Sjukvårdens processer och styrning
|
|
- Erika Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
2 Sjukvårdens utmaningar Vården som ges är inte evidensbaserad Vården är ineffektiv och onödig Vården skadar patienterna From best evidence to best practice EvidensBaserad Medicin bygger på randomiserade kontrollerade kliniska prövningar resultatet ska vara generaliserbart och oberoende av kontexten
3 From best evidence to best practice EvidensBaserad Medicin bygger på randomiserade kontrollerade kliniska prövningar resultatet ska vara generaliserbart och oberoende av kontexten Implementering av riktlinjer byggda på evidens ska ske i den kliniska vardagens alla kontexter From best evidence to best practice Grol R, Grimshaw J: Lancet 2003, 262, 1225 Organisatorisk kontext klinikomgivning Social kontext åsiktsklimat Professionell kontext kunskap och värderingar
4 From best evidence to best practice Grol R, Grimshaw J: Lancet 2003, 262, 1225 Meta-analys av förändringsstrategier påvisade ett fåtal som är effektiva: From best evidence to best practice Grol R, Grimshaw J: Lancet 2003, 262, 1225 Meta-analys av förändringsstrategier påvisade ett fåtal som är effektiva: Falldiskussion med expert Interaktiva smågruppsdiskussioner Påminnelser Datoriserat beslutsstöd
5 From best evidence to best practice Grol R, Grimshaw J: Lancet 2003, 262, 1225 Meta-analys av förändringsstrategier påvisade ett fåtal effektiva: Falldiskussion med expert Interaktiva smågruppsdiskussioner Påminnelser Datoriserat beslutsstöd Kombinationer av åtgärder anpassade till kontexten var mest effektiva Sjukvårdens processer och styrning Patienten kommer ofta bort Guidelines svåra att implementera Svårt att veta vad vi får för våra skatter Oförutsägbara effekter av stora beslut Är notoriskt svårstyrd
6 Vad är målet för sjukvården? Vad är målet för sjukvården? Patient
7 Vad är sjukvård? Vad är sjukvård? Patient Vårdgivare
8 Patient Vårdgivare IS / IT Patient Vårdgivare IS / IT Mikrosystemet i sjukvården
9 In i processen: Behov Ut ur processen: Resultat Process In i processen: Patientens hälsoproblem Ut ur processen: Flerdimensionella resultat Process
10 In i processen: Patientens hälsoproblem Ut ur processen: Flerdimensionella resultat Professionell kompetens ämneskunskap skicklighet värderingar, etik Lärande Single loop learning
11 Lärande Single loop learning Double loop learning In i processen: Patientens hälsoproblem Ut ur processen: Flerdimensionella resultat Förbättringskompetens systemförståelse förändringspsykologi mäta variation, återrapportering
12 In i processen: Patientens hälsoproblem Ut ur processen: Flerdimensionella resultat Patient Vårdgivare IS / IT Varje system ger det resultat det är skapat att ge
13 Sjukvården som system Patient Vårdgivare IS / IT A system is a network of independent components that work together to try to accomplish the aim of the system (Edward Deming)
14 Sjukvården som system En grupp som arbetar tillsammans Särskilda kunskaper Gemensamt mål Systems egenskaper ENKLA klocka KOMPLICERADE dator KOMPLEXA familj
15 Systems egenskaper ENKLA klocka KOMPLICERADE dator KOMPLEXA familj ta isär och laga? Komplexa system som vetenskap Oförutsägbara (icke-linjära) vädret Hierarkisk ledning ineffektiv Sovjetunionen Komplexa problem har inga enkla lösningar inga best practices passar för alla Komplexa problem består tillkomst av den nya Ohälsan
16 Komplexa problem kan endast mötas med lika komplexa lösningar Komplexa problem kan endast mötas med lika komplexa lösningar Oförutsägbar sjukvård Ingen hierarki (chefer), ingen detaljerad styrning av den dagliga verksamheten Ingen Evidensbaserad medicin Komplexa problem består tillkomst av den nya Ohälsan
17 Complex adaptive systems Plsek P, Greenhalgh T, BMJ 2001;323:652-8 A collection of individual agents with freedom to act in ways that are not always totally predictable, and whose actions are interconnected so that one agent s actions change the context for other agents
