Hur får man förändring att fungera? Virkningsmodeller og evaluering. Exempel från svensk arbetsmiljörådgivning.
|
|
- Åsa Dahlberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur får man förändring att fungera? Virkningsmodeller og evaluering. Exempel från svensk arbetsmiljörådgivning. Irene Jensen, professor i företagshälsa Enheten för interventions- och implementeringsforskning Irene Jensen 1
2 Ordlista Företagshälsovård (FHV) Bedriftssundhedstjeneste (BST) Beteende adfærd Prevention - forebyggende Namn Efternamn 2
3 Svenska staten satsning på forskning inom företagshälsovård (BST) på väg mot en evidensbaserad praktik En professur Två program anslag för forskning om metoder för företagshälsa Två nätverksbidrag Totalt ca 60 miljoner för uppbyggnad mellan januari
4 Företagshälsovårdens (BST) nuvarande roll i Sverige: Att vara arbetsgivarens expertstöd i att: skapa en bra och säker arbetsplats att på arbetsgivarens uppdrag stödja anställdas arbetsförmåga och hälsa.
5 Branschstatistik, köpta tjänster Namn Efternamn 5
6 Hur ser det ut Individinsatser Efterhjälpande Egna hemliga metoder affärshemligheter Konkurrens via prisdumpning Ingen systematisk utvärdering av effekterna av insatser Namn Efternamn 6
7 Upplevelsebaserad utvärdering Namn Efternamn 7
8 28 januari
9 Varför vetenskapligt prövade metoder- evidens? Sjukfrånvaro före och efter rehabilitering Antal dagar (m) 15 Antal dagar (m) 15 MMR matchad MMR matchad MMR referens Månad Månad 28 januari
10 Gapet mellan kunskap och tillämpning informerat ekonomiskt beslutsunderlag FHV/arbetsgivare måste bli bättre på : Att använda sig av det vetenskapliga underlag som finns för ekonomiska konskevenser av arbetshälsosatsningar att tillämpa ekonomisk analys i uppföljning av arbetshälsosatsningar ur företagsekonomiskt perspektiv Genom detta bidra till produktivitetsutveckling Van Dongen et al 2011, 2013, Work and health UK januari
11 Evidensbaserad praktik (EBP) - mötet mellan vetenskap och praktik Kontrollerade förhållanden Styrd insats Speciellt tränade specialister genomför interventionen Selektion av deltagare/patienter Kunskapsinhämtning före studiestart Utvärderas i enlighet med en i förväg planerad rutin Föras in i en redan existerande rutin parallellt med daglig verksamhet Kompetenser och preferenser utifrån redan anställda Kompetensutveckling parallellt med daglig verksamhet Patienter som söker sig till kliniken alt blir remitterade Resurser för att genomföra förändring tid, ekonomi etc Utvärderas oftast inte
12 Syftar till att stödja användandet av evidensbaserad praktik i hälsofrämjande insatser på arbetsplatser genom att: utveckla och utvärdera metoder för att främja arbetsförmåga, arbetshälsa och produktivitet. testa metoder utifrån dess effekter på arbetsförmåga, prestationsförmåga och sjukfrånvaro. utvärdera metoders kostnadseffektivitet Utarbeta implementeringsstöd 28 januari
13 Partnerskap Hypotes generering Teori och metodutveckling Genomförande Universitet Partners: FHV, arbetsgivare, arbetstagarparter Problem, frågeställningar Formulering av forskningsfrågor Empiriskt baserade förklaringsmodeller Forskning Implementering 28 januari
14 Partnerskap Nära samverkan mellan akademi och praktik ger: Ökad användning av evidensbaserade metoder i verksamheten Förbättrade effekter när evidensbaserade metoder används Ökat nyttiggörande forskningsresultat 28 januari Partnership for translational reserach, Bumbarger et al 2012 Provider based reserach networks, Carpenter et al 2012
15 Forskningen i kontexten partnerskap akademi-praktik. Skiljer sig från traditionell inomvetenskaplig forskning Nyckelpunkter: Snabb Relevant Tillgänglig Bumbarger et al januari
16 forts. forskning partnerskap Forskningsfrågor formuleras från aktuella behov i kontexten man samverkar i ex samhället, FHV etc. Klara, precisa och tillämpbara slutsatser måste formuleras Våga säga annat än.. mer forskning behövs Evidens är ett kontinuum inte ett dikotomt faktum grad av tillförlitlighet Resultat presenteras enkelt och snabbt tillgängligt korta fakta blad, enkla bulletpoint PP etc Resultaten sprids via traditionella medier, social medier, youtube etc 28 januari Partnership for translational reserach, Bumbarger et al 2012 Provider based reserach networks, Carpenter et al 2012
