Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Transkript

1 Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor om fysiskt och psykiskt välbefinnande, tandhälsa och vårdutnyttjande. I enkäten finns frågor om levnadsvanor som till exempel fysisk aktivitet, kost, tobaksbruk, alkoholkonsumtion och spelvanor. Enkäten innehåller också frågor om ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning, hem och hushåll, trygghet och sociala relationer. Våren 2005 skickades 7200 enkäter ut i. Svarsfrekvensen var 65 procent. De redovisade siffrorna är viktade för att motsvara hela befolkningens svar. För mer information se För källor se Detta är det andra faktabladet i en serie om totalt fem faktablad. Faktablad 1 Indikatorer för välfärdsbokslut Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Faktablad Psykisk hälsa och ohälsa Faktablad 4 Trygghet, förtroende och sociala relationer Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor I Faktablad 2 presenteras följande resultat: Långvariga besvär och sjukdomar 2 Besvär och symptom Syn 4 Hörsel 4 Kondition 4 Läkemedel 5 Vårdutnyttjande 5 Tandhälsa 9 Några fakta om 12 1

2 Långvariga besvär och sjukdomar Figurerna nedan visar hur stor andel av befolkningen som har någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarit hälsoproblem. En stor del av dessa har så stora besvär att arbetsförmågan är nedsatt. Det är ungefär lika många män som kvinnor som har långvariga besvär och sjukdomar, och som väntat att dessa besvär och sjukdomar vanligare bland äldre än bland yngre. Figur 1:Andel män med någon långvarig sjukdom, besvär eller olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarit hälsoproblem Ulricehamn Tranemo Svenljunga Mark Borås Väster Borås Norr Borås Öster Bollebygd % 20% 40% 60% 80% 100% har hälsoproblem har inte hälsoproblem Figur 2:Andel kvinnor med någon långvarig sjukdom, besvär eller olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarit hälsoproblem Ulricehamn Tranemo Svenljunga Mark Borås Väster Borås Norr Borås Öster Bollebygd % 20% 40% 60% 80% 100% har hälsoproblem har inte hälsoproblem Figur : Andel (procent) med någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem Män Kvinnor

3 Besvär och symptom Värk i skuldror, nacke eller axlar Värk i skuldror, nacke eller axlar är vanligare bland kvinnor än bland män. Kvinnor i åldern - 64 år är de som i högst utsträckning har dessa besvär. Figur 4: Andel (procent) med lätta eller svåra besvär med värk i skuldror, nacke eller axlar Män Kvinnor Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias Ryggsmärtor är vanligare bland kvinnor än bland män. Äldre kvinnor har i högst utsträckning dessa besvär. sborna har ryggbesvär i högre utsträckning än man har i övriga Västra Götaland. Figur 5:Andel (procent) med lätta eller svåra besvär av ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias Män Kvinnor Värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän Värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän är vanligare bland kvinnor än bland män, förutom i den yngsta åldersgruppen. Figur 6: Andel (procent) med lätta eller svåra besvär av värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän Män Kvinnor Huvudvärk eller migrän Huvudvärk och migrän är vanligare bland kvinnor än bland män. I den äldsta åldersgruppen är huvudvärk och migrän inte lika vanligt som i de yngre åldersgrupperna. Figur 7: Andel (procent) med lätta eller svåra besvär av huvudvärk eller migrän Män Kvinnor Inkontinens Inkontinensbesvär är vanligare bland kvinnor än bland män, och sambandet mellan inkontinens och ålder är tydligt. Figur 8: Andel (procent) med lätta eller svåra besvär av inkontinens Män Kvinnor

4 Återkommande mag-/tarmbesvär Mag-/tarmbesvär är vanligare bland kvinnor än bland män, och problemet blir vanligare med stigande ålder. Figur 9: andel (procent) med lätta eller svåra besvär av återkommande mag-/tarmbesvär Män Kvinnor Syn Att ha synproblem verkar vara mycket ovanligt, men i denna undersökning är bortfallet troligen större bland synskadade än bland seende. Figur 10: Andel (procent) som kan urskilja vanlig text i en dagstidning, med eller utan glasögon Män Kvinnor Hörsel De flesta ungdomar hör utan svårigheter, men i den äldsta åldersgruppen finns fler som har svårigheter med att höra. Figur 11: Andel (procent) som utan svårighet kan höra vad som sägs i ett samtal mellan flera personer, med eller utan hörapparat Män Kvinnor Kondition Det är vanligare bland män än bland kvinnor att kunna springa en kortare sträcka. Ålderssambandet är tydligt i denna tabell. Figur 12: Andel (procent) som kan springa en kortare sträcka (ca 100 meter) Män Kvinnor

