Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Transkript

1 Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor om fysiskt och psykiskt välbefinnande, tandhälsa och vårdutnyttjande. I enkäten finns frågor om levnadsvanor som till exempel fysisk aktivitet, kost, tobaksbruk, alkoholkonsumtion och spelvanor. Enkäten innehåller också frågor om ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning, hem och hushåll, trygghet och sociala relationer. Våren 2005 skickades 7200 enkäter ut i. Svarsfrekvensen var 65 procent. De redovisade siffrorna är viktade för att motsvara hela befolkningens svar. För mer information se För källor se Detta är det tredje faktabladet i en serie om totalt fem faktablad. Faktablad 1 Indikatorer för välfärdsbokslut Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Faktablad 4 Trygghet, förtroende och sociala relationer Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor I Faktablad 3 presenteras följande resultat: Psykiskt välbefinnande 2 Ängslan, oro och ångest 2 Stress 3 Sömnsvårigheter 4 Självmordstankar och självmordsförsök 5 Några fakta om 8 1

2 Psykiskt välbefinnande Psykiskt välbefinnande mäts här genom ett index, kallat GHQ12, där svaren på 12 frågor vävs samman. Frågorna avser att indikera psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. Instrumentet är fokuserat på avbrott i den normala funktionen snarare än livslång karakteristika. Sjuhäringar tycks i något lägre utsträckning än Götalänningar i övrigt har ett nedsatt psykiskt välbefinnande. En större andel kvinnor än män har nedsatt psykiskt välbefinnande. Kvinnorna i Borås Öster och Mark tycks ha ett nedsatt psykiskt välbefinnande i högre utsträckning än andra, medan männen i Tranemo i lägst utsträckning har detta. Unga kvinnor har högst andel med nedsatt psykiskt välbefinnande. Figur 1: Andel (procent) med nedsatt psykiskt välbefinnande Psykiskt välbefinnande Nedsatt psykiskt välbefinnande Psykiskt välbefinnande Nedsatt psykiskt välbefinnande Bollebygd Borås Öster Borås Norr Figur 2: Andel (procent) med nedsatt psykiskt välbefinnande, efter kön och ålder Män Kvinnor Ängslan, oro och ångest Att känna ängslan, oro eller ångest är mer utbrett bland kvinnor än bland män, och särskilt bland kvinnor i Borås Väster och Mark. Männen i Bollebygd är de som i lägst utsträckning besväras av ängslan, oro och ångest. Det är framför allt kvinnor i den yngsta åldersgruppen som besväras av ängslan, oro och ångest. 2

3 Figur 3: Känner du ängslan, oro eller ångest? (procent) Bollebygd Borås Öster Borås Norr Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär Figur 4: Andel (procent) med lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest Män Kvinnor Stress Stress tillmäts ofta stor betydelse för uppkomsten av ohälsa, t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar och besvär i rörelseapparaten. Skadlig stress uppkommer om stressreaktionen blir mycket långvarig och individen inte får tillfälle till återhämtning. I denna undersökning definieras stress som ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad. En större andel kvinnor än män känner sig stressade. Kvinnorna i tycks dock inte vara lika stressade som kvinnor i övriga. Bland kvinnorna i Borås Väster finns den största andelen som känner sig stressade. Lägst andel tycks finnas bland männen i Ulricehamn. Det är framför allt unga kvinnor som känner ganska eller väldigt mycket stress. Kvinnor i åldrarna år är också stressade i högre utsträckning än andra. I de äldsta åldersgrupperna är stress inte så utbrett. 3

4 Figur 5: Känner du dig för närvarande stressad? (Procent) Inte alls Bollebygd Borås Öster Borås Norr I viss mån Ganska mycket Väldigt mycket Inte alls I viss mån Ganska mycket Väldigt mycket Figur 6: Andel (procent) som känner ganska eller väldigt mycket stress Män Kvinnor Sömnsvårigheter En god sömn är central för hälsan bl.a. för att sömnen är livsnödvändig för kroppslig och mental återhämtning. En mängd undersökningar har visat att det är en hälsorisk både att sova för lite och att sova för mycket. Studier har tex visat samband mellan hur länge man sover och mortalitet, risk för hjärtsjukdom och diabetes. Kvinnor tycks besväras av sömnsvårigheter i högre utsträckning än män. Kvinnorna i Svenljunga och Ulricehamn har svårigheter i högst utsträckning, och männen i Mark och Borås Väster har dessa besvär i läst utsträckning. Det är framför allt äldre kvinnor som har sömnsvårigheter, men också en stor del av de äldre männen har dessa besvär. 4