17 Kompetenscenter för företagshälsa Magisterutbildningar Nätverk Program KTH Företagshälsans riktlinjegrupp samverkan FHV, parterna och akademin Professur i FHV forskning Akademisk företagshälsa Program KI
18 Kriterier för Akademisk företagshälsa Använda forskningsbaserade metoder när sådana finns Att använda sig av tillgängliga evidensbaserade metoder Att prioritera och använda sig av de riktlinjer som producerats av Företagshälsans riktlinjegrupp Systematisk dokumenterad uppföljning av de förväntade effekterna av insatser som genomförs. Medverka aktivt i forskningssamarbeten med akademin och andra aktörer 28 januari
19 Förändringsmodell Vilket syfte och mål: Vilka insatser: Vad skall uppnås? Varför? Hur mäts det? Varför dessa insatser(rational)? Vilken förutsättningar: Determinanter för förändring: Vilka mediatorer måste uppnås: Organisatoriska, Arbetsplatsen, Individuella, Stödjande? Hindrande? ex beteendeförändring ledare Proximalt utfall: Ex minskad arbetsstress Distalt utfall: Hur utvärderas insatsen: Ökad prestation/produktivitet, minskad sjukfrånvaro Av vem? Ex Klinikern, HR Med vad? Ex Företagets statistik, frågeformulär Irene Jensen 19
20 Förändringsmodell Determinanter för förändring. (resurser, attityder etc) Mediator Önskat distalt utfall Intervention Önskat proximalt utfall Namn Efternamn 20
21
22 Företagshälsans riktlinjegrupp Sammanställning av kunskapsläget Prioriterings kommitté Företagshälsans riktlinjegrupp Ekonomisk analysgrupp 28 januari
23 Varför evidensbaserade riktlinjer för FHV? Ger FHV ett forskningsbaserat underlag för åtgärder Syftar till att skapa en standardisering och struktur för kvalitetssäkrade arbetssätt inom företagshälsa. Riktlinjerna ska säkerställa att anställda och arbetsgivare nås av den senaste vetenskapen Riktlinjerna ger anställda inom företagshälsovården en bra möjlighet att effektivt stödja arbetsgivare och anställda i arbetsplatsnära hälsoarbete Riktlinjerna ger arbetsgivare stöd i upphandling och utformning av arbetsmiljöarbetet
24 Potentiella risker med arbetsmodellen Konkurrens mellan leverantörer leder till ovilja att samarbeta Arbetsgivare ovillig att deltaga aktivt i forskningsprojekt För låg kompetens och medvetenhet om forskning hos företagshälsovården Ovilja från företagshälsovården att deltaga i utvecklingsarbete/förändring Nya projektanslag beviljas inte Konkurrens mellan forskarna inom området leder till ovilja att samarbete Svårt attrahera unga och seniora forskare Universiteten förändrar inte aktivitetsbedömningen så att denna typ av forskning även premieras (typ av anslag, tredje uppgiften mm)
25 Exempel på studier inom forskningsprogrammet Att förebygga Stressrelaterad psykisk ohälsa Förebyggande insatser på arbetsplatsen, Tidiga insatser för stressrelaterad psyk ohälsa via FHV Arbetsmiljöekonomi Hur mäter vi effekterna? Vilka insatser är kostnadseffektiva? Hur påverkar investeringar produktiviteten? Vad motiverar arbetstagare Vad motiverar arbetsgivare Ger god arbetsmiljö god produktivitet? Prestation, effektivitet, produktivitet Arbetsmotivation, hälsa och prestation Förebyggande av Belastningsbesvär Kiropraktisk förebyggande behandling Betydelsen av arbetsplatsnära rehab Riskbruk Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende Mobbning inom akademi och industri Checklista för risk användning i SAM Chefer i skottlinjen 28 januari
26 det enda vi med säkerhet kan säga om framtiden är att när vi väl är där kommer vi att säga det var bättre förr. 28 januari
27 Vision En företagshälsovård som : arbetar på vetenskaplig grund enligt evidensbaserad praktik konkurrerar genom kvalitet i utförandet och som har: skapat en efterfrågan hos kunder på evidensbaserade kostnadseffektiva insatser kvalitetskontroll likartad övrig hälso och sjukvård tydligare roll och uppdrag från staten
28 Kompetenscentret för företagshälsa Nyhetsbrev - anmäl på Blogg: professornharordet Tack för uppmärksamheten! Hemsida: Namn Efternamn 28
Vad kan evidensbaserad praktik göra för företagshälsa
