evidensbaserade riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen 2. Hur man med stöd av arbetsmodellen genomför en

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "evidensbaserade riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen 2. Hur man med stöd av arbetsmodellen genomför en"

Transkript

1 Uppdelning av presentationen 1. Bakgrund till varför det finns ett behov av evidensbaserade riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen 2. Hur man med stöd av arbetsmodellen genomför en hälsoundersökning via arbetsplatsen? 1

2 Källa: Sveriges Företagshälsor 2015 Hälsoundersökningars popularitet Efterfrågade av både anställda och arbetsgivare Relativt enkla att genomföra Samlar in en stor mängd information Når ett stort antal anställda Tillåter möjlighet att följa upp 2

3 Traditionella hälsoundersökningar Identifiera individer med risk för framtida ohälsa där hälsofrämjande och förebyggande åtgärder kan ha positiv effekt (Krogsboll et al., 2012). 1. Enkäter med frågor om levnadsvanor och (o)hälsa 2. Kompletterande tester som blodprovstagning 3. Återkoppling av resultat på individ- och gruppnivå Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen Vad säger den vetenskapliga evidensen? 3

4 Hälsoundersökningar via arbetsgivaren Hälsoundersökning utan efterföljande insats Hälsoundersökning med efterföljande insats Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen. Vad säger den vetenskapliga evidensen? Grooten W, Kader M, Kwak L, Hermanson U, Schäfer Elinder L, Wåhlin C, Bergström G, Jensen I. Rapport. Karolinska Institutet Två grupper av hälsoundersökningar 1. Insamlande av information om hälsorelaterade levnadsvanor, hälsotillstånd och symptom 2. Individuell riskbedömning 3. Personlig återkoppling, förbättringsförslag, remiss eller ett personligt kontrakt 4. Efterföljande insatser utifrån riskbedömningen 4

5 Hälsoundersökningar utan efterföljande insatser Otillräcklig evidens för effekter av hälsoundersökningar utan efterföljande insatser kan inte rekommenderas Systematisk litteraturöversikt Soler och kollegor (2010). När vi nu vet vad som inte fungerar, vad är då de viktigaste komponenterna för att det ska fungera? 5

6 Riktlinjerna fokuserar på kartläggning av och insatser som rör- levandsvanor beträffande mat, fysisk aktivitet, stillasittande, tobak och alkohol. Hälsoundersökningar med efterföljande insatser Evidens för positiv effekt på olika levnadsvanor, biologiska riskmarkörer, kroppssammansättning samt sjuknärvaro och sjukfrånvaro av hälsoundersökningar med efterföljande insatser. 6

7 Rekommendationer i riktlinjerna 1. Genomför bara hälsoundersökningar via arbetsplatsen med efterföljande insatser Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen. Vad säger den vetenskapliga evidensen? Grooten W et al. Rapport. Karolinska Institutet

8 Anpassad från den social-ekologiska modellen för hälsa Hindrande inverkan på hälsosamma levnadsvanor Korta lunchraster Skiftarbete Fysisk arbetsmiljö 8

9 Rekommendationer i riktlinjerna 1. Genomför bara hälsoundersökningar via arbetsplatsen med efterföljande insatser 2. Tillämpa ett brett perspektiv som tar hänsyn till såväl individ som påverkan av organisationsstruktur och arbetsmiljö Företagshälsans arbetsbeskrivning Företagshälsan arbetar arbetsplatsnära med frågor som rör arbetets och arbetsplatsens betydelse för hälsa och välmående. 9

10 Flernivåinsatser Startkast evidens har hälsoundersökningar med flernivåinsatser anpassade till de hälsobeteenden som avses förändras (Grooten och kollegor, 2014). Flernivåinsatser Insatser riktade till anställda Insatser i social arbetsmiljö Insatser i organisations struktur Insatser i fysisk arbetsmiljö Mediatorer Kunskap - matvanor - fysisk aktivitet Attityder - kroppsuppfattning Stöd - familj, vänner - kollegor, ledning Omgivning - tillgång hälsosamma val Utfall Beteende - frukt- och fettintag - fysisk aktivitet Utfall - vikt och kroppssammansättning 10

11 Fördelar med ett brett perspektiv Når dem som annars är svåra att nå Påverkar en större grupp av anställda samtidigt Använda befintliga strukturer Möjlighet att jobba hälsofrämjande Arbetsområdet rymmer såväl främjande som förebyggande och efterhjälpande tjänster på individ-, grupp- och organisationsnivå. 11

Företagshälsans riktlinjegrupp. Hälsoekonomiskt analysverktyg För riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Företagshälsans riktlinjegrupp. Hälsoekonomiskt analysverktyg För riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Företagshälsans riktlinjegrupp Hälsoekonomiskt analysverktyg För riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Källa: Sveriges Företagshälsor 2015 Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen Vad