5 Figur 7: Har du sömnsvårigheter? (procent) Bollebygd Borås Öster Borås Norr Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär Figur 8: Andel (procent) med sömnsvårigheter Män Kvinnor Självmordstankar och självmordsförsök För män mellan 15 och 44 år är självmord den vanligaste dödsorsaken och den näst vanligaste för kvinnor i samma åldersgrupp. Förhållandet mellan självmord, självmordsförsök och självmordstankar brukar anges vara 1:10:100, men förhållandet varierar för olika åldersgrupper. För den yngre gruppen tycks det som det går fler självmordsförsök och självmordstankar per självmord än för övriga åldersgrupper. Självmord går att förebygga. Det självmordsförebyggande arbetet vid Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) bedrivs efter två huvudlinjer. Den ena strategin, är att få till stånd ett optimalt omhändertagande av personer med självmordsproblematik för att förhindra den suicidala processens upptrappning till självmordsförsök och kanske fullbordat självmord. I detta arbete är hälso- och sjukvårdspersonalen en viktig målgrupp. Den andra strategin är ett befolkningsinriktat arbete med inriktning på stödjande miljöer och på att förstärka de färdigheter som kan skydda oss när vi råkar in i situationer i livet som är särskilt påfrestande 1. 1 Källa: 5

6 Självmordstankar En större andel kvinnor än män har självmordstankar men sjuhäradsborna har inte dessa tankar lika ofta som övriga Götalänningar. Bland kvinnorna i Borås väster finns den största andelen med självmordstankar, och lägst andel finns bland männen i Borås Norr och Tranemo. Det är framför allt unga kvinnor som har självmordstankar. Figur 9: Har du någon gång kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv? (procent) Bollebygd Borås Öster Borås Norr Ja, en gång Ja, flera gånger Ja, en gång Ja, flera gånger Figur 10: Andel (procent) som någon gång övervägt att ta sitt liv Män Kvinnor

7 Självmordsförsök Tabellen nedan visar hur stor andel av befolkningen som någon gång försökt ta sitt liv. Kvinnor hat gjort självmordsförsök i något högre utsträckning än män. Unga kvinnor har försökt ta sitt liv i något högre utsträckning än andra. Figur 11: Har du någon gång försökt ta ditt liv? (procent) Bollebygd Borås Öster Borås Norr Ja, en gång Ja, flera gånger Ja, en gång Ja, flera gånger Figur 12: Andel (procent) som försökt ta sitt liv Män Kvinnor

8 Några fakta om består av de sex kommunerna Borås, Bollebygd, Mark, Ulricehamn, Svenljunga och Tranemo. I detta faktablad redovisas Borås som tre delar. Borås Norr består av stadsdelarna Sjöbo, centrum och Fristad. Borås Väst består av stadsdelarna Norrby, Göta, Sandhult och Viskafors. Borås Öst består av stadsdelarna Brämhult, Trandared och Dalsjöfors. Hälsan i befolkningen beror delvis på åldersstrukturen i området. Medelåldern i ett område ger en delförklaring till hälsoläget i befolkningen. I tabellen nedan redovisas folkmängd och medelåldern i de aktuella kommunerna. Diagrammen nedan visar befolkningens åldersstruktur i och. Figur 13: folkmängd och medelålder i s kommuner/kommundelar Kommun Folkmängd 2 Medelålder 3 Borås ,0 Borås Norra Borås Östra Borås Väster Bollebygd ,1 Mark ,7 Ulricehamn ,4 Svenljunga ,8 Tranemo , ,6 Figur 14X: Åldersstruktur i Figur 15: Åldersstruktur i 2 31 december Källa SCB 3 31 december Källa SCB 8