Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna
|
|
- Ingrid Gunnarsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna
2 Varför? Centrala begrepp Metoder för att stödja implementering Använda teori Summering
3 30-40% av alla patienter erhåller inte vård i enlighet med aktuell vetenskaplig kunskap 20-25% av vården är onödig eller potentiellt skadlig Grol & Grimshaw, Lancet 2003
4
5 Handhygien Sjukvårdsrelaterade infektioner en av top- 10 orsaker till död på sjukhus Många studier pekar på <50% följsamhet till handhygienriktlinjer Läkare lägre följsamhet än andra personalkategorier
6 Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården innebär att val och beslut i alla delar av systemet baseras på rekommendationer som utarbetats utifrån bästa tillgängliga medicinsk kunskap. Translating knowledge into practice the exchange, synthesis and ethically sound application of knowledge within a complex system of interactions among researchers and users Implementation research the scientific study of methods to promote the systematic uptake of research findings and other evidence-based practices into routine practice Kunskapsstyrning Kunskapsöverföring Evidensbaserad vård Forskningsanvändning Implementeringsforskning Tatroe 2008
7
8 Kunskap Implementeringsmetod(er) Riktlinjer Innovationer Personal Individer/grupper Kultur/Klimat Ledarskap Organisation Tid Resurser Process Förändrade rutiner Förändrat beteende Resultat Patientutfall Patientpreferenser Implementeringsforskning
9 Spridning Utbildning Socialt inflytande Samarbetsstrategier Incitament Påminnelser och återkoppling Underlättande åtgärder Kombinerade metoder Metoder för att stödja implementering Nilsen 2010
10 Följsamhet till handhygienriktlinjer Cochrane översikt (Gould 2010) 4 studier Interventioner: utbildningsaktiviteter, byte av produkter, kampanjer av olika slag Varierade resultat, ökad följsamhet i 1 studie. Generellt låg studiekvalitet. Sammanfattar med att kampanjer och involvering av personal verkar ha effekt men det går inte att dra säkra slutsatser. Behövs fler och bättre studier.
11 Följsamhet till handhygienriktlinjer The feedback intervention trial (Fuller 2012) 60 vårdavdelningar i Storbritannien Teoribaserad intervention (beteendevetenskap) Individualiserad observation och återkoppling om handhygienbeteende, samma på avdnivå, åtföljd av åtgärdsplanering Resultat följsamhet: intention-to-treat : 7-9% förbättring på IVA, ingen förbättring på vanliga vårdavdelningar per protocol : 13-18% förbättring på IVA, 10-13% förbättring på vanliga vårdavdelningar
12 Implikationer handhygienstudier Varierade resultat Måttliga förbättringar där man sett effekt Lovande effekt av observationer - återkoppling Använt teori från beteendevetenskap för att underbygga interventioner Behövs fler och bra genomförda experimentella studier (Studieprotokoll publicerat i Implementation Science fokus på läkares följsamhet Squires m fl 2013)
13 Effekter av metoder för att stödja implementering baserat på systematiska reviews Cochrane EPOC (Grimshaw 2012) Skriftliga (undervisnings)material 12 RCTs, 11 nonrcts, median förbättring +4,3% Undervisningsmöten 81 RCTs, +6% Undervisningsmöten med experter 69 RCTs: ordinationsbeteende +4.8% Lokala opinionsledare 18 RCTs, +12.0% Audit och återkoppling 118 RCTs, +5.0% Datoriserade påminnelsesystem 28 RCTs, +4.2% Strategier skräddarsydda efter identifierade hinder 26 studier. Odds ratio 1.54 Ekonomiska incitament (primärvård) 7 studier. Otillräckligt underlag för slutsatser
14 Implikationer Huvudsakligen positiva resultat, men måttliga förbättringar Finns ingen gold standard för implementering Välj billiga och enkla sätt att stödja implementering istället för dyra och svåra Basera spridnings- och implementeringsstrategi på kunskap om hinder och möjligheter i den kliniska miljön Behövs mer forskning om påverkan av kontext Öka användningen av teori