18 Komplexa problem kan endast mötas med lika komplexa lösningar Oförutsägbar sjukvård Ingen hierarki (chefer), ingen detaljerad styrning av den dagliga verksamheten Ingen Evidensbaserad medicin Komplexa problem består tillkomst av den nya Ohälsan Sjukvården som komplext system Patient Vårdgivare IS / IT
19 Patient Vårdgivare Mikrosystemet som familj IS / IT Patient Vårdgivare IS / IT Mikrosystemet som familj oförutsägbart, ingen hierarki, inga patentlösningar, sjukdomar som består
20 Patient Vårdgivare IS / IT Mikrosystemet som familj oförutsägbart, ingen hierarki, inga patentlösningar, sjukdomar som består men en förtroendefull relation Sjukvården som komplext system kan få speciella egenskaper Begränsade åtgärder kan få stora effekter Förändringar kan styras om de tillåts växa fram enhetligt med deltagande av alla Överraskande resultat
21 In i processen: Patientens hälsoproblem Ut ur processen: Flerdimensionella resultat Process
22 Patienten möter registret först av allt vid besöket feed forward
23 Patientens feed back om aktuell sjukdomsaktivitet som resultat av tidigare överenskommen behandling
24 Läkarens utvärdering av patientens sjukdom Evidensbaserade riktlinjer tillgängliga vid besöket
25 Alla data diskuteras av patient och läkare innan ett gemensamt beslut tas om fortsatt behandling Transformering av mikrosystemet
26 Transformering av mikrosystemet kan förändra sjukvården i grunden eftersom små system är mer stabila än stora system Översikten ger en konkret bild av hur jag egentligen mått och jag tror att läkaren kan förstå min situation bättre. Gömd information som patienten besitter kommer upp till ytan Evidensbaserade mål säger inte allt.
27 In i processen: Patientens hälsoproblem Ut ur processen: Flerdimensionella resultat Feed back från SRR på alla nivåer individuell patient
28 Feed back från SRR på alla nivåer individuell patient individuell läkare lokal organisation Feed back från SRR på alla nivåer individuell patient individuell läkare lokal organisation jämföra organisationer nationell
29 Politiker Myndigheter Intresseorganisationer Landstingsledning Beställare Sjukhusdirektör Klinikchef Vårdens mikrosystem Makrosystemen Attraktorer för framtida vinna-vinna samarbeten Makro R & D Patientens hälsa Mikro
30 Sjukhusdirektör Patienter Klinikchef Specialistförening Vårdgivare Patientorganisation Politiker Beställare Informationssystemet Kliniska forskare Läkemedelskommittée Sjukhusdirektör Patienter Klinikchef Specialistförening Vårdgivare Patientorganisation Politiker Beställare Informationssystemet Kliniska forskare Läkemedelskommittée Macrosystem-familjen Förtroendefulla relationer
31 Referenser sjukvårdens utmaningar 1 1. OECD (2004). Towards high-performing health systems. T. O. H. Project. 2. McGlynn EA, Asch SM et al (2003). The quality of Health Care Delivered to Adults in the United States. N Engl J Med 348: Berwick, D. M. (1996). "A Primer on Leading the Improvement of Systems." British Medical Journal 312(7031): IoM, C. o. Q. H. C. i. A. (2001). Crossing the Quality Chasm: A New Health System for the 21st Century. A. Press. 5. Kohn, L., J. Corrigan, et al. (2000). To err is human - building a safer health system. Washinton D.C, National Academy Press. 6. Sachs, M. A. (2004). Fokusrapport Kvalitetskostnader. S. l. landsting 7. Cederqvist, J. and E. Hjortendal-Hellman (Ds 2005:7). Iakttagelser om landsting. Finansdepartementet. 8. Bero, L., R. Grilli, et al. (1998). "Closing the gap between research and practice: an overview of systamatic reviews of interventions to promote the implementation of research findings." BMJ 317(15 august): Solberg, L. (2000). "Guideline Implementation: What the Literature Doesn't Tell Us." Journal on Quality Improvement 26(9): Grol, R. and J. Grimshaw (2003). "From best evidence to best practice: effective implementation of change in patients' care." The Lancet 362(October 11): Greenhalgh, T., R. Glenn, et al. (2004). "Diffusion of Innovations in Service Organizations: Systematic Review and Recommendations." The Milbank Quarterly 82(4):
CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
Läs merFörbättringsarbete Framgångsfaktorer?
