EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

Transkript

1 Nationella riktlinjer EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR Dr Ragnhild I Walther, Dr Stig Norberg - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Rekommendationer Hälsofrämjande - om metoder och åtgärder som kan stödja patienter att förändra en ohälsosam levnadsvana - syftet är att förebygga levnadsvanerelaterade sjukdomar - som cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa - öka individens självupplevda hälsa, hälsorelaterade livskvalitet och egenmakt Val av metoder 40-tal forskare och ämnesföreträdare i flera år Läst alla vetenskapliga studier som gjorts Rangordnat kvaliteten på studierna Sorterat ut studierna med den högsta kvaliteten och bevisgraden Oftast s.k. randomiserade, prospektiva studier Lagt endast dessa till grund för prioriteringen 1

2 Ett första steg Sveriges Företagshälsor Alla metoder har inte studerats än Rangordningen kan komma att ändras i framtiden En första struktur har skapats för att bygga vidare på Trots allt den bästa kunskap vi har nu Därför bör vi nu prioritera just dessa metoder att följa och stödja forskning inom området företagshälsovård och evidensbaserade metoder samt att verka för en implementering av dessa metoder i branschen Att förebygga sjukdomar - behöver framöver bli en självklar del av hälsooch sjukvårdens arbete - stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder - underlag för prioriteringar Stor del av sjukdomsbördan Vilka omfattas av riktlinjerna? - 20% av sjukdomsbördan skapas av riktlinjernas fyra ohälsosamma WHO - 80% av all kranskärlssjukdom och stroke - 30% av all cancer - typ 2 diabetes kan förebyggas eller fördröjas Personer/patienter med ohälsosamma 2

3 Hur vanliga är de ohälsosamma na? Minst 1/2/3 ohälsosam levnadsvana Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor 14% Otillräcklig fysisk aktivitet 35% Ohälsosamma matvanor 20% 50%/12%/5% av kvinnorna 65%/17/9% av männen Multipliceras Starkt samband mellan sociala faktorer och ohälsosamma ; lågutbildad, arbetslös, ekonomiska problem, utlandsfödd. Risker förstärks i arbetsmiljö Dagens situation inom FHV Rökning damm, avgaser, rök, mikropartiklar Matvanor skiftarbete Nikotin vibrerande verktyg Fysik tunga eller repetitiva arbeten Alkohol maskiner, fordon, chaufför Mat+Fysik ger fetma gående, stående arbete Definition ohälsosamma fortsättning definitioner - dagligrökning - < 150 aktivitetsminuter i veckan - > 14 (män) eller 9 (kvinnor) glas alkohol i veckan eller ett intensivkonsumtionstillfälle per månad eller oftare standardiserade frågor om mat som poängsätts ex 1. Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade)? Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) 2. Hur ofta äter du frukt och/eller bär (färska, frysta, konserverade, juice etc.)? 3. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? 4. Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft 3

4 3 typer av rekommendationer Levnadsvana Daglig rökning Daglig snusning Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Risk Kraftig-mycket kraftig Något till måttlig Kraftig Kraftig Prioriteringsgrad är högsta prioritet, 10 är lägsta prioritet, man bör gärna växla till åtgärd med högre prioritet Icke-göra bör man inte fortsätta med FoU - bör endast göras i samband med forskning Ohälsosamma matvanor Kraftig Prioritering av åtgärd/metod Effektmått Baseras på - tillståndets svårighetsgrad - åtgärdens effekt (inkl. bevis for den) - kostnadseffektivitet Riktlinjerna utvärderar vilken effekt åtgärderna har att förändra en viss levnadsvana Men det är hälsoeffekterna som står i fokus vid bedömning av åtgärdernas kostnadseffektivitet och tillståndets svårighetsgrad Riktlinjernas rekommendationer Enkla råd Alla rekommendationer är någon form av rådgivning/samtal Tre nivåer: - enkla råd - rådgivande samtal - kvalificerat rådgivande samtal Nivåerna skiljs åt genom innehållet och personalens kvalifikationer Mer kvalificerade åtgärder tar i regel mer tid Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer Ingen särskild uppföljning Tar mindre än 5 minuter Kan kompletteras med skriftlig information 4

5 Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal Mer av en dialog och anpassat till individen Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning Tidsmässigt mer omfattande än enkla råd. Vanligtvis min men ibland upp till 30 min Är strukturerat/teoribaserat Personalen särskilt utbildad Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning Ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal Dagligrökning hos vuxen Riskbruk av alkohol Kvalificerat rådgivande samtal. (Rekommendation 2) Proaktiv telefonrådgivning. (Rekommendation 3) Jämför: Enkla råd rek. 6 Rådgivande samtal rek. 5 Rådgivande samtal. (Rekommendation 4) Webb- eller datorbaserad rådgivning. (Rekommendation 4) Jämför: Enkla råd rek. 10 Kvalificerat rådgivande samtal rek. 7 Möjligheter för FHV Standariserat Bygga på vetenskap Stort jämförelsematerial FHV aktör att räkna med. 5

