Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Transkript

1 Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Ett utvecklingsarbete på Strömma Naturbruksgymnasium SLUTRAPPORT gör det jämt!

2 Strömma Naturbruksgymnasium 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Hur hamnade Strömmaskolan i Gör det Jämt projektet? 4 Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra! 5 Det här har vi gjort Kartläggning Reflektion Utvecklade områden i verksamheten 6 "Det fjärde rummet" Studiehandledare Information från nätverket Fler nätverksmöten Utveckling av elevhälsan Information "Checka gruppen" "Må bra-dagar" Förändringar i internatboende Kompetensutveckling Erfarenheter av vårt arbete 8 Framtiden och återstående arbete 9 Kontaktuppgifter 10

3 Strömma Naturbruksgymnasium 3 Allmänt Ansvariga chefer Namn Peter Gustavsson Funktion titel Rektor Projektorganisation Namn Kristin Hansson Lottie Norén Funktion/titel Fritidskonsult Kurator

4 Strömma Naturbruksgymnasium 4 Hur hamnade Strömmaskolan i Gör det Jämt projektet? Skolan träffar varje år representanter från gymnasiestyrelsen och naturbruksförvaltningen i något som kallas för kvalitetsgranskning. Till kvalitetsgranskningen våren 2009 var huvudfrågan hur vi arbetar med elever för att minska avhopp. Från elevvårdens sida beslutades att frågan kring psykisk ohälsa och risker för avhopp skulle lyftas i sammanhanget. Elevvården, studiehandledare och skolledning arbetar kontinuerligt med elever som av olika anledningar har svårt att uppnå utbildningsmålen. För enskilda elever kan orsaken till svårigheter variera, allt från skoltrötthet och bristande motivation till psykisk ohälsa som medför vad vi har valt att kalla för ett tillfälligt inlärningshinder. Skolan ställs då ofta inför svåra avvägningar där samarbete mellan eleven själv, föräldrar och eventuell annan behandlingsinstans såsom Barn- och ungdomspsykiatrin är direkt avgörande för ett lyckat resultat. Vårt huvuduppdrag som gymnasieskola är att stödja eleverna att klara sin utbildning och individuella mål. Inför kvalitetsgranskningen gjorde vi en sammanställning av de elever med vad vi valde att kalla för allvarlig psykisk ohälsa. Problembilder vi valde att innefatta i det begreppet var depression, självskadebeteende, ätstörningsproblematik, allvarlig panikångest, trauma/krisupplevelse till följd av sexualiserat våld/övergrepp, samt allvarliga tankar om suicid och/eller kända suicidförsök. Syftet med sammanställning var att visa på att det finns elever inom skolans verksamhet som är i stort behov av ett professionellt bemötande, där det krävs avvägningar och åtgärder för att ungdomen skall kunna genomföra sin utbildning. Då en stor del av skolan elever bor på vårt internat 5 dagar i veckan blir skolan mer än bara en utbildningsplats för våra elever. De spenderar mer tid hos oss under skolåret än i sin hemmiljö med vårdnadshavare. Vårt huvuduppdrag är utbildning, men vi är en verksamhet med ett stort ansvar för elever 24 timmar om dygnet, 5 dagar i veckan.