Förbättringsarbete Framgångsfaktorer? Michael Bergström Senior rådgivare, Handläggare Ledamot i Nationella ST-rådet Barnläkare Avdelningen för vård och omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Intresseorganisation
Läs merCENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?
HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Know-do gap Kunskap
Läs merHur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?
Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri
Läs merImplementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?
Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder
Läs merVilken fortbildning är r effektiv?
Vilken fortbildning är r effektiv? Vad säger s forskningen? Gösta Eliasson 1 1. Vilka åtgärder kan förändra praxis? 2. Vilken metod är bäst? 3. Varför är det så svårt att förändra praxis? 2 Åtgärder som
Läs merAT-tinget 2014. Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling
AT-tinget 2014 Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling 09.30 välkomna Program 09.40 förbättringskunskap 10.30 paus 11.00 återkoppling
Läs merAgneta Lantz 2014-01-23
Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag
Läs merImplementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet
Implementering Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Vad är det vi talar om? Vad skall implementeras? Varför? Vem skall implementera? Diffusion = spridning Dissemination = avsiktliga
Läs merImplementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård
Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application
Läs merForskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.
Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.se Varför? Centrala begrepp Metoder för att stödja implementering
Läs merHur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt
Läs merInterprofessionellt teamarbete: vad är ett team?
Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Geriatriskt Forum 8 oktober 2015 Svensk Geriatrisk Förening Susanne Kvarnström fil dr, hr-strateg Interprofessionellt teamarbete vad är ett team? Varför
Läs merTema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Läs merVad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län 10-6. www.lj.
Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Mikro 10-6 1 System Det ligger i systemets natur att små system bygger upp större system
Läs merImplementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation
Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat
Läs merSjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Läs mern Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering
Implementering av forskningsresultat vad vet vi om det? Jönköping 15 november 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder Använda
Läs merrapport med utvärdering och erfarenheter från 2009-2010 Klara Palmberg & Margareta Palmberg Mementor Ledarskap AB www.mementor.se
Forsknings och utvecklingslaboratorier rapport med utvärdering och erfarenheter från 2009-2010 Klara Palmberg & Margareta Palmberg Mementor Ledarskap AB www.mementor.se Forskning och utveckling inom förskolor
Läs merFörbättringsarbete teori och verktygslåda (eller hjälpmedel?) Boel Andersson Gäre Jönköping Academy Futurum, Region Jönköpings län
Förbättringsarbete teori och verktygslåda (eller hjälpmedel?) Boel Andersson Gäre Jönköping Academy Futurum, Region Jönköpings län Agenda Vad är problemet? Drivkrafter och möjligheter Förbättringskunskap
Läs merHur kan man bygga framgångsrika stödstrukturer på nationell nivå?
Hur kan man bygga framgångsrika stödstrukturer på nationell nivå? Kunskapsunderlag och analys utifrån Ledningskraft 2012-2013 Margareta Palmberg och Klara Palmberg Broryd, Mementor 2013-09-15 Reviderad
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merAtt avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se
Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se Ann-Sofie Källberg Högskolan, Dalarna Akutkliniken, Falu Lasarett Institutionen för Medicin Solna, Karolinska
Läs merStyrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet. Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Styrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Tre faser i utvecklingen av nationella hälsooch sjukvårdssystem 1 Vård på
Läs merStrategier för effektivisering. Arbetsmaterial under workshopen den 30 november 2006
Strategier för effektivisering Arbetsmaterial under workshopen den 30 november 2006 Förord Att stödja kommuner och landsting i deras arbete att utveckla verksamheterna och förbättra resursutnyttjandet
Läs merForskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten?
Forskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten? Bättre kvalitetsregisterforskning 2014-05-21: Workshop III & IV Johan Thor, specialist i socialmedicin, MPH, Med.dr. Vinnvård Fellow of
Läs merKomplementär behandling vid ADHD
Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära
Läs merMULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under
Läs merDEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP
DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP Depression hos unga Drabbar årligen ca 6% av tonåringar (Olsson 1997) Ger störst funktionsnedsättning
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merSpridning och implementering
Spridning och implementering Spridning och implementering Spridningsprocessen Nyckelbegrepp Diskussion Exempel Professionell kunskap Att förbättra system! Förbättringskunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter
Läs merLyckad implementering; vad säger forskarna?
Observationell Experimentell 2018-01-19 Lyckad implementering; vad säger forskarna? Lydia Kwak, docent Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska Institutet 1 Implementering
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merImplementering hur lyckas man?
1 Implementering hur lyckas man? Rebecca Mosson Enheten för implementering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) rebecca.mosson@sll.se 2 Vad är implementering De procedurer som används för
Läs merFrån ord till handling - om implementering.
Från ord till handling - om implementering. Stockholm 11 mars 2013 Alla vill ha utveckling Ingen vill ha förändring Sören Kirkegaard 1813-1855 Förändring Tänk på en förändring du gjort, t ex bytt jobb,
Läs merD-vitamin. Näringsrekommendationer
THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Läs merAtt leda förändring för säker vård
Att leda förändring för säker vård Annette Erichsen Andersson Operationssjuksköterska Dr. i Vårdvetenskap Lektor i Smittskydd Forskare vid GPCC Patientsäker vård? Ca 10% drabbas av någon form av vårdskada
Läs merSvensk sjuksköterskeförening om
OKTOBER 2013 Svensk sjuksköterskeförening om implementering Ny kunskap, grundad på såväl erfarenhet som forskning, medför att vård- och omsorgsverksamheten utvecklas. En förutsättning för att evidensbaserad
Läs merIntroduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet
Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap
Läs merEvidensbaserad praktik (EBP)
Evidensbaserad praktik (EBP) Vad är det? Hur gör man? Varför behövs det på operation? Ann-Christin von Vogelsang Vad är EBP? EBP Ett förhållningssätt; en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga
Läs merUtvärderingars roll när politik omsätts i praktik
Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik Bo Burström, professor/överläkare i socialmedicin Karolinska institutet/centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Varför är det viktigt att utvärdera?
Läs merPedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
Läs merHur arbetar man kunskapsbaserat?
Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merEvidensbaserad praktik. Knut Sundell
Evidensbaserad praktik Knut Sundell Experters utlåtanden, samlade bedömningar, brillianta insikter och skarpsinniga antaganden är ofta vilseledande. J. C. Stanley (1957) Ineffektiva eller skadliga metoder
Läs merUniversity of Nottingham ett internationellt campus med många inriktningar
Reusable Learning Objects (RLOs) som stöd i undervisningen Susanne Partanen 2008-10-15 University of Nottingham ett internationellt campus med många inriktningar 1 Fakulteten för Medicine and Health Sciences
Läs merPalliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
Läs merImplementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst
Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Professor II Högskolan Stord/Haugesund Docent,
Läs merAtt kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Läs merFörändring, evidens och lärande
Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)
Läs merMönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1
Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda
Läs merNationell konferens i Logopedi Jönköping
Nationell konferens i Logopedi Jönköping 121115 Boel Andersson Gäre Professor, Futurum Landstinget i Jönköpings län och Jönköping Academy, Högskolan, Jönköping Futurum the Academy for Health and care Det
Läs merSamtalskonst steg 2+ Och sen då?
Samtalskonst steg 2+ Och sen då? Samtalskonst Vad ni kan Vad mer behövs? Hur kan ni skaffa det? Röstkort Ja, tillräckligt Nej, inte tillräckligt Uppnådd kompetens i samtalskonst Egna känslor Självvärdering
Läs merKurs: Högskolepedagogik för lärare/handledare i verksamhetsförlagd utbildning
Kurs: Högskolepedagogik för lärare/handledare i verksamhetsförlagd utbildning Anmälningskod: vp118 Innehåll: Kursen syftar till att stärka din pedagogiska kompetens samt stimulera till ett reflekterande
Läs merAtt använda evidensbaserade metoder i praktiken: följa, anpassa eller utmönstra?