5 Läkemedel Magsårs/magkatarrsmedicin Fler kvinnor än män äter magsårs/magkatarrmedicin. Denna bild stämmer med tabell som mag-/tarmbesvär. Sjuhäringar medicinerar inte i lika hög utsträckning som man gör i övriga. Figur 1: Andel (procent) som använt magsårs/magkatarrmedicin de senaste tre månaderna Män Kvinnor Blodtryckssänkande medicin Det är mycket ovanligt att unga män och kvinnor använt blodtryckssänkande medicin. Denna medicinering är dock vanlig i de äldre åldersgrupperna. Figur 14: Andel (procent) som använt blodtryckssänkande medicin de senaste tre månaderna Män Kvinnor Blodfettssänkande medicin Det är framförallt äldre män och kvinnor som använt blodtryckssänkande medicin. Män använder denna medicin i högre utsträckning än kvinnor, och som vi sett i Faktablad 1 är också män överviktiga i högre utsträckning än kvinnor. Figur 15: Andel (procent) som använt blodfettssänkande medicin de senaste tre månaderna Män Kvinnor Vårdutnyttjande Kontakt med sjukvården Kvinnor har i högre utsträckning än män kontakt med sjukvården. Männen i Ulricehamn är de som i lägst utsträckning haft kontakt med sjukvården. Kvinnor i Mark och Borås Väster har i högst utsträckning haft kontakt med vården. Kontaktgraden ökar för männen med stigande ålder. För kvinnorna i är bilden delvis annorlunda då det är de mellan 0 och år som har flest vårdkontakter. 5

6 Figur 16:Andel män som under de tre senaste månaderna haft kontakt med sjukvården Ulricehamn Tranemo Svenljunga Mark Borås Väster Borås Norr Borås Öster Bollebygd % 20% 40% 60% 80% 100% Har haft kontakt Har inte haft kontakt Figur 17 16:Andel kvinnor som under de tre senaste månaderna haft kontakt med sjukvården Ulricehamn Tranemo Svenljunga Mark Borås Väster Borås Norr Borås Öster Bollebygd % 20% 40% 60% 80% 100% Har haft kontakt Har inte haft kontakt Figur 18: Andel (procent) som haft kontakt med sjukvården de senaste tre månaderna, för egna besvär Män Kvinnor

7 Besök på olika vårdinrättningar Männen i Bollebygd är de i som i lägst utsträckning besökt kurator, psykolog, sjukgymnast och naprapat o dyl. Kvinnorna i kommunen är mer genomsnittliga i sina vårdkontakter. De unga männen i Borås Öster är de män i som i högst utsträckning besökt en ungdomsmottagning. Trots detta är det en betydligt större andel unga kvinnor som haft denna kontakt. Kvinnorna i Borås Öster är de som i högst utsträckning besökt sjukgymnast. Männen i Borås Norr är de som i lägst utsträckning besökt distriktssköterska, läkare på vårdcentraler o.dyl, samt är de som mest sällan varit inlagda på sjukhus. Det är knappt någon av de unga männen som besökt en ungdomsmottagning. Kvinnorna i Borås Norr ligger däremot i många fall över genomsnittet i de undersökta vårdkontakterna. Det är de som i högst utsträckning besökt läkare på sjukhus, kurator, psykolog samt är de som oftast varit inlagda på sjukhus. Männen i Mark är de som i lägst utsträckning besökt psykolog, och det är knappast någon ung man i kommunen som besökt en ungdomsmottagning. Kvinnorna i Mark är de som i högst utsträckning distriktssköterska, kurator, psykolog, sjukgymnast och naprapat o.dyl. De har också varit inlagda på sjukhus i stor utsträckning. Männen i Svenljunga ligger nära genomsnittet i då dt gäller vårdkontakter. De unga kvinnorna i Svenljunga är de som besökt ungdomsmottagning i lägst utsträckning bland de unga kvinnorna i. Kvinnorna i Svenljunga har i hög utsträckning besökt kurator, samt varit inlagda på sjukhus. Det är knappast någon av männen i Tranemo som besökt kurator. Kvinnorna i kommunen är de som besökt läkare på sjukhus i lägst utsträckning. De unga kvinnorna är de som i högst utsträckning besökt en ungdomsmottagning. Männen i Ulricehamn ligger nära genomsnittet när det gäller vårdkontakter. Kvinnorna i Ulricehamn har besökt psykolog i hög utsträckning. 7

8 Figur 19: Andel (procent) som de senaste tre månaderna besökt eller besökts av olika vårdinrättningar Bollebygd Borås Öster Borås Norr Borås Väster Läkare på sjukhus M K M K M K M K Läkare på vårdcentral, privat-, företagsläkare o.dyl. Distriktssköterska Ungdomsmottagning (endast år) Kurator Psykolog Sjukgymnast Naprapat, kiropraktor, homeopat o.dyl. Varit inlagd på sjukhus Läkare på sjukhus Läkare på vårdcentral, privat-, företagsläkare o.dyl. Distriktssköterska Ungdomsmottagning (endast år) Kurator Psykolog Sjukgymnast Naprapat, kiropraktor, homeopat o.dyl. Varit inlagd på sjukhus Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn M K M K M K M K

9 Besök hos läkare på sjukhus Både bland män och kvinnor i är det i åldrarna 0 till år som lägst andel lägst andel besökt läkare på sjukhus. I de äldsta åldersgrupperna har störst andel haft denna kontakt. Figur 20: Andel (procent) som de senaste tre månaderna besökt eller besökts av läkare på sjukhus Män Kvinnor Besök på vårdcentral o.dyl. Kvinnor besöker vårdcentral o.dyl. i högre utsträckning än män, och äldre gör detta i högre utsträckning än yngre. Figur 21: Andel (procent) som de senaste tre månaderna besökt eller besökts av läkare på vårdcentral, privat-, företagsläkare o.dyl. Män Kvinnor Varit inlagd på sjukhus Det är framförallt äldre män och kvinnor som varit inlagda på sjukhus. Figur 22: Andel (procent) som de tre senaste månaderna varit inlagda på sjukhus Män Kvinnor Tandhälsa Självupplevd tandhälsa Det är fler kvinnor än män som tycker att den egna tandhälsan är ganska eller mycket bra. sborna anser sig ha bättre tandhälsa än övriga västra Götalänningar. Tandhälsan verkar bli sämre med åldern, men de äldre kvinnorna har ändå en ganska bra tandhälsa. 9

10 Figur 2:Hur tycker du att din tandhälsa är? Andel män Ulricehamn Tranemo Svenljunga Mark Borås Väster Borås Norr Borås Öster Bollebygd % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Figur 24: Hur tycker du att din tandhälsa är? Andel kvinnor Ulricehamn Tranemo Svenljunga Mark Borås Väster Borås Norr Borås Öster Bollebygd % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig 10

11 Figur 25: Andel (procent) som tycker att den egna tandhälsan är ganska eller mycket bra Män Kvinnor Avstått tandvård Det förekommer att människor avstår från att söka tandvård, trots att man anser vara sig i behov av sådan vård. I är det framförallt män och kvinnor i åldrarna 0 till år som avstått tandvård trots behov. Nedan listas de vanligaste orsakerna till att man avstått vård. Ekonomiska skäl är den vanligaste orsaken, följt at tandvårdsrädsla. Figur 26: Andel (procent) som de tre senaste månaderna ansett sig vara i behov av tandvård men ändå avstått från att söka vård Män Kvinnor Figur 27 : Orsaker till att man avstått från att söka tandvård fast man ansett sig vara i behov. Siffran anger hur många procent som angett detta alternativ. Flera alternativ kunde anges. Män kvinnor Ekonomiska skäl Hade inte tid Drar mig för att gå (tandläkarskräck) 18 2 Besvären gick över Annat

12 Några fakta om består av de sex kommunerna Borås, Bollebygd, Mark, Ulricehamn, Svenljunga och Tranemo. I detta faktablad redovisas Borås som tre delar. Borås Norr består av stadsdelarna Sjöbo, centrum och Fristad. Borås Väst består av stadsdelarna Norrby, Göta, Sandhult och Viskafors. Borås Öst består av stadsdelarna Brämhult, Trandared och Dalsjöfors. Hälsan i befolkningen beror delvis på åldersstrukturen i området. Medelåldern i ett område ger en delförklaring till hälsoläget i befolkningen. I tabellen nedan redovisas folkmängd och medelåldern i de aktuella kommunerna. Diagrammen nedan visar befolkningens åldersstruktur i och. Figur 28: folkmängd och medelålder i s kommuner/kommundelar Kommun Folkmängd 1 Medelålder 2 Borås ,0 Borås Norra Borås Östra Borås Väster Bollebygd ,1 Mark ,7 Ulricehamn ,4 Svenljunga ,8 Tranemo , ,6 Figur 29: Åldersstruktur i Figur 0: Åldersstruktur i 1 1 december Källa SCB 2 1 december Källa SCB 12