Läs mer

Evidensbaserade metoder inom FHV. Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Evidensbaserade metoder inom FHV. Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning Evidensbaserade metoder inom FHV Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser

Läs mer

Vad kan evidensbaserad praktik göra för företagshälsa

Vad kan evidensbaserad praktik göra för företagshälsa Vad kan evidensbaserad praktik göra för företagshälsa Irene Jensen, professor i företagshälsa Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2014-11-24 Irene Jensen 1 Svenska staten satsning på

Läs mer

VAD I HELA FRIDEN GÖR MAN. Mynaks landsturne 2019 om riktlinjer och stöd

VAD I HELA FRIDEN GÖR MAN. Mynaks landsturne 2019 om riktlinjer och stöd VAD I HELA FRIDEN GÖR MAN. Mynaks landsturne 2019 om riktlinjer och stöd Irene Jensen Professor och enhetschef Lydia Kwak Docent Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa

Läs mer

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-

Läs mer

Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen

Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen Vad säger den vetenskapliga evidensen? 1 Uppdragsgruppen består av: Irene Jensen, professor, Enheten för interventions- och implementeringsforskning, Institutet

Läs mer

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt

Läs mer

Hälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering?

Hälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering? Hälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering? Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-11-18 Malin Lohela Karlsson 1 Arbetsplatsen

Läs mer

Lite nya resultat.. Kostnadseffektivt Ökar produktiviteten

Lite nya resultat.. Kostnadseffektivt Ökar produktiviteten Nyttiga nyheter Irene Jensen Elisabeth Björk Brämberg Iben Axen Caroline Lornudd Professor/enhetschef Forskare Docent Forskare Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa 1

Läs mer

Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö

Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö Lydia Kwak, docent och forskagruppsledare Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska

Läs mer

Hur får man förändring att fungera? Virkningsmodeller og evaluering. Exempel från svensk arbetsmiljörådgivning.

Hur får man förändring att fungera? Virkningsmodeller og evaluering. Exempel från svensk arbetsmiljörådgivning. Hur får man förändring att fungera? Virkningsmodeller og evaluering. Exempel från svensk arbetsmiljörådgivning. Irene Jensen, professor i företagshälsa Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

Hälsoprofil Mjärdevimodellen Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21 Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande

Läs mer

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen

Riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen Riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen En sammanställning från Företagshälsans riktlinjegrupp 3/2015 BY ND Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för miljömedicin

Läs mer

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Lyckad implementering; vad säger forskarna?

Lyckad implementering; vad säger forskarna? Observationell Experimentell 2018-01-19 Lyckad implementering; vad säger forskarna? Lydia Kwak, docent Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska Institutet 1 Implementering

Läs mer

Patientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa. Annica Öhrn & Eva Granfeldt

Patientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa. Annica Öhrn & Eva Granfeldt Patientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa Annica Öhrn & Eva Granfeldt Det hänger ihop. Patientsäkerhet Kvalitetsoch förbättrings -arbete Arbetsmiljö 2 Systematiskt patientsäkerhets- och

Läs mer

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol BAKGRUND Riskbruk av alkohol är en förhöjd skadlig alkoholkonsumtion. Det orsakar ohälsa, sjukfrånvaro, lägre produktivitet och ökad risk för

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Gunnar Andersson Gunnar.andersson@hpinordic.se www.hpinordic.se

Gunnar Andersson Gunnar.andersson@hpinordic.se www.hpinordic.se Gunnar Andersson Gunnar.andersson@hpinordic.se www.hpinordic.se 1 EGEN BAKGRUND: BETEENDEVETENSKAP, FYSIOLOGI, MEDICIN VETENSKAP Omfattande praktisk erfarenhet av friskvård och hälsa sedan 1975, bl.a.

Läs mer

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent Non-Communicable Diseases (NCD) Noncommunicable diseases (NCDs) are the leading causes of death globally, killing more people

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

Hälsoundersökningar via arbetsplatsen

Hälsoundersökningar via arbetsplatsen Riktlinje nr 3 RIKTLINJER FÖR Hälsoundersökningar via arbetsplatsen Riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen Riktlinjerna har tagits fram av företagshälsans riktlinjegrupp som består av praktiker

Läs mer

HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet?

HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet? HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet? Pia Lindeskog Global burden of disease, Sweden 2015 Sid 2. 2017-06-19

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Dr Ragnhild Ivarsson Walther Dr Stig Norberg projektledare ARM-sektionen SLS Skeppet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DALY Sverige 2010 Trendkänsligt! http://www.healthmetricsandevaluation.org/

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Prevention och behandling vid

Prevention och behandling vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga

Läs mer

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL Organisatorisk & social arbetsmiljö Gunnar Sundqvist, utredare, SKL Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 31 mars 2016 Upplägg Regeringens initiativ - Arbetsmiljöstrategi &

Läs mer

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion 19 oktober 2017 Livsmedelsverket Anna-Karin Quetel Folkhälsomyndigheten Pia Lindeskog Hälsokonsekvenser av nuvarande konsumtion Dietary risks High

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion 19 oktober 2017 Livsmedelsverket Anna-Karin Quetel Folkhälsomyndigheten Pia Lindeskog Hälsokonsekvenser av nuvarande konsumtion Dietary risks High

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma

Läs mer

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?

Läs mer

Uppföljning systematiskt arbetsmiljöarbete 2018

Uppföljning systematiskt arbetsmiljöarbete 2018 Redovisande dokument Rapport Sida 1 (8) Uppföljning systematiskt arbetsmiljöarbete 2018 Årlig uppföljning av SAM år 2018 Alla verksamheter ska årligen följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet(sam)

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning

Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning Malin Lohela Karlsson PhD, ekonom Institutet för Miljömedicin Enheten för interventions- och implementeringsforskning Karolinska

Läs mer

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se AFS 2015:4 1 Ersätter: Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14) Föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993:17)

Läs mer

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder Nationella riktlinjer EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR Dr Ragnhild I Walther, Dr Stig Norberg - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Rekommendationer Hälsofrämjande - om metoder och

Läs mer

Allmänna reflektioner

Allmänna reflektioner Allmänna reflektioner Behövd - efterlängtad Bra namn Belyser de viktigaste risk- och friskfaktorerna Möjliggör förhoppningsvis att FH kan bli mer av en strategisk partner och förflytta insatser från efterhjälpande

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Företagshälsa Hållbara organisationer ur ett Genus & Jämställdhetsperspektiv. Lenita Norberg & Robert Björngard

Företagshälsa Hållbara organisationer ur ett Genus & Jämställdhetsperspektiv. Lenita Norberg & Robert Björngard Företagshälsa Hållbara organisationer ur ett Genus & Jämställdhetsperspektiv Lenita Norberg & Robert Björngard Medborgarkooperativ Hälsorum Offerdal Jämtland Offerdals Hälsocentral 27 år Personalkooperativ

Läs mer

Egen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4)

Egen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4) Egen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4) Anbudsgivarens namn: Feelgood Företagshälsovård AB Organisationsnummer: 556185-6385 Ort: Alingsås Tjänsten utförs

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Tack för inbjudan att

Tack för inbjudan att Tack för inbjudan att föreläsa för Er! Johan Kling Andersson Läkare på skogshälsan Storaenso Skog FHV Långtidsfrisk!! Hur når vi dit? Företagshälsa Varför? Användning av företagshälsovård regleras i Arbetsmiljölagen

Läs mer

Hälsa och aktivitet. Grupp. engrupp. Yrke. ettyrke. Ansvariga

Hälsa och aktivitet. Grupp. engrupp. Yrke. ettyrke. Ansvariga Hälsa och aktivitet Denna webbsida tillhandahålls av Arbets- och miljömedicin på Göteborgs Universitet. Arbets- och miljömedicin arbetar för hälsofrämjande arbetsmiljö. Hälsa och aktivitet Enkäten innehåller

Läs mer

Välkomna tillbaka Hälsoinspiratörsutbildning Dag 2

Välkomna tillbaka Hälsoinspiratörsutbildning Dag 2 Välkomna tillbaka Hälsoinspiratörsutbildning Dag 2 Hålltider dag 2 08.30 Stretch för onda kroppar 10.00 Fika 10.20 Repetition dag 1 10.45 Hälsa på arbetsplatsen. Arbetsmiljörond 1 12.00 Lunch 13.00 Arbetsmijlörond1

Läs mer

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2016-12-01 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

För ett kostnadseffektivt hälsoarbete

För ett kostnadseffektivt hälsoarbete För ett kostnadseffektivt hälsoarbete BAKGRUND Arbetsgivare vill bättre styra sin investering i hälsa efter behov på individ-, grupp- och organisationsnivå! HPI Hälsoscreening har utvecklats för att kostnadseffektivt

Läs mer

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni? AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön

Läs mer

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet Fysisk aktivitet och cancer Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet Rekommendationer Hälsofrämjande fysisk aktivitet Aerob fysisk aktivitet

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2

Läs mer

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2018

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2018 Handläggare Datum FHV-administratör Ann-Sofi Carlsson 2019-02-01 Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Barn- och ungdomsförvaltningen 2018 HR-enheten Kommunledningskontoret Adress Box 611,