Att använda evidensbaserade metoder i praktiken: följa, anpassa eller utmönstra? Ulrica von Thiele Schwarz Professor i psykologi Mälardalens högskola Procome Research Group, Medical Management Centre,
Läs merVad ska en coach kunna?
Vad ska en coach kunna? Coacherna ska skapa förutsättningar för: ett kund- och patientorienterat arbetssätt ett livslångt lärande en hållbar utveckling delaktighet och samverkan ständiga förbättringar
Läs merFör äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor
Att navigera i en arkipelag av vårdgivare om att skapa säker hemsjukvård Mirjam Ekstedt, sk, Docent i systemsäkerhet i vårdorganisationer Mirjam.ekstedt@sth.kth.se 070-31 85 691 Kostnader för vården beräknas
Läs merJag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall
Jag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall Per Kornhall per@kornhall.se @kornknarr FilDr Författare och konsult Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network
Läs merHur lyckas man med nya arbetssätt?
Hur lyckas man med nya arbetssätt? Henna Hasson, Forskare, Docent Karolinska Institutet Medical Management Centre (MMC) Chef, Enheten för implementering Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES)
Läs merDE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Läs merMetoder för att mäta och analysera psykisk sjuklighet i befolkningen
Metoder för att mäta och analysera psykisk sjuklighet i befolkningen tema Yvonne Forsell Forskargrupp Psykiatrisk Epidemiologi inom Avdelningen för Folkhälsoepidemiologi: Yvonne Forsell, M.D., Ph.D., Christina
Läs merReflektioner kring forskning om kvalitetsutveckling
Bo Bergman, Professor Reflektioner kring forskning om kvalitetsutveckling Bo Bergman Professor, Kvalitetsutveckling, Chalmers Utgångspunkt: Utdrag från dagens program I alltför många fall slutar satsningen
Läs merHur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar
Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar Alexandra Jauhiainen Early Clinical Biometrics AstraZeneca R&D Mölndal, Sverige Statistikerträffen 2015 En klinisk
Läs merInnovation i offentliga organisationer
Innovation i offentliga organisationer om SCB:s deltagande i projektet Measuring Public Innovation in the Nordic Countries: Toward a common statistical approach Per Annerstedt, 2011-05-24 Kort om projektet
Läs merVarför gör vi inte det vi vet att vi borde göra? Ett lärandeperspektiv på implementering. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix
Varför gör vi inte det vi vet att vi borde göra? Ett lärandeperspektiv på implementering Per-Erik Ellström www.liu.se/helix The knowing doing gap Implementering, liksom lärande, handlar om hur vi kan överbrygga
Läs merImplementering - möte forskning och praktik. Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna
Implementering - möte forskning och praktik Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.se n n n n n n n n n n Varför? Centrala begrepp Vad handlar implementering
Läs merSamhällsvård till salu!
Samhällsvård till salu! Om mötet mellan två krockande tankefigurer i den sociala barnavården Staffan Höjer Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Dagens föreläsning Social barnavård en
Läs merHinder och framgångsfaktorer vid spridning av integrerade psykiatriska arbetsformer. Annika Lexén, CEPI; Lunds universitet, 2014
Hinder och framgångsfaktorer vid spridning av integrerade psykiatriska arbetsformer Annika Lexén, CEPI; Lunds universitet, 2014 CEPI - Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser o Nationellt kunskapscentrum
Läs merVarför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?
Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513
Läs merA" bidra )ll goda förutsä"ningar för innova)vitet i offentlig förvaltning. Klas Palm Mi"universitetet Klas Palm Mi"universitetet
A" bidra )ll goda förutsä"ningar för innova)vitet i offentlig förvaltning Kvalitet i det offentliga uppdraget Utveckla det man gör Göra på nya sä" Vad betyder Ny"? A" tänka ny" och a" vara innova)v hänger
Läs merBöljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014
Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet
Läs merHur påverkar olika styrsystem effektivitet och kvalitet i vården? 29 sept 2015. Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Hur påverkar olika styrsystem effektivitet och kvalitet i vården? 29 sept 2015 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Vad är kvalitet i vården? Quality of care for individual patients: 1) Access
Läs merVanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.
Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir
Läs merKvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige
Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping
Läs merDe ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...