5 Strömma Naturbruksgymnasium 5 Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra! Det här har vi gjort Vi har tillsatt en arbetsgrupp med personal från skolan olika verksamheter. Gruppens uppgift har varit att diskutera frågor som berör psykisk ohälsa samt att samordna olika delar. Vi har genomfört en framtidsverkstad för personalen under två dagar i juni 2010 med rubriken Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra!. Under framtidsverkstaden kom vi fram till ett antal förbättringsområden som skolan arbetat med under projekttiden (se sidan 4-6). Personer ur arbetsgruppen har deltagit i projekthandledning, föreläsningar och mässtillfällen. I september 2010 arrangerade skolan en konferensdag för all personal inom Västra Götalands regionens naturbruksgymnasium. På konferensen var även skolornas gymnasiestyrelse och förvaltning representerade. Totalt deltog 75 personer. Kartläggning Vi har valt att se till ett antal ärenden som varit aktuella inom elevhälsan där elevens psykiska ohälsa har lett till ett tillfälligt inlärningshinder. I början av 2009 genomfördes en kartläggning (1) där urvalet gjordes i förhållande till ohälsa inom ett antal områden, såsom depression, självskadebeteende, ätstörningsproblematik, allvarlig panikångest, trauma/krisupplevelse, sexualiserat våld/övergrepp, samt allvarliga tankar om suicid och/eller kända suicidförsök. I den nuvarande kartläggningen (2) använder vi samma urvalsområden som ovanstående. Urvalet grundar sig i elevens huvudproblematik, alltså är det vanligt förekommande att eleven har flertalet symtom och problemområden. Exempelvis en depressionsdiagnos med ångestproblematik. Kartläggningen genomförs med stöd i aktuella elevärenden, som innefattar kännedom om diagnos och problembild. Avgränsning till tjejer med psykisk ohälsa, killar finns med i materialet men analyserar ej. I kartläggningen bortser vi från tjejer med neuropsykiatriska diagnoser. De kan förekomma i materialet men då med anledning av annan diagnos. Vid kartläggning 1 avgränsade sig till 1 januari -08 till 1 februari -09. Resultaten visade att skolan arbetat med 14 elevärenden inom ramen de kriterier som ställts, samtliga tjejer. Den mest förekommande diagnosen var depression. Kartläggning 2 avgränsar sig till 17 augusti -09 till 1 februari -10. Resultaten visar på 15 elevärenden, varav 14 är tjejer. Den mest förekommande diagnosen är depression. Reflektion Har vårt förbättringsarbete inneburit en förändring av antalet elever med psykisk ohälsa? Vår kartläggning har flera svaga punkter som gör att vi inte kan säga att vårt arbete under projekttiden har påverkat antalet elever som drabbas av psykisk ohälsa. Det var inte heller ett av våra främsta syften. I vår elevgrupp sker det ständigt förändringar. Elever slutar och elever tillkommer. Vid skolstart kan en elevgrupp vara förhållandevis förskonade mot diagnostiserad psykisk ohälsa, det gör att antalet elever med ohälsa i vår kartläggning minskar. Vi kan också ha färre ungdomar som utvecklar någon form av psykisk ohälsa under

6 Strömma Naturbruksgymnasium 6 sin gymnasietid. I dagsläget har vi också ett mindre antal sökande då elevkullarna minskar under framtida år. Huruvida det påverkar antalet elever med psykisk ohälsa är oklart. Man kan anta att det innebär att vi kommer att ha fler elever med ej fullständiga grundskolebetyg då de ungdomarna har möjlighet att bli antagna på vår utbildning med anledning av den nya gymnasieskolan. Vår erfarenhet säger att ej fullständiga grundskolebetyg är i vissa fall nära samband med psykisk ohälsa. Förhoppningen är att vi medverkat i att våra ungdomar fungerar väl i sin studiesituation, trivs och mår bra. Det är viktiga skyddsfaktorer. Utvecklade områden i verksamheten Nedan följer ett antal förbättringsområden som vi har arbetat fram under projektets gång. Dessa förbättringsområden är framtagna under framtidsverkstaden i juni Det fjärde rummet Under framtidsverkstaden arbetade vi efter en idé som vi valde att kalla för det fjärde rummet. Tanken med det fjärde rummet var att kunna erbjuda elever som drabbas av psykisk ohälsa, eller som av andra anledningar, inte fungerar i skolverksamheten fem dagar i veckan en annan typ av utbildningssituation. Vanligt är att elever som inte orkar full studietakt sjukskrivs till viss del, tyvärr är det också förekommande att elever uteblir helt och hållet då de inte upplever att det finns några andra alternativ. Vi ville skapa något annat för de eleverna, en kombination mellan att fortfarande ha tillgång till undervisning och deltagande i skolan men samtidigt kunna arbeta med de tycker mest om i form av praktik. Under projektåret har vi format en modell med en kombination mellan teoretiska studier och praktik. Utvärdering kommer att ske i slutet av maj månad Studiehandledare följer eleven under gymnasietiden En annan idé från framtidsverkstaden var att förändra studiehandledarrollen. På Strömma har varje elev en studiehandledare som eleven träffar varje vecka på schemalagd tid. Studiehandledaren har som uppdrag att stötta eleven i dennes studiesituation, gemensamt se till att han/hon följer studietakten och har en god närvaro i skolan. För eleverna är studiehandledaren ofta den vuxna personen som han/hon vänder sig till i första hand om det uppstår något problem. Många gånger är det också just studiehandledaren som uppmärksammar att något inte står rätt till om eleven inte mår bra, exempelvis sämre studieresultat och en ökad frånvaro. Tidigare har eleverna fått byta studiehandledare efter åk 1. Information från nätverket En något mer påskyndad bedömning i avseende nya elever i behov av särskilt stöd vid skolstart. Varje höst kommer det nya elever till skolan, för många ungdomar och föräldrar är det en stor förändring. Personalen har i många situationer funderat kring hur det kommer sig att en andel elever som har en bakgrund med psykisk ohälsa, påbörjar sin utbildning och internatboende utan att föräldrar informerar om ungdomens bakgrund. Det är även ovanligt att grundskolorna hör av sig med viktig information till pedagogerna. I vissa fall har det tyvärr inneburit att eleven i fråga inte fått tillgång till rätt stöttning och hjälp. Vid vår framtidsverkstad diskuterades på vilket sätt vi kan bli tydligare med att information om ungdomens psykiska hälsa kan vara viktigt att veta då skolan och dess personal många

7 Strömma Naturbruksgymnasium 7 gånger blir viktiga nya vuxna i ungdomens nätverk. För att förtydliga detta skickar vi nu med ett speciellt brev till de antagna till åk 1 där vi just uppmanar föräldrar att kontakta skolan. I samband med informationsträffar förtydligar vi också budskapet kring att det är viktigt att vårdnadshavare samtycker till att skolhälsojournalen från grundskolan kan lämnas över till gymnasiet. Det är viktigt att förtydliga att föräldrarnas stöttning möjlighet till stöttning av sina ungdomar blir något förändrad då hon/han påbörjar sina studier med ett internatboende. Därav är personalens vetskap om ungdomens eventuella svårigheter och behov av stöd viktigt för en så lyckad utbildningssituation som möjligt. Fler nätverksmöten Ett annat förslag som diskuterades vid framtidsverkstaden var fler nätverksmöten kring elever i behov av stöd vid påtaglig ohälsa. Under året har fler samarbetsmöten mellan skolan och viktiga personer i ungdomens nätverk skett. Det är viktigt att se till övriga personer och hur vi som skola kan samverka med det privata och professionella nätverket. Dock bör formen för nätverksmöten struktureras ytterligare. Vid vissa elevärenden har det varit svårt att samla samtliga professionella såsom psykiatrin och socialtjänsten. Orsakerna till detta kan vara att det ibland saknas en samsyn kring hur allvarligt ett bekymmer är samt olika arbetssätt i kommunerna. Utveckling av elevhälsan Vid den första kartläggningen som gjordes i februari 2009 föreslog vi att få tillgång till en skolpsykolog som stöd i bedömning kring elever som drabbas av psykisk ohälsa. Den idén blev inte verklighet av flera orsaker. Ett förbättringsförslag som lyftes på framtidsverkstaden i juni 2010 var mer resurser till elevvården. I januari 2011 anställdes en skolpsykolog vilket är en viktig resurs i det förebyggande och pågående elevarbetet. Under våren 2011 anställdes en specialpedagog. I dagsläget finns skolläkare, skolsköterska, speciallärare, specialpedagog, fritidskonsulent och kurator anknutna till det elevvårdande arbetet. Det är en klar förbättring som ger en med gedigen grund för bedömning och åtgärder kring elever med psykisk ohälsa. I dagsläget arbetas det med ett förtydligande kring ansvarsfördelningen mellan de olika yrkesrollerna och elevhälsans arbete. Information Checka-gruppen En viktig förebyggande del i personalgruppen är att diskutera alla elever med jämna mellanrum. Det är under den typen av samtal som vi har en god chans att snabbt se till förändringar i en ungdoms beteende som kan bero på att han eller hon inte mår bra. Då kan personalen snabbt stötta upp beroende på vilken typ av bekymmer som den unge har. Tidigare har kurator och fritid träffats med jämna mellanrum för att gå igenom samtliga elever på skolan. Tanken med checka-gruppen är att olika representanter ur personalgruppen träffas och går igenom eleverna. På så vis lägger vi ett gemensamt pussel och förhoppningsvis kan vi gemensamt skapa ett tryggt nät kring våra ungdomar. Må bra dagar Må bra dagar är ett koncept som funnits på Strömma av och till under flera år. Det är viktigt att gemensamt med eleverna skapa ett forum där man tillsammans diskuterar och organiserar olika typer av temadagar med fokus på att våga prova nya saker. Vi ser det som en viktig del i vårt arbete med eleverna att ge dem möjlighet att testa aktiviteter som de annars kanske inte skulle kunna eller våga göra. Gemensamma temadagar med fokus på hälsa

