention Selektiv prevention Indikerad prevention Kostnad Till alla föräldrar Till föräldrar med Till föräldrar med Behov av stöd Uttalade problem Barn ca 3 mån BVC BVC Föräldragrupper IFO Individ och familjeomsorgen HAB Barn-habiliteringen BUP Barn och ungdomspsykiatrin Barn ca 6 mån Ömsesidig respekt IFO, HAB, BUP ÖR: :-/år Barn 1-5 år Förskola Ömsesidig respekt IFO, HAB, BUP Per föräldragrupp exkl resor: ÖM: kr /grupp 12

14 13 (15) Barn 3-12 år ABC Cope Familjeverkstan Tematiska föräldramöten IFO, HAB, BUP Per föräldragrupp exkl resor: ABC: 8 500kr/grupp FV: /grupp TF: engångs Ömsesidig respekt? Cope: kr + arbtid. Ungdomar åk 7-9 Effekt (fd ÖPP) Cope IFO, HAB, BUP Effekt: 4000kr/år t Ungdomar i Gymnasiet Föräldrar på distans IFO, HAB, BUP FD:10 000kr/grupp Utökat föräldrastöd till föräldrar till barn 1-17 år till samtliga föräldrar och till föräldrar med särskilda behov beräknas totalt bli en kostnad om kr alternativ kr beroende på vilket program som väljs. Föräldrastödet kan med fördel byggas ut stegvis: År 1: (Etablering av familjecentral) samt föräldrastöd till gymnasieföräldrar kr År 2: Föräldrar till barn 1-5 år Ömsesidig Respekt kr (6 träffar), eller ABC föräldrar till barn 3-12 år kr (6 träffar). Även möjligt att utbilda egna ledare för /två ledare. År 3: Tonårsföräldrar Tematiska föräldramöten och COPE för föräldrar med särskilda behov: kr. Familjecentral först och främst För att bygga upp ett långsiktigt och hållbart föräldrastöd i kommunen rekommenderas att etablerande av familjecentral (er) blir det första steget. De har visat sig ge en god stabilitet för en stor bredd av verksamheter riktade till föräldragrupper. Det är också på familjecentraler det går att skapa naturliga mötesplatser för exempelvis föräldrar med utländsk bakgrund, där det största behovet kan bestå i att träffa andra föräldrar och i andra hand stödinsatser i form av föräldrastöd (Läkartidningen, 2013;110:CADY). Bilagor Bilaga 1 Enkätsvar förskolepersonal Åre kommun Bilaga 2 Protokoll Referensgrupp föräldrastöd Åre Källor: Feldman Inna, Föräldrastöd är det värt pengarna? En hälsoekonomisk analys, Uppsala Universitet 2011 FN:s konvention om barnets rättigheter, FN:s generalförsamling

15 14 (15) Folkhälsopolicy Jämtlands län. Regionförbundet policys-och-strategier?itemid=224 Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd: en vinst för alla. Socialdepartementet (2009). Stockholm. Nationell kartläggning av föräldrastöd, Läkartidningen. 2013;110:CADY NJF Nationell Jämförelse av Föräldrastödsprogram. Prof Håkan Stattin. Örebro Universitet Socialstyrelsen (preliminära resultat 2013) Programförklaring 2014 Mobiliseringen mot droger, Regionförbundet Jämtlands län Regionalt kompetenscentrum för föräldrastöd? SOCSAM/BUZ Tjänsteskrivelse, Föräldrastöd Östersund, Östersunds kommun 2012 Så arbetar kommuner, landsting och ideella organisationer med föräldrastöd, A 2013:01 Utvecklingsplanen Åre Kommun