De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... Crossing the Quality Chasm Serious problems in quality. (Gap between what we have and what we could have is a chasm. )
Läs mer- GENERALISERBARHET FÖR PRAKTISKT UTREDNINGSARBETE
Antaganden om olycksfall - GENERALISERBARHET FÖR PRAKTISKT UTREDNINGSARBETE Varför lär man sig ibland inget - eller för lite från olycksutredningar? Hur påverkas utredningar av samma faktorer som orsakar
Läs merInterprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU
Interprofessionellt teamarbete Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt lärande- IPL de tillfällen när två eller flera yrkesgrupper lär tillsammans
Läs merAtt Facilitera Implementering av Evidens: erfarenheter utifrån urininkontinens i äldreomsorg i fyra europeiska länder. A C Eldh
Att Facilitera Implementering av Evidens: erfarenheter utifrån urininkontinens i äldreomsorg i fyra europeiska länder A C Eldh 2014-05-08 1 Samarbete mellan University of Warwick [co-ordinator] University
Läs merKunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI
Kunskapsbaserad implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI Att arbeta efter modeller En uppsättning element som guidar de professionella Svårt veta vilka enskilda
Läs merWebbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511
Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för
Läs merSYSTEMETS UTMANINGAR ETT HÄLSOEKONOMISKT PERSPEKTIV
SYSTEMETS UTMANINGAR ETT HÄLSOEKONOMISKT PERSPEKTIV Bengt Jönsson Professor emeritus Page 1 INGET ÄR MERA PRAKTISKT ÄN EN BRA TEORI/MODELL Resurser Aktiviteter och processer Resultat Grundmodell för sjukvårdens
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merFörskolan framgångsfaktor enligt OECD
Förskolan framgångsfaktor enligt OECD ger bättre Pisa-resultat i matematik och läsning Rapport från Lärarförbundet 2014-05-15 Att satsa på förskolan är smart politik Elever som har gått i förskolan har
Läs merKonferens om anhörigas roll i vård och omsorg
Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merVetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens. Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet
Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Denna presentation Om den rörelse som evidensbaserad medicin (EBM)
Läs merPressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr
Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader
Läs merVarför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt
Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor
Läs merPatientrapporterade utfallsmått, ett verktyg för jämlik vård? Evalill Nilsson Universitetslärare, med dr Avd f Samhällsmedicin
Patientrapporterade utfallsmått, ett verktyg för jämlik vård? Evalill Nilsson Universitetslärare, med dr Avd f Samhällsmedicin evalill.nilsson@liu.se Användningen av patientrapporterade mått inom vården
Läs merKollegiala grupper för fortbildning och kvalitetsutveckling Ett roligt sätt att lära
Kollegiala grupper för fortbildning och kvalitetsutveckling Ett roligt sätt att lära Malin André, allmänläkare, docent, Uppsala Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare Stockholm, Kvalitets- och patientsäkerjetsrådet
Läs merEvidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Läs merProfessionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN
Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Agenda Varför är temat intressant och relevant? Reda ut några centrala begrepp Professioner, professionalisering och professionalism»
Läs merSeba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten
Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Endast Seba gör det möjligt att på ett säkert och bekvämt sätt förflytta en vårdtagare från liggande till sittande på sängkanten
Läs merSocial challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization
Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Lina Nilsson, PhD i Tillämpad Hälsoteknik lina.nilsson@bth.se Så Lina, vem är du? Vad vet vi om implementeringen
Läs merHandledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete
Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Björn Börsbo DATUM 2016-03-02 MEDICINSKA FAKULTETEN Bakgrund Hälso- och sjukvården blir allt mer komplex och denna ökar
Läs merDelaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning
Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning Stefan Sjöström, PhD, Associate professor Department of Social Work http://www.socw.umu.se/om-institutionen/personal/stefan-sjostrom
Läs merAnmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting
1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB
Läs merKURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.
Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans
Läs merVälkommen till Esther coach utbildningen, 2017
Plats för bild Välkommen till Esther coach utbildningen, 2017 Twittra gärna @EstherNtverk Utbildningen Oktober 2017 - maj 2018 Träffar och eget arbete mellan Syfte: Genomföra eget förbättringsarbete Examination
Läs mer