Läs mer

Ekonomiska vinster med tidiga insatser. Hur psykisk ohälsa påverkar arbetsgivarens ekonomi

Ekonomiska vinster med tidiga insatser. Hur psykisk ohälsa påverkar arbetsgivarens ekonomi Ekonomiska vinster med tidiga insatser Hur psykisk ohälsa påverkar arbetsgivarens ekonomi Johan Rudborg Hälsoekonom, hälsostrateg Proactive Health Deltagit i utarbetande av Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg,

Läs mer

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Här kan du ta del av presentationen från webbseminariet i pdf-format. Tänk på att materialet är upphovsrättsskyddat och endast till för dig som

Här kan du ta del av presentationen från webbseminariet i pdf-format. Tänk på att materialet är upphovsrättsskyddat och endast till för dig som Här kan du ta del av presentationen från webbseminariet i pdf-format. Tänk på att materialet är upphovsrättsskyddat och endast till för dig som abonnent. Trevlig läsning! Videoföreläsning med Bonnier Ledarskapshandböcker

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Hälsoundersökningar via arbetsplatsen

Hälsoundersökningar via arbetsplatsen Riktlinje nr 2 RIKTLINJER FÖR Hälsoundersökningar via arbetsplatsen Riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen Grafisk form: Petra Fagerlind. Textredigering: Michael Nyhaga. Upplaga 2.0 Reviderad

Läs mer

Vad är Arbets- och miljömedicin?

Vad är Arbets- och miljömedicin? Vad är Arbets- och miljömedicin? Forskning, utbildning och patientverksamhet Teresia Nyman, Med Dr, Leg. sjukgymnast, Ergonom Verksamhetschef teresia.nyman@medsci.uu.se teresia.nyman@akademiska.se Fysioterapeuter

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Charlotte Wåhlin Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom

Läs mer

Riktlinjer för evidensbaserad praktik inom företagshälsovården

Riktlinjer för evidensbaserad praktik inom företagshälsovården Riktlinjer för evidensbaserad praktik inom företagshälsovården RAPPORT FHV 2019:1 RIKTLINJER FÖR EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Regeringsuppdrag A2018/01213/ARM Diarienummer: 2019-36 Myndigheten

Läs mer

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen En sammanställning från Företagshälsans riktlinjegrupp 2/2015 BY ND Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för miljömedicin (IMM)

Läs mer

Hästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt

Hästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt Hästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt Henrika Jormfeldt PhD, docent i omvårdnad Ing-Marie Carlsson PhD universitetslektor i omvårdnad

Läs mer

Egen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4)

Egen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4) Egen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4) Anbudsgivarens namn: Sensia Företagshälsovård AB Organisationsnummer: 556117-9796 Ort: Boden Tjänsten utförs i egen

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Egen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4)

Egen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4) Egen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4) Anbudsgivarens namn: AB Previa Organisationsnummer: 556235-1907 Ort: Alingsås Tjänsten utförs i egen regi Främjande

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Verksamhetshandbok. GYF Systematiskt arbetsmiljöarbete Årlig uppföljning - Enkät. Systematiskt arbetsmiljöarbete - Årlig uppföljning

Verksamhetshandbok. GYF Systematiskt arbetsmiljöarbete Årlig uppföljning - Enkät. Systematiskt arbetsmiljöarbete - Årlig uppföljning Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Personal Arbetsmiljö personal 17.02 1(10) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Karita

Läs mer

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Irene Jensen, professor och uppdragsansvarig Therese Hellman, med dr och projektledare Gunnar Bergström, docent Hanna Bonnevier,

Läs mer

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd Arbetsplatsnära stöd Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd Bidrag till arbetsgivare - Arbetsplatsnära stöd Start 2014

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker 2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in

Läs mer

Egen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4)

Egen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4) Egen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4) Anbudsgivarens namn: Avonova Hälsa Stockholm Organisationsnummer: 556458-9322 Ort: Danderyd Tjänsten utförs i egen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 april 2018

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 april 2018 Plats och tid Stadshuset, fredag 20 april kl 9.00-12.00 Beslutande ledamöter Pernilla Övermark (S), Mölndals stad, ordförande Merjem Maslo (M), Mölndals stad, 2 v ordförande Anna-Lisa Hellsing (L), Mölndals

Läs mer

Chefer i skottlinjen! Mobbade chefer. Docent Christina Björklund, forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa

Chefer i skottlinjen! Mobbade chefer. Docent Christina Björklund, forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa Chefer i skottlinjen! Mobbade chefer Docent Christina Björklund, forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa Vad är mobbning? Konkreta beteenden och handlingar Aktiva

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer