Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö
|
|
|
- Stig Lund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö Lydia Kwak, docent och forskagruppsledare Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska Institutet 1
2 Från forskning till praktik 9 år Green m.fl 2009, Olswang och Prelock, 2015
3 Från forskning till praktik Glapp mellan forskning och praktik Green m.fl 2009, Olswang och Prelock, 2015
4 Liselotte Schäfer Elinder 16 oktober
5 Faktorer som kan hindra implementering Consolidated Framework for Advancing Implementation Research (Damschroder et al., 2009;
6 Liselotte Schäfer Elinder 16 oktober
7 Interactive system framework Wandersman et al.,
8 Interactive Systems Framework for Dissemination and Implementation Aktiviteter Forskning System för kartläggning och sammanställning av kunskap System för spridning Stödsystem Output Utförande av PBF forskning Systematiska kartläggningar, svenska rapporter, riktlinjer Hemsida, nyhetsbrev, Twitter, Facebook Utbildning, webinars, kurser, akademisk företagshälsan Mellanliggande utfall Vetenskapliga publikationer Spridning och användning av rapporter och riktlinjer Användning av (social) media Deltagande i utbildning, kurser Långtids utfall Användning av evidensbaserade metoder inom FHV och bättre hälsa för arbetstagare, bättre arbetsmiljö och ökad produktivitet Partnerskap Engagerade partners FHV, arbetsgivare/tagare branschförening Parterna stödjer varandra i att främja EBP Wandersman m fl., 2008
9 Från nyhet till vardagsnytta om implementerings mödosamma konst. Folkhälsomyndigheten Iben Axén 9 Från nyhet till vardagsnytta om implementerings mödosamma konst. Folkhälsomyndigheten 2017
10 Systematiskt utveckling av insatser för beteendeförändring 1. Vem behöver göra vad på ett annat sätt? 2. Vilka hinder och främjande faktorer bör adresseras? 3. Vilka insatser kan användas för att tackla identifierade hinder och främjande faktorer? 4. Hur ska effekterna av insatserna utvärderas? French m.fl. Implementation Science :38 16 oktober
11 Systematiskt beteendeförändring på arbetsplatsen Lydia Kwak 16 oktober
12 1. Planera och förankra Ha en tydlig plan: Verksamhetens syfte med att genomföra insatser VARFÖR, VAD och HUR. Utvärdering. Rutiner för uppföljning. Förankra processen på lednings- och arbetstagarnivå och tillämpa ett participativt arbetssätt Lydia Kwak 16 oktober
13 2. Vad är problemet? Många fallolyckor på arbetstid. Olyckor med maskiner och verktyg. Sjukskrivningar på grund av ryggbesvär. Ungefär 80% av olyckorna ute på arbetsplatsen är förknippade med olämpligt beteende (NCC, 2018) 16 oktober
14 Vad bör ändras för att minska problemet? Hålla golv torra, rensa undan eventuella hinder i korridorer och andra förflyttningsvägar i arbetsmiljön. Använda skyddsglasögon, hjälm, handskar och säkerhetssele. Använda hjälpmedel vid lyft. 16 oktober
15 Kartlägga och analysera Vad ligger till grund till beteendet? Identifiera hinder och främjande faktorer som förklarar beteenden. Lydia Kwak 16 oktober
16 Vilka faktorer hindrar att arbetstagare använder säkerhetsutrustning såsom skyddsglasögon och säkerhetssele? Lydia Kwak
17 Hinder och främjande faktorer på olika nivåer Samhälle Organisation Fysisk miljö Social miljö Anställda Bl.a. Khosravi m.fl oktober
18 Hinder och främjande faktorer på olika nivåer Samhälle Organisation Fysisk miljö Social miljö Anställda Arbetsmiljölagstiftningen Konkurrenskraft Tillsyn och sanktioner är inga effektiva styrmedel Bl.a. Khosravi m.fl oktober
19 Hinder och främjande faktorer på olika nivåer Samhälle Organisation Fysisk miljö Social miljö Anställda Bl.a. Khosravi m.fl Arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor. beaktas inte under planeringen. Dålig kunskap om hjälpmedel. Brist i uppföljning och sanktioner. 16 oktober Dåliga rutiner.
