För äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor
|
|
- Karl-Erik Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att navigera i en arkipelag av vårdgivare om att skapa säker hemsjukvård Mirjam Ekstedt, sk, Docent i systemsäkerhet i vårdorganisationer Mirjam.ekstedt@sth.kth.se Kostnader för vården beräknas öka med 30% fram till 2050 För äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor (Regeringskansliet 2010) mirjam.ekstedt@sth.kth.se 1
2 Multisjuklighet fördelat på åldersgrupper Andel kroniska sjukdomar per åldersgrupp Barnett K, Mercer W, Norbury M, et al. Epidemiology of multimorbidity and implications for health care, research, and medical education: a cross-sectional study. Lancet 2012;380(9836): Multisjuklighet i verige Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom. Rapport 2014:2 2
3 Äldre personer med en komplex klinisk bild vårdas mesta tiden utanför sjukhusen. Medicinsk och teknisk utvecklingen avancerad sjukvård idag kan ges i hemmet Fragmenterad vård - En mängd aktörer involverade i en komplicerad kedja av vård Detta kräver ett samordnat ansvar mellan olika vård- och omsorgsgivare. tort ansvar på patienter/anhöriga kapar nya frågor kring säkerhet och ansvar Brister i vårdkoordination - Internationell jämförelse Källa: choen C, Osborn R, quires D, et al. New 2011 survey of patients with complex care needs in eleven countries finds that care is often poorly coordinated. Health Aff (Millwood) 2011;30(12):
4 E-Hälsolösningar kan öka patientens trygghet, autonomi och delaktighet i vården mirjam.ekstedt@sth.kth.se Ekstedt, et al 2014 Att navigera i en arkipelag av vårdgivare pecialiserad vård av personer med komplexa vårdbehov i hemmet (FORTE) yfte: Utforska hur kontinuitet, och säker vård skapas i hemmet för människor med komplexa vårdbehov Mixade metoder: Deltagande observationsmetoder Intervjuer Fokusgrupper 4
5 Förutsättningar för att vårda svårt sjuka människor i hemmet Helhetsansvar En organisation som inte är för stor och som fungerar dygnet runt Multiprofessionellt team hög kompetens med läkare som leder organisationen under samma tak De olika professionerna möts dagligen, både fysiskt och i journaldokumentationen.! OCH samverkan mellan kommunal omsorg och specialiserad landstingsansluten vård mirjam.ekstedt@sth.kth.se Vård på bortaplan mirjam.ekstedt@sth.kth.se 5
6 Ordina tion Iordning ställa Intag av dos 6
7 Balansera målkonflikter Minska kostnader Undvika olyckor / risker Öka produktionen Investera för framtiden Vårdpersonal hanterar dagligen spänningar i sitt arbete - som om de inte vore ett problem mirjam.ekstedt@sth.kth.se Utmattning i högriskorganisationer törningar Nya störningar uppstår Utmattning av systemets kompensationsförmåga Målsättning Kontroll kompensation Bristande kompensation Woods, I: Hollnagel et.al mirjam.ekstedt@sth.kth.se 7
8 afety 1 november 2014 mirjam.ekstedt@sth.kth.se work as imagined and work as done 8
9 Förutsättningar för resiliens Ekstedt, M & Cook, R.I (2014) The tockholm Blizzard In: Braithwhite, Hollnagel, Wears: Resilience in Healthcare Resilience engineering is the thoughtful investment in systemic degrees of freedom and the presence of people capable of exploiting them in purposeful ways. Ekstedt, M & Cook, R.I (In press). In: Braithwhite, Hollnagel, Wears: Resilience in Healthcare 9
10 äkerhet skapas genom: Förutsättningar / Investeringar : Ledning som skapar förutsättningar och frihetsgrader: - decentraliserat ansvar - tänjbarhet i systemet - främjar låg personalomsättning - utveckling av expertkunskap och förtrogenhetskunskap - skapar trygghet kontinuitet Personalens förmåga att använda systemets frihetsgrader på ett meningsfullt sätt - att revidera planer under pågående arbete - kreativitet, individanpassade lösningar - Kontrastera olika perspektiv/målkonflikter med varandra - Accountability och samarbete över gränser ystemets förmåga att upptäcka svagheter och att lära - Kommunikation mellan professioner, organisationer, systemnivåer - Upptäcka och åtgärda systemfel - svagheter i systemet och när systemets buffert är tömt/utmattat mirjam.ekstedt@sth.kth.se 10
http://www.youtube.com/watch?v=os-rrcctdby Patienter som vill utveckla vården Nätverket Hälsofrämjande Sjukvård, 2013-12-03 Sara Riggare 3 december 2013 Sara Riggare 3 3 december 2013 Sara Riggare 4 Parkinsons
Läs merFöredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number
Läs merSäkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa
Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa 1 KTH Skolan för teknik och hälsa Avdelningen för Patientsäkerhet Professur i Systemsäkerhet i vårdorganisationer
Läs merÖverföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel
Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Ewa-Lena Bratt, Docent, Specialistsjuksköterska Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, Göteborg Institutionen
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merHemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik
Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik Ulf Tedgård, Barnmedicinska kliniken, Skånes Universitetssjukhus Idag kan de flesta barn med hemoglobinopatier förväntas leva upp i vuxen ålder
Läs merPatientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet
Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet Berit Axelsson, utvecklingsledare, Qulturum 2016-09-14 1 Definition patientsäkerhet Patientsäkerhet handlar ytterst
Läs merMorgondagens nätverkssjukvård i Stockholm
2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,
Läs merFRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Läs merSpecialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet
Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet Margareta Karlsson 1 Ann-Charlott Wikström 2 1 RN, MSc, Omvårdnad, hälsa och kultur, Avdelningen för vårdvetenskap på avancerad nivå,
Läs merPalliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
Läs merFramtidens hälso- och sjukvård 2.0
Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige
Läs merför 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet
Läs merSjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
Läs merUppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.
För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka
Läs merPatientansvarig läkare
Patientansvarig läkare för en bättre läkarkontinuitet Sammanfattning av rapporten: Patientansvarig läkare, 2015 1 Sveriges läkarförbund 2015 Susann Asplund Johansson, utredare Camilla Damell, utredare
Läs merTrygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet
Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet Ett samarbete för att underlätta återgång till eget boende för äldre med omfattande behov av omsorgs- och vårdinsatser. Marita Sjögren Trude Ahlgren Projektadministratör
Läs merMulti7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.
Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den
Läs merUtbildningsmaterial framtaget i samverkan mellan region Östergötland och länets 13 kommuner
Utbildningsmaterial framtaget i samverkan mellan region Östergötland och länets 13 kommuner 1 Ny samverkanslag I januari 2018 börjar en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merRiksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
Läs merResiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. Coachens dag
Resiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. 1 Resiliens Ett system agerar resilient om det bibehåller sin funktion (gör det det ska) i både väntade och oväntade förhållanden
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merMedarbetarskap och säkerhet
Medarbetarskap och säkerhet Undersökningsperiod 2016-09-12 -- 2016-10-02 Resultatåterföring - Region Jönköpings län 2016-10-19 (Rosensalen) Resultatåterföring -verksamhetsområden fr o m vecka 43 Workshops
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merPrimum, non nocere ÉVA TAMÁS
Primum, non nocere MEDICINSK SIMULERING FÖRBÄTTRAR PATIENTSÄKERHET (?) ET T LÄRARPERSPEKTIV ÉVA TAMÁS 2016-09-22 Tre perspektiv för en säker vård Nationellt ramverk för patientsäkerhet 30 april 2015 hälso-
Läs merHandledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete
Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Björn Börsbo DATUM 2016-03-02 MEDICINSKA FAKULTETEN Bakgrund Hälso- och sjukvården blir allt mer komplex och denna ökar
Läs merVilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?
Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merÄr det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik
www.iffs.se Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg Demografi och hälsa Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality
Läs merFrån mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad
Läs merSammanhållen Vårdkedja framtidens vård. Presentation för Örnsköldsviks Kommun, Lars Rocksén, Ångermanlands Läkarförening
Sammanhållen Vårdkedja framtidens vård Presentation för Örnsköldsviks Kommun, 160629 Lars Rocksén, Ångermanlands Läkarförening lars@rocksen.se Vårdens organisation idag Flera aktörer delar på uppdraget
Läs merStockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Läs merDELAKTIGHET, ANSVAR & PRIORITERING
DELAKTIGHET, ANSVAR & PRIORITERING CHRISTIAN MUNTHE, PROFESSOR I PRAKTISK FILOSOFI, CHRISTIAN.MUNTHE@GU.SE Ökad delaktighet i vården en stark trend Patient-/Personcentrerad vård Delat beslutsfattande Patientlagen
Läs merKompetens i hälsoinformatik. Jan florin
Kompetens i hälsoinformatik Jan florin jfl@du.se Informatik: en kärnkompetens All health professionals should be educated to deliver patient centered care, as members of an interdisciplinary team, emphazising:
Läs merSjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Läs merFramtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Läs mersá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1
sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg
Läs merDETTA TRODDE DU INTE ATT VÅRDDEBATTEN SKULLE HANDLA OM! LIVING POLICY LAB ALMEDALEN 1 JULI 2019
DETTA TRODDE DU INTE ATT VÅRDDEBATTEN SKULLE HANDLA OM! LIVING POLICY LAB ALMEDALEN 1 JULI 2019 Leading Health Care är en akademisk tankesmedja för fördjupad dialog om framtidens hälsa, vård och omsorg.
Läs merRollen som fast vårdkontakt och dirigent. Nära vård och hälsa. Seminarium 29 och 30 januari
Rollen som fast vårdkontakt och dirigent Nära vård och hälsa Seminarium 29 och 30 januari Inledning Torun Hall, Förvaltningsdirektör, Nära vård och hälsa Var är vi och vart ska vi? Nationellt lyfts vikten
Läs merTemagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre
Temagrupperna rapporterar Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre Temagrupp Barn och unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan! Temagrupp Barn och unga Samverkan och
Läs merNågra ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL
Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL Disposition Den demografiska utvecklingen har konsekvenser för framtida efterfrågan
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90 Beslut vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget
Läs merSamordnad hälso- och sjukvård och omsorg mellan kommuner och regioner
Samordnad hälso- och sjukvård och omsorg mellan kommuner och regioner En bild av kunskapsläge, möjligheter och utmaningar Seminarium och workshop Samordnad utveckling för god och nära vård Malmö, 30 augusti
Läs merTecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama
Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama 2018-04-17 Kristoffer Strålin, Docent, Överläkare Patientområde Infektionssjukdomar Tema Inflammation och Infektion Karolinska
Läs merSamordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus
Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson
Läs merSamverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal
Författare: Amira Donlagic Godkänd av: Ledningsgrupp Vårdsamverkan Fyrbodal Dokumentet gäller för: Personal som arbetar med mobil närvård 1 Syfte Syftet med rutinen är att beskriva ett gemensamt arbetssätt
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merNärvård och Närsjukvård. Borås 10 mars 2011 Maj Rom
Närvård och Närsjukvård Borås 10 mars 2011 Maj Rom 2 Aldrig förr har så många fått del av så mycket hälso- och sjukvård med så goda resultat som idag. - Brister i hälso och sjukvård leder till ett onödigt
Läs merEffektivare sjukvård. Time Care Göran Stiernstedt
Effektivare sjukvård Time Care 171124 Göran Stiernstedt Kris i vården? Sjukvården i framtiden Samhällsutveckling (framtidens patient), medicinteknisk utveckling och demografi på verkar långsiktigt mer
Läs merÄldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats
Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning
Läs merPalliativ vård. Uppdrag palliativ vård i Värmland Cristina Jönsson, Avd chef palliativa/ konsultteamen, Onkologikliniken
Palliativ vård Uppdrag palliativ vård i Värmland 20150220 Cristina Jönsson, Avd chef palliativa/ konsultteamen, Onkologikliniken Bakgrund Socialstyrelsens bedömning Den palliativa vården och omsorgen omfattar
Läs merFörslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Specialiserad palliativ slutenvård
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-05-22 p 4 1 (7) Handläggare: Marite Sandström Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Specialiserad palliativ
Läs merMÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Läs merVerksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål
Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Bakgrund Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs målgrupp är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och
Läs mergodkänna hälso- och sjukvårdsdirektörens föreslag till huvudinriktning i utredningen om hur Vårdval seniorvård ska utformas
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Peter Lundqvist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-09-01 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-09-28 1 (3) HSN 2017-0969 Förslag till huvudinriktning för utredningen av Vårdval
Läs merRiktad primärvård för äldre
Nära vård Riktad primärvård för äldre Temakonferens 28 april 2017 Jan.Marcusson@liu.se Jan Marcusson 2017 04 25 2 Egna och gemensamma beslutsprocesser Forskning Utbildning Utveckling Sjukvård Forskning
Läs merMest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga
Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs merNärvårdsutveckling som utgår från medborgarna
Närvårdsutveckling som utgår från medborgarna Nätverkskonferens Göteborg 8 februari 2012 Tinna Cars-Björling, Närvårdsstrateg Landstinget i Uppsala län Uppsala län i Sverige Åtta kommuner i tre länsdelar
Läs merBakgrund. Ekonomi. Workshops med OC x flera Definitioner Målbilder/milstolpar Prioriterade aktiviteter Fördelning av uppdrag Genomförande
Strategi HS Bakgrund Många förbättringsarbeten pågår Hur ska dessa prioriteras/sorteras För att kunna prioritera behövs en tydlig riktning och strategi Nationella påbud SOU 2016:2 Effektiv vård Göran Stiernstedt
Läs merFörutsättningar för implementering av ehälsoverktyg för kroniskt multisjuka i primärvården
Förutsättningar för implementering av ehälsoverktyg för kroniskt multisjuka i primärvården Joel Freilich Allmänläkare på Roslags Näsby husläkarmottagning Doktorand på LIME, Karolinska Institutet Vårdens
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merGod och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
Läs merStyckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.
Vård- och omsorgsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Hanna Runling Tfn: 508 09 527 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-03-03 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt, om vården
Läs merPatienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson
Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads
Läs merHealth Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI
Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa i patientens tjänst! - hur vet vi att patienten drar nytta av tjänsterna Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merFramtidens vård vart är vi på väg? (presentation) Johansson, Gerd
Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation) Johansson, Gerd Publicerad: 2014-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Johansson, G. Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation)
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merEn introduktion till Case Management - Inger Anund
En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset
Läs merCHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION
CHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION HADE DET HJÄLPT? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE SÄKERHET ÖVER TID SÄKERHET ÖVER TID VAD ÄR PATIENTSÄKERHETSARBETE? Att systematiskt arbeta för att identifiera risker och
Läs merDen uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet
Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet Maria Skyvell Nilsson Leg. ssk, Docent, Högskolan Väst, Trollhättan Hur svårt kan det vara?! Sjukvårdens informationssäkerhetsregler
Läs merUppdraget Patientens perspektiv
AKUTPROCESSEN I VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND Ett långsiktigt - LEAN-projekt Uppdraget Patientens perspektiv Gemensamt identifiera förutsättningar för ökad samsyn kring hur olika vårdutförare bedömer brådskegrad
Läs merSupportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Läs merHur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen
Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen Kommunikation Ansvar och roller Personcentrerat Evidens-/kunskapsbaserat Landstinget Kommunen Primärvård Socialtjänst Specialistvård Hemsjukvård
Läs merHälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte
Läs merBox med. system som. tem mellan. tion, heten, förutsättningar: I:3. Telefonväxel Stockholm
Socialdepartementet Regeringsbeslut 2012-03-22 Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm I:3 S2011/9881/ /FS (delvis) S2012/2424/ /FS (delvis) Uppdrag att utbetala bidrag för utveckling av vårdvalssystemm
Läs merPalliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merGod och nära vård - vad krävs av alla delar i vårdkedjan för att få till förändringar. Emma Spak samordnare Nära vård Sveriges Kommuner och Landsting
God och nära vård - vad krävs av alla delar i vårdkedjan för att få till förändringar Emma Spak samordnare Nära vård Sveriges Kommuner och Landsting Sens of urgency Goda resultat, hög medicinsk kvalitet,
Läs merFörbättringsarbete tillsammans Nationell konferens i Logopedi, Jönköping
Förbättringsarbete tillsammans Nationell konferens i Logopedi, Jönköping 141121 Boel Andersson Gäre Chef, Futurum Landstinget i Jönköpings län Professor, Jönköping Academy, Högskolan, Jönköping Futurum
Läs merTrygg, snabb och säker vård så nära patienten som möjligt!
Trygg, snabb och säker vård så nära patienten som möjligt! Vision och syfte med Samverkande sjukvård Att tillgodose invånarens behov av god hälso- och sjukvård och samordna sjukvårdsresurserna som finns
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merFör bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson
För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor
Läs merThe Quest for Maternal Survival in Rwanda
The Quest for Maternal Survival in Rwanda Paradoxes in policy and practice from the perspective of near-miss women, recent fathers and healthcare providers Jessica Påfs, PhD jessica@pafs.se Research team:
Läs merFörslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Avancerad sjukvård i hemmet
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-05-22 p 5 1 (7) Handläggare: Marite Sandström Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Avancerad sjukvård
Läs merTillgänglighet för alla! Vårdens nya "etiska" princip?
Tillgänglighet för alla! Vårdens nya "etiska" princip? Moderator: Lars Sandman, föreståndare Prioriteringscentrum Panel: Jonas Andersson, landstingspolitiker (L) och ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen,
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård
Ny lag om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Prop.2016/17:106 Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 för den somatiska vården och 1 januari 2019 för den psykiatriska
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merutveckling av en analysstrategi för hälso- och sjukvården
utveckling av en analysstrategi för IDC InfoBrief, sponsrad av Qlik juli 2015 IDC InfoBrief, sponsrad av Qlik Vårdgivarnas investeringar i dataanalys ökar stadigt Vårdgivarna satsar fortfarande mer på
Läs merWebbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511
Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för
Läs merFunktionshinderplan, region Norrbotten
Styrande måldokument Plan Sida 1 (7) Funktionshinderplan, region Norrbotten Sida 2 (7) Bakgrund En arbetsgrupp med representanter från funktionsrätt Norrbotten och personal med kompetens inom funktionshinderområdet
Läs merKvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige
Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping
Läs merThomas Winman. University West, Trollhättan
The use of electronic patient records in coordinating health care work - Exploring the role of local knowing in a computer based documentation practice Thomas Winman University West, Trollhättan Framväxten
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merSocial omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet
Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt
Läs merVerktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer
Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,
Läs mer