6 Vilka vill vi nå? Vilka vill vi nå? Vilka ska prioriteras? Vilka ska få resurserna? De som har ohälsosamma Ojämnlikheten i hälsa och ska minska Matvanor: för lite frukt och grönt 0-1,3 ggr/dag frukt och grönt 6

7 Vad händer om x% av de vi når är män Ojämn fördelning i befolkningen - Livslängden har ökat dramatiskt - medan hälsan blivit mindre jämlik - ju lägre social status en grupp har, desto sämre är hälsan - fyra ggr fler lågutbildade kvinnor än högutbildade kvinnor som röker Störst negativ inverkan på hälsa Risker med risktänkande Sociala förhållanden som - fattigdom (relativ) - arbetslöshet - utanförskap Ogynnsamma orsakas av samma sociala faktorer Fokus läggs på biologiska mätvärden Fokus på enskilda riskfaktorer kan avleda uppmärksamhet från mer grundläggande faktorer av större betydelse för liv och hälsa En god personkännedom underlättar vid värderingen Livstidsperspektiv Vidgade sjukdomsbegrepp Ögonblicksundersökning kan missleda Kunskap om patienten över tid, där personlighet, livssituation och värderingar ingår, har väsentlig betydelse Av betydelse att upprätthålla kontinuiteten i patient-vårdarbetarrelationen Sänkta interventionsgränser Tröskelvärden för intervention och diagnossättning sänks Från frisk till sjuk eller i riskzon En god självskattad hälsa är den säkraste bedömningen 7

8 Screening T ex hälsoundersökning - Att rikta sig till friska för att förebygga sjukdom kräver särskild eftertanke och varsamhet Symtom kontra screening Lars Werkö: Det är en stor principiell skillnad mellan ett erbjudande från myndigheter eller specialister att undersöka en symtomfri, obekymrad person och den situation som råder när en person med symtom söker hjälp hos sjukvården eller enskilda läkare. Lars Werkö I det förra fallet kan undersökningen göra en deltagare till patient med alla dess konsekvenser; i det senare fallet kan en bekymrad patient få den hjälp han eftertraktar. Flertalet av dem som screenas har inte heller någon nytta av undersökningen. Lars Werkö Detta innebär att kravet på de metoder som används i det förra fallet är mycket större än i det senare. Vid screening måste man ha full vetenskaplig evidens för att metoderna håller vad de lovar, medan man vid omhändertagande av sjuka är berättigad att göra så gott man kan, därför att tillräckligt validerade metoder för behandling många gånger saknas. WHO screeningkriterier 1968 Sjukdomen ska utgöra ett viktigt hälsoproblem. Det ska finnas en accepterad behandling för patienter med igenkännbar sjukdom. Resurser för diagnostik och behandling ska finnas tillgängliga. Det ska finnas en igenkännbar latent eller tidig symtomgivande fas av sjukdomen. WHO - Wilson och Jungner Det ska finnas ett lämpligt test eller en undersökningsmetod Testet ska vara acceptabelt för befolkningen. Sjukdomens naturalförlopp inklusive utveckling från latent till manifest sjukdom ska vara känd. Det ska finnas en policy angående vilka som ska behandlas som patienter. 8

9 Wilson och Jungner 1968 Fysiologiska mått Kostnaden för att hitta ett fall (inkluderande diagnos och behandling) ska vara ekonomiskt balanserad i relation till möjliga utgifter för sjukvården i stort. Sökandet efter fall av sjukdomen ska vara en kontinuerlig process och inte ett»en gång för alla«- projekt. Frågor om - fysiologiska mått som är relaterade och viktiga som underlag för diagnos, indikation för behandling och för uppföljning BMI Midjeomfång Utställningsbord i foajén Kostnad per räddat levnadsår - Broschyr: Handledning i rökavvänjning - Seminarium om matvanor 4 dec - Dialog och besök på FHV-enheter Behandling med kolesterolsänkande medicin vid kolesterol > 6,8 (50-årig man) :- Behandling av hypertoni vid diastoliskt tryck > 90 mm Hg (50-årig man) :- Benmärgstransplantation vid akut leukemi :- Hälsokontroll mammografi :- Råd om rökavvänjning vid läkarbesök (1% slutar) :- Handledning för FHV-personal Seminarium 4 december (O)Hälsosamma matvanor Hur ska vi arbeta med kostfrågor i FHV? Vilken mat är hälsosam enligt senaste vetenskapliga rön? Vilka metoder är effektiva för att förändra (mat)vanor? till läkare och sköterskor verksamma inom företagshälsovård och arbets- och miljömedicin 9

10 Tack för uppmärksamheten! 10