20 Hinder och främjande faktorer på olika nivåer Samhälle Organisation Fysisk miljö Social miljö Anställda Ingen tillgång till hjälpmedel eller säkerhetsverktyg. Trasiga hjälpmedel eller säkerhetsverktyg Bl.a. Khosravi m.fl oktober
21 Hinder och främjande faktorer på olika nivåer Samhälle Organisation Fysisk miljö Social miljö Arbetsklimat. Inget stöd från kollegor. Anställda Bl.a. Khosravi m.fl oktober
22 Hinder och främjande faktorer på olika nivåer Samhälle Organisation Fysisk miljö Social miljö Anställda Saknar kunskap och kompetens. Negativ attityd. Brist på motivation. Tidspress. Bl.a. Khosravi m.fl oktober
23 COM-B modellen Michie, S., Van Stralen, M. M. & West, R Lydia Kwak 16 oktober
24 COM-B modellen exempel Kapacitet: Arbetstagarna vet hur hjälpmedel ska användas. Möjlighet: Ledningen ger förutsättningar, t.ex. resurser. Platschefer ser till att det finns fungerade hjälpmedel. Platschefer följer upp användning av hjälpmedel. Motivation: Arbetstagarna har en positiv attityd till användnin av hjälpmedel. 16 oktober
25 3. Planera insatserna Vilka insatser eller policyer kan användas för att ändra beteende? Riktade till identifierade faktorer som förklarade beteende. Flernivå insatser. Lydia Kwak 16 oktober
26 Behaviour change wheel Bild från Michie, oktober
27 Sex kategorier av insatser Planering samla in data, välj strategier Utbildning utveckla material, träning, informera intressenter Omstrukturering ny personal, professionella roller, skapa nya lag Finansiering ändra incitament, underlätta ekonomiskt stöd Kvalitet hantering - revision och återkoppling, påminnelser, datasystem Policyer licens, ackreditering, certifiering * Powell, McMillen, Proctor et al. Medical Care Research and Reviews, 2012 Lydia Kwak 16 oktober
28 Effektiva insatser Effektiva insatser för att förebygga olycksfall inom byggbranschen säkerhetcampaign information, nyhetsbrev, återkoppling antal olycksfall, inspektion av arbetsmiljö, finansiell incitament för säkraste arbetsplatsen. Drogfria arbetsplatser drogtester, incitament, policyer och behandling. Cochrane litteratursammanställning, 2012 Lydia Kwak 16 oktober
29 Omstrukturering i fysisk arbetsmiljö Bergsten m.fl Working conditions and musculoskeletal disorders in flight baggage handling 16 oktober
30 Insatser exempel Arbetstagarna vet när hjälpmedel ska användas. Broschyr, t.ex. tysta boken (utbildning) Platschefer följer upp användning av hjälpmedel Platschefer har rutiner för uppföljning och åtgärder (kvalitet hantering) Arbetstagarna har en positiv attityd kring användning av hjälpmedel Temadagar om säkerhet (utbildning) 16 oktober
31 4. Utvärdera effekterna 1. Vilka resurser har använts? 2. Hur många anställda nåddes? 3. Vad kan ha påverkat effekten av insatserna? 4. Har syftet uppnåtts? 5. När betraktas insatserna som framgångsrika?
32
33 Tack för uppmärksamheten! Hemsidor:
Lyckad implementering; vad säger forskarna?
Observationell Experimentell 2018-01-19 Lyckad implementering; vad säger forskarna? Lydia Kwak, docent Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska Institutet 1 Implementering
Hur lyckas man med nya arbetssätt?
Hur lyckas man med nya arbetssätt? Henna Hasson, Forskare, Docent Karolinska Institutet Medical Management Centre (MMC) Chef, Enheten för implementering Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES)
Lite nya resultat.. Kostnadseffektivt Ökar produktiviteten
Nyttiga nyheter Irene Jensen Elisabeth Björk Brämberg Iben Axen Caroline Lornudd Professor/enhetschef Forskare Docent Forskare Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa 1
Implementering Mårten Åhström 20 september 2016
1 Implementering Mårten Åhström 20 september 2016 Enheten för implementering marten.ahstrom@sll.se 2 Omgivning Mottagare Kommunikationslänk Källa Feedback 3 Implementeringens steg Utforskande Inventering
Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden
Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-
evidensbaserade riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen 2. Hur man med stöd av arbetsmodellen genomför en
Uppdelning av presentationen 1. Bakgrund till varför det finns ett behov av evidensbaserade riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen 2. Hur man med stöd av arbetsmodellen genomför en hälsoundersökning
Hur får man förändring att fungera? Virkningsmodeller og evaluering. Exempel från svensk arbetsmiljörådgivning.
Hur får man förändring att fungera? Virkningsmodeller og evaluering. Exempel från svensk arbetsmiljörådgivning. Irene Jensen, professor i företagshälsa Enheten för interventions- och implementeringsforskning
VAD I HELA FRIDEN GÖR MAN. Mynaks landsturne 2019 om riktlinjer och stöd
VAD I HELA FRIDEN GÖR MAN. Mynaks landsturne 2019 om riktlinjer och stöd Irene Jensen Professor och enhetschef Lydia Kwak Docent Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder
Leda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg
1 #Förbättringsarbete Leda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg Ett samarbetsprojekt med Procome gruppen Anne Richter Enheten för implementering och utvärdering Centrum för epidemiologi
Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård
Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application
Vad är evidensbaserad praktik (EBP)?
Vad är evidensbaserad praktik (EBP)? Evidensbaserad praktik (EBP) är INTE dogmatisk tillämpning av varje steg i riktlinjer, i alla situationer, för alla klienter Partnerskap Nära samverkan mellan akademi
Vad kan evidensbaserad praktik göra för företagshälsa
Vad kan evidensbaserad praktik göra för företagshälsa Irene Jensen, professor i företagshälsa Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2014-11-24 Irene Jensen 1 Svenska staten satsning på
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet
Implementering, uppföljning och förbättringsarbete.
Implementering, uppföljning och förbättringsarbete www.uppdragpsykiskhalsa.se Vilka är vi i rummet idag? Presentera kort: Namn, organisation Hur du idag kommer i kontakt med utveckling och uppföljning
2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga
1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.
Evidensbaserade metoder inom FHV. Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning
Evidensbaserade metoder inom FHV Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser
Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Charlotte Wåhlin Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt
Så skapar du en god digital arbetsmiljö
Så skapar du en god digital arbetsmiljö Från planering till användande med ett förebyggande perspektiv Roger Edsand ur GP 22 september 2018 Intraservice Vi utbildar både dig som är medarbetare och chef.
CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet
Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten
Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten Implementering och spridande av kunskap Historisk tillbakablick Optimistiska eran - själv ta del av ny forskning Många metoder som användes
Bättre arbetsmiljö varje dag
Bättre arbetsmiljö varje dag Lättläst Se hela bilden Bilden visar vad du behöver göra. Den stödjer och styr dig i arbetet. Hur har ni det på jobbet? Ta fram en policy sid 13 Följ upp varje år sid 14 Arbetsmiljö
Hälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering?
Hälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering? Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-11-18 Malin Lohela Karlsson 1 Arbetsplatsen
Framtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson
Framtidens företagshälsovård ett programstöd för forskning om företagshälsovård KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson Bakgrund KTH bedriver i samarbete med IVL och Karolinska
Tidiga indikationer för mobbning inom akademisk och industriell miljö En studie om samband mellan arbetsrelaterade faktorer och uppkomst av mobbning
Tidiga indikationer för mobbning inom akademisk och industriell miljö En studie om samband mellan arbetsrelaterade faktorer och uppkomst av mobbning CHECKLISTA . Uppdragsgruppen består av: Projektledare
Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling
Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling Den 19 mars 2019 Kommunernas roll? Ansvarar för betydande välfärdsoch samhällsfunktioner
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Innehåll. 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta fall och arbetsskador 4.0 Hälsa och friskvård 5.0 Rehabilitering
po li cy fö r ar be ts & mi sä lj ö ke, rh hä et ls a Sv er ig e po lic y fö r ar be ts m ilj ö, hä lsa och sä ke rh et Po lic y Car ls be rg Innehåll 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Malmömässan: Byggbranschen 2017
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Malmömässan: Byggbranschen 217 Innehåll Om undersökningen Bakgrund och syfte Genomförande Resultat Beställare/Upphandlare Anbudsgivare/Arbetsgivare Arbetstagare Slutsats
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet
Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen?
Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen? Anne-Marie Boström, Leg Sjuksköterska & Docent Lektor, sektionen för omvårdnad, NVS, KI Omvårdnadsansvarig, Tema Åldrande, Karolinska
Förhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Claes Lundin, Projektledare Regionförbundet Jämtlands län
2012-09-27 Va gledning om implementering (bilaga 1) fo r Modell fo r mottagande och implementering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer pa a ldreomra det i Ja mtlands la n Ga ller fo r landsting,
Så skapar vi. En säker arbetsplats
Så skapar vi En säker arbetsplats 1 Arbetet med En säker arbetsplats handlar om att öka kunskaperna om och kompetensen kring risker och säkerhet, förbättra attityderna till säkerhetsfrågor hos företagsledning
Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2019/
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid 2019-01-03 SN 2019/00080401 0480-453891 Socialnämnden Medarbetarenkät 2018 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning
Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning
Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning Malin Lohela Karlsson PhD, ekonom Institutet för Miljömedicin Enheten för interventions- och implementeringsforskning Karolinska
Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget.
Rutin systematiskt arbetsmiljöarbete 1 (5) 2013-03-14 Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget. Med systematiskt
AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se AFS 2015:4 1 Ersätter: Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14) Föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993:17)
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Kvinnors arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-06-10 1 Regeringsuppdrag om kvinnors
Systematiskt Arbetsmiljöarbete
2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas
Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön
Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön 1 Inledning Arbetet mot våld och hot är ett prioriterat utvecklingsområde
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Chefer i skottlinjen! Mobbade chefer. Docent Christina Björklund, forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa
Chefer i skottlinjen! Mobbade chefer Docent Christina Björklund, forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa Vad är mobbning? Konkreta beteenden och handlingar Aktiva
Sven Lindblom 1
2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt
Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?
Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri
Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet
Implementering Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Vad är det vi talar om? Vad skall implementeras? Varför? Vem skall implementera? Diffusion = spridning Dissemination = avsiktliga
Tillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta
Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta Utvärdering av implementeringsprocessen och behandlingsresultat Anne Söderlund, professor Akademin för hälsa, vård och välfärd,
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket
Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid. oktober 2015
Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid oktober 2015 Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom UKF, Lomma kommun - Målformulering Alla medarbetare
Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg
Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg Bakgrund En tredjedel av alla arbetsrelaterade dödsolyckor 2015 hände i trafiken. Trafikolyckor är en av de vanligaste orsakerna till arbetsolyckor.
Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön
Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga
www.bygg.org En säker arbetsplats Charlotta Gottschalk Dieden 2013-01-24
www.bygg.org En säker arbetsplats Charlotta Gottschalk Dieden 2013-01-24 Målbilder för Sveriges Byggindustrier VISIONEN ETT HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE I VÄRLDSKLASS DET ÖVERGRIPANDE MÅLET EN ATTRAKTIV BYGGBRANSCH
Chefer i skottlinjen! Docent Christina, enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa
Chefer i skottlinjen! Docent Christina, enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa Projektet Projektgrupp: Elisabeth Björk Brämberg Cecilia Åkerblom 3 års projekt Finaniserat
CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?
HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Know-do gap Kunskap
Implementering av FaR från ord till handling
Implementering av FaR från ord till handling Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne & Lunds Universitet Malmö, Sverige Min bakgrund MPH, PhD, disputerade
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst
Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst Svensk förening för socialmedicin Läkaresällskapet, Stockholm 29 april 2016 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense 1 Definitioner Spridning
BILAGA 1: Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Arbetsmiljöverket
BILAGOR. Arbeta med HPI Arbetsplatsprofil en handledning Sida 1 av 5 BILAGA 1: Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Arbetsmiljöverket Kunskap och ansvar Arbetsgivare och chefer eller andra arbetstagare
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt
Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter
Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter - Lärare UTBILDNINGSKONTORET 2014-08-25 Färdigheter Omsätter goda kunskaper undervisningen. Skapar helhet och sammanhang för eleverna. Har svårt att
Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar
Tillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Arbetsmiljö vid upphandling - ett sunt konkurrensmedel
Arbetsmiljö vid upphandling - ett sunt konkurrensmedel Viveca Wiberg, projektledare, Upphandling och arbetsmiljö Arbetsmiljöverket Arbetar för att arbetsmiljön uppfyller de krav som finns i arbetsmiljölagen
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt
Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna
Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang. Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad
Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad Ett prioriterat delmål för den svenska alkoholpolitiken ALKOHOLFRIA ARBETSPLATSER
Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj
Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Vitalis 21 maj Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Ylva Trolle Lagerros, Överläkare, Överviktscentrum,
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Livsstilsenheten kompetenscentrum Alkohol/droger
Livsstilsenheten kompetenscentrum Alkohol/droger Psykoterapiutbildad steg 1 Certifierad Alkohol/drogutredare Nykter alkoholist (18 år) ADDIS-utredningar Stödsamtal individuellt/grupp Utbildning/föreläsningar
Lagar och regler. Varför ett arbetsmiljöarbete? Smidesgruppen 14 december Arbetsmiljö Kresimir Iveskic
Smidesgruppen 14 december 2016 Arbetsmiljö Kresimir Iveskic Varför ett arbetsmiljöarbete? Omsorg Arbetsmiljö som produktionsfaktor Marknads- och intressentkrav Rekrytering Lagar, regler och avtal 2 Lagar
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
ISBN 978-91-87169-37-3 Artikelnr 2012-6-12
Om implementering 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang.
AFA Försäkring AMM Höstmöte Uppsala 14 november 2018
Trygghet på jobbet för 4,7 miljoner människor AFA Försäkring AMM Höstmöte Uppsala 14 november 2018 Susanna Stymne Airey Maria Schütt Innehåll Om AFA Försäkring Skadedatabasen Om vår forskningsfinansiering
Koncernkontoret Koncernstab HR
1 (8) BILAGA 1: FÖRVALTNINGARNAS SVAR PÅ RESPEKTIVE FRÅGA 3a. Arbetsmiljöfaktorerna (psykologiska, fysiska och sociala) finns med när beslut ska fattas och åtgärder vidtas i det vardagliga arbetet. andel
Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet
Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Gunnar Bergström,, docent, beteendevetare 2015-09-25 1 Stress och psykisk ohälsa Arbetsrelaterad stress är det näst vanligaste problemet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum
Säkerhetskultur i Skanska Sverige
Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Det här är vad vi gör Vi utvecklar, bygger och underhåller den fysiska miljön för människor att bo, arbeta
Kränkande särbehandling
SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att
Chefer i skottlinjen! Mobbning ur ett chefssperspektiv
Chefer i skottlinjen! Mobbning ur ett chefssperspektiv Docent Christina Björklund, forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa Vad är mobbning? Konkreta beteenden
EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY
EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...
RUTIN FÖR ORGANISATION AV APL (ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE) FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS NATURBRUKSSKOLOR.
Skapades 2013-07-30 Rev 2017-03-30 RUTIN FÖR ORGANISATION AV APL (ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE) FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS NATURBRUKSSKOLOR. Inledning Alla elever på gymnasieskolans yrkesprogram och inom
Chefer i skottlinjen! Docent Christina Björklund forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa
Chefer i skottlinjen! Docent Christina Björklund forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa Vad innebär att stå i skottlinjen? 2018-11-19 Namn Efternamn 2 Vad är
Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Metodstöd i implementering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Telefon vx: Org.nr:
Arbetshäfte Metodstöd i implementering 2019 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Telefon vx:08-123 400 00 Org.nr: 232100-0016 Enheten för implementering och utvärdering E-post: implementering.slso@sll.se
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas?
Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas? Implementering av nya arbetsmetoder innefattar en process där medarbetare förändrar sitt arbetssätt i linje med den nya metoden (Grimshaw
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder
Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader
Uppdrag att följa upp tillämpningen av arbetsplatsnära insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin
Regeringsbeslut I:1 2015-04-01 S2015/1266/SF Socialdepartementet Karolinska Institutet Institutet för Miljömedicin Enheten för interventions- och implementeringsforskning (IIR) 171 77 Stockholm Uppdrag
Anne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs
Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Maria Landberg Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Beskriver HUR arbetsgivaren förväntas arbeta förebyggande. 1 Arbetsolyckor Bidragande orsaker till