8 Strömma Naturbruksgymnasium 8 är också ett ypperligt sätt att skapa samhörighet bland eleverna. Vi tror att samhörighet också leder till trygghet och trivsel. Förändringar i internatboendet En återkommande fråga under framtidsverkstaden var de bekymmer som kan uppstå med ungdomar på internat, långt ifrån sina föräldrar. I dagsläget har vi cirka 150 ungdomar boendes hos oss under veckodagarna. För många blir det en stor förändring i vardagen att komma långt ifrån sitt nätverk med viktiga vuxna såsom föräldrar och släkt. Tidigare fick eleverna lämna internatet fredag eftermiddag och återkomma söndag kväll. Under senvåren 2010 genomfördes en förändring då vi inte längre tar emot elever på söndagar. Det betyder att ungdomen ges möjlighet att vara tillsammans med sitt nätverk på hemmaplan ytterligare en kväll under helgen. Vi tror att det har en positiv effekt för de allra flesta. Kompetensutveckling En viktig del i projektet har handlat om kompetensutveckling för personalen kring psykisk ohälsa. Under projekttiden har vi haft en storföreläsning för personalen på temat psykisk ohälsa. I dagsläget undersöks möjligheten för en större utbildningssatsning för personal på de olika naturbruksgymnasierna som tillhör Västra Götalandsregionen gällande prevention samt bemötande av ungdomar med/risk för psykisk ohälsa. Erfarenheter av vårt arbete Vi kommer att slutföra projektarbetet i juni 2011 med en uppföljande framtidsverkstad. Då det största delen av arbetet är gjort så kan vi belysa ett antal punkter från vår projekttid. När vi beslutade oss för att gå in i projektet var ett av dess mål att vi kollegor bör diskutera och reflektera mer kring frågor som berör psykisk ohälsa ur ett könsperspektiv. Ett annat huvudsyfte var att förändra och förbättra situationen för våra elever som drabbas av ohälsa. Det tar tid att delta i ett förändringsprojekt. Många pratar om bristen på tid, vilket även varit en del av vårt projekt. Det är mycket som vi efterhand tänker att vi kunde gjort annorlunda, samtidigt som att vårt utvecklingsarbete har fått konkurera med faktiskt elevarbete. Projektet har därmed många gånger fått stå tillbaka med anledning av elevarbetet och de situationer som kräver omedelbar insats och uppmärksamhet. Vi anser dock att det fungerat mycket väl att lämna verksamheten ett antal dagar under projekttiden varit det mest effektiva sättet att kunna arbeta ostört. Detta kan givetvis bero på vilken typ av arbetsplats man arbetar på. Vi önskar såhär i efterhand att vi avsatt mer tid till att arbeta med vårt projekt på annan plats tillsammans med våra kollegor i arbetsgruppen som bildades vid projektets start. Tidsbrist leder också till att kollegor inte har utrymme att engagera sig så mycket som de önskar. I vår verksamhet, likt många andra, uppstår det perioder då mycket arbete ska utföras. Vi har också ett något mer tidsbundet år med terminer och lov vilket skapar mindre flexibilitet och utrymme. Den återkommande frågan i diskussionen är dock hur mycket behöver man ta hänsyn till enskilda ungdomars psykiska mående samtidigt som att vi skall erbjuda dem en normal skolmiljö? Ja svaret på den frågan är inte enkel. Det vi vet och som vi har lärt oss innan projektets start, och som förstärkts under projektets gång, är att psykisk ohälsa är inget tillstånd som vi kan lämna därvid. Det behövs alltid en organisation i någon form kring de ungdomar som inte mår bra. Därmed är det viktigt att gemensamt arbeta för att eleven och dess föräldrar känner sig trygga med att förmedla information till oss. För att de skall känna

9 Strömma Naturbruksgymnasium 9 tilltro och trygghet behöver vi visa på en öppenhet och förståelse. Det tror vi att skolans personal gör på ett bättre sätt idag än tidigare. Frågan om psykisk ohälsa väcker ibland frågetecken och rädsla. Beroende på vilken position man har på vår arbetsplats så kommer du som personal mer eller mindre nära enskilda elever som inte mår bra. Ungdomars mående är ändock rubriker som fyller samhällsdebatten med jämna mellanrum. Därmed upplever vi att ingen ser att frågan är oviktigt för skolpersonal. Att arbeta med elever med psykisk ohälsa innebär många gånger ett långsiktigt arbete, som tar tid att planera och genomföra. Framtiden och återstående arbete I juni 2011 kommer vi att genomföra en uppföljande Framtidsverkstad. Det beslutades i samband med Framtidsverkstaden i juni Syftet med verkstaden är att sätta fokus på vilka förbättringar vi nu har genomfört under projektiden. Sammanfattningsvis; blev det som vi tänkte? Vi kan redan nu se att det finns en del handlingsplaner som inte blivit genomförda såsom det var tänkt. Inte därmed sagt att inget blivit gjort, utan kanske snarare att förbättringsområden har fått en annan huvudfråga vid diskussioner i personalgruppen. En del av vårt förbättringsarbete har precis börjar. Vi kan inte mäta effekter och skillnader i dagsläget. Förhoppningen är dock att alla de som deltagit i olika delar av projektets arbete bär med sig frågeställningar och förhållningssätt under sitt framtida arbete med eleverna. Ingen elev är den andra lik, alla bär med sig sina individuella erfarenheter.

10 Strömma Naturbruksgymnasium 10 Kontaktuppgifter Rektor Peter Gustavsson Fritidskonsulent Kristin Hansson Kurator Lottie Norén Naturbruksgymnasiet Strömma Sätila