15 Teorianvändning?
16 Teori för att arbeta med förändring Kognitiva teorier (rationellt beslutsfattande) Teorier inom lärande (problembaserat lärande) Motivationsteorier (planerat beteende) Kommunikationsteorier (meddelandet) Socialt lärande/nätverk/påverkan (opinionsledare) Teorier om ledarskap (transformellt ledarskap) Professionell utveckling (prof kunskapsbas) Organisationsrelaterade teorier (TQM, lärande organisation, organisationskultur) Ekonomiska teorier Grol 2007
17 Diffusion of Innovation Elements The Innovation Communication Channels Time Social System Stages Awareness Persuasion Decision Implementation Adoption Influencing factors Attributes of the innovation Individual Organizational
18 Vad krävs av en innovation för att tillämpas? relativ fördel kompatibel inte för komplex testbar observerbar Diffusion of innovations Rogers 2003
19 innovators early adopters early majority late majority laggards
20 The Knowledge to Action Cycle (Graham 2006) Identify problem Select knowledge Sustain knowledge use Knowledge tools / products Adapt knowledge to local context Evaluate outcomes Knowledge synthesis Knowledge inquiry Assess barriers to knowledge use Monitor knowledge use Select, tailor implement interventions
21 Greenhalgs (2004) begreppsmodell Faktorer som påverkar införande av innovationer Evidensen eller informationen som ska implementeras. Den individuella praktikern som ska lära nytt och förändra beteende. Strukturen och funktionen i hälso- och sjukvårdsorganisationen, dvs den kontext som förändringen sker i. Kommunikationsmönster och stöd för förändring inom organisationen. Patientens erfarenheter, uppfattningar och preferenser.
22 The Alberta Context Tool (ACT) Åtta organisations områden som har koppling till kunskapsanvändning 1. Ledarskap 2. Kultur 3. Utvärdering och återkoppling 4. Formell interaktion 5. Informell interaktion 6. Relationer 7. Strukturella och elektroniska resurser 8. Organisatoriska resurser (bemanning, tid, utrymme)
23 Känslor Värderingar och attityder Intention
24 Ett försök till sammanfattning Kunskapen ökar men inga kompletta svar Finns ingen alltid fungerande implementeringsstrategi Implementering är en social process Som påverkas av många faktorer Evidens Människor Kontext Vi behöver förstå vad som händer vid implementering, inte bara vilka resultat som åstadkoms Behövs aktiva, engagerande, kontextspecifika strategier Mer forskning om påverkande faktorer och aktiva ingredienser
25 Råd för implementering Utgå från en stabil kunskapsbas Involvera ledningen Arbeta i grupp Se över organisationen där implementering ska ske Utveckla en plan Ha en klar idé om varför din implementeringsstrategi skulle kunna fungera (teoriunderstöd) Genomför planen Följ upp, utvärdera och återkoppla
26 Implementering - en kontaktsport
Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?
Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder
n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering
Implementering av forskningsresultat vad vet vi om det? Jönköping 15 november 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder Använda
Implementering - möte forskning och praktik. Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna
Implementering - möte forskning och praktik Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.se n n n n n n n n n n Varför? Centrala begrepp Vad handlar implementering
n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsstrategier n Använda teori n Betydelsen av kontext
Introduktion implementeringsforskning Vad och varför? 2013-03-18 Lars Wallin Högskolan Dalarna/Karolinska Institutet Varför? Centrala koncept Implementeringsstrategier Använda teori Betydelsen av kontext
Kunskapens väg. Implementeringsforskning WHO (2004)
Kunskapens väg Implementeringsforskning FoU-dag Landstinget Sörmland 2010-03-25 Lars Wallin Karolinska Institutet från forskning till användning Evidens framtagen genom forskning Utveckla policies och
Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård
Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application
CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?
HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Know-do gap Kunskap
Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?
Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513
Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?
Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri
Implementering Mårten Åhström 20 september 2016
1 Implementering Mårten Åhström 20 september 2016 Enheten för implementering marten.ahstrom@sll.se 2 Omgivning Mottagare Kommunikationslänk Källa Feedback 3 Implementeringens steg Utforskande Inventering
Sjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
Implementering - Forskning, teori och
Implementering - Forskning, teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet Kontakt: siw.carlfjord@liu.se To him who devotes his life to
Tema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Hur lyckas man med nya arbetssätt?