Vad kan evidensbaserad praktik göra för företagshälsa Irene Jensen, professor i företagshälsa Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2014-11-24 Irene Jensen 1 Svenska staten satsning på
Läs merHur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden
Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-
Läs merPraktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet
Läs merPraktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder
Läs merPraktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Charlotte Wåhlin Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska
Läs merEkonomiska konsekvenser av psykisk ohälsa. Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning
Ekonomiska konsekvenser av psykisk ohälsa Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 1 VISION IIRs verksamhet bidrar
Läs merEvidensbaserade metoder inom FHV. Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning
Evidensbaserade metoder inom FHV Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser
Läs merVad är evidensbaserad praktik (EBP)?
Vad är evidensbaserad praktik (EBP)? Evidensbaserad praktik (EBP) är INTE dogmatisk tillämpning av varje steg i riktlinjer, i alla situationer, för alla klienter Partnerskap Nära samverkan mellan akademi
Läs merHälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering?
Hälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering? Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-11-18 Malin Lohela Karlsson 1 Arbetsplatsen
Läs merevidensbaserade riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen 2. Hur man med stöd av arbetsmodellen genomför en
Uppdelning av presentationen 1. Bakgrund till varför det finns ett behov av evidensbaserade riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen 2. Hur man med stöd av arbetsmodellen genomför en hälsoundersökning
Läs merVi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö
Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö Lydia Kwak, docent och forskagruppsledare Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska
Läs merLite nya resultat.. Kostnadseffektivt Ökar produktiviteten
Nyttiga nyheter Irene Jensen Elisabeth Björk Brämberg Iben Axen Caroline Lornudd Professor/enhetschef Forskare Docent Forskare Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa 1
Läs merPraktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA. Irene Jensen Professor i företagshälsa och personskadeprevention
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor i företagshälsa och personskadeprevention Syftar till att stödja användandet av evidensbaserad praktik i hälsofrämjande
Läs mer2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga
1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.
Läs merRiktlinjegruppen Psykisk ohälsa
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet
Läs merREHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum
Läs merEkonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning
Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning Malin Lohela Karlsson PhD, ekonom Institutet för Miljömedicin Enheten för interventions- och implementeringsforskning Karolinska
Läs merPraktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor Enheten för interventions och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Internationell
Läs merFramtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson
Framtidens företagshälsovård ett programstöd för forskning om företagshälsovård KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson Bakgrund KTH bedriver i samarbete med IVL och Karolinska
Läs merREHABILITERING TILL ARBETE
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Piteå 2017-05-31 Arbets- och miljömedicin Norr, Stressrehabilitering Umeå Kompetenscentrum Arbets- och miljömedicin Norr uppdrag från
Läs merVAD I HELA FRIDEN GÖR MAN. Mynaks landsturne 2019 om riktlinjer och stöd
VAD I HELA FRIDEN GÖR MAN. Mynaks landsturne 2019 om riktlinjer och stöd Irene Jensen Professor och enhetschef Lydia Kwak Docent Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa
Läs merLyckad implementering; vad säger forskarna?
Observationell Experimentell 2018-01-19 Lyckad implementering; vad säger forskarna? Lydia Kwak, docent Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska Institutet 1 Implementering
Läs merRiktlinjegruppen Psykisk ohälsa
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet
Läs merMetoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt
Läs merFriska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09
Läs merTack för inbjudan att
Tack för inbjudan att föreläsa för Er! Johan Kling Andersson Läkare på skogshälsan Storaenso Skog FHV Långtidsfrisk!! Hur når vi dit? Företagshälsa Varför? Användning av företagshälsovård regleras i Arbetsmiljölagen
Läs merTidiga indikationer för mobbning inom akademisk och industriell miljö En studie om samband mellan arbetsrelaterade faktorer och uppkomst av mobbning
Tidiga indikationer för mobbning inom akademisk och industriell miljö En studie om samband mellan arbetsrelaterade faktorer och uppkomst av mobbning CHECKLISTA . Uppdragsgruppen består av: Projektledare
Läs merPatientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa. Annica Öhrn & Eva Granfeldt
Patientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa Annica Öhrn & Eva Granfeldt Det hänger ihop. Patientsäkerhet Kvalitetsoch förbättrings -arbete Arbetsmiljö 2 Systematiskt patientsäkerhets- och
Läs merFöretagshälsovård i offentlig sektor kommuner och landsting. Lisa Schmidt
Företagshälsovård i offentlig sektor kommuner och landsting Lisa Schmidt Bakgrund År 2009-2011 Vägar till framgångsrikt samarbete med företagshälsovården, IVL-rapport B 1990 www.ivl.se/publikationer Nyckelfaktorer
Läs merFöretagshälsans riktlinjegrupp. Hälsoekonomiskt analysverktyg För riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Företagshälsans riktlinjegrupp Hälsoekonomiskt analysverktyg För riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Källa: Sveriges Företagshälsor 2015 Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen Vad
Läs merHållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease
Läs merPolicy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald
2018-08-27 KS 2017.508 1.3.6.4 P O LICY Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald HR-avdelningen Fastställd av kommunfullmäktige 2016-12-12 191, reviderad av kommunfullmäktige 2018-08-27 104
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merEn processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin
En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Irene Jensen, professor och uppdragsansvarig Therese Hellman, med dr och projektledare Gunnar Bergström, docent Hanna Bonnevier,
Läs merFöretagssköterskans utvidgade roll testas/utvärderas. Utbildning Hälsa/ohälsa. Berörda chefer/medarbetare testar verktyg, instrument, metoder
Samarbete support ansvariga / Pa-system och rehabiliteringsjournal Företagssköterskans utvidgade roll testas/utvärderas FK AF LOKALT PROJEKT TIDIG REHAB Utbildning Hälsa/ohälsa Berörda chefer/medarbetare
Läs merArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läs merChecklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Läs merIT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet
1 IT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet Carola Löfstrand Arbetsmiljöspecialist Vision Medarbetardriven verksamhetsutveckling - genom digitalisering Hur fånga upp medarbetarnas behov och göra dom
Läs merHur kan en intern FHV involveras som strategisk resurs för att utveckla ett förebyggande och hälsofrämjande arbete genom samarbete med chefer och HR?
Hur kan en intern FHV involveras som strategisk resurs för att utveckla ett förebyggande och hälsofrämjande arbete genom samarbete med chefer och HR? Ewa Wikström, Projekt FHV NySam FoU-program Företagshälsovård
Läs merFörhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Läs merSambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa
Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer
Läs merLedning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt
Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna
Läs merRegion Uppsalas väg att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Mariette Veideskog HR-strateg arbetsmiljö
Region Uppsalas väg att skapa hälsofrämjande arbetsplatser Mariette Veideskog HR-strateg arbetsmiljö 12 302 anställda Ca 140 yrken Antal chefer Ca 500 chefer med fullt ansvar Ca 750 med begränsat ansvar
Läs merUppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Läs mer2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016
2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...
Läs merFöretagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
Läs merSjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2019-05-15 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården
Läs merTäby kommun Din arbetsgivare
Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen
Läs merUtbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation
Utbildningar 2017 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar
Läs merVad gör vi åt detta? Eller gör vi någon skillnad?
Vad gör vi åt detta? Eller gör vi någon skillnad? Vårmötet, Göteborg 16-17 maj 2019 Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog, Sakkunnig Arbetsmiljöverket Gör vi någon skillnad? Vad vill vi i framtiden? Många dör
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merVad är Arbets- och miljömedicin?
Vad är Arbets- och miljömedicin? Forskning, utbildning och patientverksamhet Teresia Nyman, Med Dr, Leg. sjukgymnast, Ergonom Verksamhetschef teresia.nyman@medsci.uu.se teresia.nyman@akademiska.se Fysioterapeuter
Läs merSystematiskt Arbetsmiljöarbete
2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas
Läs merSjukfrånvaro parternas arbete inom privat sektor
Partsgemensamt arbete: Rapporten Hur använder företag arbetsmiljö- och hälsotjänster för att förebygga och åtgärda arbetsrelaterad ohälsa? (2017) en enkätundersökning om hur och i vilken omfattning företag
Läs merBranschstatistik 2013, delrapport 1. Vilka insatser arbetar företagshälsan med? 5% 17% 20% 13% 14%
Branschstatistik 213, delrapport 1 Denna branschstatistik bygger på uppgifter som Sveriges Företagshälsor samlade in i maj/juni 213. Materialet bygger på svar från företagsledningen på 93 företagshälsor,
Läs merFörhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Läs merChefer i skottlinjen! Mobbade chefer. Docent Christina Björklund, forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa
Chefer i skottlinjen! Mobbade chefer Docent Christina Björklund, forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa Vad är mobbning? Konkreta beteenden och handlingar Aktiva
Läs merSAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
Läs merÅtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner, landsting och regioner
Åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner, landsting och regioner Kristina Folkesson Sveriges Kommuner och Landsting AFA Försäkrings regionala dagar, hösten 2018 Parterna Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merUppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2018
Handläggare Datum FHV-administratör Ann-Sofi Carlsson 2019-02-01 Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Barn- och ungdomsförvaltningen 2018 HR-enheten Kommunledningskontoret Adress Box 611,
Läs merInnehåll. 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta fall och arbetsskador 4.0 Hälsa och friskvård 5.0 Rehabilitering
po li cy fö r ar be ts & mi sä lj ö ke, rh hä et ls a Sv er ig e po lic y fö r ar be ts m ilj ö, hä lsa och sä ke rh et Po lic y Car ls be rg Innehåll 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta
Läs merFrån FV-bidrag & isolerade hälsoundersökningar till ett framångrikt hälsoarbete
Twitch Health Capital AB www.twitchhealth.se fredrik.karlsson@twitch.se LinkedIn Fredrik Karlsson Från FV-bidrag & isolerade hälsoundersökningar till ett framångrikt hälsoarbete 1 Agenda Hur hänger medarbetarens
Läs merUtbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation
Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa individ, samhälle och hälso-och sjukvårdssystemet?
Hur påverkar psykisk ohälsa individ, samhälle och hälso-och sjukvårdssystemet? Kristina Ström Olsson Hälsostrateg 1 Vår stora utmaning Vi har ett hälso- och sjukvårdsproblem Vi lider psykiskt trots att
Läs merArbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.
Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merVila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.
Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med
Läs merChefer i skottlinjen! Mobbning ur ett chefssperspektiv
Chefer i skottlinjen! Mobbning ur ett chefssperspektiv Docent Christina Björklund, forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa Vad är mobbning? Konkreta beteenden
Läs merÅrsrapport Nämnden för Hälsan och Stressmedicin 2016
Årsrapport Nämnden för Hälsan och Stressmedicin 2016 Diarienummer REV 2017-00035 Behandlad av revisorskollegiet den 15 mars 2017 Årets granskning av nämnden för Hälsan och Stressmedicin (HoS) 1. Inriktning
Läs merBESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ
Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt
Läs merArbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )
Arbetsmiljöprocess Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2015-08-24) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-08-24 Dokumentansvarig: HR-avdelningen Senast reviderad:
Läs merGivet att målet är att förbättra människors arbetsförmåga och hjälpa dem tillbaka till arbete.
Givet att målet är att förbättra människors arbetsförmåga och hjälpa dem tillbaka till arbete. Vilka är då de viktigaste faktorerna vid utformningen av en ny utlysning inom rehabiliteringsforskning så
Läs merChefer i skottlinjen! Docent Christina Björklund forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa
Chefer i skottlinjen! Docent Christina Björklund forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa Vad innebär att stå i skottlinjen? 2018-11-19 Namn Efternamn 2 Vad är
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
Läs merJÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSHETPLAN
Infoga din logotyp här JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSHETPLAN FÖRETAGSNAMN Fastställd 2017-00-00 JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSHETSPLAN Här kan du lägga in en beskrivande text om vilket/vilka företag det gäller.
Läs merChecklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Läs merAtt upphandla företagshälsovård
Att upphandla företagshälsovård Skillnader i kompetensområden och fokus Sjukvårdsförsäkring: Utgångspunkt individ Diagnos, prognos, åtgärd i enlighet med försäkringsvillkoren Primärvård Utgångspunkt individ
Läs merKunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap. Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist
Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist 2017-11-21 Är det en utmaning? Att enkelt hitta och hålla koll på bästa tillgängliga kunskap inom sitt yrkes- och/eller
Läs merMetodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs merKommunstyrelsen föreslår kommunstyrelsens personalutskott besluta att
STRÄNGNÄS KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-06-19 30/45 18:1 KS 157 Arbetsmiljöpolicy Dnr 2018:279-003 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1.
Läs merGrundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på
Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete underrubrik Maria Morberg, 20161128 i bakgrunden Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS
Läs merÅrlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)
Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp
Läs merPolicy. Personalpolicy för Luleå kommunkoncern
Policy Personalpolicy för Luleå kommunkoncern 1 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Policy Personalpolicy för Luleå kommunkoncern 2016 Tills vidare vid beslut Dokumentansvarig Senast reviderad
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö En del av det systematiska arbetsmiljöarbetet Roger Edsand Ny föreskrift - anledning Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Läs merFör att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2014 och fler möten genomföras på distans via IT-lösningar.
Sida 1(8) Detaljbudget 2015 Hälsan och Stressmedicin 1. Sammanfattning Hälsan och Stressmedicins uppdrag är att bedriva företagshälsovård för Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt att
Läs merNATIONELL SAMVERKAN FÖR PSYKISK HÄLSA
NATIONELL SAMVERKAN FÖR PSYKISK HÄLSA Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH är samarbetsorganisation för patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området Nationell Samverkan
Läs merPersonalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,
Läs merFördjupad uppföljning arbetsmiljö 2019
Försäkrings AB Göta Lejon Tjänsteutlåtande Utfärdat 2019-08-06 Diarienummer:0061/19 Handläggare Katrin Gundersen Telefon: 031-368 55 12 E-post: katrin.gundersen@gotalejon.goteborg.se Fördjupad uppföljning
Läs merArbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1
1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5
Läs meren hälsoförsäkring från Euro Accident
en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska
Läs merOberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;
Läs merRehabiliteringsprocessen till vägs ände?
Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Lars Johansson, Teknikföretagen Per Helin, Försäkringskassan Dag 180 i sjukperioden Anställd dyker upp på jobbet, berättar att hen inte längre får sjukpenning,
Läs merUtmaningar som kräver annat tankesätt
Utmaningar som kräver annat tankesätt Rekryteringsutmaningen Kräver utveckling av verksamhet, organisation, arbetssätt och ökad digitalisering Sjukfrånvaron Kräver förebyggande samt hälsofrämjande arbetsmiljöarbete
Läs merSyfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning
utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar
Läs mer15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM
15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM
Läs merVår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/
Läs merVad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det
Läs merBilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy
Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.
Läs mer