Hur lyckas man med nya arbetssätt? Henna Hasson, Forskare, Docent Karolinska Institutet Medical Management Centre (MMC) Chef, Enheten för implementering Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES)
Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik
Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik Siw Carlfjord Med Dr IMH, Linköpings universitet To him who devotes his life to science, nothing can give more happiness than increasing the
Lyckad implementering; vad säger forskarna?
Observationell Experimentell 2018-01-19 Lyckad implementering; vad säger forskarna? Lydia Kwak, docent Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska Institutet 1 Implementering
Att Facilitera Implementering av Evidens: erfarenheter utifrån urininkontinens i äldreomsorg i fyra europeiska länder. A C Eldh
Att Facilitera Implementering av Evidens: erfarenheter utifrån urininkontinens i äldreomsorg i fyra europeiska länder A C Eldh 2014-05-08 1 Samarbete mellan University of Warwick [co-ordinator] University
Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Förändring, evidens och lärande
Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)
Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården
Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården En systematisk litteraturöversikt Juni 2012 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU
Att använda evidensbaserade metoder i praktiken: följa, anpassa eller utmönstra?
Att använda evidensbaserade metoder i praktiken: följa, anpassa eller utmönstra? Ulrica von Thiele Schwarz Professor i psykologi Mälardalens högskola Procome Research Group, Medical Management Centre,
Svensk sjuksköterskeförening om
OKTOBER 2013 Svensk sjuksköterskeförening om implementering Ny kunskap, grundad på såväl erfarenhet som forskning, medför att vård- och omsorgsverksamheten utvecklas. En förutsättning för att evidensbaserad
Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet
Implementering Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Vad är det vi talar om? Vad skall implementeras? Varför? Vem skall implementera? Diffusion = spridning Dissemination = avsiktliga
Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens. Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet
Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Denna presentation Om den rörelse som evidensbaserad medicin (EBM)
TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner
TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten
Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad
Alla kan göra skillnad att handla i praktiken
Alla kan göra skillnad att handla i praktiken 141112 SKL Arbetsgruppen för SLL:s handlingsprogram för att minska VRI Björn Eriksson, Annika Hahlin, Marion Lindh, Anna Lundin, Ann Tammelin, Ann- Christine
Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI
Kunskapsbaserad implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI Att arbeta efter modeller En uppsättning element som guidar de professionella Svårt veta vilka enskilda
Leda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg
1 #Förbättringsarbete Leda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg Ett samarbetsprojekt med Procome gruppen Anne Richter Enheten för implementering och utvärdering Centrum för epidemiologi
Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget
Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta
Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län 10-6. www.lj.
Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Mikro 10-6 1 System Det ligger i systemets natur att små system bygger upp större system
Vilken fortbildning är r effektiv?
Vilken fortbildning är r effektiv? Vad säger s forskningen? Gösta Eliasson 1 1. Vilka åtgärder kan förändra praxis? 2. Vilken metod är bäst? 3. Varför är det så svårt att förändra praxis? 2 Åtgärder som
Implementering hur lyckas man?
1 Implementering hur lyckas man? Rebecca Mosson Enheten för implementering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) rebecca.mosson@sll.se 2 Vad är implementering De procedurer som används för
ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET
Chefs- och ledardag, Deplyftet 2018-09-19 ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Program 08.00-09.00 Introduktion till projektet (Håkan) 09.00-09.30 Presentationer
Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst
Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst Svensk förening för socialmedicin Läkaresällskapet, Stockholm 29 april 2016 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense 1 Definitioner Spridning
Implementering inom folkhälsoområdet
Implementering inom folkhälsoområdet Hur genomför man en vetenskapligt grundad och genomtänkt implementering av ANDT-förebyggande arbete? Drogfokus Norrköping 22 oktober 2014 nguldbrandsson@folkhalsomyndighetense
Evidensbaserad praktik
Evidensbaserad praktik Peter Lindqvist 075-247 38 59 2013-10-29 Evidensbaserad praktik Den evidensbaserade praktik modellen Systematisk uppföljning Implementering Evidensbaserad praktik i hälso- och sjukvård
Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se
Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om
B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Håll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering
Håll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering Gunilla Avby, chef FoU Nordväst Stockholm mars 2018 Ingrid Norberg 3 sammanlänkade begrepp implementering förändring lärande 1 Vad kännetecknar
Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö
Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö Lydia Kwak, docent och forskagruppsledare Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska
Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet
Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Denna presentation Evidensrörelsens ursprung: varifrån idén om evidensbaserad praktik stammar Fokus
Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj
Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Vitalis 21 maj Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Ylva Trolle Lagerros, Överläkare, Överviktscentrum,
Svensk sjuksköterskeförening om
FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad
Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?
Förbättringsarbete Framgångsfaktorer? Michael Bergström Senior rådgivare, Handläggare Ledamot i Nationella ST-rådet Barnläkare Avdelningen för vård och omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Intresseorganisation
Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta
Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta Utvärdering av implementeringsprocessen och behandlingsresultat Anne Söderlund, professor Akademin för hälsa, vård och välfärd,
Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd
Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd Ulrika Bergström Jag vidarebefordrar presentationen men då utan bilder som kan vara skyddade av upphovsrätten MÅLSÄTTNING Evidensbaserad praktik i hälso-
Evidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Från nyhet till vardagsnytta
Från nyhet till vardagsnytta Folkhälsovetenskapens utveckling Folkhälsovetenskap 1, moment 1 2011-09-02 karin.guldbrandsson@fhi.se 100% 0 Spridningskurvan (i bästa fall) Innovators (E. Rogers 2003) Tid
Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas?
Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas? Implementering av nya arbetsmetoder innefattar en process där medarbetare förändrar sitt arbetssätt i linje med den nya metoden (Grimshaw
Förbättringskunskap. 16 september 2015. www.skane.se/kvalitetsutveckling
Förbättringskunskap 16 september 2015 www.skane.se/kvalitetsutveckling Se på din verksamhet med andra ögon W. Edwards Deming Gjorde kvalitet till en ledarskapsfråga Fick stor betydelse för utvecklingen
Från nyhet till vardagsnytta
Från nyhet till vardagsnytta Folkhälsovetenskapens utveckling Folkhälsovetenskap 1, moment 1 2010-09-03 karin.guldbrandsson@fhi.se Spridningskurvan (i bästa fall) (E. Rogers 2003) 100% Laggards 0 Innovators
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående
Behandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:
Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might
Design av Deplyftet och aktuell implementeringsforskning. Robert Holmberg och Jens Knutsson. Lunds universitet
Design av Deplyftet och aktuell implementeringsforskning Robert Holmberg och Jens Knutsson Lunds universitet Inledning Under arbetet med att utforma insatserna i Deplyftet har vi utgått från kunskapsöversikter
Implementering av FaR från ord till handling
Implementering av FaR från ord till handling Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne & Lunds Universitet Malmö, Sverige Min bakgrund MPH, PhD, disputerade
Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika
Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena
DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP
DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP Depression hos unga Drabbar årligen ca 6% av tonåringar (Olsson 1997) Ger störst funktionsnedsättning
Agneta Lantz 2014-01-23
Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag
Evidensbaserad psykologisk praktik Vad är det?
Evidensbaserad psykologisk praktik Vad är det? JONAS RAMNERÖ, STOCKHOLMS UNIVERSITET Vetenskap och beprövad erfarenhet Emminence based treatment Evidence based treatment Evidence based practice Evidence
Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral?
Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral? Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Katarina Hedin, Malin André, Hedvig Gröndahl,
Evidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Antibiotic stewardship på sjukhus
Antibiotic stewardship på sjukhus Workshop, Nationella Strama 8048 Thomas Tängdén, infektionsläkare och Annabel Ekberg, klinikapotekare Akademiska sjukhuset Uppsala, Strama Region Uppsala Outline. Kort
ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET
Chefs- och ledardag, Deplyftet ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Program 08.00-08.45 Introduktion till projektet (Håkan) 08.45-09.30 Presentationer och introduktion
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen") 1 1. Mål för doktorsexamen 1. Goals for doctoral exam Kunskap och förståelse visa brett
Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige
Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige Mio Fredriksson, Forskare Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet mio.fredriksson@pubcare.uu.se
Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet
Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet Patienternas synpunkter och värderingar Forskningsresultat Genomtänkt och genomdiskuterad bedömning
Spridning och implementering
Spridning och implementering Spridning och implementering Spridningsprocessen Nyckelbegrepp Diskussion Exempel Professionell kunskap Att förbättra system! Förbättringskunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder
Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014
Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet
Kunskapsstyrning begreppsbildning och praktik
Kunskapsstyrning begreppsbildning och praktik 2011-11-17 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm AB 1 Rapporter Mot en effektivare kunskapsstyrning (2009, Socialstyrelsen och SKL) Kartläggning och
Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning.
Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning. OBS Under arbeta: citera ej utan författarens tillstånd/n.b. Work in progress: do not quote without author
Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens
Definitioner Evidens Begreppet evidens Helena Rosén Ordet evidens kommer från latinets evidentia som betyder tydlighet men som i detta sammanhang kan översättas med bevis om (eller vetenskapligt stöd för)
SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU
SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,
Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län. Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator
Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator Regionens utmaning Medarbetares behov av kunskap från olika nivåer: Arbetsplatsens instruktioner Organisationens
IMPLEMENTERING UPPLÄGG. Vad är implementering och. Per Nilsen Institutionen för medicin och hälsa (IMH), Linköpings universitet 15 maj 2013
IMPLEMENTERING Per Nilsen Institutionen för medicin och hälsa (IMH), Linköpings universitet 15 maj 2013 UPPLÄGG Vad är implementering och implementeringsforskning? Varför behövs implementeringsforskning?
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt
Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut
1 Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut Björn Wettermark Apotekare, Med.Dr 8 7 6 5 4 3 2 1 0 KOSTNADSUTVECKLING FÖR LÄKEMEDEL FÖRSÄLJNING TOTALT (ÖPPEN & SLUTENVÅRD)
Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi
Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi 2017-2020 FÖR EN ÄNNU BÄTTRE LÄKEMEDELSANVÄNDNING 1 1. Effektiv och säker läkemedelsanvändning Övergripande mål enligt Region Skånes Läkemedelsstrategi
Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården
Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården En systematisk litteraturöversikt Juni 2012 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU
Anne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Pedagogisk ledning i ett systemiskt perspektiv
Pedagogisk ledning i ett systemiskt perspektiv Vasa 6 april 2017 Lars.svedberg@gmail.com Docent & Leg psyk Ett systemiskt perspektiv Skolor kan inte vara mycket bättre än summan av relationerna mellan
Att kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
När ändrar jag till en ny behandlingsform?
Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad
Patientsäkerhet september Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Region Skåne
Patientsäkerhet september 2017 Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Region Skåne www.kvalitetsutveckling.se VÄRDET Värdet skapas i verksamheten VÄRDET Värdet skapas i verksamheten Edward Demings
Implementeringens svåra konst. Mats Anderberg, Institutionen för pedagogik och lärande
Implementeringens svåra konst Mats Anderberg, Institutionen för pedagogik och lärande Om implementering Implementering avser de procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.
Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt
EBLIP i Sverige och internationellt
EBLIP i Sverige och internationellt Lotta Haglund Karolinska Institutets Universitetsbibliotek Kort historik 1972 Archie Cochrane (UK) Effectiveness and efficiency a random reflection on health services
Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL
Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem
Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument
1 Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument Mårten Åhström Enheten för implementering och utvärdering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) Implementering.slso@sll.se folkhalsoguiden.se
Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango
Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region
Har chefer i vården rätt förutsättningar att driva förbättringsarbete? Jesper Olsson Utvecklingsansvarig
Har chefer i vården rätt förutsättningar att driva förbättringsarbete? Jesper Olsson Utvecklingsansvarig Exempel på andra potentialer som inte infrias Delar av patientlagen, som gällt cirka 30 år, har
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 141013-14 Barn och ungdomscentrum Västerbotten, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå och Skellefteå Sjukhus Ort Klinik Petter Borna och Jeanette
Implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet
Implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet Lärdom från 50 års implementationsforskning: Det blir aldrig som man tänkt sig!! 2011-09-12 Institutionen för socialt arbete